Processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor Mastery and performance motivational climates at Swedish and Spanish secondary schools Anna Gullberg Lärarexamen 270 hp Idrott och Fysisk Bildning Slutseminarium Examinator: Lars Lagergren Handledare: Mikael Londos

2 2

3 Sammanfattning Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen. Studien kommer till slutsatsen att spanska skolor är mer resultatinriktade medan svenska skolor är mer processinriktade. Nyckelord: Motivation, motivationsklimat, högstadieskolor, idrottslärare, resultatinriktat klimat och processinriktat klimat. 3

4 Abstract The Study mastery and performance motivational climate, a comparison study between secondary schools in Sweden and Spain, examine the mastery orientation and performance orientation. The aim with the study is find out what motivational climate, mastery or performance that is used by physical educators. The theory, Nicholls (1989) theory about the two motivational climates; mastery orientation and performance orientation is used in this study. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with teachers at three secondary schools in Sweden and three secondary schools in Spain. This combined with theory and models will be the underlying material to the later analysis. The study will come to the conclusion that Spanish schools are more performance orientated than the Swedish schools which tend to be more mastery orientated. Keywords: Motivation, motivational climate, secondary schools, physical educators, performance orientation and mastery orientation 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract 1 Inledning Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Disposition Bakgrund Centrala begrepp och definitioner Motivation Motivationsklimat Motivationsklimat och skolidrott Spanska och svenska läroplaner Spanien Sverige Teori Teorin om motivationsklimatet Förmåga och skicklighet I ett resultatinriktat och processinriktat motivationsklimat Sammanfattning Metod Inledning Val av metod Urval Undersökningsgrupp Tillvägagångssätt Intervju Trovärdighet Forskningsetiska aspekter Metoddiskussion Resultat De svenska skolorna Skola

6 5.1.2 Skola Skola De spanska skolorna Skola Skola Skola Svenskt motivationsklimat Processinriktat klimat Resultatinriktat klimat Spanskt motivationsklimat Processinriktat klimat Resultatinriktat klimat Diskussion och kritisk reflektion Diskussion om val av teori och eget arbetssätt Diskussion och slutsatser Processinriktad miljö Resultatinriktad miljö Vidare forskning Källförteckning Bilagor Intervjufrågor

7 1 Inledning Under min utbildningsperiod vid Malmö Högskola har jag på olika skolor kommit i kontakt med elever som inte är motiverade till att delta på skolidrotten. Mitt intresse har då väckts angående hur motivationen i allmänhet ser ut hos högstadieelever och om klimatet eleverna befinner sig i kan påverka deras motivation. Under våren 2010 studerade jag spanska vid universitetet i Sevilla och det var när jag träffade några idrottslärare i Sevilla som berättade om sina elevers brist på motivation, som jag fick helt klart för mig vilket område jag ville studera. Jag upptäckte även att idrottslektionerna i Sevilla såg annorlunda ut jämfört med hemma i Sverige. Motivationen och klimatet kändes annorlunda, både på ett positivt och negativt sätt. Jag blev därför intresserad av att undersöka elevers motivationsklimat och detta utifrån svenska och spanska idrottslärares perspektiv. Motivationsklimat kan definieras som förutsättningar som finns runtomkring i miljön till exempel yttre belöningar, motivation, rädsla eller nöje. Det är viktigt att som idrottslärare kunna skapa ett motivationsklimat där elever trivs och utvecklas. Motivation är en avgörande faktor för olika framgångar eller motgångar i idrott. Idrottslärare som förmedlar en miljö där eleverna kan förbättra sina prestationer ses som en väg för att eleverna ska nå olika resultat utifrån vad de själva klarar av. Detta för att skapa ett klimat där både idrottslärare och elever trivs och utvecklas individuellt. I denna studie kommer jag endast att rikta in mig på två motivationsklimat, processinriktat och resultatinriktat. Med studien vill jag även medverka till att framförallt ge idrottslärare en inblick i och förståelse för hur de två motivationsklimaten kan realiseras på skolidrotten. Genom min studie kan jag som blivande idrottslärare själv bli bättre och få mer information om detta och därmed i framtiden kunna erbjuda mina elever bättre inlärningsmiljöer. 1.2 Syfte och frågeställningar Syfte Genom denna studie vill jag titta på hur processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat ser ut på svenska och spanska högstadieskolor. 7

8 1.2.2 Frågeställningar Utifrån syftet har jag kommit fram till följande frågeställningar: Hur ser processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat ut på svenska och spanska högstadieskolor? Vilka skillnader och likheter, utifrån svenska och spanska idrottslärares perspektiv, finns det gällande dessa två klimat? 1.3 Disposition I början på varje kapitel har jag valt att göra en liten inledning där det framgår vad kapitlet handlar om för att så noggrant som möjligt redovisa vad som gjorts. I kapitel ett har jag introducerat det valda problemområdet samt presenterat syftet och mina frågeställningar. I kapitel två presenteras bakgrunden till min studie. I kapitel tre som berör teorin av min studie, presenteras den teori som har valts för mitt valda undersökningsområde. I kapitel fyra redovisas metoddelen, där det detaljerat klargörs hur jag har gått tillväga för att samla in det empiriska materialet samt hur urvalet av undersökningsgruppen har gått till. I kapitel fyra redovisas de forskningsetiska övervägandena som berör mitt arbete. I resultatdelen i kapitel fem redovisas min tolkning av intervjuerna utifrån skrivna teorier. Det sista kapitlet, diskussionskapitlet, innehåller den kritiska granskningen av undersökningen som jag har gjort. I sammanfattning och slutsatser diskuterar jag tolkningen av intervjuerna utifrån resultat och teori. Det presenteras även hur andra forskare kan gå vidare med andra undersökningsområden gällande samma ämne. 8

