Yhandledning LÄS FÖR MIG! LÄSSATSNING. för. studiecirkeln

Transkript

1 Yhandledning för studiecirkeln LÄS FÖR MIG! ARBETARRÖRELSENS LÄSSATSNING

2 2

3 H E J Den här handledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och kursledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man leder en cirkel och förslag på upplägg av den. Den innehåller också bakgrundsfakta när det gäller läsande, liksom tips på resurser att använda i arbetet. Välkommen som cirkelledare i ABF! ABFs förbundsexpedition 2015 Text: Ulrika Eskilsson, Marianne Högmark, Eva Lindgren Copyright: ABFs förbundsexpedition Foto: Mattias Vepsä Grafisk form: Kim Ingesson Grafisk design 3

4 Hur arbetar man i en studiecirkel? Kanske har du varit cirkelledare tidigare eller själv gått en studiecirkel så att du känner till grundtanken. Om inte så är det viktigt att du får en känsla för hur man arbetar i en studiecirkel. Grundtanken är att alla i cirkeln delar med sig av sina kunskaper och att man lär sig tillsammans. Demokrati och delaktighet är två viktiga hörnstenar i en studiecirkel. Alla ska kunna påverka och känna sig delaktiga i arbetet. Det är det arbetssättet som gör att många upplever en studiecirkel som ett socialt givande, roligt och kreativt sätt att lära sig tillsammans. Vad ska jag tänka på innan cirkeln startar? Tillsammans med din kontakt på ABF går du igenom upplägget av studiecirkeln. Stäm av studiematerial, lokal och om det finns kunskap om deltagarna som är bra att ha med sig för dig som ledare. Kanske finns det sådant som kan vara värdefullt att veta om dina deltagare i förväg, exempelvis om de kommer från en och samma förening eller om de har de anmält sig via ABFs kursprogram som är riktat mot allmänheten. Vad är viktigt i min roll som ledare? För dig som ledare gäller det att skapa ett generöst klimat där alla känner sig delaktiga. Eftersom studiecirkeln bland annat kännetecknas av tid för reflektion och frågor så är det viktigt att du som ledare ger plats och tid för det. I början av varje träff bör du öppna för frågor från före gående träff och berätta om dagens arbete. I slutet av träffen är det också viktigt att du lämnar tid för reflektion och frågor. 4

5 I grupper brukar det oftast finnas några som har lättare än andra att uttrycka sig och ta plats. Som ledare är det din roll att se till att så många som möjligt deltar i samtalen. Frågor som Är det här något du känner igen? eller Nu vill jag höra hur du tänker är några inbjudande meningar till en person som sitter tyst. En grupp utvecklas hela tiden och för en del tar det några gånger innan gruppen känns så trygg att de vill delta i samtalen. Försök att uppmärksamma alla i gruppen. Det är ett bra sätt att få deltagarna att känna sig sedda och som en viktig del av gruppen. Oftast är deltagarna nöjda, men det händer att någon ibland är missnöjd med ett gemensamt beslut. Det bästa du kan göra som ledare i det läget är att fråga varför personen inte är nöjd och sen lyssna. Går saken inte att lösa kan det ändå skapa ett lugn i gruppen genom att du lyssnat på deltagaren som känt sig missnöjd. Deltagaren har blivit sedd. Ett samtalsklimat med högt i tak främjar förutsättningarna för lärande. Att våga vara nyfiken, våga säga lite fel ibland och våga kasta sig in i diskussioner är utvecklande för hela gruppen. Då du jobbar med en studiecirkel är det viktigt att tänka på att din roll som cirkelledare handlar om att öppna upp för ett gott klimat, att skapa god stämning i gruppen, lika väl som att vara kunnig i ämnet som cirkeln behandlar. Du behöver inte kunna allt som ledare. Att själv visa att du behöver ta reda på saker och lära dig mer innebär att du skapar ett klimat i gruppen som säger att det är okej att inte veta allt. Praktiska saker att tänka på Det finns en del praktiska saker att tänka på som cirkelledare. Du ska fylla i närvarolistan, digitalt eller på papper. Se till att den tekniska utrustning som krävs för studiecirkeln finns tillgänglig och fungerar. När ni lämnar lokalen ska den vara iordningsställd. Kom också ihåg att tala om för deltagarna att det är ABF som arrangerar studiecirkeln. Om det är genom en organisation, exempelvis en fackklubb eller liknande, som cirkeln genomförs så talar du om att det är den organisationen i samarbete med ABF. 5

6 Vad är en arbetsplan? När man planerar hur man ska lägga upp en studiecirkel gör man en arbetsplan. Det är ett arbetsdokument som lägger en bra grund för att man ska nå målet med cirkeln. Vare sig du gör arbetsplanen själv eller använder den som finns i det här handledningshäftet och studiematerialet så är det viktigt att du stämmer av med deltagarna. Finns det alternativa upplägg? Andra önskemål? När gruppen enats om arbetsplanen och eventuella ändringar gjorts så lämnar du en kopia till ABF. 6

