8 Verktygslåda. Presentationsövningar 3. Värderingsövningar 4. Utvärdering 5 Grupparbeten 5. Fler metoder och arbetsformer 6

Transkript

1 Cirkelledare i abf grund 8 Verktygslåda Presentationsövningar 3 Rundan 3 Intervju 3 Intervju rita 3 Rita om sig själv 4 Värderingsövningar 4 Linjen 4 Fyra hörn 4 Utvärdering 5 Grupparbeten 5 Bikupa 6 Fler metoder och arbetsformer 6 Kartläggning 6 Glödlampan 6 Om att använda bilder 7 Mindmap 8 Om att använda musik 8 För en läsecirkel som gör personbeskrivning ur skönlitterär bok. 9 Konkreta tips till cirkelledaren 9 Det ska vara möjligt för alla att vara delaktiga 9 Verktygslåda för tillgänglighet 10 Infobanken

2

3 Verktygslåda 3 Verktygslåda I verktygslådan hittar du tips på övningar, utvärderingsmetoder med mera som du kan använda dig av i din studiecirkel. Se på verktygslådan som inspiration till att göra på nya sätt, som en metodbank att låna övningar från. Skriv gärna ner dina egna övningar och spara dem i verktygslådan. Verktygslådan är på inget sätt fullständig. Det finns givetvis många fler övningar att använda sig av. Kom ihåg att du inte behöver gilla allt! Plocka ut det du tycker passar för just din cirkel! Presentationsövningar Att det är viktigt att vi presenterar oss för varandra i cirkelgruppen vet vi alla. Presentationen kan göras på flera olika sätt. Prova gärna något av de sätt som är beskrivna här nedan. Tänk på att valet av presentationsövning är beroende av om deltagarna är vana att gå i studiecirkel, om de är vana att prata inför grupp och så vidare. Välj en presentationsövning som känns snäll mot gruppen. Rundan Var och en får berätta om sig själv. Skriv upp frågor på tavlan för att göra det lite lättare för deltagarna att komma på vad de ska säga. Tänk på att många människor upplever det som obehagligt att prata om sig själva inför en ny grupp. Den här övningen fungerar bäst i studievana grupper eller med en studiecirkel som har haft ett uppehåll över till exempel sommaren. Deltagarna kan i det senare fallet få berätta om vad som hänt sedan sist. Intervju Gruppen kommer överens om vad som är intressant att veta om varandra. Deltagarna intervjuar sedan varandra två och två med stöd av de överenskomna punkterna. Därefter presenterar deltagarna den person de har intervjuat för hela gruppen. Intervju rita En variant på intervjun är att svaret på frågorna ritas på ett blädderblock som har delats in i fyra rutor. Syftet är inte att det ska vara fina teckningar utan att bilden tar fokus från den som pratar och gör presentationen lite lättsammare. Bilderna kan med fördel sparas och sättas upp i studierummet.

4 4 Verktygslåda Rita om sig själv Varje deltagare får ett blädderblocksblad och ritar och berättar om sig själv. Bladen hängs upp i lokalen. Värderingsövningar Ett bra sätt att bearbeta uppfattningar och begrepp är att göra värderingsövningar. Det är också bra att ta till när gruppen har suttit länge och behöver röra på sig. Deltagarna får öva sig på att ta ställning och argumentera för sin sak men får även chansen att ändra ståndpunkt. Var försiktig med personliga frågeställningar innan gruppens medlemmar känner varandra. Här följer två exempel på värderingsövningar: Linjen Deltagarna placerar sig efter en linje i rummet/korridoren. Linjens början och slut representerar ja respektive nej. Deltagarna tar ställning till olika påståenden som cirkelledaren säger genom att placera sig utefter linjen. Påståendena anpassas till ämnet och gruppen. Fyra hörn Deltagarna tar ställning till fyra olika påståenden kring en fråga genom att välja ett hörn. Varje hörn representerar ett påstående. Förtydliga gärna genom att lägga lappar med de olika påståendena i hörnen. Exempel: Vad är viktigast i vår cirkel? Att vi ska fördjupa våra ämneskunskaper Att vi ska ha en god social samvaro Att alla får prata lika mycket Att vi alla hjälper till att skapa goda förutsättningar för lärande

