samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar

Transkript

1 samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar 1

2 samtalshandledning inledning inledning När ingen lyssnar blir jag både arg och ledsen. Då gömmer jag mig. Men om ingen kommer så gömmer jag mig på ett ställe där jag syns. (Isolde 6 år) Alla människor, både barn och vuxna, mår bra av att andra människor visar genuint intresse för oss som människor; våra erfarenheter och synpunkter. Det bekräftar oss och får oss att känna oss viktiga och uppskattade. Vi utvecklas, vi lär oss att formulera oss och får möjlighet att ompröva och utveckla våra tankar. Att få prata med någon ger en känsla av att vi inte är ensamma om våra tankar och känslor. Till BRIS hjälptelefon, mejl eller chatt ringer eller skriver varje år nästan barn. Av dessa kontakter leder ca till någon form av stödjande kontakt. Dessa kontakter kan handla om allt från kärleksbekymmer till allvarliga kränkningar. En av de slutsatser man dragit på BRIS, grundad på dessa samtal, är att många barn och ungdomar upplever att det finns få vuxna i omgivningen som tar sig tid att prata med barnen, att helt vanliga samtal är något ovanligt. Samtal kan äga rum med läraren, fotbollstränaren eller bibliotekarien. Det kan ske med kurator, skolsyster, mormor eller en kompis pappa. Alla samtal har betydelse. Samtidigt finns en osäkerhet bland många vuxna. Tänk om jag inte säger rätt saker? Tänk om jag får reda på något som jag inte vet hur jag ska hantera? Samtalshandledningen bygger på boken Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet på BRIS. Målgrupp för materialet är alla vuxna som på något sätt möter barn. Det kan vara ideella ledare eller tränare, men också lärare eller kuratorer som möter barn professionellt. Det är samtalet som står i fokus, oavsett sammanhang. Samtalshandledningen är framtagen i samarbete mellan Sensus studieförbund och BRIS. 2

3 samtalshandledning om materialet, att genomföra en studiecirkel om materialet Boken Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet på BRIS är skriven av Petter Iwarsson och bygger på författarens erfarenheter av samtal med barn och ungdomar på BRIS. Boken och handledningen vill uppmana och utmana oss att se oss själva som resurser för barn och unga och uppgradera uttryckssättet bara prata. Boken ger ett antal konkreta verktyg för samtal. Boken finns att beställa på eller Samtalshandledningen hittar du på Sensus hemsida under studiematerial: Startsida-studiematerial/. Att genomföra en studiecirkel med hjälp av handledningen ger fördjupad kunskap och möjlighet till reflektion och lärande tillsammans med andra. Det är ett bra sätt att fördjupa sig i de konkreta verktyg som beskrivs i boken. En studiecirkel ger också möjlighet att få ta del av andras erfarenheter, liksom att bli medveten om de egna erfarenheterna. att genomföra en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel består av ett antal sammankomster där mötet och dialogen är i fokus. Alla bör vara med och påverka cirkelns inriktning. Arbetet i en cirkel berikas av deltagarnas olika bakgrund och erfarenheter, och bygger på frivilligt deltagande. Fem till åtta personer brukar vara det optimala antalet deltagare i en samtalsgrupp för att alla ska komma till tals. Det är bra att ha tid för reflektion, eftertanke och inläsning av material mellan träffarna. Det är inte nödvändigt att gruppen har en ledare, men för att underlätta samtalet kan det vara bra att någon ansvarar för att fördela ordet. Om gruppen saknar ledare kan man med fördel låta detta cirkulera mellan delatagarna. Innan ni börjar en studiecirkel, ta gärna kontakt med närmaste Sensuskontor för att registrera studiecirkeln och få stöd med ett upplägg. Att starta en studiecirkel En studiecirkel är något som gruppen skapar tillsammans. Det är därför bra att avsätta tid vid första träffen för att samtala om innehåll och upplägg. Denna samtalshandledning är endast ett förslag. Det viktigaste är att upplägget passar deltagarna. Det kan vara viktigt att gruppen kommer överens om: Hur många gånger gruppen ska träffas. Hur mycket tid det är rimligt att lägga ner mellan träffarna. Hur man förbereder sig inför träffen. Hur ofta deltagarna vill träffas. Spelregler för samtal (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). Oavsett upplägg är det värdetfullt att ha en fast form för sammankomsterna i gruppen. Att varje gång följa samma ordning ger samtalet en ram och gör det lättare att föra samtalet framåt. 3

