7 Vad är lärande? Sammanfattning 3 Vad är lärande? 4. Lärstilar 6. Lärmiljö 8. Cirkelledare i abf grund

Transkript

1 Cirkelledare i abf grund 7 Vad är lärande? Sammanfattning 3 Vad är lärande? 4 Hur lär vi oss nya saker? 4 Kunskapssnurren 5 Lärandet steg för steg 5 Lärstilar 6 Lärstilar enligt Kolb 6 Tillgodose flera lärstilar i samma övning 7 Lärmiljö 8

2

3 Vad är lärande 3 Vad är lärande? ABF använder begreppet livslångt lärande. Med det menar ABF ett lärande som avpassas till människors och samhällets behov. Det bidrar till att stärka individen, demokratin och på så vis även samhället. Sammanfattning Lärandet inom folkbildningen är både livslångt och livsvitt. Att delta i en studiecirkel är utvecklande, roligt och socialt. Hur går då själva lärandet till? Det börjar med att individen får ny information från till exempel cirkelledaren. Tillsammans med de andra i cirkeln bearbetas informationen. Allas erfarenheter läggs till det nya. När informationen har bearbetats tillräckligt växer ny kunskap fram. Lärandet sker stegvis: Härma ytlig förståelse tillämpa, använda djupare förståelse. Det är inte självklart att deltagarna hinner ta alla steg i trappan under studiecirkeln. Det måste få ta tid. Det viktiga är att deltagarna får börja lära där de står och utvecklas i sin egen takt tillsammans med alla i gruppen. Alla människor lär sig inte nya saker på samma sätt. Det är viktigt att tänka på när du leder en studiecirkel. De olika sätten att lära kallas för lärstilar. David Kolb är en av dem som har utarbetat en metod för att se på lärstilar. Han menar att det finns fyra olika: Konkret upplevelse Reflekterande observation Abstrakt tänkande, teoretisering Aktiva försök David A Kolb är professor i psykologi vid Harvard University och är känd för sin forskning om organisationspsykologi. Han lanserade och utvecklade sin teori om de fyra lärstilarna med tanke på vuxenutbildning, tillsammans med en annan forskare, Ronald Fry, och har sina rötter i bl a den schweiziske biologen, psykologen och pedagogen Jean Piagets teorier. Olika personer föredrar olika lärstilar. Den som trivs bäst med lärstilen Reflekterande observation vill alltså inte lära på samma sätt som personer med lärstilen Aktiva försök. Titta på (längre fram i materialet) metodkarta utifrån Kolbs modell för erfarenhetslärande för att se vilka lärstilar som gillar vad. Fundera över vilken lärstil du själv har. De olika stilarna är mer en fingervisning om hur metoderna kan anpassas till individen än en total sanning om hur personen lär. En god lärmiljö i cirkeln skapar goda förutsättningar för lärandet. Den fysiska lärmiljön är hur lokalen är utformad och möblerad, att ventilationen är god och så vidare. Kolla gärna upp den lokal du ska ha din cirkel i redan innan den börjar.

