Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora

Transkript

1 Beslutsdatum: Dnr: 2013/ Fakulteten för konst och humaniora Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora Beslutat av Fakultetsstyrelsen Gäller från

2 Plan för systematiskt kvalitetsarbete för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i programstyrd utbildning och fristående kurser vid fakulteten för konst och humaniora Syfte Syftet med denna plan är att beskriva principerna för och upplägget av det systematiska kvalitetsarbetet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Fakulteten för konst och humaniora. Kvalitetsarbetet syftar dels till att säkerställa att det finns förutsättningar för studenterna att uppnå sina utbildningars mål, dels till att ge en grund för utveckling av verksamheten i linje med Linnéuniversitetets och fakultetens verksamhets- och kvalitetsmål. Kvalitetsmodell Lnu:s kvalitetsmodell Denna plan bygger på Lnu:s kvalitetspolicy (Dnr: ST 2013/ ) där det fastslås att: Arbetet med kvalitet är tydligt kopplad till universitetets vision och strategi med fokus på studenternas och andra avnämares behov. Ett framgångsrikt kvalitetsarbete förutsätter ett proaktivt förhållningssätt och reflektion ur ett omvärldsperspektiv. Där framgår också att systematiken innebär att kvalitetsarbetet ska utgå från de mål som finns formulerade för verksamheten. En utvärdering i förhållande till målen ska ge grund för analys av förutsättningar, processer och risker i den utvärderade verksamheten. De åtgärder som beslutas efter en sådan analys ska kommuniceras och det ska vara tydligt var ansvaret ligger, så att åtgärderna kan följas upp vid nästa resultatuppföljning. Kvalitetsmål och indikatorer De kvalitetsmål som formuleras nedan utgår från de övergripande strategiområden och mål som återfinns i universitetets strategidokument, Linnéuniversitetet en resa in i framtiden, s. 11 ff. Inom fakulteten bedrivs utbildning med olika inriktning. Kvalitetsmålen är alltså inte specifika för enskilda utbildningars kompetensområde och innehåll, utan tar sikte på värden som allmänt kan anses känneteckna goda förutsättningar, processer och resultat inom högre utbildning på fakultetsområdet. 2

3 Vid varje mål anges vilka indikatorer och underlag som kan användas vid uppföljning, analys och värdering. Se även kommande avsnitt. Mål 1. Utbildningen håller en hög vetenskaplig eller konstnärlig kvalitet 2. Utbildningen är väl förankrad till yrkeslivet och professionen 3. Utbildningen är attraktiv för studenterna Indikator F=förutsättning P=process R=resultat Indikatorer märkta med * följs upp årligen. 1.1 Andel lektorer, docenter eller professorer (F)* 1.2 Kursens examination bygger på aktuell forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete(p) 1.3 Intern eller extern bedömning av självständiga arbeten (R) 2.1 Andelen lärare med aktuell erfarenhet från relevant yrkesverksamhet (F)* 2.2 VFU (P) 2.3 Alumners bedömning av utbildningen (R)* 2.4 Avnämares bedömning av utbildningen (R) 2.5 Utbildningen har entreprenöriella inslag 3.1 Antal sökande per plats (F)* 3.2 Medianen för meritvärdet hos antagna studenter (F)* 3.3 Nationellt intag (F)* 3.4 Andel avgiftsbetalande studenter (F)* Underlag Redovisning av Kursplaner Granskning av självständiga arbeten inom fakulteten Redovisning av Utbildnings- och kursplan Alumnenkät 2.4.1Externa representanter i programråd Utbildningsplan Programenkät 3.1.1, 3.2.1, och Statistiskt underlag från antagningen 3