9 2 Bakgrund I följande kapitel ges en beskrivning över vilket ämne min undersökning handlar om. Definitioner presenteras och jag tar upp vad som skrivs, gällande syftet med skolidrott, i de svenska och spanska läroplanerna. 2.1 Centrala begrepp och definitioner Motivation För att uppnå resultat behövs det en motivation. Motivation är enligt Nationalencyklopedin (2011) de faktorer hos individer som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Det är en slags drivkraft som individen använder sig av. Ansträngningar och engagemang bygger på en stark motivation vilket är en viktig drivkraft till lärande. Inom ämnet motivation finns det olika resonemang och teorier gällande vad som är viktigt att motiveras av. Det vill säga om det är inre eller yttre motivation, eller om det är bättre att vara resultatorienterad än processorienterad eller vice versa (Dahlkwist, 2007) Motivationsklimat Ett motivationsklimat kan vara antingen processinriktat eller resultatinriktat och påverkar en individs tolkning av olika kriterium gällande att lyckas eller att misslyckas i miljön individen befinner sig i (Liukkonen et al., 2007). Ett klimat som tenderar att hos individen skapa en rädsla för att misslyckas, skapa en tävlingsängslan och ett sämre självförtroende, är det resultatinriktade klimatet. De yttre belöningarna är det motivationen baseras på och känslan av njutning och nöje minskar. I det resultatinriktade klimatet införskaffar sig eleverna färre möjligheter att känna sig kompetenta (Cox & Williams, 2008). Eleverna upplever det som att det endast är höga prestationer som står i fokus (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). I ett processinriktat motivationsklimat kan det skapas en större tillfredsställelse och deltagande i aktiviteten. Eleverna får en lägre prestationsängslan och högre upplevd kompetens (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Det processinriktade klimatet genererar positiva känslor av skicklighet samt självständighet. Eleverna upplever att de blir belönade för personlig förbättring och lärande. Ett processinriktat klimat kan dock leda till sämre tävlingsinstinkt och ett i slutändan försämrat resultat (Cox & Williams, 2008). 9

10 2.2 Motivationsklimat och skolidrott På skolidrotten är det mycket viktigt att försöka öka elevernas motivation. Det gäller att introducera ett klimat där eleverna får positiva tankar och känslor kring idrott samt för att få dem intresserade av att utöva fysisk aktivitet på sin fritid (Taylor, Ntoumanis, & Standage, 2008). I ett motivationsklimat ingår till exempel hur idrottslärare kan utvärdera sina elever och lektioner, vad som händer när elever jämför sig med varandra samt hur stor vikt belöningar har. De här komponenterna står i relation till varandra och hur de förväntas fungera är beroende på hur de hanteras (Ames & Archer, 1997). En viktig del gällande idrott är att tillhandahålla unga människor nödvändiga färdigheter, kunskaper och kompetenser, för att de ska välja att delta i fysisk aktivitet under sin fritid. Gällande motivationsklimatet på idrottslektionen ska det alltid fokuseras på individen och den kontroll, ansträngning, utveckling och förståelse av olika uppgifter individen har samt den motoriska färdighet individen redan besitter. Skapandet av de här klimaten innebär att eleverna förbättrar sin motivation, eller försämrar den. Idrottslärarens roll är mycket viktig när det gäller att reglera detta. Läraren har en förmåga att kunna påverka klimatet på ett positivt eller negativt sätt (Liukkonen, Auweele, Vereijken, Alfermann & Theodorakis, 2007). Liukkonen et al., (2007) skriver vidare i sin bok att på idrottslektionerna, och likaså övriga lektioner och andra fysiska aktiviteter, är det lärarna som guidar ungdomarna i motivationsklimatet. Det finns studier som visar att det finns möjligheter att göra någonting åt motivationsklimatet och att genomförandet av olika interventioner i idrottsundervisningen medför ett förändrat klimat (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Det är hälsosamt att utöva någon form av fysisk aktivitet och därför är det också viktigt att främja detta. Om skolans idrottslärare och till exempel ledare för elevernas fysiska aktiviteter utanför skolan, kan skapa ett gynnande motivationsklimat, kan fler fysiskt inaktiva elever motiveras till att bli fysiskt aktiva och därmed minska förekomsten av ohälsosamma beteenden. Det behövs en ökad kunskap om motivationsklimat och beroende på hur eleverna upplever och tolkar utförandet av olika uppgifter kan upplevelsen av den fysiska aktiviteten antingen bli ett misslyckande eller ett lyckande, beroende på om det är ett processinriktat eller resultatinriktat klimat (Liukkonen et al., 2007). När det gäller ökad motivation i skolidrotten är det viktigt att skapa ett motivationsklimat där eleverna känner glädje och tillfredställelse med sitt deltagande. Det har visat sig i tidigare forskningar att i ett processinriktat klimat minskar prestationsoron och ängslan, samtidigt som den upplevda kompetensen, tillfredställandet och deltagandet i aktiviteten ökar. Författaren Natalie Hassmén (2001) menar på att det borde vara önskvärt att inom skolidrotten skapa ett 10