4 samtalshandledning att genomföra en studiecirkel Ett förslag på upplägg vid varje träff kan vara: presentation Presentation av deltagarna, samt förväntningar. (Gäller första träffen se förslag på presentationsövningar under Metoder och verktyg för goda samtal ). checka in Detta är viktigt för att få fokus och närvaro inför det ni ska göra. Starta cirkeln med till exempel en runda där ni besvarar en fråga. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övningar Genomför en av de föreslagna övningarna i handledningen. Vill gruppen hellre ägna sig helt åt samtal gör man det. Övningarna är tänkta som en inspiration och ett inspel till samtalet. samtal Samtala tillsammans med utgångspunkt i de aktuella kapitlen. Ta gärna hjälp av några samtalsmetoder, till exempel rundan eller bikupan. checka ut Avsluta varje träff med någon form av summering. Avsluta träffen med en runda där ni besvarar några frågor. inför nästa träff Tid, plats, uppgifter med mera. Praktiskt Förslaget i handledningen bygger på fem träffar. Förslagsvis träffas man ca två timmar per gång. Materialet kan användas som en plocklåda. Gruppen väljer de samtalsfrågor och övningar som känns relevanta. Träffarna kan, om man vill, delvis ske på nätet. Att mötas i ett virtuellt rum kan vara ett bra komplement till de fysiska träffarna. Vissa personer har också lättare att uttrycka sig i skrift än i tal, vilket ger fler möjlighet att vara aktiva. Sensus kan hjälpa till med att starta ett sådant rum. 4

5 samtalshandledning metoder och verktyg för goda samtal metoder och verktyg för goda samtal Sensus pedagogik har sin grund i folkbildningen. Det innebär bland annat att utgå ifrån att alla människor är unika och har lika värde, att människor har lust att lära och förmåga att utvecklas. Utgångpunkten är alltid deltagarnas egna erfarenheter. Därför är det bra att eftersträva en atmosfär som leder till delaktighet och aktiv medverkan. När människor samtalar prövas egna synsätt och åsikter, och nya insikter skapas. Nedan beskrivs olika metoder för att presentera sig, skapa goda samtal och reflektera tillsammans. Flera förslag på metoder hittar du i Sensus metodbank på Sensus hemsida Presentation Min nyckelknippa Gå laget runt och låt alla hålla upp sin nyckelknippa. Utifrån nycklarna på nyckelknippan berättar alla deltagare om sig själva. Till exempel: Här är nyckeln till min lägenhet där jag bor, den här nyckeln går till den föreningslokal där jag är aktiv och så vidare. Presentation Oavslutade meningar Alla funderar enskilt i några minuter på en fortsättning på någon/några meningar till exempel: Jag tycker om människor som Jag skulle vilja lära mig mer om Min fritid ägnar jag helst åt Om jag fick flytta var som helst i världen skulle jag Om jag fick göra vad jag ville under ett helt år skulle jag Gå sedan en runda där alla säger sitt namn och slutför meningarna. Skapa goda samtal Rundan Att göra en runda betyder att var och en utan att avbrytas talar i tur och ordning. Genom att man gör en runda får alla säga sitt och bli lyssnad till. Man har även rätt att avstå från sin tur om man inte vill säga något. Ett stöd i rundan kan vara att låta ett föremål cirkulera. Endast den som håller i föremålet får tala. Använd ett föremål som känns skönt i handen, som en len sten eller ett äpple. Ett annat sätt kan vara att man kastar till exempel en boll mellan sig, och inte låter föremålet cirkulera i turordning. Det uppmuntrar till att fokusera på det den som talar säger. Det är annars lätt hänt att vi glömmer att lyssna och istället fokuserar på vad vi själva ska säga när det blir vår tur. Rundan Checka in Ett förslag på runda för att checka in kan vara: Det här bär jag med mig från förra träffen. Viktigt för mig just nu. Förväntan på dagens träff. Rundan Checka ut Ett förslag på runda för att checka ut kan vara: Det här tar jag med mig från dagens möte. Tänkt, känt lärt, (vad jag tänkt, känt och lärt vid dagens möte). Något jag vill förändra inför nästa träff. Bra och dåligt med dagens träff. Skapa goda samtal Bikupan Deltagarna samtalar ( surrar ) två och två eller tre och tre om en fråga. Om man vill kan man sedan gå laget runt och låta grupperna presentera något av det som de sagt. 5

