Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018

Transkript

1 Planeringsavdelningen Helena Eklund Snäll PROMEMORIA SLU ID: SLU ua Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018 Innehållsförteckning 1 Syfte och målgrupp Utbildningar i 2018 års kvalitetssäkring Viktiga datum Underlag som ska lämnas in Bedömningar och analyser Delaktighet Syfte och målgrupp Detta dokument innehåller praktiska instruktioner för genomförandet av SLU:s kvalitetssäkring av utbildningen Instruktionerna beskriver hur de övergripande styrdokumenten Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar (SLU ID: SLU.ua ) och Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU ska tillämpas (SLU ID: SLU ua ). Målgruppen är fakultetsnämnder (FN), programnämnder (PN) och Sluss samt övriga medarbetare och studenter som deltar i 2018 års kvalitetssäkring av utbildningen. 2 Utbildningar i 2018 års kvalitetssäkring Under 2018 kvalitetssäkras följande av SLU:s utbildningar: Utbildning på forskarnivå Kvalitetsområden 1-2 Postadress: Box 7070, Uppsala Besöksadress: Almas allé 8 Org nr: Tel: (vx) helena.eklund.snall@slu.se

2 Program på grundnivå och avancerad nivå Agronom husdjur Agronom livsmedel Agronom mark/växt Jägmästare Landskapsarkitekt Alnarp Landskapsarkitekt Ultuna Veterinär 3 Viktiga datum 12 juni Rapporter och frågeformulär lämnas in av FN och PN (deadline) 13 juni Rapporter från FN och PN skickas till Sluss för kommentarer 19 sept. Sluss lämnar in sina kommentarer (deadline) 26 sept.- Kvalitetsdialoger (detaljerad information publiceras under 17 okt. Tidsramar på 4 Underlag som ska lämnas in Inom ramen för kvalitetssäkringen lämnas följande in (skickas till helena.eklund.snall@slu.se): Fakultetsnämnder och programnämnder En kort rapport om utbildningen med nulägesanalys. Rapporten ska vara kortfattad (max 5 sidor) och omfatta tre delar enligt nedan. En särskild Word-mall ska användas (bifogas, och kan även nås via denna länk). i. En kortfattad nulägesanalys 1 av utbildningen som inkluderar en SWOT-analys 2. Analysen utgår från de bedömningar som görs i förhållande till kvalitetsindikatorerna (se Ifyllt frågeformulär nedan). ii. För SWOT-analysen används tabellen som finns i mallen. En riktlinje är 1-3 punkter per ruta (skriv direkt i rutorna). Genom SWOT-analysen kartläggs de viktigaste styrkor, svagheter, möjligheter och hot som kan finnas internt och externt. Styrkor och svagheter är ofta relaterade till interna faktorer medan möjligheter och hot oftare kan vara relaterade till externa faktorer. Vad som är internt och externt kan variera. En kortfattad beskrivning av arbetet med frågeformulär, rapport och förankring i verksamheten, samt vilka som medverkat. 1 Benämns nulägesanalys för att inte blandas ihop med Universitetskanslersämbetets (UKÄ) mer omfattande självvärderingar. 2 SWOT, som står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, är ett planeringshjälpmedel. Det går ut på att man gör en strategisk översyn av analysobjektet för att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot. 2/5

3 iii. Förslag på utvecklingsåtgärder för ökad kvalitet i utbildningen. Här lämnas förslag på de viktigaste åtgärderna, i prioritetsordning, för att utveckla kvaliteten i utbildningen. Förslagen kan vara åtgärder som genomförs på kort sikt (ca ett år) eller lång sikt (tre till sex år). Önskad effekt samt en bedömning av tidsramar ska lämnas för varje förslag. Efter dialogernas genomförande beslutas vilka åtgärder som ska genomföras. Ifyllt frågeformulär. Frågeformuläret är främst avsett att vara ett stöd i fakultetsnämnders och programnämnders egen analys, inkl. förankring och involvering av verksamheten, samt vid utarbetande av rapporten. Det kommer att finnas med som bakgrundsmaterial vid dialogerna men behandlas inte särskilt vid mötet om inte behov uppstår. En Word-mall för frågeformuläret bifogas och kan även nås via denna länk. Kommentarer till frågeformuläret: Formuläret utgår från SLU:s fastställda kvalitetsområden och tillhörande standarder. För varje standard ska en bedömning göras av utbildningen i förhållande till denna. Bedömningen skrivs i en fritextruta och används för den analys som presenteras i rapporten. Som stöd för bedömningen finns för varje standard ett antal indikatorer och frågor. Frågorna besvaras utifrån tre fasta alternativ i kryssrutor [Ja (det fungerar bra); I viss utsträckning (det kan förbättras), Nej (åtgärder behövs)]. Då frågorna endast avser att vara vägledande kan även andra aspekter vara relevanta för bedömningen. Frågorna är av både generell och programspecifik karaktär. Vissa saker har fakultets- eller programnämnden inte mandat att styra eller förändra utan ansvaret ligger hos en annan del av organisationen. Tanken är dock att fakultets- och programnämnden ändå ska beakta även de generella frågorna, ur sitt perspektiv, då svaren kan ge värdefull information om hur sådana saker fungerar eller inte fungerar ur nämndernas perspektiv. Exempelvis kommer även delar av universitetsadministrationen att omfattas av kvalitetssäkringen, och det arbetet kommer att utgå från områden och utvecklingsbehov som identifieras av fakultets- och programnämnderna. Som bakgrundsmaterial till frågeformuläret finns en sammanställning av statistik (nyckeltal) för vardera forskarutbildningen och utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Nyckeltalen kan användas för analysarbetet och ger de 3/5

