Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Transkript

1 Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Rektorsbeslut nr: 199 Datum: Dnr: ST 2013/

2 Rektors förord Linnéuniversitetet har högt ställda ambitioner som lärosäte. För att nå upp till vår vision och strategi måste vi tillsammans kraftsamla runt kvalitetsfrågorna. Vår vardag ska genomsyras av en kvalitetskultur där studenternas och omvärldens behov står i centrum. Linnéuniversitetet ska ha ett kvalitetssystem som är strukturerat och transparent. Genom att involvera såväl medarbetare som studenter, kan vi identifiera förbättringsområden där vi kan utveckla verksamheten. Kvalitetspolicyn är en del av kvalitetssystemet. Grunden för ett bra resultat är att arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete där vi följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvalitet så att vi stegvis blir allt bättre. I det ingår att agera vid bristande kvalitet och att ta tillvara på och sprida goda exempel. Genom en god dialog kan vi tillsammans ta tillvara på kunskap och utveckla vårt kvalitetsarbete. Syfte Syftet med kvalitetsarbetet är att förverkliga universitetets vision och strategi genom att utveckla en kvalitetskultur som omfattar alla inom universitetet. Den kännetecknas av reflektion i vardagen, utbyte av idéer och erfarenheter samt intresse för omvärlden, vilket sammantaget leder till att universitetet utvecklas och stärks inom utbildning och forskning. Kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt lärande för studenter och medarbetare som gemensamt utvecklar universitetet. Helhet, systematik och kommunikation kännetecknar kvalitetsarbetet.

3 Helhet Arbetet med kvalitet är tydligt kopplad till universitetets vision och strategi med fokus på studenternas och andra avnämares behov. Ett framgångsrikt kvalitetsarbete förutsätter ett proaktivt förhållningssätt och reflektion ur ett omvärldsperspektiv. Att våga vara självkritisk, ställa krav och göra förändringar kan leda till ytterligare utveckling av universitetet. Att utveckla kvaliteten inom utbildning och forskning är en naturlig del av verksamheten och är integrerad i alla processer, till exempel i verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning samt intern styrning och kontroll. Kvalitetsarbetet förutsätter integrerade arbetsformer i vertikala och horisontella led där medarbetarnas och studenternas kompetens och engagemang är avgörande. Systematik Utgångspunkt för systematiskt kvalitetsarbete är målen för verksamheten. Innan målen fastställs görs en bedömning av förutsättningarna för att uppnå målen på ett rimligt sätt, liksom av riskerna för att inte göra det. Genomförande Förändring: förutsättningar processer Resultat/ Måluppfyllelse Mål Figur 1: Linnéuniversitetets kvalitetshjul Brist/ Goda exempel Utvärdering/ Analys Arbetet bedrivs i ett antal steg som utgör en cyklisk och utvecklande process (figur 1). Inledningsvis utvärderas verksamheten i förhållande till målen genom inhämtande av resultatunderlag. Vid denna analys identifieras behov av förbättringar vid kvalitetsbrist respektive goda exempel för spridning i organisationen. Ett annat utfall av analysen kan vara korrigering av målen. För identifierade brister söks orsaker i förutsättningar och processer som grund för vidare åtgärder. Effekterna av vidtagna åtgärder undersöks och analyseras som uppföljning och underlag för eventuellt ytterligare åtgärder. Ansvaret för de åtgärder som fastställs ska vara tydligt formulerat så att det kan följas upp vid nästa resultatuppföljning. Konstaterade brister kan bedömas som risker av ansvariga samt ingå i riskanalysen. I det systematiska kvalitetsarbetet knyts dessa stegen samman över de olika organisatoriska nivåerna och över tid. Den systematiska processen bidrar till formuleringar av nya målsättningar för ett universitet i ständig utveckling.

