EKONOMISTYRNINGSMODELL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN

Transkript

1 EKONOMISTYRNINGSMODELL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN Fastställd av institutionsstyrelsen Reviderad

2 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori införde 2009 en ekonomistyrningsmodell för grundutbildningsuppdragen. Målet med modellen är att säkerställa att institutionen uppnår och bibehåller en utbildningsverksamhet i ekonomisk balans, men även att förbättra förutsättningarna för den pedagogiska utvecklingen. Prefekt Humanistiska fakultetsstyrelsen Kursansvariga institutioner inom lärarutbildningen Övriga externa uppdragsgivare Uppdrar åt institutionen att utföra utbildningsinsatser inom olika ämnen i enlighet med kursplaner eller liknande Institutionens ledningsgrupp Prefekt, viceprefekt för grundutbildningen, administrativ chef Fastställer utbildningsuppdragens budgetramar Studierektorer och koordinatorer Diskuterar och fördelar utbildningsuppdragen i samråd med lärarlag och lärare, samt beslutar om omfördelningar av resurser i samråd med viceprefekt för grundutbildningen Lärare & Lärarkollegium Filosofi Lingvistik Vetenskapsteori Lärarutbildningen Programutbildningar Uppdragsutbildningar Ansvarar för att utbildningsuppdragen genomförs inom givna ramar i enlighet med målsättningarna i kursplanerna Dokumentet har med anledning av omorganisationen av Göteborgs universitet 2012 förtydligats på ett antal punkter, huvudsakligen rörande delegationer av beslut. Modellen Modellen syftar till att balansera institutionens intäkter och kostnader inom grundutbildningen. Intäkterna utgörs av det verksamhetsuppdrag institutionen tilldelas av fakulteten i form av helårsstudieplatser (HST) för att bedriva grundutbildning inom

3 olika ämnesområden, samt en prognos på utfallet med avseende på genomströmning (HPR). Intäkterna sätter ramarna för verksamhetens omfattning och skall balanseras mot kostnaderna i form av lärarresurser och andra relaterade utlägg. Konkret kalkyleras ramen för varje ämne på följande vis. Ämnets intäkter i form av uppdrag (HST/HPR) divideras med snittkostnaden för en arbetstimme (klocktimme) och genererar därmed antalet arbetstimmar som står till buds att undervisa i ämnet på alla nivåer inom grundutbildningen inom den aktuella perioden. Snittkostnaden för en arbetstimme är medelvärdet av relevanta lärares lönekostnader. Implementering Kostnadskalkylerna skall årligen beräknas av viceprefekten för grundutbildning och administrativ chef. Viceprefekten för grundutbildning och studierektorer skall i samråd med lärarlagen för de olika ämnena planera och utforma utbildningarna. Målet är att inom det givna ekonomiska ramverket säkerställa att institutionen erbjuder utbildningar av god kvalitet på alla nivåer. Lärarlagen bör ges stor frihet att inbördes diskutera och föreslå hur arbetstimmarna bör fördelas på olika nivåer inom ämnet, samt inom nivåernas alla delkurser. Det faller dock på studierektorernas ansvar att säkerställa att förslagen är rimliga utifrån både kostnadsmässiga och kvalitetsmässiga perspektiv. De enskilda lärarna ges ansvar för att genomföra olika delkurser (på basis av antalet arbetstimmar som står till buds) på det sätt läraren själv anser är lämpligt för att realisera lärandemålen enligt kursplanen. Alla lärare skall säkerställa att kursen utvärderas av studenterna och att dessa utvärderingar delges både studenterna och studierektorerna för vidare diskussioner.

