STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

2

3 Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en cirkel samt förslag på upplägg för träffarna. Redo för nya perspektiv? är ett kunskapspaket som består av fem kapitel som alla tar upp olika perspektiv på teckenspråk. Materialet är framtaget av ABF tillsammans med projektet WeSign för att användas i studiecirkelform. Materialet består av: Tryckt studiehandledning Tryckt antologi med 5 st kapitel E-bok innehållande både studiehandledning och antologi (i e-boken kan du ta del av materialet både på svenska och svenskt teckenspråk) Du kan välja om du vill se filmerna på svenskt teckenspråk eller läsa texterna på skriven svenska. I denna studiehandledning finns det frågor kopplade till varje kapitel att använda som diskussionsunderlag i er studiecirkel. Ni kan studera materialet på vilket sätt ni vill - gå igenom alla fem kapitel från början till slut, eller välja att fördjupa er i bara ett eller ett par kapitel. Förslag på upplägg av studiecirkeln Redo för nya perspektiv? 2 studietimmar x 5 träffar MEDVERKANDE Patrik Nordell Lennart Andersson Mats Jonsson Camilla Assmo Wahlberg och Nadia Saleh Sangeeta Bagga-Gupta REDAKTION Patrik Nordell och Emelie Bergermark

4 Hur fungerar en studiecirkel? Grundtanken är att alla i cirkeln delar med sig av sina kunskaper och att ni lär er tillsammans. Du som ledare planerar ett förslag till upplägg för träffarna, leder samtalet och ser till att alla i cirkeln får möjlighet att påverka och känna sig delaktiga i diskussionen. Eftersom en studiecirkel bland annat kännetecknas av tid för reflektion och frågor så är det viktigt att du som ledare lämnar tid till detta. Börja varje träff med eventuella frågor från föregående träff och berätta om dagens arbete. I slutet av träffen - lämna tid till reflektion och frågor. Rent praktiskt så handlar det om att fylla i närvarolistan, se till att material och eventuell teknisk utrustning som behövs i studiecirkeln finns och att lokalen är iordningställd när ni lämnar den. Kom också ihåg att tala om för deltagarna att det är ABF som arrangerar er studiecirkel! Är du intresserad av att gå ABFs cirkelledarutbildning? Prata med din kontakt på ABF! Vad ska jag tänka på innan studiecirkeln startar? Tillsammans med din kontaktperson på ABF går du igenom hur studiecirkeln ska se ut. Antal träffar? Dag och tid? Ska ni använda er av filmerna eller texthäftet som studiematerial? Vilken teknik och vilken lokal behöver ni? Hur hittar ni deltagare till studiecirkeln? Vad är en studieplan? När ni planerar hur ni ska lägga upp er studiecirkel gör ni en studieplan. Det är ett arbetsdokument som beskriver upplägg och mål med cirkeln. Gör en egen arbetsplan eller använd förslaget som finns i det här häftet. Det är också viktigt att du stämmer av med dina deltagare. Finns det andra önskemål på innehåll i studiecirkeln? När gruppen enats om studieplanen och eventuella ändringar gjorts så lämnar du en kopia till ABF.

5 Förslag på studieplan Cirkelträff 1 Studiematerial: Film eller antologi Redo för nya perspektiv? kapitel 1: Patrik Nordell, Folkbildning, kunskap och teckenspråk Välkomna alla och presentera dig. Berätta om grundtanken med en studiecirkel, att man lär sig tillsammans. Låt sedan deltagarna presentera sig. Be dem också berätta om sina erfarenheter och förväntningar. Berätta om studieplanen som ligger till grund för cirkeln. Stäm av den med deltagarna. Det är viktigt att alla blir delaktiga i upplägget och eniga om målet med studiecirkeln. Gå igenom praktiska saker som fikatider, eventuell gemensam kontaktlista med mera. Gå igenom det material ni ska använda i cirkeln. Se/läs första kapitlet tillsammans och diskutera det ni tagit del av, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Om ni läser texterna - be dina deltagare att läsa nästkommande kapitel tills nästa träff. Cirkelträff 2 Studiematerial: Film eller antologi Redo för nya perspektiv? kapitel 2: Lennart Andersson, Svensk dövhistoria i ett icke-normativt perspektiv Om ni ser filmerna med föreläsningarna: se kapitlet tillsammans och diskutera det ni tagit del av, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Om ni läser texterna: använd materialet som stöd och diskutera det ni läst hemma inför träffen, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Ge deltagarna i uppgift att läsa kapitel 3 hemma till nästa gång. Cirkelträff 3 Studiematerial: Film eller antologi Redo för nya perspektiv? kapitel 3: Mats Jonsson, Vilka normer finns inom svenskt teckenspråk? Om ni ser filmerna med föreläsningarna: se kapitlet tillsammans och diskutera det ni tagit del av, antingen utifrån de frågor som finns i detta