11 motivationsklimat där eleverna känner glädje med sitt deltagande i idrott och hälsa och det är möjligt att som idrottslärare påverka elevernas motivation genom att förändra klimatet de befinner sig i. (Hassmén, 2001). Det är viktigt att elever trivs och utvecklas individuellt på sina lektioner i idrott och att miljön runtomkring dem påverkar deras förmåga att vara aktiva, det vill säga om de befinner sig i en miljö som är resultatinriktad eller i en miljö som är processinriktad (Biddle & Mutrie, 2001). Motivationsklimatet som omger individen är just en betydande faktor för individers motivation. Ledare och tränare spelar en stor roll när det gäller att uppmuntra elever till ett aktivt deltagande, få dem att utvecklas och bli bättre (Hassmén et al. 2001). En del idrottslärare fokuserar mycket på elevens duglighetsnivåer medan andra idrottslärare fokuserar mer på och lägger större vikt vid elevens färdighetsnivå, motoriska färdigheter, samarbetsövningar och nya kunskaper. Elever är intresserade och blir motiverade av olika typer av fysisk aktivitet och därför är det av stor vikt att utveckla ett positivt motivationsklimat (Liukkonen et al., 2007). Tidigare forskning visar på att idrottslärarelärare har en viktig roll gällande bland annat att motivera sina elever och ge dem positiva upplevelser i idrott och hälsa så att det bidrar till ett ökat intresse och en ökad motivation (Liukkonen et al., 2007). I idrott och i andra fysiska aktiviteter är processinriktade klimat det som visar på positiva inlärningsmöjligheter och eleverna känner en större skicklighet (Cox & Williams, 2008). En studie som Ommundsen (2004) gjort i Norge gällande niondeklassare och deras motivationsklimat i idrott visade på att ett undvikande av resultatorienterat klimat hade en positiv påverkan hos eleverna. En annan undersökning som Wolters (2004) gjort visade på att studenter som befinner sig i ett motivationsklimat där fokus ligger på lärande, förbättring och utveckling, har ett mer motiverande engagemang än övriga studenter. Papaioannou, Digelidis, Laparidis och Christodoulidis (2003) genomförde en studie gällande högstadieelever i Grekland och olika motivationsklimat. Resultaten visade på att ett stort engagemang i motivationsklimatet gav en ökning av en processinriktad miljö samt att attityden gentemot fysisk aktivitet ändrades till det positiva. Det resultatbaserande tänkandet minskade radikalt. 2.3 Spanska och svenska läroplaner Spanien Den spanska grundskolan är indelad i Educación Primaria som omfattar årskurserna ett till sex samt Enseñanza Secundaria Obligatoria som omfattar årskurserna sju till tio, vilket motsvarar högstadiet i Sverige. 11

12 I den spanska läroplanen Plan de estudios de Bachillerato står det att syftet med idrott att eleven ska kunna känna ett samband mellan kroppen och den motoriska färdigheten samt kunna utvecklas och fördjupas individuellt. Det är viktigt att lära känna sin kropp i fullständig harmoni. Kroppen och rörelserna är de två stora grundstenarna gällande idrott i Spanien. Idrott är viktigt för hälsan, sysslolöshet, stressreducering med mera och själva konceptet i idrott står för att försöka integrera och samla det vanliga förekommande som redan finns runt om individen. Det vill säga bland annat anatomi, estetiska rörelser, kommunikation och relation och hygien. Idrott står för den mängd av olika funktioner som finns och individerna bör känna igen de praktiska momenten och inte bara beröra själva ytan på aktiviteten (Ministerio de educación, cultura y deporte, 2004). De riktlinjer från läroplanen som idrottslärarna bör följa när det gäller undervisning i idrott är undervisning som leder till att elever förbättrar den fysiska kroppsliga formen, att de vårdar kroppen och den egna hälsan samt att de försöker fylla den sysslolöshet som existerar, antingen individuellt eller kollektivt. Idrott ses som något socialt och står i stark förbindelse med kulturen runtomkring. Därför är det nödvändigt och av stor vikt att individen sammanbinder idrott med kulturen (Ministerio de educación, cultura y deporte, 2004). Det sociala värdet gällande idrott är stort och innehåller tävlingsinriktade moment. Det är viktigt att inte stänga ute tävling i fysiska aktiviteter eftersom det har ett högt värde för motivationen (Cdeportes, 2006). Du ska som idrottslärare främja och förenkla för eleven så att han eller hon klarar av de flesta praktiska moment samt stödja individen och främja de fysiska aktiviteterna utanför skolan. Den sociala bedömningen av den praktiska idrotten hör ihop med bland annat konkurrens och tävling. Ämnet måste ha en öppenhet och idrottsläraren ska inte rätta sig efter kön eller skicklighet bland eleverna och de bör inte ha tävlingsinriktade moment som en utmärkande egenskap (Gobierno de España, 2004) Sverige I den svenska läroplanen skrivs det mycket om idrott och hälsa och betydelsen för själva hälsan. Idrott, friluftsliv och olika former av motivation och avkoppling är viktigt. Kunskaper ges för att eleverna ska lära sig om kroppens funktion och hur fysisk aktivitet kan kopplas till ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. Den sociala betydelsen beskrivs som viktig, gemenskapen spelar en stor roll och elever ska veta vilken betydelse idrott och hälsa har i samband med olika kulturer. Det ska skapas förutsättningar för individerna så att de kan delta i aktiviteterna utifrån egna förutsättningar samt att det ska skapas ett intresse och en nyfikenhet för ämnet. I den svenska skolan är lek, idrott och allsidiga rörelser de tre stora 12

