HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND

Transkript

1 HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND HRO501, Krediträtt, exekutionsrätt, redovisning, associationsrätt och immaterialrätt (KERAI), 18,0 högskolepoäng Law of Credit, Bankruptcy, Accounting, Associations and Intellectual Property, 18.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd och senast reviderad av Juridiska institutionen. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Juridiskt 100 % Ansvarig institution: Juridiska institutionen 2. Inplacering Kursen ges på femte terminen på Juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Huvudområde Fördjupning - G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till termin 5 krävs att studenten är antagen till Juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet samt att den studerande klarat minst 90 högskolepoäng inom Juristprogrammet, varav samtliga 60 högskolepoäng från årskurs Innehåll Kursen syftar till att ge ingående kunskaper i vissa centrala områden av juridiken som är nödvändiga såväl för att kunna läsa vidare inom dessa områden, för att arbeta som jurist med allmänjuridiska frågor eller för att kunna utveckla en juridisk specialisering. Vidare skall kursen ge träning i att uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt. Med utgångspunkt i traditionell rättssystematik är kursen sammansatt av ämnena krediträtt, exekutionsrätt, redovisning, associationsrätt och immaterialrätt. Till dessa civilrättsliga områden inkluderas även den anknytande straffrättsliga regleringen.

2 2/ 5 Kursen omfattar tre steg. Det första steget är bassteget. Under detta steg skall studenterna tillgodogöra sig baskunskaper i de för kursen centrala ämnena. Studiearbetet består i att studera läromedlen, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i ett examinationsmoment och i att delta i uppföljningen av detta moment. Det andra steget är breddsteget. Under detta steg skall studenterna utöka sina kunskaper till nära detaljnivå. Studiearbetet består även här i att studera läromedlen, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i ett examinationsmoment och i att delta i uppföljningen av detta moment. Under breddsteget finns också möjlighet att i grupp delta i ett examinationsmoment som omfattar en muntlig föredragning och skriftliga inlämningsuppgifter. Det tredje steget är djupsteget. Under detta steg skall studenterna arbeta med avgränsade frågor med en djuplodande kritisk och analytisk ansats. Studiearbetet består även här i att studera läromedlen, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i ett examinationsmoment och i att delta i uppföljningen av detta moment. Även under djupsteget finns möjlighet att i grupp delta i ett examinationsmoment som omfattar en muntlig föredragning och skriftliga inlämningsuppgifter. Utöver de nämnda möjligheterna att delta i examinationsmoment omfattar kursen också möjligheten att delta i ett avslutande examinationsmoment kring kursen i stort. Den omfattar vidare möjligheten att delta i en rekapitulation i inledningen av kursen. Kursen omfattar således ett antal möjligheter för studenterna att samla underlag för bedömningen av om de nått kursens lärandemål. Studenterna skall under kursen bygga en portfölj med hjälp av de prestationer som de gör vid de examinationsmoment som erbjuds under kursen. I slutet av kursen skall studenterna presentera sin portfölj och visa hur de med hjälp av sina olika prestationer har underlag för bedömningen av om de nått kursens lärandemål. 5. Mål Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren visa ingående kunskaper om den krediträttsliga, exekutionsrättsliga, redovisningsrättsliga, associationsrättsliga och immaterialrättsliga regleringen och därmed funktionellt sammanhängande delar av andra ämnesområden. kunna tillämpa denna reglering på såväl enkla som komplexa juridiska problem inom ovan nämnda ämnesområden. kunna relatera till de olika regleringarnas samhälleliga funktioner. kunna analysera hur normbildningen går till.

3 3/ 5 kunna reflektera över den egna juristrollens betydelse. samt i skrift kunna uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt. 6. Litteratur Se separat litteraturlista 7. Former för bedömning Examination: Kursen examineras genom att studenten genomför de examinationsmoment som kursen omfattar. Det handlar om fyra individuella salstentamina och två gruppuppgifter där både muntliga och skriftliga redovisningar kan ingå. Dessutom handlar det avseende rekapitulationen om ett skriftligt examinationsmoment i grupp. Student skall vid kursslut presentera sin portfölj (senast anslagen tid). Presentationen skall göras i enlighet med särskild instruktion. Av denna följer att studenten skall visa hur studentens prestationer relaterar till lärandemålen. Av det nämnda följer att den ordinära ordningen är att en student deltar i kursen och utnyttjar så många möjligheter att prestera bedömningsunderlag till sin portfölj som möjligt. Det är dock fullt möjligt att klara av kursen utan att ha utnyttjat alla möjligheter. För att nå godkänt krävs att studentens prestationer tillsammans visar att studenten nått lärandemålen. Detta kan studenten visa genom att prestera godkänt på vart och ett av de tre skriftliga examinationsmomenten bas-, bredd- och avslutningstentamen. I den mån studenten inte bedöms nå godkänt på ett av examinationsmomenten bas-, bredd- eller avslutningstentamen kan detta kompenseras med att något av de övriga examinationsmomenten, rekapitulationen undantagen, bedöms som godkänt. I den mån studenten inte når godkänt på två av examinationsmomenten bas-, bredd- eller avslutningstentamen kan de övriga momenten kompensera denna brist om de övriga momenten tillsammans ger tillräckligt underlag för ett godkännande. Om studenten inte har presterat godkänt på något av de tre skriftliga examinationsmomenten bas-, bredd- och avslutningstentamen kan studenten inte nå godkänt på kursen. En bedömningsparameter utöver lärandemålen är att deltagande i examinationsmoment under kursen premieras framför icke deltagande. En student som inte i anslagen tid presenterar sin portfölj blir underkänd p g a avsaknad av portföljpresentation och får inte sina prestationer bedömda. Eftersom studenten blivit underkänd får studenten ytterligare möjlighet att fylla på sin portfölj genom omtentamen. Omexamination: En student som presenterat sin portfölj och fått bedömningen underkänd får ytterligare möjlighet att fylla på sin portfölj genom omtentamen. Efter omtentamen skall studenten presentera sin portfölj på nytt (senast anslagen tid), med beaktande av omtentamensprestationen.