4 4. Utbildningen har högt ställda kunskapsmål och hög måluppfyllelse. 5. Utbildningen bedrivs på ett pedagogiskt och metodiskt välfungerande sätt 6. Utbildningen rymmer utvidgade utbildningsperspektiv: Hållbarhet, mångfald, genus och bildning. 7. Utbildningen bedrivs effektivt. 4.1 Kunskapsmålen ligger på en hög nivå jämfört med andra liknande utbildningar. (F) 4.2 Måluppfyllelsen är hög och i enlighet med nationella examensmål. (R)* 5.1 Studenters bedömning av undervisningens kvalitet och mängd (R)* 5.2 Andel lärare som genomgått högskolepedagogisk utbildning (F) 6.1 Utbildningens innehåll och mål rymmer dessa perspektiv. (F+R) 6.2 Studenternas bakgrund, kön etc. (F) 6.3 In- och utresande studenter (P)* 6.4 In- och utresande lärare. (P) 7.1 Genomströmning (R)* 7.2 Ekonomiska förutsättningar (F+P) Kursplaner och utbildningsplan UK-ämbetet Nyutexaminerades respektive alumners skattning i programenkäten Programenkät Redovisning från studierektorerna Utbildnings- och kursplaner Programenkät Programenkät och Redovisning av Statistik från Diver Kursbudgetmall Underlag från controller Kvalitetsarbetets genomförande Fakulteten för konst och humaniora har byggt upp ett kvalitetssystem för granskningar av kursplaner och utbildningsplaner, som är de viktigaste dokumenten för utbildningarnas kvalitet. Utbildningsplaner bereds i Utbildningsrådet innan beslut om fastställande fattas av fakultetsstyrelsen. Utbildningsrådet bereder även ärenden som gäller andra viktiga kvalitetsfrågor såsom examensrättigheter och programutbud innan beslut fattas av fakultetsstyrelsen. Utbildningsrådet består av ordförande studeranderepresentant och tre ledamöter, en från varje ämnessektor (En person företräder kulturvetenskapliga ämnen, en annan för konstnärliga ämnen och den tredje personen företräder ämnen inom språk och kommunikation.) Reviderade och nya kursplaner bereds i fakultetens tre sektoriella kursplaneutskott (ett för kulturvetenskapliga ämnen, ett för konstnärliga ämnen och ett utskott för ämnen inom språk och kommunikation) innan beslut om fastställande fattas av prefekt eller 4

5 dekan. Kursplaneutskotten består av två erfarna lärare inom två olika ämnen inom området, samt en administratör med stor erfarenhet av att arbeta i Kursinfo. Fakulteten för konst och humaniora genomför årligen en genomlysning av utbildningsutbudet. Fakultetens utbildningsprogram utvärderas på fakultetsnivå i september varje år genom analys av resultaten av en enkät till sistaårsstudenterna på programmen och underlaget som samlas in utifrån några utvalda indikatorer, se indikatorer ovan märkta med *. Om resultaten tyder på kvalitetsbrister samlas ytterligare underlag in för analys och diskussion, exempelvis underlag för övriga indikatorer enligt ovan, utbildningsplan, kursplaner, externa expertutlåtanden och nationella jämförelser. Dessutom behöver a intervjuas för att kunna ge sin syn på situationen. Därefter beslutar fakultetsstyrelsen om åtgärder som dokumenteras i en handlingsplan. Denna handlingsplan följs upp enligt den tidplan som ingår i beslutet, förslagsvis inom ett år. Utbildningsrådet har tillsammans med a utarbetat en fakultetsgemensam mall för programenkäten till sistaårsstudenterna, som innehåller frågor om studenternas bakgrund, deras värdering av studierna och utbildningen inklusive utbildningens måluppfyllelse, lika behandling under studierna, samt studenternas syn på utbildningens koppling till arbetslivet. Alumnenkät genomförs minst vart tredje år för varje utbildningsprogram. Vart tredje år bedöms rimligt för att studenterna ska minnas sin utbildning, men samtidigt fått distans till den, samt hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Erfarenheten är att svarsfrekvensen på alumnenkäter är låg. Vart tredje år innebär en större grupp respondenter och därmed fler svar på enkäten. Granskning av självständiga arbeten inom huvudområden genomförs huvudsakligen i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar och följs upp i enlighet med den modell som utvecklas i En metod för kvalitetssäkring och utveckling genom granskning av examensarbeten (Lnu, 2011). Utbildning som bedrivs i form av fristående kurser utvärderas kontinuerligt på institutionsnivå med kursutvärderingar i enlighet med Lnu:s regelverk. Lnu:s kursbarometer (arbetsnamn) har en fakultetsgemensam del. Resultatet av kursbarometern på ämnesnivå, samt kursernas söktryck och prestationsgrad följs årligen upp av fakulteten. Om resultaten tyder på kvalitetsbrister inleds en utvecklingsdialog med berörd institutionsledning. Dialogen syftar till att formulera nödvändiga åtgärder på ämnesnivå. 5