7 Om läsande och läsfrämjande Att läsa, och förstå det man läser, är viktigt för att kunna delta i både arbetslivet och i samhällsbygget i stort. Det är viktigt att läsa skönlitteratur för att få tillgång till ord som beskriver tankar, känslor och erfarenheter. Skönlitteraturen är berättelserna om vad det är att vara människa. Det är också viktigt att kunna läsa fakta texter. Att förstå en instruktion, att kunna förstå Försäkringskassans brev eller Skatteverkets deklarationshandledning. En del tycker att det är skolans uppgift att lära barnen att läsa. Men det är inte riktigt så enkelt. De allra viktigaste personerna för ett barns språkutveckling är föräldrarna. Vad man gör, eller inte gör som förälder. Om man läser böcker, läser ord på skyltar i affären, om man diskuterar vad orden betyder, hur man uttalar dem och använder dem. Ingen lärare i världen kan ersätta den betydelse som en högläsande förälder har. När vi högläser för våra barn så delar vi också en stund av gemenskap, av förtrolighet och av att följas åt tillsammans genom en berättelse. Satsningen Läs för mig! handlar om att få oss vuxna att förstå varför det är viktigt att vi högläser för våra barn och hur vi gör när vi högläser. Inom ramen för satsningen finns det dels den här handledningen för dig som cirkelledare, dels ett studiematerial för dig och dina deltagare. L ä S Studiematerial 7

8 Studiematerialet Studiematerialet vänder sig direkt till cirkeldeltagarna men är också ett underlag du som cirkelledare/kursledare använder dig av. Du har redan fått en del tips och råd i den inledande delen om hur du kan göra för att leda gruppens arbete. I studiematerialet finns ett förslag på upplägg för de tre träffarna. I detta häfte får du som ledare lite mer specifika råd inför varje träff. Första träffen Att vara i god tid till första träffen med nya cirkeln är viktigt. Är lokalen rörig och anpassad efter förra gruppen som använde den så känner sig inte dina deltagare särskilt välkomna. Kom i god tid, gör dig hemmastadd i lokalen och se över möbleringen. Om du har barnböcker med dig, lägg upp dem på ett trevligt sätt på ett bord eller en hylla. Börja med att låta deltagarna presentera sig för varandra, vad de heter, varifrån de kommer, hur många barn de har och i vilken ålder. Ta reda på vad deltagarna har för förväntningar på cirkeln och skriv ner dem på papper. Tänk också på att du kan ändra i arbetsplanen om ni i gruppen vill lägga upp arbetet på ett annat sätt. Förväntningarna återkommer du till på sista träffen, när ni stämmer av hur de uppfyllts. Ta fram ett par alternativ för hur du som ledare ska kunna nå deltagarna mellan träffarna om det behövs. Gör en e-postlista eller en facebookgrupp. Du kan också använda ABFs community där det finns möjlighet att skapa en grupp för en cirkel. Ha gärna med dig en uppsättning barnböcker till den första träffen. Kanske har du själv barnböcker att ta med, kanske finns de i ett arbetsplatsbibliotek nära dig. Kanske kan du gå till biblioteket och låna böcker. Ta hjälp av bibliotekarien. Det finns också bra tips om högläsningsböcker på olika hemsidor, se länkar under rubriken Digitala resurser. 8

9 Ett viktigt inslag i en studiecirkel är att deltagarna hinner reflektera mellan träffarna. Avsluta gärna träffen med att skicka med några frågor att tänka på till nästa träff. Förslag på frågor finns i studiematerialet. Andra träffen Denna träff kan genomföras helt eller delvis på det lokala biblioteket, om det finns ett som ligger bra till för din grupp och är öppet då ni träffas. Gör upp med biblioteket i förväg om att ni vill komma dit. Be bibliotekarien att berätta om biblioteket och då särskilt barnboksavdelningen. Se också till att få hjälp med lånekort för de deltagare som inte har något. Ofta har biblioteket en hemsida där man kan logga in, söka böcker och förlänga lån. Be att bibliotekarien visar den. Om ni är en grupp på en gemensam arbetsplats där det finns ett arbetsplatsbibliotek kan ni visa på dess möjligheter. Kanske har ni en särskild hylla med barnböcker, eller så kan ni gemensamt diskutera om det skulle behövas. Tredje träffen I studiematerialet finns förslag på att göra tipslistor. Den ena handlar om när man högläser och vad man högläser (böcker, skyltar, reklammaterial, recept etc). Den andra om deltagarnas egna boktips. Att få med sig två enkla tipslistor efter den avslutande träffen kan fungera som ett steg i rätt riktning mot att fortsätta högläsa även efter att cirkeln är över. Barn gör inte som vuxna säger utan som vuxna gör. När barnet ser vuxna läsa i olika situationer så är de en förebild utan att de tänker på det. Låt deltagarna fundera över sitt eget läsande och reflektera i gruppen. I studiematerialet finns frågor att utgå ifrån. Att läsa en novell och diskutera den kan vara ett sätt att få igång diskussionen om det egna läsandet. Om du har tillgång till internet kan du visa på en del av de resurser som finns på nätet. Kolla innan att du har bra uppkoppling, att du har ljud och att det inte hackar. Digitala resurser hittar du 9