4 Kommunikation Ett väl fungerande kvalitetsarbete förutsätter en utvecklad kommunikation både i vertikala och i horisontella led. I den vertikala kommunikationen på universitetsöver gripande nivå möter universitetsledningen representanter för respektive fakultetsstyrelse/nämnden för lärarutbildning och studenter i en vår- respektive höstdialog. Dialogerna sker utifrån en helhetssyn där kvalitetsarbetet, kvalitetsindikatorer och resursfördelning samt andra strategiska underlag ingår. Fakulteterna har motsvarande dialoger med sina institutionsledningar. Genom horisontell kommunikation samordnar universitetets kvalitetsråd det övergripande kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå. Till kvalitetsrådets stöd finns kommittéer för hållbar utveckling, internationalisering samt lika villkor. Tydliga och uppföljningsbara styrdokument är en utgångspunkt för ett gott kvalitetsarbete. En struktur för samtliga universitetsövergripande dokument är grundläggande för det systematiska kvalitetsarbetet. Samtidigt bör antalet universitetsövergripande styrdokument begränsas och samordnas utifrån en helhetssyn för att möjliggöra efterlevnad och uppföljning. Vision och strategi Policyer Planer Regler Processbeskrivningar Vision och strategi har sin grund i uppdraget enligt högskolelagen, tidsbegränsad giltighetstid. Beslutas av universitetsstyrelsen. Övergripande mål, dokument på lägre nivå utgår från universitetets vision och strategi. Allmänna mål för ett visst område, giltighetstid tillsvidare, kontinuerlig uppföljning. Beslutas av rektor alternativt universitetsstyrelsen. Konkreta mål och/eller åtgärder, tidsbegränsad giltighetstid, ansvar för uppföljning anges. Beslutas av rektor eller enligt delegation. Konkreta lokala regler för verksamheten, giltighetstid tillsvidare, kontinuerlig uppföljning. Beslutas enligt delegation. Beskrivning av sammanhängande aktiviteter i syfte att tillgodose studenter och andra avnämare, giltighetstid tillsvidare. Beslutas enligt delegation.

5 Verksamhetsprocessen Den övergripande årscykeln (figur 2) visar universitetets verksamhetsprocess, där utgångspunkten är vision och strategi samt det systematiska kvalitetsarbetet. Universitetsstyrelsen beslutar om riskanalys, verksamhetsplan och budget Januari Uppföljning föregående år av bland annat årsredovisning och riskanalys Höstdialog Verksamhetsplanering Oktober Vision och strategi Systematiskt kvalitetsarbete Vårdialog Verksamhetsuppföljning och planering April Juli Universitetsstyrelsen beslutar om verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar Figur 2: Linnéuniversitetets övergripande årscykel Universitetsstyrelsen fattar andra kvartalet beslut om verksamhetens övergripande inriktning, strategiska satsningar, riskvärdering samt ekonomiska förutsättningar. Universitetsledningens höstdialog med respektive fakultet/nämnden för lärarutbildning fokuserar på verksamhetsplanering, inklusive riskanalys, och utgår från universitetsstyrelsens beslut samt områdesspecifika förutsättningar. Universitetsstyrelsen beslutar i slutet av året om universitetets riskanalys, verksamhetsplan och övergripande budget. Fakultetsstyrelserna/nämnden för lärarutbildning beslutar därefter om sin riskanalys, verksamhetsplan och budget. Uppföljning av verksamheten sker bland annat genom årsredovisning och kvalitetsindikatorer. Universitetsledningens vårdialog med respektive fakultet/nämnden för lärarutbildning följer upp föregående års verksamhet samt planering av nästkommande år. Universitets- eller fakultetsövergripande resultatuppföljningar, utvärderingar, val av kvalitetsindikatorer och insatser för till exempel metodutveckling samordnas i möjligaste mån, medan berörda nivåer ansvarar för analyser och förbättringsåtgärder. Resultatunderlag ska i möjligaste mån baseras på databaser och gemensamma system. Datainsamling och övergripande analys samordnas med andra processer som till exempel årsredovisning, intern styrning och kontroll, arbetsmiljöarbete och miljöledning.

6