5 Verktygslåda 5 Utvärdering I grundblocket Att lära i studiecirkel finns flera sätt att utvärdera beskrivna. Här är en modell som ger struktur åt en, till största delen, muntlig redovisning: Rita en fyrfältare på ett blädderblock eller på tavlan. Varje deltagare får några post-it lappar. Deltagarna skriver ner en synpunkt per lapp. Lapparna placeras i figuren där ni tycker de hör hemma. Är det något ni tycker ska utvecklas eller något nytt ni borde börja med? Något som redan fungerar bra och som ni tycker ni ska behålla? Mindre bra saker som ni tycker borde avvecklas? Saker som ni tycker vi borde diskutera igenom? Var och en skriver enskilt och sätter upp sina lappar, därefter diskuterar ni tillsammans. Ändra eventuellt placeringen och kom överens om en gemensam bild. Observera att den här metoden även kan användas i andra sammanhang! Behålla Utveckla Avveckla Diskutera Grupparbeten Kom ihåg att grupparbeten ofta uppfattas olika av olika deltagare! För att vara på den säkra sidan bör du både förklara uppgiften muntligt och skriva en enkel steg-för-steg lista på tavlan eller dela ut uppgiften på papper. Försök få grupparbetet att verkligen bli ett grupparbete och inte enskilt arbete i grupp. Att grupparbeta betyder att hela gruppen är delaktig i alla steg av uppgiften och inte att uppgiften delas upp mellan gruppens medlemmar som var och en löser sin del enskilt. Samtalet och resonemanget i grupparbetet kring uppgiften/problemet är viktigt.

6 6 Verktygslåda Bikupa Ett bra mellanting mellan storgruppsdiskussion och grupparbete är korta bikupediskussioner med närmaste grannen. Fler metoder och arbetsformer Kartläggning Att göra en kartläggning av en uppgift som studiecirkeln står inför kan vara ett bra sätt att reda ut vilka områden cirkeln ska fokusera på. Rita upp modellen på tavlan: Kartläggning Vad vet vi? Här skriver ni upp de kunskaper ni redan besitter. Det ni inte behöver fokusera på. Vad vill vi ta reda på? Här skriver ni det ni vill ta reda på mer om. Med hjälp av: Här skriver du som cirkelledare de olika metoder ni har att använda er av för att nå ny kunskap på området. Ex: Varandra, bokbord, studiematerialet, Internet. Glödlampan Övningen kan vara bra att använda sig av för att belysa att oliktänkande i gruppen ofta beror på att vi tolkar information på olika sätt. Använd en bild med en glödlampa. En deltagare följer med cirkelledaren ut ur lokalen. Deltagaren får uppgiften att beskriva bilden för de andra i gruppen utan att avslöja vad bilden föreställer. Bildens linjer och hur de ritas på papperet ska förklaras. De andra ska rita bilden på ett tomt A4-papper. De som ritar får inte ställa frågor utan ska bara följa de instruktioner de får av personen som beskriver bilden. Bilderna kommer förmodligen att se helt olika ut. Det brukar inte vara någon som har ritat en glödlampa! Låt gruppen berätta hur de upplevde övningen och om det var svårt eller lätt. Låt dem visa sina bilder för varandra och be dem fundera över varför bilderna ser så olika ut.