4 4 Vad är lärande När den fysiska delen av lärmiljön är ordnad så finns det en del till att tänka på. Att skapa en god stämning i gruppen är en oerhört viktig uppgift för att deltagarna ska beredas möjlighet att lära sig nya saker. Att sitta tillsammans med en grupp människor där man känner sig otrygg hämmar de möjligheterna. Som cirkelledare är det viktigt att skapa en trygg känsla i gruppen där alla får presentera sig för varandra, alla får komma till tals i diskussioner och där det är okej att inte veta svaren på allt. Känn dig inte stressad om inte den här känslan infinner sig någon av de första sammankomsterna. Det tar ett tag för människor att nå hit. Vad är lärande? Perspektiv: Sätt att te sig på avstånd; utsikter eller överblick Relatera: Sätta (något) i samband med något annat, återge händelseförlopp En vanlig definition av lärande är när information förvandlas till kunskap. Lärandet ska få vara både livslångt och livsvitt. Livsvitt står för att lärandet sker på bredden, det vill säga med utrymme för flera olika perspektiv och med respekt för dessa. ABF vill främja ett spretigt, livligt vardagsnära lärande utifrån de behov individen har. Att delta i en studiecirkel kan leda till att individen tränar sig på att delta i diskussioner och att kunna formulera hållbara argument. Det i sin tur kan leda till att hon eller han tar plats i någon del av samhällsdebatten och vågar vara med och påverka även där! Är det då bara den här typen av utveckling som intresserar ABF? Nej, självklart inte. Det är lika viktigt att studiecirkeln får vara ett forum för kamratskap och en plats där man kan vara sig själv. Alla deltagare som går en cirkel kanske inte automatiskt vill ta plats i den offentliga debatten, men cirkeln kommer säkert att ge deltagaren både ökade kunskaper och en större självsäkerhet. Hur lär vi oss nya saker? En lärprocess är när ny eller nygammal information och nya intryck övergår till att bli kunskap hos en person. Det kan ske under strukturerade former som i en studiecirkel men också mer spontant i vår vardag. För att det som från början bara är information ska kunna bli till ny kunskap behöver informationen bearbetas. Det sker genom att personen som försöker lära sig det nya relaterar till det den redan vet. Det vill säga förkunskaper, åsikter eller fördomar. Att få bearbeta och reflektera det nya tillsammans med andra, som i en studiecirkel, gör att vi kan ta del av de andras åsikter och erfarenheter. Det i sin tur bidrar till en förmåga att se ny information utifrån olika perspektiv. Om vi får tillfälle att i folkbildningens anda verkligen testa våra åsikter i gruppen och ibland få lov att ändra oss utifrån vad andra lyfter fram i samtalet, så kan lärandet bli livsvitt. Om vi aldrig tillåts att bearbeta informationen kommer den aldrig att bli något annat än information. I bästa fall kan vi upprepa det vi fått veta för någon annan, vi kan bli budbärare. Det folkbildningen vill är att människor ska få möjlighet att bli kunskapsbärare, idébärare. Det kan endast ske om vi får bearbeta informationen och göra den till vår egen utifrån de referensramar vi har sedan

5 Vad är lärande 5 tidigare. Vi måste få tid att ifrågasätta, prata med varandra i cirkeln och själva få möjlighet att söka kunskap. Kunskapssnurren Det folkbildningsmässiga lärandet kan beskrivas som en mental loop eller snurr du behöver göra för att förvandla information till kunskap. Kunskapssnurren är den pedagogiska omväg där du får tid och utrymme att bearbeta, reflektera och själv bli delaktig i lärandet. Det är först då informationen kan bli kunskap som kan leda till utveckling och förändring hos dig själv. Information Bearbeta Reflektera Bli delaktig Ny kunskap Förändring, utveckling Lärandet steg för steg På din väg genom kunskapssnurren genomgår du ett antal faser, tar vissa steg, i ditt lärande. Detta kan illustreras med hjälp av en mental trappa. En trappa på vägen till kunskap: Härma Ytlig förståelse Tillämpa och använda mer självständigt Göra själv, djupare förståelse, kan föreslå förändringar, utveckla