6 samtalshandledning metoder och verktyg för goda samtal Skapa goda samtal Tankebok Varje deltagare har sin egen lilla skrivbok, den får gärna vara olinjerad. Det underlättar om tankarna vill ta sig uttryck i bild snarare än i text. Tankeboken används för att ge deltagarna stöd i den egna reflektionen under cirkelns gång. Vilka tankar (bilder) kommer för mig? Vad vill jag samtala vidare om/tänka mer på? Även mycket kortfattade anteckningar hjälper oss att hålla kvar tankarna, och då kan vi lyssna fokuserat på vad de övriga säger, utan att behöva hålla kvar i minnet vad jag ska säga när min tur kommer. Den stund av tystnad, då deltagarna funderar och skriver, gör att alla får tid att formulera sig. Tankeboken kan också bli en värdefull dokumentation för en själv. Tankeböckerna är privata, och man väljer vad av det skrivna man vill dela med gruppen. Skapa goda samtal Bildspråk Ibland är det bra att använda bilder. Det kan vara förlösande för samtalet då fler sinnen används och fantasi och symbolspråk aktiveras. Använd egna uttrycksfulla bilder eller beställ från Lägg ut alla bilder på golvet eller på ett bord. Alla deltagare får välja en bild som beskriver det de vill berätta. Låt bilden ligga kvar om det är någon annan som vill använda samma bild. Gå laget runt, alla visar upp den bild man valt och berättar utifrån den. Bildspråk kan användas till exempel som presentationsövning: välj en bild som beskriver något om dig själv, eller som utvärdering: välj en bild som beskriver vad den här träffen gav dig. Bilder kan också användas som inlägg till ett tema: välj en bild som beskriver hur du ser på samtal med barn. Skapa goda samtal Heta stolen En värderingsövning som används för att väcka intresse för en fråga utifrån givna påståenden. Någon läser upp ett påstående kring temat. Deltagarna ska nu ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet ställer sig upp. När alla har tagit ställning kan några av deltagarna utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Läs sedan upp nästa påstående. Utvärdering Linjen En tänkt linje skapas på golvet i rummet. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med det första påståendet, från %. Låt sedan deltagarna stående samtala några minuter med de personer som står närmast om varför de valt att ställa sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande. När samtalet känns klart går ni vidare med nästa påstående. Om någon deltagare vill byta plats efter att ha hört någon annans åsikt så går det bra. Det är fritt fram att ändra åsikt under övningen. Förslag på utvärderande frågor kan vara: Jag känner mig tryggare i samtal med barn. Jag har lärt mig mycket av det som de andra i gruppen delat med sig av. Jag känner att jag har fått utrymme att dela med mig av mina egna tankar och känslor. Våra träffar har motsvarat mina förväntningar. Spelregler för samtal På den första träffen kan det vara bra att komma överens om de spelregler som ska gälla för samtalen i cirkeln, till exempel: Vi lyssnar aktivt på varandra och avbryter inte. Vi är beredda att både ge, få och byta tankar, idéer, synpunkter, reflektioner, erfarenheter och lärdomar med varandra. Vi är beredda att ompröva våra egna ståndpunkter. Det som sägs stannar i gruppen. Vi har våra mobiltelefoner avstängda. 6

