Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Transkript

1 studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1

2 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips när det gäller hur man leder en cirkel och förslag på upplägg av studiecirkeln. Förutom de sex inspirationsfilmerna i serien Medialized finns det ett skrivet studie material som hjälper dig och cirkeldeltagarna att hitta er egen väg till att tänka mediekritiskt. Deltagarna som går den här cirkeln kan vara intresserade av media eller helt enkelt bara nyfikna på hur man tänker mediekritiskt. Kanske vill de så småningom själva börja skapa alternativa kanaler för information på nätet eller agera på andra sätt? Det gäller för dig som ledare att stötta med din kunskap och hjälpa deltagarna att förverkliga sina idéer. Efter att ha deltagit i studiecirkeln ska deltagarna ha fått kunskap om villkoren för medierna i dag och framför allt hur de själva kan tänka mediekritiskt i dagens föränderliga traditionella såväl som digitala medielandskap. Förslag på upplägg av studiecirkeln Vem bestämmer vad du tänker? (se studieplan): 3 studietimmar x 6 träffar. Välkommen som cirkelledare i ABF! Medialized en serie om den medialiserade verkligheten Medialized är en serie filmer från UR, Den skildrar och problematiserar den globala mediebranschen. I studiecirkeln utgår vi ifrån sex av filmerna: Your place or mine Hur skildras konflikten mellan israeler och palestinier i medierna? Tanken med detta program är att analysera vad det är som gör att ett perspektiv kan verka pro-palestinskt, medan ett annat är pro-israeliskt. The power of pictures En bild säger mer än tusen ord, sägs det, men hur resonerar de fotografer som verkligen försöker påverka genom sina bilder? Programmet är en igångsättare för att själv göra bildanalyser. A thread in the net De sociala medierna som Facebook och Twitter används mer och mer av aktörer som vill påverka politiskt eller kommersiellt. Hur påverkar det dig och världen? Nothing but the truth De politiska krafter som tidigare försökte påverka medierna att säga vissa saker skapar nu egna medier för att gå förbi journalisterna och nå tittarna direkt, via bloggar och Youtube. Kritikerna menar att det är propaganda. What s on tonight Varje kväll fylls världens TV-tablåer med olika budskap, men vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV och vad som inte passar in? Detta program fokuserar på journalistiskt urval av utrikesnyheter. Just say yes Varje dag försöker vi människor påverka andra att säga ja och varje dag möts vi av tusentals uppmaningar i reklamen att säga ja. Men vad är det som gör att vi människor säger ja till budskap i reklam, media eller från politiker? Filmen hjälper dig att göra egna analyser av reklam och budskap. 2