10 längre ner i detta material, några av dem finns också med i studiematerialet. En viktig sak du har att göra på den sista träffen är att gå tillbaka till deltagarnas förväntningar. Har de infriats? Har det blivit som de tänkte sig? Eller har det blivit något annat? Reflektera en stund och låt var och en komma till tals. Den feedback du får är också något du kan ge till din kontaktperson på ABF. 10

11 Digitala resurser ABFplay ABF Play är till för nyfikna människor. Här samlar ABF det bästa av den verksamhet som är filmad, och erbjuder en bredd av föreläsningar, dokumentärer, debatter, kultur och filmer. X ABFs community ABFs community är till för dig som leder eller deltar i cirkel. Här kan ni skapa en nätbaserad grupp och dela information med varandra. X Barnens bibliotek Barnens bibliotek är en sajt för barn. De vill få dig att hitta bra böcker och tycka det är roligt att läsa. Där finns boktips och länkar. Man kan också skicka in egna boktips till sajten. X Boklådan Boklådan är ett digitalt nyhetsbrev som riktar sig till alla med ett aktivt eller slumrande litteratur intresse. Redaktionen väljer ut både skönlitteratur och faktaböcker ur bokfloden, med tonvikt på det som blottar orättvisor och väcker engagemang. X Högläsning Här hittar du tips på vad som kan vara lämplig att högläsa: X X content-pages/hoglasningsbocker X hoglasningsbocker-for-de-forsta-skolaren 11

12 Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) Myndigheten för tillgängliga medier har rege ringens och riksdagens uppdrag att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Målgrupper är bland annat personer med funktionsnedsättningar, personer med dyslexi, invandrare, äldre och lässvaga unga. X Dyslexiförbundet Dyslexiförbundet FMLS är ett funktionshindersförbund som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, personer med matematiksvårigheter/dyskalkyli, deras anhöriga, föräldrar och andra intresserade. På Skrivknuten kan du hitta information om läs-, skriv- och räknesvårigheter, om dyslexi och dyskalkyli och vad man kan göra åt det. X En bok för alla En bok för alla ger ut kvalitetsböcker till låga priser. De ger ut cirka 25 böcker om året, nästan enbart återutgivning av tidigare utgivna böcker, större delen för barn och unga. En bok för alla bedriver även ett läsfrämjande arbete där syftet är att öka läsandet speciellt bland läsovana grupper, och att främja bra litteratur. X MIK Medierummet Medie- och informationskunnighet MIK är idag en nyckelkompetens för alla. Statens Medieråd driver MIK-rummet. Det har till uppgift att stärka vuxna i barns och ungas närhet, så att de i sin tur kan bidra till att bygga upp barns medie- och informationskunnighet. I MIK-rummet finns fakta och verktyg som hjälper nära-barn-professionella och föräldrar i det arbetet. X 12

13 Minibladet Med Minibladet ska barn i tidig ålder fångas av spännande läsning, ledas in i nyhetsläsning med mål att få en vana att läsa de vuxnas nyheter och samtidigt stödjas i sin läs- och språkutveckling. Minibladet finns som webbsida och som papperstidning i samarbete med dagstidningar. Målgruppen är barn mellan tre och tolv år. X Utbildningsradion (UR) UR är en del av svensk public service tillsammans med Sveriges Radio och SVT. URs uppdrag är att producera och sända kunskapsprogram som breddar, kompletterar och förstärker det andra gör inom utbildningsområdet. Här hittar du URs särskilda sajt om inspiration för barns läs- och skrivutveckling. X 13

14 14

15 Läs för mig! har barns språkutveckling i fokus men vuxna som målgrupp för insatsen. Fokus ligger på att ge föräldrar och andra vuxna utanför skolan verktyg för att väcka barns läslust. Vi vill ge dagens barn ett rikt språk så att de som morgondagens vuxna kan uttrycka känslor, erfarenheter och tankar. Språket är en grundförutsättning för att kunna delta i det demokratiska samhällsbyggandet. ABF och LO, tillsammans med LO-förbunden, står bakom Läs för mig! ABF är Sveriges ledande studieförbund. Vi bedriver verksamhet i landets samtliga kommuner. Hos ABF samlas människor i studiecirklar för att lära, diskutera och skapa tillsammans. Vår grundsyn är alla människors lika och unika värde. ARNAS BILDNINGSFÖR Landsorganisationen (LO) i Sverige består av fjorton medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,5 miljoner arbetare. LOs mål handlar om arbete för alla, rättvisa löner, jämställd fördelning, solidarisk välfärd och utvecklande arbeten. 15

16 LÄS FÖR MIG!