Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Transkript

1 Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED) Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik (FNT) Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) Gäller från

2 Dnr: FAK 2011/467 Allmänt Universitet har rätt att utfärda generell licentiatexamen och doktorsexamen. Inom universitetet ska det fastställas vilka ämnen som uppfyller kraven för att bedriva utbildning på forskarnivå med hög vetenskaplig nivå och goda utbildningsmässiga förutsättningar. De krav som ställs ska säkerställa att doktoranderna uppnår utbildningens examensmål. Det ska även fattas beslut om större förändringar av miljöer för utbildning på forskarnivå, såsom utökning med ytterligare inriktning, eller sammanslagning av ämnen eller inriktningar. Universitet har ingen generell rätt att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå. Varje sådant examenstillstånd ska prövas av Högskoleverket. Linnéuniversitetet har för närvarande ingen examensrätt för konstnärlig licentiatexamen eller konstnärlig doktorsexamen varför principerna endast är utarbetade för prövning av ämne för generella examina på forskarnivå. Prövningsprocessen Arbetsgång Följande arbetsgång tillämpas vid ansökan om examensrättigheter på forskarnivå: 1. Företrädare för den tilltänkta utbildningen på forskarnivå kontaktar ordförande i berörd fakultetsnämnd/nuv för samtal om planerna för uppbyggnad, samverkan med andra ämnen, ekonomiska förutsättningar, förankring inom institutioner m.m. 2. Ansökan lämnas till beslutande organ. I denna ingår: en beskrivning av ämnet/miljön med utgångspunkt från bedömningsgrunderna förslag till allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet. 3. Beslut fattas om hur ämnet ska granskas och vilka personer som ska ingå i granskningsgruppen. 4. Ärendet bereds enligt gällande besluts- och delegationsordning. 5. Beslutande organ tar ställning till förutsättningarna för att bedriva utbildning på forskarnivå inom det föreslagna ämnet och fattar beslut om examensrättigheter. 6. Beslutsprocessen om ny examensbenämning inleds på initiativ från beslutande organ. 2 (6)

3 Granskningsgrupp När examensrätt för ett ämne för utbildning på forskarnivå ska prövas utses en granskningsgrupp som ska bedöma ansökan. Granskningsgruppen ska bestå av två sakkunniga från annat lärosäte samt en ordförande från Linnéuniversitetet. Ordföranden ska ha inblick i utarbetandet av ansökan och avgöra när ansökan är färdig för granskning. Under den externa granskningsprocessen ska ordföranden stå i kontakt med de externa granskarna för eventuella kompletteringar, klarlägganden och förändringar av ansökan. Ordföranden ska också organisera platsbesök och andra praktiska detaljer i samband med ansökningsförfarandet. Bedömningsgrunder Följande kriterier bedöms vid prövning av examensrättigheter för utbildning på forskarnivå: Anknytning till profilering Anknytning till befintliga forskningsmiljöer Anknytning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ekonomiska förutsättningar och tillgång till extern finansiering Infrastruktur Medverkan i och samverkan inom lokala, regionala, nationella och internationella nätverk Doktorandmiljö och seminariekultur Vetenskaplig och pedagogisk kompetens Administrativt stöd Systematiskt kvalitetsarbete En viktig utgångspunkt är att kriterierna tillämpas så att varje ämne/miljö bedöms efter sin egen karaktär. Ansökan Anknytning till profilering Eventuell anknytning till profilering inom universitetet eller fakulteten ska beskrivas i ansökan. Anknytning till befintliga forskningsmiljöer Den befintliga forskningsmiljön i ämnet som finns vid universitetet ska beskrivas i ansökan, och det ska framgå hur forskarnivån ska anknyta till denna. Samarbete över ämnes- och institutionsgränser är en stor tillgång för verksamheten inom forskning och utbildning på forskarnivå. Samverkan kan dels bidra till att skapa aktiva och mindre sårbara miljöer av tillräcklig storlek, dels bidra till nytänkande och nyskapande över ämnesgränser, varför även anknytning till andra forskningsmiljöer ska beskrivas i ansökan. 3(6)