3 studiehandledning Hur arbetar man i en studiecirkel? Kanske har du varit cirkelledare tidigare eller själv gått en studiecirkel så att du känner till grundtanken i folkbildningen? Om inte, bör du gå ABF:s cirkelledarutbildning. Prata i så fall med din kontakt på ABF så får du all information du behöver. Den pedagogiska grundtanken i en studiecirkel är att alla delar med sig av sina kunskaper och att man lär sig tillsammans. Även om du som ledare har mer kunskap än andra är det viktigt att den pedagogiska utgångspunkten är ett gemensamt lärande. I stället för att matas med kunskap ska cirkeldeltagarna få möjlighet att själva tänka efter, ta ställning och lära sig av både dig och varandra. Demokrati och delaktighet är två viktiga hörnstenar i en studiecirkel. Alla ska kunna påverka och känna sig delaktiga i arbetet. Detta arbetssätt gör att många upplever en studiecirkel som ett socialt givande, roligt och kreativt sätt att lära sig tillsammans. Vad ska jag tänka på innan studiecirkeln startar? Tillsammans med din kontakt på ABF går du igenom upplägget av studiecirkeln. Stäm av all teknisk utrustning, studiematerial, lokal och om det finns kunskap om deltagarna som är bra att ha med sig för dig som ledare: Om det är en grupp som kommer från en och samma förening, om det är en grupp som är blandad eller homogen kunskapsmässigt, om de tidigare gått studiecirklar inom ämnet och så vidare. Det är självklart bra för dig som ledare att få så mycket kunskap om deltagarna som möjligt för att kunna planera cirkeln på bästa sätt. Den pedagogiska grundtanken i en studiecirkel är att alla delar med sig av sina kunskaper och att man lär sig tillsammans. Vad är viktigt i min roll som ledare? För dig som ledare gäller det att skapa ett kreativt och generöst klimat där alla känner sig delaktiga. Eftersom en studiecirkel bland annat kännetecknas av tid för reflektion och frågor är det viktigt att du som ledare lämnar tid till detta. Att du i början av varje träff öppnar för eventuella frågor från föregående träff och berättar om dagens arbete och att du även i slutet av träffen lämnar tid till reflektion och frågor. I en grupp finns det oftast några som har lättare än andra att uttrycka sig och ta plats. Som ledare är det din roll att se till att så många som möjligt deltar i samtalen. Frågor som Är det här något du känner igen? eller Nu vill jag höra hur du tänker. är några inbjudande meningar till en person som sitter tyst. Sedan utvecklas en grupp hela tiden och för många tar det några gånger innan gruppen känns så trygg att de vill delta i samtalen. Försök att uppmärksamma alla i gruppen. Det är ett bra sätt att få deltagarna att känna sig sedda och som en viktig del av gruppen. Oftast är deltagarna nöjda, men det händer att någon ibland är missnöjd med ett gemensamt beslut. Det bästa du kan göra som ledare i det läget är att fråga varför personen inte är nöjd och sedan lyssna. Går saken inte att lösa kan det ändå skapa ett lugn i gruppen genom att du lyssnat på deltagaren som känt sig missnöjd. Deltagaren har blivit sedd. Rent praktiskt måste du vid varje cirkeltillfälle fylla i närvarolistan, se till att den tekniska utrustningen som krävs för studiecirkeln finns tillgänglig och fungerar och att lokalen är iordningställd när ni lämnar den. Kom också ihåg att tala om för deltagarna att det är ABF som arrangerar studiecirkeln. Vad är en studieplan? När man planerar hur man ska lägga upp en studiecirkel gör man en studieplan. Det är ett arbetsdokument som lägger en bra grund för att man ska nå målet med cirkeln. Oavsett om du gör du studieplanen själv eller använder den som finns i det här häftet är det viktigt att du stämmer av den med deltagarna. Finns det alternativa 3

4 Vem bestämmer vad du tänker? upplägg? Andra önskemål? Om gruppen till exempel tycker att den föreslagna studieplanen verkar bra men att de vill ha mer av något, till exempel bildanalys utifrån egna exemel, har ni möjlighet att slå ihop två av de föreslagna träffarna till en och lägga till extra studier av bildanalys. Lyssna in gruppens önskemål och ändra i den föreslagna studieplanen på ett sätt som både du och gruppen känner är bra. När gruppen enats om studieplanen och eventuella ändringar gjorts lämnar du en kopia till ABF. Studiematerial Sex dokumentärfilmer i serien Medialized I studiematerialet ingår sex filmer från UR i vilka tittarna får följa med till över 15 länder och möta journalister, makthavare och mediekonsumenter. Syftet med serien är att göra tittaren mediekritiskt inställd genom att förstå under vilka förutsättningar den medialiserade verkligheten skapas och reflektera över frågeställningar som: Varför tar medierna upp vissa ämnen och inte andra? Hur kan medierna välja perspektiv och vinkla reportage i konflikter? Varför säger vi människor ja till olika budskap i medierna. Hur ser arbetssituationen ut för journalister runt om i världen? Det övergripande perspektivet i hela programserien är globalt. Skrivet studiematerial Det skrivna studiematerialet hjälper deltagarna att förstå filmerna, sätter dem i ett sammanhang och väcker fler frågor att diskutera. Skribenterna till de olika texterna är alla verksamma inom det område de skriver om, på universitetsnivå. Eget studiematerial? I denna studiecirkel finns stora möjligheter för dig som ledare att ta med tidningar att ta exempel ur, eller låta deltagarna själva ta med sig tidningar de har i sin vardag för att använda i diskussioner och hitta egna exempel ur. Har ni tillgång till dator kan ni förstås även hitta exempel på nätet. Ett tips är att även använda studiematerial från de mediekritiska sajterna alltarmojligt.se och quickresponse.se. På Allt är möjligts hemsida finns till exempel dokumentet Gratis handledning i mediekritik. I det hittar du en rad kompletterande frågeställningar som kan vara bra att använda sig av, särskilt om gruppen är tyst och behöver fler frågor för att komma igång med egna diskussioner. Känn dig fri att komplettera med annat material som du själv känner till och tycker om! 4

