Rapport till fakultetsstyrelsen - Utvärdering av kursplanehanteringen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 STYR 2016/100 Rapport till fakultetsstyrelsen - Utvärdering av kursplanehanteringen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Bakgrund Höstterminen 2014 infördes, enligt beslut i fakultetsstyrelsen , ett nytt system för att hantera kursplaner vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fakultetsstyrelsen beslutade att både rutiner och kvalitet i kursplaner skulle utvärderas under läsåret , med rapport till fakultetsstyrelsen i juni Rapporten skulle även innehålla förslag på fortsatt tillvägagångssätt för kursplanehantering. I juni 2015 gavs en lägesrapport och tiden för utvärdering förlängdes till början av Föreliggande rapport presenteras nu för fakultetsstyrelsen. Beslutsprocessen kring en kurs innehåller två beslut; beslut om inrättande av kurs och beslut om fastställande av kursplan. Fakultetsstyrelsen har delegerat beslut om fastställande av kursplan till institutionsstyrelserna eller för vissa program till en ledningsgrupp för program (Delegationsordning och arbetsformer för Samhällsvetenskapliga fakulteten, Dnr STYR 2015/1062). Kurser inrättas av fakultetsstyrelsen. I den ordning som gällde innan höstterminen 2014 granskades samtliga kursplaner av en kursplanegrupp på fakultetsnivå, eller i brådskande fall av utbildningssamordnare på fakultetsnivå. Kurser inrättades av fakultetsstyrelsen med kursplanen som beslutsunderlag. Fakulteten började se över denna process och fundera över alternativa sätt att hantera kursplaner, då vissa problem fanns med hanteringen. Eftersom fakultetsstyrelsen inrättade kurser med kursplan som underlag så bestod inrättandet i mångt och mycket av en granskning av kursplaner istället för ett mer övergripande strategiskt inrättande av kurser. I den tidigare ordningen ändrade ofta både kursplanegruppen och fakultetsstyrelsen i redan fastställda kursplaner (fastställda av institutionsstyrelsen), vilket innebar en bakvänd process. Nuvarande process för inrättande av kurs (sedan höstterminen 2014): De nuvarande rutinerna innebär att institutionerna inför fakultetsstyrelsens första sammanträde (september/januari) inkommer med en utbudslista för alla kurser (både fristående kurser och programkurser) som ska ges under nästkommande termin. Denna lista ska vara fastställd i institutionsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen tillstyrker utbudet utifrån en sammanställd utbudslista samt inrättar nya kurser/lägger ner kurser utifrån utbudslista samt sammanställning av anledning till att kursen är ny/fått ny kurskod. Om kurser tillkommer efter detta tillfälle får de inrättas löpande, men den stora merparten av kurser kan inrättas vid ett tillfälle. Postadress Samhällsvetenskapliga fakuleten, Lunds universitet, Box 117, Lund Besöksadress Sandgatan 3, Gamla Kirurgen Telefon Fax E-post info@sam.lu.se Webbadress

2 2 Nuvarande process för fastställande av kursplan (sedan höstterminen 2014): I nuvarande process ska institutionerna bilda institutionsvisa kursplanegrupper, med studentrepresentation, där kursplaner bereds inför beslut i institutionsstyrelsen. Tanken är att bygga upp en bredare kompetens på institutionsnivå (där ju beslut om fastställande ligger) och skapa en säkrare och mindre personbunden process, ifall till exempel studierektor byts ut. Det finns en mall för kursplaner vid Samhällsvetenskapliga fakulteten till institutionernas hjälp. Den fakultetsgemensamma gruppen finns kvar som ett stöd till institutionernas egna kursplanegrupper. Beredning av kursplanen sker i institutionens egen kursplanegrupp och fakultetens kursplanegrupp innan fastställandet sker i institutionsstyrelsen. I nuvarande modell är det inte obligatoriskt att använda sig av den fakultetsgemensamma gruppen (steg 3), men alla institutioner utom en har valt att göra det. De kursplaner som inte har kommit den fakultetsgemensamma gruppen tillhanda har granskats i efterhand. Under läsåret har alla kursplaner granskats av kursplanegruppen på fakultetsnivå antingen innan fastställande, eller om kursplanen inte kommit kursplanegruppen tillhanda, efter fastställandet. Genomförande av utvärderingen Under hösten 2015 har kvalitetsdialoger genomförts med samtliga institutioner. Vid dialogerna har vicedekan, utbildningsledare, studentrepresentant, prefekt och studierektor/studierektorer deltagit. Ett av de områden som behandlats vid dialogerna är kursplanehanteringen och hur institutionerna anser att det nuvarande systemet fungerar. Även studierektor på Graduate School har intervjuats kring kursplanehanteringen. Kursplanegruppen på fakultetsnivå har också diskuterat och utvärderat hanteringen och kvaliteten i kursplanerna utifrån gruppens perspektiv. Kursplanenätverket för administratörer har haft möjlighet att inkomma med synpunkter. Vidare har frågan diskuterats i Studierektorsnätverket den 15 december 2015, samt beretts i Utbildningsrådet den 27 januari 2016.