4 Anknytning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Universitetets befintliga utbildning på grundnivå och avancerad nivå liksom beslutade prioriteringar inför framtiden ska återspeglas i utveckling av utbildning på forskarnivå. Forskningsanknytning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå är en viktig kvalitetsparameter. I en ansökan ska därför anknytningen till befintlig utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskrivas. Magisterutbildning/masterutbildning ska finnas inom ämnet/miljön eller vara under uppbyggnad parallellt med utbildning på forskarnivå. Ekonomiska förutsättningar och tillgång till extern finansiering Ekonomiska förutsättningar, som kan bestå av både interna anslag och externa medel, ska beskrivas i ansökan. Infrastruktur I en ansökan ska de infrastrukturella förutsättningarna beskrivas. Exempel är: adekvat utrustning, forskningsmaterial tillgång till arbets- och eventuell laborationsplats för doktorander nödvändiga arbetsredskap såsom laborationsutrustning, tillgång till databaser litteratur och biblioteksresurser. Medverkan i och samverkan inom lokala, regionala, nationella och internationella nätverk Det är viktigt att ämnen och forskningsmiljöer skapar och utvecklar kontakter med andra högskolor och universitet liksom med det omgivande samhället lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Genom samordning av kurser på forskarnivå och skapandet av forskarskolor kan tillgängliga resurser utnyttjas optimalt samtidigt som doktoranderna får ett större kontaktnät. Medverkans- och samverkansformer ska beskrivas i ansökan. Doktorandmiljö och seminariekultur Doktorander ska ges möjlighet att bedriva utbildningen i en miljö där flera doktorander ingår. Miljöer kan skapas inom ett ämne/institution, mellan flera ämnen på samma lärosäte, och/eller i samverkan med andra lärosäten, till exempel i forskarskolor. En aktiv seminarieverksamhet med en kritisk massa av deltagare, är av mycket stor vikt för en vital utbildningsmiljö, varför planerad doktorandmiljö och uppläggning av seminarieverksamheten ska beskrivas i ansökan. Vetenskaplig och pedagogisk kompetens Kvalitet i utbildning på forskarnivå bestäms i hög grad av handledarkapacitet och tillgängliga examinatorer. Inom utbildning på forskarnivå krävs ett rimligt antal lektorer och professorer som kan fungera som handledare och examinatorer för doktorander. Genomgången handledarutbildning är ett krav för att utses som huvudhandledare. Lektorers och professorers tidigare erfarenhet av handledning av doktorander ska beskrivas. Vid prövning av examensrättighet för ett ämne som 4(6)

5 omfattar färre än fem aktiva forskare/handledare ska en ytterst restriktiv hållning vara vägledande. Den samlade kompetensen inom ämnet ska beskrivas i ansökan, med uppgifter om lärarnas/forskarnas publikationer, citeringar och annan vetenskaplig aktivitet samt deras tidigare erfarenhet av att leda seminarieverksamhet, av handledning och examination på forskarnivå. Administrativt stöd För ämnet ska det finnas administrativt stöd och service till doktorander, handledare, examinatorer och annan personal knuten till utbildningen. Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas inom alla verksamheter, och detta ska medverka till att uppsatta mål nås. Rutiner för och utveckling av kvalitetsarbetet ska beskrivas i ansökan. Inrättande av inriktningar inom ämne Vissa ämnen för utbildning på forskarnivå är mycket breda, och det kan finnas skäl att inrätta särskilda inriktningar inom ämnet, i syfte att profilera. En inriktning är en bas eller enhet av formell karaktär som har en klar profilering inom huvudämnet. En inriktning bör omfattas av eller ha tillgång till ett rimligt antal lektorer och professorer, varaktigt knutna till Linnéuniversitetet, som kan fungera som handledare och examinatorer. Miniminivån på antalet forskare/handledare som bör finnas inom inriktningen är beroende av flera faktorer, bland annat hur inriktningen är knuten till och samverkar med huvudämnet. Ansökan om att få inrätta inriktning ska innehålla följande. Redogörelse för behov av ny inriktning. Beskrivning av huvudämne och tänkt inriktning, inklusive gemensamma delar/verksamheter och avgränsningar. Motivering till hur en ny inriktning gynnar utbildningen på forskarnivå i förhållande till huvudämnet. Beskrivning av hur inriktningen har bärkraft för att hålla i ett längre tidsperspektiv. Inriktningsstudieplan för utbildningen på forskarnivå inom inriktningen. Studieplanen ska tydligt visa på avgränsning mot eller profileringen inom huvudämnet. Beskrivning av tillgänglig personal och handledarkompetens inom inriktningen, och vilka meriter handledarna har. Beskrivning av vilka kopplingar eller anknytningar det finns till utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom inriktningen. Dessa anknytningar 5(6)

6 kan definieras som exempelvis kurser, kursmoment, examensarbeten och lärarinsatser som baseras på inriktningen. Vidare ska (föreslagna) kopplingar mot grund- och avancerad utbildning vara förankrade på institutionen(erna) där utbildningen bedrivs. Principer för avveckling av ämnen Rätten att bedriva utbildning på forskarnivå i ett ämne kan dras in efter beslut. De kriterier som gäller för inrättande av ämnen och de krav som i övrigt ställs på en fungerande ämnesmiljö ligger till grund för överväganden om avveckling av ämnen. Innan beslut om avveckling av ämne fattas, bör möjligheterna att stärka miljön undersökas. 6(6)