7 samtalshandledning första träffen första träffen utgångspunkter för samtal med barn och ungdomar Vid den första träffen utgår ni från de tre första kapitlen i boken: Inledning, Salutogen ram till samtal samt Risk- och skyddsfaktorer. checka in Börja med att göra en runda där ni beskriver för varandra i vilka sammanhang ni möter barn. Beskriv också era förväntningar på studiecirkeln. (Om man vill kan man låta deltagarna anteckna dessa på papper som sedan ledaren sparar. Vid slutet av cirkeln kan man återknyta till de förväntningar man hade som en del av utvärderingen). Samtala tillsammans om utifrån handledningens förslag på upplägg. Enas om hur ni vill lägga upp cirkeln. övning Genomför en av övningarna nedan. Övning heta stolen Syftet med den här övningen är att göra oss medvetna om den syn på barn som vi bär med oss eller som finns i samhället. Den som håller med om ett påstående ställer sig upp. Låt gärna några personer komma till tals efter varje påstående. Deltagaren tolkar frågan som man vill, övningen är ett sätt att provtänka och det är alltid tillåtet att byta åsikt under övningen. Barn behöver gränser. Barn ska vara tysta när vuxna talar. Barn ska visa tacksamhet. Barnen är vår framtid. Barn är gulliga. Barn är högljudda. Det är viktigt att uppfostra barn. Barn kan ta större ansvar än vi oftast låter dem göra. Barn vet själva vad som är bäst för dem. Barn ska visa respekt för vuxna. Samtala sedan i hela gruppen om era uppfattningar. Vad säger detta om vår syn på barn? Hur kan våra samtal med barn påverkas av våra uppfattningar om barn? Hur tror du att du påverkades av vuxnas uppfattningar om barn, när du själv var barn? Övning intervjun Boken bygger på ett salutogent förhållningssätt. Det innebär bland annat att man i stället för att endast fokusera på problemområden ska försöka hitta de faktorer som bidrar till att skapa hälsa, motståndskraft och möjlighet till återhämtning, det vill säga att främja de så kallade skyddsfaktorerna runt barnet. På samma sätt kan man låta ett förhållningssätt med fokus på möjligheter vara vägledande för hur man samtalar med barn. Ett sätt att främja detta är att försöka identifiera egna erfarenheter, gärna från den egna barndomen, av samtal som varit bra, goda samtal. Utifrån dessa erfarenheter kan vi sedan utveckla vår egen förmåga att samtala med barn. Syftet med den här övningen är att lyfta fram egna erfarenheter av ett gott samtal. Dela in er två och två. Fundera över ett samtal du haft med något som var ett bra samtal, som gjorde att du kände dig lättare om hjärtat, gav dig mod att fatta ett beslut eller fick dig att må bättre. Utgå gärna från ett samtal du minns från din barndom. 7

8 samtalshandledning första träffen Ni ska nu intervjua varandra om detta samtal. Den första personen agerar intervjuare, och ställer frågor som till exempel: Var ägde samtalet rum, med vem samtalade du, vad gjorde att det var ett bra samtal, vad i samtalet gjorde att det kom att få betydelse för dig? Intervjuaren antecknar under intervjuns gång kännetecken på ett gott samtal. (Till exempel lugn och ro, trygghet och så vidare). Efter ca 10 minuter byter ni plats. Den person som först blev intervjuad är nu intervjuare, och antecknar på samma sätt. Därefter samtalar ni tillsammans i hela gruppen om det ni antecknat från varandras berättelser. (Om ni vill ka ni lista orden på papper eller blädderblocksblad). Hur vill ni beskriva ett gott samtal? Finns likheter/skillnader mellan det ni tagit upp? Tror ni att barn skulle ange samma kriterier för ett bra samtal? Hur kan ni uppnå detta i samtalen med barn? Vad kan vi lära oss av den egna barndomen när det gäller goda samtal? samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 8

9 samtalshandledning andra och tredje träffen andra och tredje träffen förhållningssätt för samtal I boken finns 11 kapitel som fokuserar på samtalets olika funktioner. Dessa olika funktioner kan på olika sätt bidra till att tillsammans med barnet ge en ökad känsla av sammanhang och främja skyddsfaktorerna. Välj ut ett par kapitel per gång som ni ska samtala om vid den aktuella träffen. Det är inte viktigt att läsa kapitlen i någon särskild ordning. Möjliggöra berättande Bidra till struktur Normalisera Informera Bekräfta Se barnets resurser och möjligheter Se resurser och möjligheter i barnets närhet Handla Avlasta och härbärgera Skapa gränser och ramar Förmedla hopp checka in Gör en runda. ( Se Metoder och verktyg för goda samtal ). samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. Vill ni ha hjälp på traven i samtalet kan ni ta hjälp av någon av nedanstående frågor: På vilket sätt det har betydelse för barnet att vi till exempel kan bidra till struktur, skapa gränser och ramar, bekräfta och så vidare. Har du egna erfarenheter av samtal där du bidragit till just detta? Hur gick det till? Vilka särskilda utmaningar kan du som vuxen ställas inför när det gäller att bidra till struktur, skapa gränser och så vidare? Kan du känna igen dessa utmaningar från dina egna samtal med barn? Hur hanterade du dessa? Vilka konkreta verktyg tas för samtal tas upp i kapitlet? Finns det egna erfarenheter eller tips som ni i gruppen vill dela med varandra? checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 9