6 häfte eller med egna frågor. Om ni läser texerna: använd materialet som stöd och diskutera det ni läst hemma inför träffen, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Ge deltagarna i uppgift att läsa kapitel 4 hemma till nästa gång. Cirkelträff 4 Studiematerial: Film eller antologi Redo för nya perspektiv? kapitel 4: Camilla Assmo Wahlberg och Nadia Saleh, Tankar utifrån ett bikulturellt arbetslag Om ni ser filmerna med föreläsningarna: se kapitlet tillsammans och diskutera det ni tagit del av, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Om ni läser texterna: använd materialet som stöd och diskutera det ni läst hemma inför träffen, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Ge deltagarna i uppgift att läsa kapitel 5 hemma till nästa gång. Cirkelträff 5 Studiematerial: Film eller antologi Redo för nya perspektiv? kapitel 5: Sangeeta Bagga-Gupta, Språk, språkande och tankar från ett tredje perspektiv Om ni ser filmerna med föreläsningarna: se kapitlet tillsammans och diskutera det ni tagit del av, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Om ni läser texterna: använd materialet som stöd och diskutera det ni läst hemma inför träffen, antingen utifrån de frågor som finns i detta häfte eller med egna frågor. Avsluta med en diskussion om hur deltagarna upplevt cirkeln, och hur de vill gå vidare! Var något kapitel särskilt intressant och värt att fördjupa sig ytterligare i? Vill några starta en fortsättningscirkel, eller bjuda in föreläsare?

7 Jag vill lägga fokus på pedagogik, som är en viktig del för egenmakt och folkbildning. - Patrik Nordell

8 Folkbildning, kunskap och teckenspråk PATRIK NORDELL Patrik Nordell, WeSign/ABF, lägger fokus på folkbildning, teckenspråk och kunskap inom minoritetsgruppen döva/teckenspråkiga. Döva bär en unik kunskap och kompetens som har förts vidare generation efter generation. Det är genom möten, till exempel studiecirklar, som dess unika kunskap och kompetens kan synliggöras. Folkbildningen har en relevant funktion för det teckenspråkiga samhället. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad tänker du om begreppen dövkompetens och hypokognition? Kan det finnas kopplingar mellan egenmakt, dövkompetens och folkbildning? Hur är det möjligt att skifta perspektiv från det första museet till det andra museet? Tycker du att folkbildning är viktigt för teckenspråkiga, och i så fall på vilket sätt?

9 Svensk dövhistoria i ett icke-normativt perspektiv LENNART ANDERSSON Lennart Andersson, dövhistoriker, berättar om svensk dövhistoria ur ett icke-normativt perspektiv och belyser vår historia genom olika ickenormativa gruppers perspektiv, till exempel teckenspråkiga döva, pionjärkvinnor eller män som föredrar män. När dessa grupper ses ur ett normativt perspektiv så är de olika. Men ser man dem ur respektive grupps icke-normativa perspektiv så upptäcker man fler och fler gemensamma drag. Icke-normativ historia är en fascinerande upptäcktsfärd i dåtiden, som lär oss mycket om vår samtid! DISKUSSIONSFRÅGOR Vad är ett dövt kulturarv? Vem ska bevara en icke-normativ grupps kulturarv, tycker du? Hur ska det bevaras? Historia är en ständig föränderlig berättelse som speglar både nuet och dåtiden. Vem bestämmer din historia? Kan vi själva välja vår historia?

10 Man får acceptera att det finns olika teckenformer för samma sak. Det är naturligt att språket är levande och förändras hela tiden. - Mats Jonsson

11 Vilka normer finns inom svenskt teckenspråk? MATS JONSSON Mats Jonsson, lärare från Stockholms universitet, lyfter upp diskussionen om normer kring svenskt teckenspråk. Vilka normer finns det inom det svenska teckenspråket? Frågan om det svenska teckenspråkets plats i olika sammanhang, så väl i det privata och det offentliga rummet, är mycket aktuell idag. Svenskt teckenspråk används i princip överallt. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad är egentligen norm och normalt när det gäller språk? Vad är din definition av minoritetsspråk respektive majoritetsspråk? Ser du egna exempel på att det svenska teckenspråket förändrats? i så fall vad? Vem äger språket?