13 grundstenarna. Ett tydligt samband mellan livsstil, livsmiljö och livskvalitet är viktigt och i idrott och hälsa innefattas även utbildning för nödsituationer. Elevens kroppsuppfattning ska hela tiden utvecklas vilket sker utifrån en helhetssyn på människan, det vill säga att kropp och känslor är beroende av varandra (Skolverket, 2010). En anknytning till de svenska kulturtraditionerna är viktiga för att eleverna ska lära sig att vårda sin miljö samt intressera sig för miljöfrågor och liknande. Andra frågor som hälsofrågor och etiska frågor i samband med idrott och friluftsliv, samt att hela tiden vara medveten om de trender som finns runtomkring vår kroppskultur, ger ämnet idrott och hälsa många möjligheter (Skolverket, 2010). Ordet tävling som inte nämns någonstans i de svenska läroplanerna försvann efter Lgr 80 (Skolverket, 2010). 13

14 3 Teori I följande kapitel presenterar jag en av de teorier som är gjorda inom det undersökningsområde jag har valt att titta närmre på, det vill säga processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat. Den teori jag har valt att använda mig av är en av de teorier som har mycket inflytande inom den idrottspsykologiska forskningen och tillämpningen. 3.1 Teorin om motivationsklimatet Nicholls (1989) teori, Teorin om motivationsklimatet, handlar om individers förmåga att uppfatta ett processinriktat klimat eller resultatorienterat klimat. Det processinriktade motivationsklimatet fokuserar på individens utveckling och ansträngning och det finns glädje och tillfredställelse. Oron för att misslyckas är inte stor och mycket fokus läggs på elevens utveckling. Det resultatinriktade motivationsklimatet fokuserar på tävling och innefattar elevers resultat och hur bra de klarar av olika övningar. Det stärker de individer som redan har ett starkt självförtroende och motivationen ökar. Klimatet utmärks av framgång, det vill säga att individens prestationer bedöms utifrån hur han eller hon har lyckats jämfört med andra individer. Som ledare bör man tänka på att frågor som vem som vann och så vidare kan leda till en fokusering på resultat. Detta är så kallade yttre belöningar. Är frågan däremot inriktad på till exempel hur matchen var, eller vad individen tyckte om matchen, är det istället en inriktning på individens utveckling i ett processinriktat klimat (Nicholls, 1989). På en idrottslektion kan en idrottslärare. Det som ska utvärderas är just förmågan och inte resultatet eftersom fokus på resultattänkande ska minska (Pintrich, 2000). I ett positivt motivationsklimat, som här menas med ett processinriktat klimat, gäller det att minska en eventuell oro gällande elevernas förmåga eller skicklighet. Till exempel när det förekommer olika tester på idrottslektionerna kan oron gällande den egna skickligheten bli högre ju mer individen värderar den färdighet som blir testad. I människans kultur är det just sådana orosmoment som kan uppstå. Oron för hur kunnig var och en är ökar när det förekommer moment med färdighetsuppgifter. Även andra saker som publik, eller videoinspelning kan också påverka det här Förmåga och skicklighet Det så kallade prestationsbehovet ligger nära till hands gällande Nicholls (1989) teori om motivationsklimatet. För att få en upplevelse av skicklighet och egen förmåga när det gäller aktiviteten påverkas av individens motivation för att engagera sig samt att fortsätta med den. 14

15 Pintrich (2000) skriver att prestationen eller insatsen som individen gör är en kombination gällande generella syften eller mål, det vill säga om det handlar om kontroll eller överlägsenhet. Nicholls (1989) förklarar att det finns två sätt att definiera skicklighet och framgång, vilka förklarar varför individer bättre eller sämre tar sig an en uppgift. De här två typerna är resultat och process. När det gäller problemlösning, förståelse eller utförandet av en speciell handling är begreppen förmåga och skicklighet irrelevant eftersom just det egna utförandet kan utvärderas. Vi behöver inte veta om vi utfört aktiviteten bättre eller sämre än någon annan (Nicholls, 1989). Människan har en förmåga att visa vad de kan, då de ställs inför en uppgift som utmanar dem till något. Det ligger i vår natur som människa att vara tävlingsinriktad (Nicholls, 1989). Det är av stor vikt att en färdighetsövning eller liknande inte visar på någons överlägsenhet utan på betydelsen av utförandet, förståelsen och sl utförandet av uppgiften. Själva motivationen är upplevelsen av glädje i den uppgiften du har framför dig viktig eftersom även om du ställs inför en svår uppgift är inte slutsatsen att du har en låg färdighetsnivå. Gällande prestationen är det viktigt att ta bort de tankar individen har, om att det enda som spelar någon roll gällande prestationen, är att visa hur bra man är jämfört med andra runtomkring sig I ett resultatinriktat och processinriktat motivationsklimat I ett resultatinriktat klimat ligger fokus på att du som person hela tiden jämförs med andra runtomkring dig, som utför samma uppgift. Det vill säga att jämföra hur bättre en individ är i jämförelse med någon annan individ, även om uppgiften egentligen inte är tävlingsinriktad Pintrich (2000). Nicholls (1989) förklarar att ett test är till exempel helt och hållet resultatinriktat, däremot kan instruktionerna eller framförandet av testet påverkas. Som idrottslärare bör man tänka på att introduktionen av testet som ska utföras vilket kan generera ett resultatorienterat eller processinriktat motivationsklimat (Pintrich, 2000). Nicholls (1989) påpekar däremot att det är viktigt att skilja resultatinriktat klimat från yttre motivationsfaktorer såsom till exempel belöningar. Elever behöver tro på sig själv och sin förmåga i skolan. För att kunna uppnå en bättre förmåga gäller det att tro just på sin ansträngning och att försöka göra sitt bästa (Nicholls, 1989). De negativa effekterna av ett resultatinriktat klimat är just föreställningen av den egna förmågan, eller bristen på förmåga. Känner eleverna att de saknar just den förmågan kan det uppfattas som om de inte klarar av uppgifter som ska göras (Nicholls, 1989). Nicholls (1989) skriver vidare att för att prestera någorlunda effektivt visar det en fördel att vara resultatinriktad. Tror individen att det finns höga förväntningar ökar även individens kapacitet för att utföra det som krävs. De antaganden 15