3 3 Synpunkter från institutionerna och Graduate School Nedan följer en sammanfattning av de synpunkter som kom fram vid kvalitetsdialogerna, utifrån de frågor som ställdes. Hur fungerar institutionens kursplanegrupp? Finns studenter representerade i grupperna? Kursplanegrupper, eller motsvarande, finns på de flesta institutioner. Oftast är sammansättningen en eller flera studierektorer, lärare, administratörer och student. Två institutioner uppgav att de inte har en formell kursplanegrupp. Den ena institutionen ska formera en grupp och den andra, en liten institution, formerar en grupp när behov finns. Många institutioner uppgav att det är svårt att hitta studentrepresentant till gruppen. Svårighet att få studentrepresentanter gäller ofta även institutionsstyrelserna. Hur fungerar den nuvarande processen från idé på kursplan till fastställande? De flesta institutionerna är i stort sett nöjda med den nuvarande hanteringen och alla anser att det är en bättre rutin än den som tidigare gällde. Många anser att det är bra att fakultetsstyrelsen inrättar kurser utifrån utbudslista och beskrivning av kursen, istället för att kursplanen utgör underlag. Några menar att det är svårt med framförhållning och att förhålla sig till möten i egna kursplanegruppen och fakultetens kursplanegrupp och institutionsstyrelse. Det blir många instanser och möten som ska hinnas med innan fastställande måste ske. Någon institution önskar hjälp med sammanställning av deadlines och tider. Det är viktigt att poängtera att kursplan enligt rättighetslistan ska vara fastställd senast en månad före sista ansökningsdag, när det gäller fristående kurser, och att vi måste förhålla oss till detta datum oavsett vilken process vi har. Hur ser ni på den fakultetsgemensamma kursplanegruppen? De flesta institutioner ser fördelar med den fakultetsgemensamma gruppen och vill använda sig av det stöd som kursplanegruppen ger. Alla institutioner utom en använder sig av gruppen. Några institutioner skulle gärna se att gruppen arbetar mer utbildande med workshoppar, seminarier och principiella diskussioner kring kursplaner. Vissa tycker det är bra att själv komma till gruppen för att få återkoppling, andra vill hellre få skriftlig feedback. Förslag på fortsatt hantering? De flesta institutioner menar att hanteringen i stort sett fungerar bra och alla anser att nuvarande rutin är att föredra framför den föregående. Alla institutioner menar att beslut om fastställande ska ligga kvar på institutionsnivå. Några institutioner uppger att den nya processen har inneburit att kursplaner har kommit upp på agendan och att t. ex de egna kursplanegrupperna har lett till ett ökat engagemang och en ökad kvalitet i kursplanerna.

4 Synpunkter från kursplanegruppen på fakultetsnivå 4 Kursplanegruppen har kontinuerligt granskat och utvärderat kvaliteten i kursplanerna. De flesta kursplaner har granskats innan fastställande och vissa har eftergranskats, antingen för att institutionen valt att inte använda gruppen eller för att det av tidsbrist inte hunnits med. Gruppen kan konstatera att kvaliteten på kursplanerna varierar och att spridningen är stor. Det är tydligt att olika institutioner har kommit olika långt i sitt arbete med kursplaner och att det finns olika kulturer och traditioner vid olika institutioner. Dessa kulturer påverkar hur man ser på kursplanerna och vilken vikt som läggs vid dem. Vissa kursplaner håller hög kvalitet och får endast små kommentarer från gruppen, medan andra kan innehålla större brister. I påfallande många kursplaner används inte de standardformuleringar som finns i kursplanemallen och som är avsedda att underlätta för institutionerna. Gruppen har börjat att mer aktivt bjuda in studierektorerna till möten för en direkt dialog kring kursplanerna och upplever att det har varit positivt. En bredare diskussion kring kursplanen för ofta med sig diskussioner kring större utbildningsrelaterade frågor och sätter kursplanen i sitt sammanhang. Genom kursutbudslistan blir det enkelt att hålla reda på att kursplaner kommer kursplanegruppen tillhanda i tid och fastställs i god tid för studenternas räkning. En fråga som har kommit upp inom gruppen, och även vid dialoger med institutionerna, är gruppens mandat. Gruppen ska verka både stödjande och granskande. I dagsläget ger gruppen återkoppling innan fastställande i institutionsstyrelsen, men granskar den inte igen, efter fastställandet. Vad händer om gruppen ger återkoppling till en institution som institutionen väljer att inte ta hänsyn till? Det är institutionsstyrelsen som äger beslutet och vad har gruppen för mandat att kräva att ändringar i kursplanen sker? Det finns också kursplaner som inte kommer gruppen tillhanda: det kan vara kursplaner som genomgår revideringar och därmed inte byter kurskod och som till slut har ändrats en hel del från när de granskades vid första fastställandet. En annan fråga som är kopplad till gruppens oklara mandat rör dess möjlighet att granska en institutions kursplaner på förekommen anledning. Kan gruppen granska en kursplan exempelvis på uppmaning av studenter? Det senare skulle ge gruppen möjlighet att inleda en dialog med institutionen och säkerställa kvaliteten i kursplaner som tidigare fastställts.