4 inblandade personerna en gemensam bild av utbildningen ur olika perspektiv. Det finns ingen specifik koppling mellan alla nyckeltal och frågorna som ska besvaras. Sluss En kommentar till vardera rapport från fakultets- och programnämnderna. Sluss utformar sin kommentar fritt (ingen mall finns). Till varje dialog finns följande handlingar om den aktuella utbildningen: 1. Rapport från fakultets-/programnämnd 2. Sluss kommentar till rapporten 3. Det ifyllda frågeformuläret 4. Statistiksammanställning (nyckeltal) Rapporten och Sluss kommentar till rapporten blir de huvudsakliga handlingarna vid respektive kvalitetsdialog. 5 Bedömningar och analyser SLU:s kvalitetssäkringssystem syftar till att bygga en kvalitetskultur, i bemärkelsen att skapa en systematik vad gäller analys, diskussion och utvecklingsarbete kring utbildningsprocessens alla delar. På så vis säkerställs att SLU uppnår den standard (kvalitet) som fastställts i bland annat regler och riktlinjer det vill säga att den kvaliteten uppnås. Vägen dit kan se olika ut. Utvärderingen syftar inte till att dokumentera hur vägen ser ut, däremot att med hjälp av frågorna identifiera var utbildningen i fråga eventuellt inte uppfyller standarden. Verksamheten måste själv ha kunskap om hur för att kunna göra en bra bedömning och vid behov identifiera förslag på utvecklingsåtgärder. En kort kommentar till hur kan gärna inkluderas i motiveringen till bedömningen. Mot den bakgrunden ska frågeformulärets indikatorer och frågor ses som ett hjälpmedel för att få igång tankar och diskussioner, d.v.s. ett stöd för analysarbetet kring respektive kvalitetsstandard. På ett övergripande plan bör fokus hela tiden vara på den övergripande frågan om vad som är/skapar kvalitet i utbildningen. 6 Delaktighet Det är många som medverkar i och påverkar hur utbildningen genomförs, och som bör ges möjlighet att bidra med erfarenheter och synpunkter under arbetets gång. Lärar-/handledarkollegiets erfarenheter och synpunkter kan fångas upp i ett lämpligt forum som ett kvalitetsseminarium eller en kvalitetsworkshop. Arbetet bör planeras så att även student-/doktorandrepresentanter ges möjlighet att medverka. Figurer 1-2 nedan illustrerar vilka som bör inkluderas i arbetet. 4/5

5 Det står varje FN och PN fritt att utifrån sina egna förutsättningar och strategier utforma ett arbetssätt/en process som leder till systematik och delaktighet i kvalitetssäkringen, och som känns meningsfull(t) och genomförbar(t). Då SLU:s kvalitetssäkringssystem har tagits fram utifrån principen att kvalitetssäkringen i sig ska vara kvalitetsdrivande och en del av det reguljära utvecklingsarbetet finns det inte en lösning för alla utan vägen fram till kvalitetsdialogerna kommer att se olika ut beroende på utbildning och FN/PN. I de fall en institution deltar i flera processer parallellt uppmanas programnämnderna att försöka samordna sina förväntningar och tidsplaner för arbetet. Fakultetsnämnderna uppmanas att på samma sätt samordna arbetet gentemot de fakultetsgemensamma institutionerna. Kvalitetssäkringsprocess, GU Kursansvariga Prefekter Studierektorer GU-ansvariga Programstudierektorer Administratörer Lärare Studenter Programnämnd, PN Kvalitetsdialoger UN Fig 1. Illustration av vilka som bör ges möjlighet att bidra till kvalitetssäkringen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (GU). Kvalitetssäkringsprocess, FU Kursansvariga Lärare Studierektor Fakultetsnämnd, FUN Kvalitetsdialoger Rektor Fig 2. Illustration av vilka som bör ges möjlighet att bidra till kvalitetssäkringen av forskarutbildningen (FU). 5/5