16 som finns innebär att känslan för att vara inkompetent kan försämra individens skicklighet. Det kan även vara så att det gör så att själva situationen blir ångestframkallad vilket leder till att individen sänker engagemanget. I resultatinriktade miljöer är det misslyckandet som hör ihop med brist på skicklighet. Individer som upplever att de har en hög skicklighet ger sig på svårare övningar. De ser endast en hög ansträngning som nödvändig för att bevisa deras skicklighet och måste anstränga sig hårt och prestera bra. De individer som upplever att de har en låg skicklighet upplever olika övningar svåra eftersom de redan antar att de har misslyckats med dem (Nicholls, 1989). När det gäller prestationsförmågan i en processinriktad miljö skriver Nicholls (1989) att individerna upplever att ansträngning reflekterar arbetet för att förbättra själva utförandet, ökar effektiviteten samt underlättar arbetsuppgifter som individerna inte tror att de klarar av. Alla individer är olika och klarar av olika svårighetsgrader. En del upplever att även enkla uppgifter är utmanande, andra gör det inte. Däremot är känslan av att man duger samt förbättrar sin prestation av stor vikt. Tittar vi på en resultatinriktad miljö ser det annorlunda ut. Till exempel om det finns en hög upplevd skicklighet eller ansträngning måste den underhållas för att bevisa att man är bättre jämfört med andra samt att man måste prestera effektivt. Upplever eleverna då redan att de har en låg skicklighet innebär det också ett misslyckande i prestationen. Det är viktigt att tänka på att tror individerna det är nödvändigt att det krävs en hög ansträngning för att ha kontroll kommer dem att tillämpa det även i praktiken (Nicholls, 1989, Pintrich, 2000). 3.3 Sammanfattning Ett processinriktat eller resultatinriktat klimat påverkar alltså en individs tolkning av olika kriterium gällande att lyckas eller att misslyckas i den miljön individen befinner sig i. Enligt Nicholls (1989) är det resultatinriktade klimatet ett klimat som tenderar att hos individen skapa en rädsla för att misslyckas, skapa en tävlingsängslan och ett sämre självförtroende. De yttre belöningarna är det motivationen baseras på och känslan av njutning och nöje minskar. I det resultatinriktade klimatet införskaffar sig eleverna färre möjligheter att känna skicklighet. Eleverna upplever det som att det endast är höga prestationer som står i fokus. I ett processinriktat motivationsklimat skapas en större tillfredsställelse och deltagande i aktiviteten. Eleverna får en lägre prestationsängslan och högre upplevd skicklighet. Det processinriktade klimatet genererar positiva känslor av skicklighet samt självständighet. Eleverna upplever att de blir belönade för personlig förbättring och lärande. Genom att titta på Faridehs & Rumjahns (2007) modell som följer nedan kan vi följa hur det ser ut om det är ett 16

17 processinriktat klimat eller ett resultatinriktat klimat, vad man bör tänka på som lärare och vad individerna ska sträva efter eller undvika. Tabell 1 Processinriktad miljö Resultatinriktad miljö Närmanden Fokusering på att klara av uppgiften, inlärning och förståelse Användande av egenförbättring, progression och djupförståelse av uppgiften Användande av normativ standard som att vara bäst eller få högst betyg eller vara den bästa utövaren i klassen Undvikanden Fokus på ett undvikande av missförstånd, undvika att inte lära sig något och fokusering på att inte klara av uppgiften Användande av att inte vara fel och inte göra fel relaterade till övningen Användande av normativ standard som att inte få de sämsta betygen, eller vara den sämsta utövaren i klassen (Farideh & Rumjahn 2007:93) 1 1 Författarens översättning från engelska till svenska 17