10 samtalshandledning fjärde träffen fjärde träffen rollspel och övningar Under den fjärde träffen är det dags för att öva på att samtala med utgångspunkt i de teorier som tas upp i boken. Tänk på att det inte handlar om att lära sig den perfekta metoden, utan om att hitta ett sätt att samtala som fungerar för er. Och bästa sättet för att uppnå detta är att öva. Så ta tillfället att öva på varandra! Välj en av de föreslagna övningarna. checka in Gör en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övning Övning Reflekterande samtal Den här övningen är en form av rollspel där ni agerar vuxen, barn och reflekterande spegel. Det är viktigt att ni är generösa och tillåtande mot varandra i gruppen när ni genomför rollspelet, det är ett lärande och handlar inte om att göra något rätt. Låt två personer i gruppen agera vuxen respektive barn. Läs sedan igenom ett av nedanstående fiktiva case. Där efter genomförs ett samtal mellan den vuxne och barnet, med utgångspunkt i det som framkommer i caset. Självklart måste man också brodera ut och hitta på. Försök att anknyta till de utmaningar som på olika sätt framkommer i boken. Samtalet mellan barn och vuxen pågår ca 5 minuter. Under samtalets gång agerar resten av gruppen spegel. De är åskådare och gör anteckningar om sådant de noterar, till exempel: Hur inleds samtalet? Var och hur agerar den vuxne för att öka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Hur svarar barnet? Var befinner sig barnen i sin process? Finns det några förutfattade meningar, värderingar, hos den vuxne som framkommer i samtalet? Hur var det att vara barn i det här sammanhanget? Vilka förhållningssätt kan du känna igen som används i samtalet? Hur avslutas samtalet? När samtalet mellan den vuxen och barnet har avslutats, går bollen över till den reflekterande gruppen. De som reflekterat ska nu samtala om vad de noterat. Det är mycket viktigt att man tänker på att vara konstruktiv och lyfta sådant som man tycker fungerade bra i samtalet. Den som agerat vuxen respektive barn är nu passiva åhörare och ska endast lyssna. Efter ca 5 minuter låter man bollen gå över till dem som agerat barn respektive vuxen. Dessa får nu ge respons på det som den reflekterande gruppen har noterat. Gruppen samtalar tillsammans om lärdomar och slutsatser utifrån det samtal man tagit del av. Låt där efter rollerna rotera och gå vidare med nästa case. Case 1 Du är ledare och sitter i bussen på väg hem från ett sommarläger. Du sitter bredvid Katja 14 år och ni börjar prata. Först pratar ni om lägret, men sedan om hur Katja känner för att komma hem. Hon är orolig för sin pappa, som hon ibland tycker dricker för mycket. Hon vet inte om det är ett problem, men vill gärna hjälpa sin pappa så att han dricker mindre. Katja har aldrig berättat om detta för någon, då hon tycker att det är skämmigt. 10