5 studiehandledning Förslag på studieplan Cirkelträff 1 Vems perspektiv? Genomgång av studieplan och presentation av deltagare Filmen Your place or mine Studiematerialet: Läs Inledning och Text 1: Vems perspektiv? Eget material? Se till exempel en organisation som kämpar mot sexism, rasism och våld i medierna Välkomna alla och presentera dig. Berätta om grundtanken med en studiecirkel, att man lär sig tillsammans. Att den skiljer sig från de flesta utbildningar genom att den i hög grad bygger på delaktighet och utbyte av erfarenheter. Låt sedan deltagarna presentera sig. Be dem också berätta om sina erfarenheter och förväntningar. Berätta om studieplanen som ligger till grund för cirkeln. Stäm av den med deltagarna. Det är viktigt att alla är med i samtalet så att deltagarna blir delaktiga i upplägget och eniga om målet med studiecirkeln. Den studieplan ni kommit överens om lämnar du sedan en kopia på till din kontaktperson på ABF. Gå igenom praktiska saker som fikatider (tar alla med fika varje gång, eller turas ni om), eventuell gemensam telefonlista med mera. Gå igenom det material ni ska använda under cirkeln. Diskutera frågorna i studiematerialet och andra frågor som deltagarna har och/ eller som du vill väcka. Dela gärna upp gruppen i två mindre diskussionsgrupper för att öka möjligheten för alla att komma till tals. Därefter kan de två grupperna redovisa sina synpunkter och Uppmana deltagarna att till nästa gång analysera andra journalistiska produkter, dokumentärer, nyhetsinslag, tidningsartiklar och göra en egen analys av det ni diskuterat under cirkelträf 1: Vems perspektiv är det som presenteras? Sker det på någon annans bekostnad? Avsluta med att låta deltagarna reflektera över träffen och berätta om nästa träff. Välj om du vill att deltagarna ska ta med sig eget material till nästa träff om bildanalys eller om du själv väljer ut något till diskussionsfrågorna 2, 3 och eventuellt 5. Välj också om du vill att deltagarna ska läsa text 2 hemma inför nästa träff eller om ni läser tillsammans när ni ses nästa gång. 5