18 4 Metod I det här kapitlet skriver jag om de metoder jag valt att använda mig av gällande min studie samt en argumentation om varför jag har valt att gör på det här viset. Jag visar val av metod där jag beskriver vilken metod jag har valt och där jag redovisar vad jag har gjort. I utformning av intervjufrågor beskriver jag detaljerat om vad för frågor det är och hur jag har kommit fram till dem. Jag redovisar tillvägagångssätt, hur intervjuerna har gått till, hur datainsamling har gått till och hur jag gått till väga gällande urvalet av idrottslärarna och skolorna. I slutet redovisar jag en utvärdering av min valda metod. 4.1 Inledning Innan jag påbörjade min empiriinsamling av de intervjuer som skulle genomföras införskaffades litteratur som behandlar det ämnet som studien undersöker. Litteratur införskaffades även gällande metodval för att komma fram till vilken metod so m passar bäst samt att läsa om forskningsetiska övervägande, för att undvika eventuella problem. När jag fått en tydlig bild av det som skulle göras skickade jag ut mejl till olika idrottslärare. För att kunna göra en så trovärdig empiriundersökning som möjligt, anser jag det viktigt att förankra resonemangen i olika modeller och teorier som återfinns i litteraturen. Därmed har litteraturstudier varit en självklar metod för detta arbete. Grunden har främst varit litteratur med inriktning på psykologi och idrott, med fokus på resultatinriktade och processinriktade miljöer. Jag har även använt mig mycket av vetenskapliga tidsskrifter som Journal of Sport & Exercise Psychology, Journal of Applied Sport Psychology och Journal of Educational Psychology. 4.2 Val av metod Jag har valt att göra en kvalitativ studie. Syftet med metoden är att få en personlig kontakt och inblick i den intervjuades yrkesroll, samt att få ta del av intervjupersonernas livsvärld. Det här gör intervjun till en mycket spännande upplevelse (Kvale, 1997). Vad och hur från informantens perspektiv ligger till grund för intervjun. Sex stycken intervjuer har gjorts. Tre stycken spanska idrottslärare, två män och en kvinna, samt tre stycken svenska idrottslärare, tre män har intervjuats. Den data som ska samlas in efter intervjuerna är en tolkning av idrottslärarnas perspektiv på motivationsklimat på deras respektive idrottslektioner. Själva samtalstiden för intervjuerna ligger runt minuter vardera. Jag baserar min studie på intervjuerna med de sex olika personer samt deras perspektiv på motivationsklimat i på 18

19 idrottslektioner. Undersökningen bygger på den information jag får från informanterna och tonvikten läggs på informanternas beskrivningar, tankar och erfarenheter. Att skapa en undersökning på det här viset är att göra en kvalitativ studie (Bryman, 2006). Jag valde att inte använda mig av enkäter eftersom jag personligen vill prata med informanterna och höra deras versioner. Bryan (2006) menar på att det negativa med enkäter är just att det kan uppstå problem med att svara på frågorna om informanterna inte förstår frågorna eller misstolkar frågorna när det inte finns någon representant på plats. Dessutom är det omöjligt om man vill ställa följdfrågor vilket behövdes i några intervjuer för att få ut mer information om ämnet. Jag valde samtidigt bort observationer då jag inte är ute efter hur det fungerar i sociala kontexter samt för att kunna begränsa min studie. Observationer passar ihop med konkreta undersökningar samt är till fördel när det gäller observation av grupper och deras beteende, vilket jag inte finner att min undersökning berör (Gratton & Jones, 2010). Intervjun som jag har gjort baseras på den självrapportering som informanterna gett mig i undersökningen (Gratton & Jones, 2010). 4.3 Urval Urvalet av mina informanter skedde i ett så kallat tillfällighetsurval, vilket innebär att deltagarna har valts ut efter tillgänglighet. Det här kan vara en fördel då det kan dyka upp oväntade möjligheter. De nackdelar som finns gällande ett tillfällighetsurval är att det finns några informanter som är tillgängliga. Det är alltså endast de idrottslärare som har intresset att delta och dela med sig av sina perspektiv. De är inte representativa för befolkningen (Gratton & Jones, 2010). När det gäller urvalets storlek, skriver Bryman (2001) att det inte finns några definitiva svar att ge på den frågan eftersom det beror på många olika faktorer. Det handlar bland annat om tid, pengar och precision av det forskaren vill undersöka Undersökningsgrupp Under vårterminen 2010 när jag studerade spanska i Sevilla skickade jag ut en mängd mejl till idrottslärare på olika högstadieskolor i Sevilla. Några idrottslärare svarade, andra inte. De tre som svarade först tog jag kontakt med och intervjuer gjordes på deras respektive skolor. Hemma i Sverige genomgick jag samma procedur och skickade ut ett antal mejl till idrottslärare i Malmö/Lund och de som svarade först bestämdes en intervjutid med. 19

20 4.4 Tillvägagångssätt Idrottslärare på olika skolor i Sevilla och i Malmö/Lund kontaktades via e-post. De som svarade informerades om studiens syfte och ombads medverka. De informerades även om att all data behandlas konfidentiellt och att de när som helst kunde avbryta undersökningen. Informanterna informerades om syftet med min studie samt de etiska aspekterna (Kvale, 1997). Innan jag genomförde intervjuerna mötte jag upp informanterna på deras skolor för att berätta om syftet med studien samt om intervjuns upplägg, det här för att skapa ett företroende med informanten samt förbereda personen för själva intervjun. Enligt Kvale (1997) är det positivt att träffa den man ska intervjua innan man genomför själva intervjun. Intervjun ägde rum på informanternas kontor, avskilt från övriga för att få det så lugnt som möjligt. Det här valde jag att göra då det skulle kännas tryggt för dem att bli intervjuade på sin hemmaplan (Gratton & Jones, 2010). Vi gick även runt och tittade lite på skolorna och pratade innan intervjun för att göra intervjun så behaglig och naturlig som möjligt Intervju Intervju är den mest vanliga undersökningsmetoden när det gäller kvalitativa studier och jag har använt mig av en så kallad semistrukturerad intervju. Det här innebär att jag har färdigställt en intervjuguide med ett antal frågor innan jag har genomfört intervjuerna och vilka jag sedan i tur och ordning ställde till informanten. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att den jag intervjuar har möjlighet att ställa frågor om något verkar oklart eller det uppkommer några andra oklarheter. Jag har även en möjlighet att vara flexibel och kan utöka frågorna eller få mer information genom att ställa följdfrågor. (Gratton & Jones, 2010). Nackdelen med en semistrukturerad intervju är att som intervjuare ska du kunna lägga egna känslor och kunskaper åt sidan (Bryman, 2006). En annan fördel med intervju är att kunna tränga in vidare i frågorna som forskaren ställt till informanten. Frågor som hur tänker du här? eller vill du utveckla det svaret? förekommer på vissa intervjuer för att få ut mer information. Jag använde mig bara av så kallade öppna frågor för att undvika ja och nej frågor samt för att få ut så mycket som möjligt av informanterna (Bryman, 2006). Under utformningen och formuleringen av frågorna hade jag hela tiden mina frågeställningar och undersökningssyftet i åtanke och jag valde samtidigt att inte använda ord som ger upphov till tolkningsfrågor (Bryman, 2006). Detsamma gällde undvikandet av ledande frågor för att inte påverka informanterna och deras svar (Kvale, 1997). Ett hjälpmedel som jag har använt mig av är en diktafon. Jag spelade in alla intervjuer med informanternas tillstånd för att lättare kunna koncentrera mig på själva samtalet. Jag valde att använda mig av en diktafon då 20