12 Vi har ett gemensamt arbetsspråk som är teckenspråk för att kommunikationen blir tillgänglig för alla alla kan se vad som sägs. - Camilla Assmo Wahlberg och Nadia Saleh

13 Tankar utifrån ett bikulturellt arbetslag CAMILLA ASSMO WAHLBERG OCH NADIA SALEH Camilla Assmo Wahlberg och Nadia Saleh, Region Skånes Dövenhet, berättar om sitt unika arbetssätt inom Region Skåne genom två fokusområden; sociokulturellt och lingvistiskt perspektiv samt förhållandet mellan majoritets- och minoritetssamhälle. De diskuterar om kulturellt bekräftande förhållningssätt eller mötet mellan döva och hörande i ett arbetslag. DISKUSSIONSFRÅGOR Vilket av de två olika perspektiv som beskrivs tycker du att ni fokuserar mest på i er grupp/ arbetsplats etc? Camilla och Nadia tar upp självinsikt som en central del i det kulturellt bekräftande förhållningssättet. Vilka anledningar kan du själv se till att du väljer att arbeta med hörande respektive döva? Ser du några speciella sociala regler för hörande respektive teckenspråkig kommunikation?

14 Språk, språkande och tankar från ett tredje perspektiv SANGEETA BAGGA-GUPTA Sangeeta Bagga-Gupta, professor i pedagogik, Örebro universitet, vill lägga till ett tredje perspektiv om språk och språkande. Två perspektiv har varit dominerande i dövundervisningen, det ena är medicinskt och det andra lingvistiskt. Hon erbjuder här ett tredje perspektiv som är icke-normativt och mångkulturellt. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad anser du själv är skillnaden mellan språk och språkande? Vad menas med perspektiv 1, handikappperspektivet och 2, det lingvistiskkulturella perspektivet? Vad handlar perspektiv 3 om?

15 Efterord om WeSign Nu har du tittat igenom och/eller läst ett unikt material på svenskt teckenspråk. Föreläsningarna har gjorts möjliga tack vare ABF och dess projekt WeSign, WeSign är en medborgarrörelse och ett mötesforum för att främja kultur på svenskt teckenspråk. WeSign arbetar med 5 arbetsområden: Kunskapsspridning en viktig del av vårt arbete är att informera om svenskt teckenspråk; att det är ett minoritetsspråk, att det har varit förbjudet i vårt land under en hundraårig period ( ), om dövas kultur och historia. En annan viktig del är att åter skapa studiecirklar, föreläsningar och andra arrangemang på teckenspråk tillsammans med ABF. Mötesforum kärnan i vårt projekt. Vi tycker om att möta människor. Vi utmanar till dialog med politiker/beslutsfattare inom kommuner, landsting, regionförbund, kulturinstitutioner, näringsliv och media. Vi vill främja förändring och skapar därför mötesforum mellan beslutsfattare och medborgare, hörande och teckenspråkiga. Kulturfrågor - alla har rätt till kultur oavsett språk. Vi tror på kultur som verktyg för förändring till demokrati. En kulturfråga handlar ofta om tillgänglighetsfråga, rättighetsfråga, medborgarfråga som till sist blir en demokratifråga. Lobbying - vi lobbar mycket för att lyfta upp kulturfrågor på teckenspråk, inom riks-, regional- och lokalnivå. Det här gör vi tillsammans med de sju intresseorganisationer som är knutna till svenskt teckenspråk. De är alla medlemmar i ABF. Attitydförändringar - allt vi gör är i syfte för att förändra attityder. Med kulturyttringar som verktyg! Projektet WeSign finansieras av Arvsfonden. Hoppas ni nu har fått nya perspektiv och därmed kan och vill vara med och göra en teckenspråkig värld möjlig!

16 Vill du veta mer? ABF, Arbetarnas Bildningsförbund, är Sveriges största studieförbund. Vi finns i alla landets kommuner och erbjuder studiecirklar, kurser, föreläsningar och kulturarrangemang. Varje år deltar personer i ABFs studiecirkel- och kursverksamhet, nära besöker våra föreläsningar och över två miljoner tar del av våra kulturarrangemang. Sveriges intresseorganisationer med koppling till svenskt teckenspråk är alla medlemmar i ABF: SDR - Sveriges Dövas Riksförbund SDUF - Sveriges Dövas Ungdomsförbund HRF - Hörselskadades Riksförbund UH - Unga Hörselskadade FSDB - Förbundet Sveriges Dövblinda DBU - Dövblind Ungdom VIS - Förbundet Vuxendöva i Sverige DHB - Riksförbundet för hörselskadade och döva