6 Vem bestämmer vad du tänker? Cirkelträff 2 Bildanalys Filmen The power of pictures Studiematerialet Text 2: Bildanalys Eget material? Se till exempel Allt är möjligts pedagogiska material för att lära sig avkoda bilder: icle&id=154:diy&catid=55:diy&itemid=92 Stäm av frågor från förra träffen. Har deltagarna några egna exempel på nyheter eller reportage som vinklats på ett ensidigt sätt? Uppmana deltagarna att till nästa gång hitta egna exempel på hur makthavare i olika tider använt sig av bilder för att nå ut med budskap av olika slag. Vad skiljer respektive förenar bilder från förr med dem vi ser på makthavare i dag? Kan de hitta bilder som förstärker fördomar? Låt deltagarna reflektera över träffen och berätta om nästa träff. Välj också om du vill att deltagarna ska läsa text 3 hemma inför nästa träff eller om ni läser tillsammans när ni ses nästa gång. Cirkelträff 3 Sociala medier Filmen A thread in the net Studiematerialet Text 3: Sociala medier Eget material? Inled med att stämma av frågor från förra träffen. Har deltagarna hittat egna exempel på hur makthavare ur olika tider använt sig av bilder för att nå ut med budskap av olika slag? Exempel på fördomsfulla bilder? Uppmana deltagarna att till nästa träff analysera sina egna och sina vänners konsumtionsvanor av sociala medier. Har de själva varit mottagare av säljbudskap via Facebook? Vad var det som gjorde att just det budskapet hamnade på deras sida? Låt deltagarna reflektera över träffen och berätta om nästa träff. Välj också om du vill att deltagarna ska läsa text 4 hemma inför nästa träff eller om ni läser tillsammans när ni ses nästa gång. 6

7 studiehandledning Cirkelträff 4 Vem har makt över budskapet? Filmen Nothing but the truth Studiematerialet Text 4: Vem har makt över budskapet? Eget material? Inled med att stämma av frågor från förra träffen. Vilka tankar har de om säljbudskap via sociala medier? Uppmana deltagarna att till nästa träff fundera över: Vad är propaganda? Finns det partiska medier i Sverige? Kan de hitta exempel på partiskhet i sin egen mediekonsumtion? Låt deltagarna reflektera över träffen och berätta om nästa träff. Välj också om du vill att deltagarna ska läsa text 5 hemma inför nästa träff eller om ni läser tillsammans när ni ses nästa gång. Cirkelträff 5 Vilka nyheter kommer med? Filmen What s on tonight? Studiematerialet Text 5: Vilka nyheter kommer med? Eget material? Inled med att stämma av frågor från förra träffen. Vilka tankar har deltagarna om partiskhet i medierna, har de upptäckt egna exempel? Uppmana eventuellt deltagarna att till nästa träff se alla nyheter under en specifik kväll och analysera urvalet just denna kväll. De kan fundera över frågorna: Vilka konflkthärdar får vara med i nyheterna? Varför tror de att just de inslagen valts ut? Varför anses svenska nyheter vara viktigare än utländska även om nyheten i sig är mindre viktig? Låt deltagarna reflektera över träffen och berätta om nästa träff. Välj om du vill att deltagarna ska ta med sig egna exempel på reklam som ni kan diskutera då. Välj också om du vill att deltagarna ska läsa text 6 hemma inför nästa träff eller om ni läser tillsammans när ni ses nästa gång. 7

8 Vem bestämmer vad du tänker? Cirkelträff 6 Hur påverkar reklamen? Filmen Just say yes Studiematerialet Text 6: Hur påverkar reklamen? Eget material? Se till exempel: Människor som dokumenterar hur de förändrat reklam: reklamsabotagemajvallen.wordpress.com och På hittar du aktionsexempel och ett värstinggalleri för aktuell sexistisk reklam. Allt är möjligts förslag till hur man själv kan agera på olika sätt mot reklam man upprörs över: Inled med att stämma av frågeställningarna från förra träffen. Vilka tankar har de om frågorna: Vilka konflikthärdar får vara med i nyheterna? Varför tror de att just de inslagen valts ut? Varför anses svenska nyheter vara viktigare än utländska även om nyheten i sig är mindre viktig? Diskutera gärna fenomen som ad-busting och reklamsabotage. Rätt eller fel? Hur kan man själv påverka? Reflektera över studiecirkeln som helhet. Vad har varit bra, mindre bra, vad skulle man vilja ha mer av eller mindre. Är deltagarna intresserade av att lära sig mer? Återkoppla till ABF. 8