21 fördelen med att använda sig av den är att det är lätt att gå tillbaka och lyssna på det som sagts i intervjuerna, vid flera olika tillfällen. Materialet finns både på diktafonen och i transkriberad form och på det här sättet kan man kontrollera exakt vad som sagts vid de olika intervjutillfällena (Bryman, 2006). Jag har även använt mig av programmet Skype vilket är en internetbaserad kommunikation, främst IP-telefoni för onlineintervjuer. Det här använde jag mig av gällande de spanska idrottslärarna för att komplettera några frågor. En webbkamera användes för att kunna se varandra under samtalet. Gratton & Jones (2010) skriver i sin bok att det negativa med onlineintervjuer är att man inte kan få ut maximalt av svaren men eftersom jag har träffat idrottslärarna i Spanien vid ett flertal tillfällen valde jag att komplettera med hjälp av onlineintervjuer istället för att åka tillbaka till Spanien för att intervjua dem igen. 4.5 Trovärdighet I kvalitativa undersökningar och andra metoder i till exempel intervjuer relaterar validiteten och reliabiliteten mindre än i kvantitativa studier. Det har växt fram att konceptet av dem är olämpligt (Kvale, 1997). Reliabiliteten kan dock utökas genom semistrukturerade intervjuscheman samt att forskaren försöker upprätthålla en överrensstämmande miljö samt att det finns en tillåtelse av informanten gällande inspelning av intervjun (Gratton & Jones, 2010). De komponenter jag räknat upp ovan är väl genomtänkta innan intervju påbörjats. Det är svårare att säkerställa validiteten, speciellt när det gäller att transkribering av intervjuerna, är ett verktyg för att tolka intervjun, i stället för att analysera själva innehållet. Däremot ger kvalitativa undersökningar ett mer lämpligt sätt att bedöma samt ger högre rimlighet, trovärdighet och hållbarheten i de teoretiska förutsättningarna och relevansen i forskningsfrågorna samt teorin ökar (Gratton & Jones, 2010). Planeringen är av stor vikt då den påverkas av hur noga den är gjort. Därför har jag noga gått igenom teori och planerat mina intervjuer väl för att få så stor validitet som möjligt. Studien ger kunskap som gynnar människan där skadliga konsekvenser är ett minimum sett utifrån etiska aspekter vilka jag återkommer till längre fram i arbetet. Det är också viktigt att hela tiden kontrollera det som sagts i intervjuerna, hur tillförlitligheten är hos intervjupersonerna och det som framkommit gällande intervjuerna. Detta ger mig en korrekt och valid översättning från talspråk till skriftspråk med tanke på transkribering. Tolkningens logik av mina intervjuer måste vara hållbar samt att det är av stor vikt att undersökningens huvudresultat och den roll som läsarna av rapporten spelar har också en viktig del gällande validiteten i min studie (Kvale, 1997). Det är viktigt att tänka på att det inte är en teori det jag samlar in utan material från det som sagts i 21

22 olika intervjuer. Datamaterialet måste analyseras och det har jag gjort i två steg. I steg ett kodas datamaterialet vilket innebär att materialet reduceras genom kategorisering. I steg två görs det en tolkning vilket innebär att man söker en mening i det man undersökt. Tolkningen är en slutpunkt för undersökningen och det framträder en förståelse vilket är det man är ute efter i kvalitativa undersökningar (Hartman, 1998). I mina intervjuer hittas olika begrepp som är huvudpunkt för motivationsklimat, vilka är de mest framträdande. Efter detta är det tolkningen som ska resultera i en teori. Kategorierna sätts i relation med varandra och en bild av hur de meningsbärande företeelserna hänger ihop bildas (Hartman, 2004). Det vill säga min jämförelse mellan de svenska och spanska idrottslärarna samt svaren på mina frågeställningar blir framträdande. Det är en jämförelsestudie jag har gjort och de teoretiska begreppen kommer väl till användning i min analys då jag försöker finna svar på mina frågeställningar gällande motivationsklimatet i Sverige och Spanien och idrottslärarnas olika perspektiv på det här, utifrån en djupare analys av begreppen processinriktat och resultatinriktat lärande. 4.6 Forskningsetiska aspekter På Vetenskapsrådets hemsida (2010) kan man läsa om fyra krav som är viktiga att tänka på när en empirisk studie ska genomföras. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitet och nyttjandekravet. De fyra kraven har jag utgått ifrån när jag gjorde mina intervjuer. Det första kravet, informationskravet, handlar om att informera de berörda. Alla idrottslärare som ingår i studien har blivit informerade om vad studien berör samt att de har möjlighet att dra sig ur studien om de ångrar sig av någon anledning. Det är frivilligt att deltaga. Det andra kravet, samtyckeskravet handlar om att de berörda måste samtycka. Detta betyder att undersökningspersonerna informerades om undersökningens syfte, hur undersökningen är upplagd och vilka för- och nackdelar som finns, innan jag genomförde själva intervjuerna. De har blivit informerade och har gett sitt samtycke (Kvale, 1997). I mitt fall är det endast idrottslärarna som ger sitt samtycke. Det tredje kravet, konfidentialitet, innebär att informanterna blir informerade om att intervjuerna behandlas konfidentiellt. Det vill säga att privat data som identifierar undersökningspersonerna kommer inte att redovisas. Detta för att eventuella konsekvenser av intervjuundersökningen och möjliga skador som finns för undersökningspersonerna, ska minimeras. I annat fall måste det här godkännas först men undersökningspersonerna har rätt till skydd för sin personliga integritet (Kvale, 1997). Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, innebär på vilket sätt vi använder materialet och 22