4 Pedagogisk utveckling Begreppet lektorstimmar upphörde vid Göteborgs universitet i och med det nya arbetstidsavtalet för lärare Sedan dess räknas arbetstiderna för universitetslärare enbart i form av årsarbetstimmar. I föreliggande modell används inte heller lektorstimmar eller andra fasta schabloner för olika typer av undervisningsformer. Det är helt och fullt upp till den enskilde läraren att själv avgöra hur en kurs ska genomföras inom ramen för de tilldelade arbetstimmarna. Det betyder lärarna själva ansvarar för att planering, undervisning och examination inom en kurs (och eventuella delkurser) genomförs på det sätt som krävs för att studenterna realiserar lärandemålen enligt kursplanen. Modellen avser inte enbart att säkerställa ekonomisk balans inom grundutbildningen, utan även att främja möjligheterna att friare undersöka, diskutera och experimentera med olika undervisningsformer, uppmuntra alternativ pedagogik och nya examinationsformer, samt få till stånd en bättre dialog mellan både lärarna i lärarlagen och studenterna vad gäller kursers upplägg och genomförande. Modellen innebär således en mycket större frihet för den enskilde läraren och lärarlagen men samtidigt ett större ansvar. Det kan hävdas att en möjlig risk med denna modell är att lärarens frihet blir allt för gränslös och kan leda till stress och osäkerhet kring hur en kurs bör genomföras, på grund av osäkerhet kring vad som utgör rimliga arbetsinsatser inom ramen för de tilldelade timmarna. Men detta är egentligen ingenting som alstras av just denna modell samma problematik kan lika väl uppstå genom den gamla modellen med fasta lektorstimmar. Lösningarna på denna typ av problematik är samma nu som förr: lärarna måste ges möjligheter till pedagogisk kompetensutveckling, medvetet

5 reflektera över konkreta pedagogiska frågor, och uppnå goda personliga erfarenheter av undervisning. Denna modell kräver således fungerande lärarlag där frågor om undervisning och kurser kan diskuteras på givande och inspirerande sätt, goda kontakter och dialoger med studenterna, aktiva studierektorer och en ansvarsfull institutionsledning som skapar de förutsättningar som behövs, tydliga kvalitetsindikatorer och utvärderingsformer som medger granskning av att utbildningarna lever upp till de kvalitetskrav som ställs på utbildningen, och incitament för lärarna att ta sig an, utveckla och bedriva undervisningen med kvalitet i fokus. Vid problem Om det visar sig att ett ämne, en kurs eller en delkurs inte kan leva upp till kraven på kvalitet på basis av de tilldelade arbetstimmarna finns följande möjligheter: Ämnet, kursen eller delkursen kan tillfälligt tilldelas extra arbetstimmar genom att minska på arbetstimmarna i någon annan kurs eller delkurs inom samma ämne. Beslut om detta fattas av studierektorer efter samråd med berört lärarlag. Extra medel kan tillskjutas från andra utbildningsämnen inom institutionen om det bedöms som strategiskt gynnsamt. Beslut om detta fattas av viceprefekten för grundutbildning efter samråd med berörda studierektorer. Ämnet, kursen eller delkursen läggs ner. Kan inte institutionen garantera kvalitet inom en utbildning skall inte heller institutionen ägna sig åt denna utbildning. Beslut om detta fattas av prefekten efter samråd med viceprefekten för grundutbildning.

6 Samtliga ovanstående beslut kräver tydliga målsättningar och strategier som skall delges övrig personal. Justeringar skall under inga omständigheter genomföras slentrianmässigt. Ett specifikt problem i sammanhanget rör nya lärare, exempelvis doktorander som inte undervisat överhuvudtaget eller personal som tar sig an kurser de inte tidigare hanterat. Skall dessa utan extra kompensation behöva planera och genomföra kurser enbart på basis av de tilldelade timmarna, eller bör institutionen tillskjuta extra timmar eller medel? Kort sagt är det en fråga som måste avgöras från fall till fall i enlighet med det ovanstående. Institutionen skall först och främst garantera kvalitet i undervisningen, men bör samtidigt betrakta nya lärares insatser som en god investering inför framtiden och en viktig del av den enskilde lärarens eller doktorandens pedagogiska utveckling. Jan Lif Prefekt