6 6 Vad är lärande Exempel För att levandegöra kunskapstrappan kan vi ta exemplet med Sara som ska lära sig att sticka. Från början, på första steget i trappan, kan Sara med mycket stöd från cirkelledaren göra några maskor i stickningen. På trappans andra steg kan Sara själv hjälpligt sticka men behöver fortfarande ha mycket hjälp och stöd. När Sara står på det tredje steget i sin kunskapstrappa kan hon sticka. Då och då behöver hon ropa på cirkelledaren eller på Rut, som är deltagare i cirkeln och har stickat mycket, när hon kör fast. Nu kommer Sara till det fjärde steget. Här använder hon cirkelledaren och de andra deltagarna i cirkeln som bollplank. Hon kan själv utveckla tekniker och mönster inom stickningen. Sara hjälper även David som är ny i cirkeln och behöver mycket hjälp. Som du förstår är det inte alltid deltagarna hinner med att gå hela trappan under en studiecirkel. Det ska inte heller vara en målsättning. Det viktiga är att deltagarna får börja lära där de står och utvecklas i sin egen takt tillsammans med alla i gruppen. Lärstilar John Dewey myntade begreppet learning by doing, vilket är en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflexion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Det är viktigt att tänka på när du leder en studiecirkel att alla människor inte lär sig nya saker på samma sätt. De olika sätten att lära kallas för lärstilar. Lärstilar har tolkats av flera olika personer, därför kan du stöta på olika synsätt. Det vi ska titta närmare på här är lärstilarna enligt den amerikanske organisationspsykologen David Kolb. Han menar att det finns fyra olika och att alla människor har lite från varje lärstil men att en eller två av dem brukar dominera. När en individ ska lära sig en ny sak är det både behagligt och givande att få börja i den lärstil, det arbetssätt som personen känner sig mest hemma med. Personen befinner sig då i sin trygghetszon. I ett senare skede av lärandet är det nyttigt att kliva ur sin trygghetszon och ut i tillväxtzonen. I tillväxtzonen får individen prova på nya sätt att jobba och öva andra sätt att lära. Detta är mycket utvecklande och främjar kunskapstillväxten. Vi lär vad vi gör John Dewey Lärstilar enligt Kolb David Kolb har inspirerats av pedagoger som till exempel John Dewey och Pablo Freire i utarbetandet av sin fyrfältsmetod för erfarenhetslärande. I den kommer

7 Vad är lärande 7 han fram till att vi människor har fyra olika lärstilar. Kom ihåg att stilarna mer är en fingervisning om hur metoderna kan anpassas till individen än en sanning om hur personen lär. En lärstil kallas för Konkret upplevelse. Dessa personer gillar saker som studiebesök och praktiska övningar. Helt enkelt en konkret upplevelse som ingång i lärprocessen. En annan är Reflekterande observation. De här människorna vill gärna fundera en stund innan de provar på saker och ting själva. Föreläsningsformen fungerar bra, liksom olika förevisningar och att själv få läsa in sig på ämnet. Det här är den deltagaren som gärna vill ha studiematerialet i förväg för att själv kunna läsa och begrunda innan träffen med cirkeln. En tredje lärstil är Abstrakt tänkande teoretisering. De här människorna gillar också föreläsningar och teoretiska diskussioner. De analyserar gärna och mycket, men gillar inte praktiska övningar, åtminstone inte som ingång i lärandet och inte om de inte förstår meningen med dem först. Praktiska övningar gillar däremot de som helst lär genom Aktiva försök. Här finns det ingen plats för att lyssna på långa utläggningar, dessa människor vill prova med en gång. Att göra rollspel och olika experiment uppskattas. Konkret: Term som i filosofiska sammanhang används om föremål som är lokaliserade i tid och rum Metodkarta utifrån Kolbs modell för erfarenhetslärande: Konkreta upplevelser Upplevelser som en naturlig ingång i lärprocessen, praktiska övningar, praktikfall, studiebesök, rollspel, konkreta berättelser, gestaltande övningar, sång och musik, filmer och bilder. Reflekterande observation Föreläsningar, observationer, förevisningar, studiebesök, intervjuer, läsning, associationer kring tema, (t.ex. bearbetning av redovisade upplevelser), dela erfarenheter, se dokumentärer, skriva rapporter. Abstrakt tänkande teoretisering Föreläsningar, analysera texter, redovisa litteratur, analyserande övningar, kategorisera i mönster och modeller, problemlösningar, teoridiskussion, mind maps. Aktiva försök Experiment, prova på, övningar, rollspel, träning, göra konkreta planer, skriva inlägg, individuellt utvecklingsarbete/projekt. Metodkartan kan du använda som en tipsbank för att hitta metoder som passar för de olika lärstilarna. Fundera även över vilken lärstil du själv har. Tillgodose flera lärstilar i samma övning Det är lätt att betoningen ligger på din egen lärstil även när du är den som lär ut. Det är fullt naturligt att det blir så eftersom du vet att man ju lär sig så bra på just det här sättet. Men tänk på att eftersom det finns fyra olika stilar så finns det alltså minst lika många åsikter om vilket sätt som är bäst när man ska lära sig något nytt. Det som är bäst för dig behöver inte vara bäst för alla.