11 samtalshandledning fjärde träffen Case 2 Du är fotbollstränare och promenerar hem från en match tillsammans med Pontus 15 år, eftersom ni bor åt samma håll. Så småningom berättar Pontus att han är kär i Amanda, en tjej i hans klass. Problemet är att Amanda är kär i Pontus bästa kompis. Pontus kan inte sluta tänka på Amanda och undrar om det är något fel på honom eftersom han inte kan styra sina känslor. Han känner sig också som en usel kompis gentemot sin bästis. Han har inte berättat det här för någon. Case 3 Din 7-årige son Albin och hans kompis Max kommer hem efter skolan. Du sitter och pratar med dem vid köksbordet och kompisen, Max, börjar berätta om att han ibland känner sig utanför och inte vet om han får vara med de andra. Ibland tvingar en del klasskompisar Max att göra vissa tjänster; bära skolböcker, hämta mat och så vidare. Max har pratat med fröken, men han tycker inte att hon förstår. Han är ledsen och känner sig ensam. Case 4 I skolans café kommer du som lärare att börja prata med Maria 17 år. Efter en stund berättar hon för dig om en redovisning i naturkunskap som hon är missnöjd med. Så småningom visar det sig att Maria ständigt bär på en känsla av att inte duga och hon jämför sig ständigt med andra. Övning Utmaning, lärdomar och intressant Ett alternativ till rollspel kan också vara att respektive deltagare under studiecirkelns gång vid något tillfälle har i uppdrag att genomföra ett samtal med något barn man möter. Det behöver inte vara ett allvarligt eller organiserat samtal. När gruppen träffas låter man respektive deltagare reflektera utifrån rubrikerna: UTMANINGAR, LÄRDOMAR, INTRESSANT Låt alla skriva några nyckelord eller meningar under respektive rubrik. Fanns det utmaningar jag stötte på i mitt samtal? Vilka lärdomar tar jag med mig? Finns något som var särskilt intressant i mitt samtal som jag noterade? Där efter samtalar man i helgrupp om det ni valt att ta upp. samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 11

12 samtalshandledning femte träffen femte träffen att känna sig trygg i samtal med barn Under den sista träffen samtalar ni utifrån bokens sista kapitel Avslutande reflektioner. I det avslutande kapitlet nämns vikten av att vi som vuxna känner KASAM i samtalet med barn. Vi behöver vara trygga i samtalet, vi behöver känna att vi har stöd av andra vuxna och vi behöver få känna att vi bidrar med något. Om man är engagerad ledare på frivillig bas inom till exempel idrottsrörelse eller annat föreningsliv har man inte alltid en tydlig roll att falla tillbaka på, och det kan vara extra viktigt att samtala om ansvar och gränser eller andra utmaningar. checka in Gör en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övning Övning att känna sig trygg som vuxen Ta fram papper och penna. Låt alla i gruppen reflektera under några minuter över vad man som vuxen behöver för att känna sig trygg i samtalet med barn och hur detta kan uppnås. Alla deltagare noterar enskilt under rubrikerna: BEHOV, UTMANING, LÖSNING BEHOV kan handla om det jag som vuxen behöver i mötet med barn (till exempel kunskap, lugn och ro, finnas i ett sammanhang och så vidare). UTMANING handlar om det som hindrar mig från att finnas till hands (till exempel osäkerhet kring förväntningar och gränser, tidsbrist och så vidare). LÖSNING handlar om hur vi enskilt eller tillsammans med andra kan hitta lösningar på våra utmaningar ( till exempel hur kan vi stötta varandra, vad kan vi konkret förändra?). Om ni har tillgång till ett blädderblock kan det vara bra att samla det som kommer upp under respektive kategori så att det tydliggörs. Samtala sedan i gruppen om detta. Om ni är en grupp som träffas regelbundet, som till exempel ledare, kan det vara bra att med utgångspunkt i det ni kommit fram till formulerat något eller några konkreta förslag som ni kan genomföra tillsammans. Övning Samtal om svåra samtal Gör en runda där alla beskriver kort om egna erfarenheter av svåra samtal och hur man har hanterat detta. Samtala i hela gruppen utifrån följande frågor: Vad är mitt ansvar? Hur långt sträcker sig mitt ansvar? Var vänder jag mig med det jag får reda på? Hur kan vi i kollegiet eller ledargruppen stötta varandra? Hur hanterar jag barnens förtroende? När bör jag prata med föräldrar eller andra? På BRIS hemsida för vuxna finns foldern En hjälp till dig som anar att barn far illa för den som vill läsa mer samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i det lästa kapitlet. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). Sista träffen bör ni också utvärdera hela studiecirkeln. Gör förslagsvis en linjeövning. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). 12

13 grafisk form: Boken Samtal med barn och ungdomar finns att beställa på eller Studiehandledningen har tagits fram av Sensus studieförbund, Emma Fagerstrand, i samarbete med BRIS Samtalshandeldningen hittar du på Sensus hemsida under studiematerial: och får fritt kopieras till studiegrupper. Kontakta Sensus på din ort. 13