4 4/ 5 Om studentens portfölj redan innan omexamination omfattar bas-, bredd-, djup- och avslutningstentamen, måste studenten då portföljen lämnas in efter omexamination, ange att omtentamen ersätter ett av dessa moment, som då inte skall beaktas i bedömningen. Student som inte presenterar sin portfölj i anslagen tid får invänta nästa bedömningsomgång som inträffar efter nästkommande omtentamen. Detta oavsett om studenten vill delta i omtentamen eller inte. Begränsning av antalet examinationsmöjligheter: Antalet examinationsmöjligheter är begränsade till sex. Detta innebär att en student får försöka klara av examinationen för kursen högst sex gånger. Som underkänt försök räknas varje försök som resulterat i beslut om underkännande. Beslut om underkännande fattas som regel om prestationerna i den presenterade portföljen inte är tillräckliga. Sådant beslut fattas också om student inte presenterar någon portfölj vid kursslut eller efter inlämnad omtentamen. (Då görs heller ingen materiell bedömning eftersom en sådan bara görs om studenten presenterat en portfölj för att få ett godkänt betyg.) Byte av examinator: Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran skall ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor i god tid innan examinationen. Deltagande i undervisning: Student har rätt att delta i undervisningen för det kurstillfälle som studenten registreras på kursen första gången. Student som vill delta i undervisningen för ett senare kurstillfälle än det som studenten först registrerat sig på, skall ansöka dels om omregistrering och dels om att få delta i undervisningen. Ansökningarna skall göras skriftligen innan studenten infinner sig för att delta i undervisningen. Beslut om omregistrering fattas av studierektor och är avhängigt mån av plats på kursen. Beslut om att omregistrerad får delta i undervisning beslutas av kursansvarig och är avhängigt mån av plats i undervisningsmomenten. Student som haft särskilda skäl för att inte delta i undervisning vid det kurstillfälle som studenten registrerades på kursen första gången skall ges företräde framför övriga omregistrerade. Prefekten har avseende denna kurs, i enlighet med Göteborgs lokala studieregler punkten 3.8, möjliggjort förlängning av tiden för bedömning av examinations- och betygsbeslut (se prefektbeslut G 2013/241). I första hand skall examinator hålla sig inom de 15 arbetsdagar men för det fall så bedöms nödvändigt skall examinator, efter ansökan hos prefekt, få ytterligare 5 arbetsdagar till sitt förfogande. Studenterna ska informeras om detta via GUL eller på annat motsvarande sätt. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA), Med beröm godkänd (AB). Student som i tid presenterat en portfölj som på ett godtagbart sätt redogör för hur de åberopade prestationerna förhåller sig till lärandemålen får godkänt för del av kurs med 3 hp. För detta krävs också att

5 studenten deltagit i minst 3 examinationsmoment under kursen. Denna del av kursen benämns portfölj. 5/ 5 9. Kursvärdering Studerandeinflytande, kursutvärdering och kommunikation: Kursdeltagarna skall välja ett eller två kursombud som skall representera dem i kommunikationen med kursansvarig och studierektor. Kursombudets uppgift är också att diskutera frågor kring kursen med kursansvarig när denne ser ett sådant behov. Kursombudet sammanställer regelbundet sådana synpunkter som kursombudet anser bör tas upp med kursansvarig eller studierektor. Student som under kursen har synpunkter på kursupplägget eller genomförandet av kursen skall vända sig till kursombudet. Juridiska institutionen utvärderar samtliga kurser som ges vid institutionen. Kursutvärdering skall därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Samtliga kursutvärderingar avseende kurserna på juristprogrammet skall behandlas i Utbildningsutskottet varvid kursansvariga lärare samt kursombud skall närvara. Kursombudet skall vara behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen. För uppgiften som kursombud får studenten viss ersättning samt ett intyg. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Ikraftträdande och övergångsregler Kursen ges för första gången hösten Den ersätter en del av kursen Civilrätt II (HRO500) på juristprogrammet. Student som tidigare varit registrerad på kursen Civilrätt II (HRO500) och då blivit godkänd på något av momenten Bassteget eller Rollsteget skall delta i examinationen för kursen KERAI (HRO501). Sådan student kan dock få en anpassad tentamen som gör det möjligt för examinator att göra bedömningen med beaktande av poängbedömning av de tidigare gjorda prestationerna och insatsen på den anpassade tentamen. Student som anmäler att han eller hon vill ha en anpassad tentamen kommer att få det. Anmälan skall göras senast fyra veckor innan den examinationsmöjlighet som studenten vill delta i.