5 Förslag på fortsatt tillvägagångssätt 5 Beslut om fastställande ligger kvar på institutionsnivå Vi föreslår att beslut om fastställande av kursplan ligger kvar på institutionsnivå. I dialoger med institutionerna har framkommit att det inte finns något stöd att ändra på detta. Kursplanegrupper på institutionsnivå får en fortsatt viktig roll Eftersom beslut om kursplan ligger på institutionsnivå är det naturligt att den största delen av arbetet görs i institutionens egna kursplanegrupper och att en bred kompetens byggs upp på denna nivå. De institutioner som inte har formerat kursplanegrupper uppmanas att göra detta. Fakultetsgemensam kursplanegrupp finns kvar Vi föreslår att den fakultetgemensamma gruppen finns kvar och att gruppen arbetar både stödjande och granskande. De flesta institutioner upplever att de får ett bra stöd från gruppen och nästan alla använder sig av den. Granskning i den fakultetsgemensamma kursplanegruppen säkrar studentinflytandet i detta, för studenterna, viktiga dokument eftersom det är tydligt att många institutioner inte lyckas få studentrepresentation i kursplanegrupp och institutionsstyrelse. Systemet blir också mindre känsligt och institutionsbundet och garanterar en någorlunda likriktning över fakulteten. Gruppen kan också bidra till att sprida goda exempel mellan institutioner. För att underlätta planering vid institutionerna kan den fakultetsgemensamma gruppen fastställa tid för sina möten för ett helt år framåt, istället för termin till termin. På det sättet kan respektive studierektor lägga upp en planering och kommunicera detta inom institutionen. Gruppen fortsätter att bjuda in studierektorer till mötena för en direkt dialog och kan även anordna workshoppar kring kursplaner för exempelvis lärare, studierektorer och administratörer Inte obligatoriskt att använda sig av fakultetsgemensamma kursplanegruppen Kursplanehanteringen föreslås alltså fortsätta i dess nuvarande form, med egna kursplanegrupper och en fakultetsgemensam grupp som ett stöd i processen, men att det precis som nu inte är obligatoriskt att använda sig av den fakultetsgemensamma gruppen. Huvudansvaret för kursplanerna ligger på institutionerna. Vår uppfattning är att de flesta institutioner även fortsättningsvis kommer att använda sig av den fakultetsgemensamma gruppen för stöd och feedback. Dock har det i dialogerna som förts framkommit att många institutioner inte vill att det ska vara ett obligatorium, utan hellre ser att stickprov utförs. Stickprov av fastställda kursplaner införs Vi kan se att det finns ett behov av att följa upp kvaliteten på kursplaner från fakultetsgemensamt håll. I ett kommande universitetsgemensamt kvalitetssäkringsprojekt kommer det också sannolikt ställas krav på att fakulteten ska kunna redovisa hur kvaliteten i kursplanerna säkras.

6 6 I nuvarande system granskas de kursplaner som inte kommer den fakultetsgemensamma gruppen tillhanda i efterhand. Dock sker ingen efterkontroll av de kursplaner som går igenom gruppen, d.v.s. ingen granskning sker av själva slutresultatet efter att återkopplingen skett till institutionen. Inte heller reviderade kursplaner (som inte fått ny kurskod) eller kursplaner som fastställdes för väldigt länge sedan blir granskade. Det kan finnas anledning att kunna göra stickprover på redan fastställda kursplaner. Vi föreslår därför att den fakultetsgemensamma kursplanegruppen följer upp kvaliteten i kursplaner genom stickprov i fastställda kursplaner vid två tillfällen, i juni och i december. Stickprov görs av kursplaner: som har passerat den fakultetsgemensamma gruppen som inte har passerat den fakultetsgemensamma gruppen som hänvisats till den fakultetsgemensamma gruppen på förekommen anledning, pga. uppmärksammade brister eller liknande I det extrema fall då en institution inte uppfyller kvalitetskraven trots påpekanden från den fakultetsgemensamma kursplanegruppen kan fakultetsstyrelsen besluta att delegationen om fastställande av kursplan tas bort (Delegationsordning och arbetsformer för Samhällsvetenskapliga fakulteten, Dnr STYR 2015/1062, kap och kap. 4). Inrättande av kurs fortsätter som i nuvarande system Inrättandet av kurs föreslås fortsätta enligt nuvarande ordning. Kurser inrättas utifrån utbudslista samt beskrivning av varför kursen är ny. Detta görs en gång per termin, vid fakultetstyrelsens första möte för terminen. Någon institution har påpekat att det kan vara svårt att ha utbudet av programkurser färdigt vid denna tidpunkt. Vi föreslår ändå att kurser inrättas vid fakultetstyrelsens första möte för terminen, men att en viss flexibilitet får finnas och att enstaka kurser kan tillkomma under terminens gång. Lena Eskilsson, vicedekan Malin Schatz, utbildningsledare