7 Verktygslåda 7 Efterdiskussion: Alla tolkar information på sitt eget sätt. Det är viktigt att vara tydlig och förberedd för att nå fram med sitt budskap. Det är även viktigt att ha förståelse för att allt nytt vi lär tolkas utifrån de tidigare erfarenheter vi bär på. Den ena tolkningen är inte mer rätt eller fel än den andra. Låt deltagarna ge exempel på situationer när de själva upplevt att glödlampan inte blev en glödlampa. Varför blev det så? Om att använda bilder Ett sätt att använda seende, att spela på en annan kanal, ett annat sinne. Något mer än att lyssna, samtala och diskutera. När vi tolkar bilder använder vi vår fantasi, ser bakom den faktiska bilden. Kanske ser vi plötsligt något mer än det vi först tänkt på och talat om. Material: Bilder från tidningar/svartvita bildkort, foton (från Peda Pro). Hur? Var och en väljer en bild som ni tycker ger associationer till er studiecirkel, ert ämne. Berätta för de andra varför du valde just den bilden. Gemensam reflektion: Finns det många gemensamma nämnare mellan våra bilder eller ser vi olika på vårt ämne? Sätt eventuellt fast dem på ett stort papper för att ha kvar dem i cirkeln. Använd den gemensamma bilden för avstämning under tiden. Stämmer bilderna fortfarande? Något nytt som kommit till eller något som inte längre finns med? Varför i så fall? Har vi fått andra bilder/perspektiv under studiecirkelns gång? Genom att vi lärt nytt eller lärt om, d.v.s. det var inte som vi först trodde.

8 8 Verktygslåda Exempel, mindmap: Utveckla förståelse Stimulera lärande och kreaktivitet Frigör kapacitet Hitta inspiration Lös problem Cirkelledaren Aktivera tänkandet Sätt upp mål Ha roligt Gör en tankekarta/mindmap på det ni studerar och lär i cirkeln Ex: Vad innefattar/ingår i hälsa/språk/landskapet ni läser om/konsthantverket ni lär? Vilka delar ingår? Hur hänger de ihop? Spara gruppens mindmap för att återkomma till den och eventuellt utveckla den under cirkelns gång. Om att använda musik Instrumentalmusik ger möjlighet att använda din fantasi och samtidigt koppla till studiecirkeln. Vad speglar musiken? Vilka associationer får du av till exempel av rytmen och takten, den helhet som de olika instrumenten ger? Ett bra exempel är Blommornas vals av Tjajkovskij. Kan spegla lärande, en grupps utveckling men säkert också ett specifikt studieområde. Kanske handlingen i den skönlitterära bok som är cirkelns studiematerial? Kan man till exempel koppla musiken till hantverkets arbetsglädje/hälsa/annat ämne? Kan man koppla sången till ett liv som handlar om till exempel hälsa, glädje och harmoni? Till exempel Den glade bagarn i San Remo.

9 Verktygslåda 9 För en läsecirkel som gör personbeskrivning ur skönlitterär bok. Gör en livslinje exempel: Vad som händer personen under livet Ljusa färger = positiva upplevelser Mörka färger = svåra perioder Barndom Ungdomstid Vuxenliv Ålderdom Faktadelar: bor, skola, arbete, familj, Gemensam reflektion om linjen och den här personens liv. Samtal om arbetet med den: Vad gav det? Ger arbetsformen som sådan något nytt eller speciellt? Observera att en livslinje eller tidslinje är en bra metod att använda sig av i många fler sammanhang än läsecirklar. Konkreta tips till cirkelledaren Det finns en hel del saker som kan vara bra att tänka på för att göra lärandet tillgängligt för alla: Läs högt det du har skrivit på tavlan. Orden på whiteboarden/tavlan skrivs stort men med gemena (små) bokstäver och inte för nära varandra. Svart penna syns bäst. Om deltagarna ska redovisa ett grupparbete så variera formen. Att bara använda skriftliga redovisningar blir betungande för den som har svårt att skriva. Redovisningen kan till exempel göras i form av en utställning eller ett rollspel. En mind map på tavlan kan vara bra att använda för att ta sig an ett nytt ämne. Använd dig inte av förkortningar när du skriver på tavlan. Förklara svåra ord eller försök att hitta ett enklare ord att använda. Om cirkeln ska göra grupparbeten, läs instruktionen tydligt och dela sedan ut en kopia till alla deltagare. Variera läsning, diskussioner, skrivuppgifter och mer praktiska uppgifter för att tillgodose alla lärstilar och alla olika behov. Lägg inte fram papper och penna på varje plats i studielokalen. För den som har svårigheter att läsa och skriva kommer detta att uppfattas som att det blir en jobbig cirkel där deltagarna förväntas anteckna mycket. Lägg istället pennor och block i en hög någonstans i lokalen så kan den som vill få ta. Ge korta instruktioner. Gör dig själv hemmastadd i lokalen. Är du trygg så blir din grupp det också.