8 8 Vad är lärande Som ledare är det bra att använda flexibla arbetsuppgifter som går att anpassa beroende på lärstil. Det går även att i en och samma genomgång tillgodose flera olika lärstilar. Genom att både skriva på tavlan och läsa högt det du skrivit, har du redan gjort uppgiften mer tillgänglig. Om du även bygger till en praktisk del där deltagarna själva får prova och att redovisningsformen är en utställning som ni alla kan gå runt och titta på och resonera kring, så har du verkligen gjort lärandet flexibelt och tillgängligt. Det handlar ju både om att anpassa efter lärstilar och att anpassa efter speciella behov som deltagarna har. Gör du dina övningar i cirkeln så här varierade kommer hela gruppen att kunna ta dem till sig. Kom ihåg att det även ligger i deltagarnas egna ansvar att tala om för dig om de behöver göra saker på något annat sätt för att lära sig. Berätta redan när du träffar gruppen första gången att du gärna vill att ni hjälps åt med arbetssättet för att tillgodose allas behov. Lärmiljö Process: Förlopp som innebär att något förändras eller utvecklas En god lärmiljö är en bra miljö att lära sig nya saker i. Det handlar både om det fysiska rummet och om den stämning som finns i gruppen. När det pratas om vikten av en god lärmiljö är det oftast möblering av studielokalen, god ventilation och andra liknande saker man först kommer att tänka på. Den delen av lärmiljön är naturligtvis viktig för att de studier som bedrivs ska fungera på ett bra sätt. Att lokalen är ändamålsenlig för just den cirkel du leder är något du som ledare bör försäkra dig om innan första sammankomsten. Självklart är detta något som ABF tänker på när de bokar lokal för cirkeln men det är ändå du som ledare som sitter inne med expertkunskaperna. När den praktiska delen av lärmiljön är ordnad finns det en minst lika väsentlig del kvar. Att skapa en god stämning i gruppen är oerhört viktigt för att deltagarna ska ges möjlighet att lära sig nya saker. Att sitta tillsammans med en grupp människor där man känner sig otrygg hämmar de möjligheterna. Som cirkelledare är det viktigt att skapa en trygg känsla i gruppen där alla får presentera sig för varandra, alla kommer till tals i diskussioner och där det är okej att inte veta svaren på allt. Känn dig inte stressad om inte den här känslan infinner sig någon av de första sammankomsterna. Det kan ta ett tag för människor att nå hit. Först behöver ni få klara av sådana saker som att bekanta er med varandra, med ämnet och med lokalen. När ni sedan börjar känna er lite mer hemma kommer det att bli enklare att få deltagarna att ta för sig och själva bidra till gruppens lärande. Se det som en process som får lov att ta lite tid men ha som mål att skapa en trygg och öppen stämning i din cirkel. Reflektera Beskriv vad du själv tycker är en bra fysisk lärmiljö för din cirkel. Hur tror du att en bra respektive dålig stämning i gruppen påverkar individernas lärande? Varför då?

9 Vad är lärande 9 att våga misslyckas är förutsättningen för att kunna lyckas. att jag är älskad sådan jag är och inte för vad jag gör. lyssna till andra. att jag kan tänka själv. att människor har viljan och förmågan att tänka och handla själva. att inte diskutera utan att samtala. att det är tillsammans vi förändrar. att kunskap skapar vi tillsammans. att de som är vältaliga inte behöver ha mer rätt än de som inte finner orden Bo J Ardström

10 10 Vad är lärande

11 Vad är lärande 11

12 12 Vad är lärande Produktion Bilda Förlag & Idé, Tryck Åtta45 Tryckeri AB. Art nr AB1012G