10 10 Verktygslåda Skapa en sådan stämning så att deltagarna känner sig fria att själva komma med synpunkter på sättet att lära. Ett bra hjälpmedel för att fördela ordet rättvist i gruppen är talpinnen. Den som har ordet håller i talpinnen. När personen pratat klart lämnas pinnen vidare till någon annan i gruppen som har begärt ordet. På det här sättet får var och en prata till punkt. Talpinnen kan även vara en sten eller något annat som ni själva uppfinner. Det ska vara möjligt för alla att vara delaktiga Skapa rätt förutsättningar för tillgänglighet Människor med olika bakgrund, förutsättningar, möjligheter och intresseområden finns i våra studiecirklar. Någon kan ha en synlig funktionsnedsättning, en annan har en dold. I dialog med deltagarna kan studiecirkeln anpassas. Ibland kan olika behov kollidera och då gäller det att hitta den bästa kompromissen. Utbildningen ska vara tillgänglig för alla som deltar. Människor har olika förutsättningar och behov som är bra för dig som cirkelledare att känna till innan du startar din studiecirkel. Det kan vara bekväm stol, rejäla pauser, att få studiematerialet materialet i förväg eller inläst, hörslinga, förstorad text, framkomligt med rullstol med mera. Tänk även på möblering av rummet. Förutom att eventuell rullstol ska få plats, behöver kanske någon sitta på en särskild plats för att undvika stel nacke. Det bör vara lätt att se varandra för att kunna läsa på läpparna. Givetvis ska det vara möjligt att stå om någon behöver det. Utifrån de behov som deltagarna säger att de har, får sedan rummet möbleras så det fungerar så bra som möjligt för gruppen. Det mesta kan lösas med en öppen inställning och god framförhållning. Det gäller att visa att du ser och respekterar individen. Bemötandet är kanske det allra viktigaste som avgör hur det slutgiltigt kommer att fungera. Verktygslåda för tillgänglighet Tips på material och webb-sidor: En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, funktionsnedsättning till följd av psykiska besvär eller läs- och skrivsvårigheter. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige med verksamhetsidé att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.

11 Verktygslåda 11 Hos Handisam kan du hitta mycket information om olika typer av tillgänglighet, inspirationsfilmer om tillgänglighet, check-listor för lokaler, information och kommunikation. Attans! 1,5 timmes lång informationsfilm om tillgänglighet med ett pedagogiskt upplägg där tittaren lär sig om tillgänglighet och får många aha-upplevelser utifrån att personer med olika funktionsnedsättningar guidar och diskuterar hur de upplever olika miljöer. Film, studiematerial, tillgängliga ABF lokaler om fysisk tillgänglighet och hur man kan jobba med fysiska miljöer, skapar god förståelse. Trailer för filmen finns på YouTube. Astma och allergiförbundet har bra material om tillgängliga miljöer. Bra att veta: Astma och allergiförbundet och SRF har ett samarbetsavtal om ledarhundar som fungerar på såväl riksnivå som lokalt. Dyslexiförbundet FMLS driver ett projekt tillsammans med flera förbund inom kognition. Här hittar du material om hur språk och andra uttryckssätt fungerar i förhållande till människors förmågor. Tar du del av innehållet får du större möjlighet att skapa begriplig information och tillgängliga medier. Språkrådet arbetar med att främja klarspråk på myndigheter, landsting, universitet, organisationer och företag. Språkrådet erbjuder föreläsningar, seminarier och konferenser om klarspråk och ger ut Klarspråk bulletin från Språkrådet. Gör klarspråkstest av din egen test - gå vidare till fliken Klarspråk Neuropsykiatriska funktionshinder (NF) NF är svårigheter som beror på hur hjärnan fungerar och arbetar. Attention-Riks.se

12 12 Verktygslåda Produktion Bilda Förlag & Idé, Tryck Åtta45 Tryckeri AB. Art nr AB1012H