23 vem som får ta del av det. Intervjupersonerna är informerade om att allt material kommer att redovisas samt läggas ut på internet. 4.7 Metoddiskussion Nackdelen med en kvalitativ studie och intervjuer är att det kan komma att användas mer resurser än i en kvantitativ studie. Det krävs mycket arbete för att ta kontakt med alla berörda personer samt åka runt på de olika skolorna. Urvalet jag har använt mig av kan verka litet och icke representativt utifrån en större population (Hartman, 2004). Vidare kan informanten som jag valt att intervjua svara på ett sådant sätt som han eller hon tror jag vill höra eller leda in mig som undersökare på andra inriktningar än tänkt. Kvalitén på insamlad data är beroende av hur informanten svarar på frågorna (Gratton & Jones, 2010). 23

24 5 Resultat I detta kapitel presenteras undersökningens resultat utifrån de intervjuer som har gjorts, med stöd av mina frågeställningar: Hur ser processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat ut på svenska och spanska högstadieskolor? Vilka skillnader och likheter, utifrån svenska och spanska idrottslärares perspektiv, finns det gällande dessa två klimat? Under rubrikerna De svenska skolorna och De spanska skolorna, redovisas en sammanfattning utav det som idrottslärarna har sagt under intervjuerna. Under rubrikerna Svenskt motivationsklimat och Spanskt motivationsklimat redovisas det hur motivationsklimatet ser ut på de olika skolorna och vilka skillnader och likheter det finns. 5.1 De svenska skolorna Skola 1 Ledarstilen måste anpassas efter situationerna och det gäller att eleverna utvecklas på bästa möjliga sätt. Eleverna ska lyssna på instruktionerna och idrottsläraren måste förklara på ett bra sätt så att eleverna förstår, vilket du gör genom att förbereda dig. Miljön runtomkring eleverna är av stor vikt, det är nästan avgörande för idrott och hälsa. Betygssättning är inte så viktigt, men själva utvecklingen är viktig, hur mycket eleverna lär sig. Varje termin går idrottsläraren igenom vad eleverna ska klara av och det gäller att hela tiden följa upp dem. Deras ansträngning och hårda arbete är inte det enda som är viktigt men eftersom många elever utövar egen idrott är de medvetna om det här. Även det tävlingsinriktade tänkandet kommer med detta. Det presteras på olika nivåer och fokus vid elevens förmåga att klara av olika uppgifter är inte så stor. Det gäller istället att anpassa aktiviteterna. För att eleverna ska lära sig vinna eller förlora på ett respektabelt sätt gäller det att byta grupper så att inte samma förlorar hela tiden men eleverna måste prestera sitt bästa. Resultat skrivs upp, men det är beroende på vilket moment som utspelas. Det är viktigt att lära eleverna hur spelet fungerar. Fusk förekommer inte mycket och det är inte många elever som upplever idrott och hälsa som negativt. Om det förekommer belöningar är det individuell feedback som gäller. Elevens utförande är viktigt, det finns vissa regler man måste veta. Intresset för idrott ökar om man 24

25 pratar mycket med eleverna, detsamma gäller förståelsen. Många elever utövar idrott på fritiden Skola 2 Ledarstilen är demokratisk och eleverna måste få ta en stor del av undervisningen. Tydlighet är mycket viktigt när instruktioner ges, så att det inte blir några missförstånd. Miljön är viktig, det ger bättre resultat om eleverna vistas i en bra miljö. Betyg är av stor betydelse och varje termin går idrottsläraren igenom vad som gäller och ofta så kopplas målen till vilka lektioner man har. Gällande idrottslärarnas tankar på hur stor roll elevens ansträngning och arbete spelar så gäller det att lägga fokus på att det finns andra moment som också spelar. Det finns inget stort jämförande mellan eleverna då man försöker undvika en resultatbaserad undervisning. Det är själva utvecklingen som är viktig. Förmågan att klara av olika uppgifter är viktig, men eleverna ska klara det utifrån sina förutsättningar. För att eleverna ska lära sig att vinna eller förlora på ett respektabelt sätt så försöker idrottsläraren undvika tävlingar, eller ett tävlingsinriktat tänkande. Det finns inte så många elever som reagerar på ett sämre sätt vid förluster men i varje klass finns det alltid någon. Resultat skrivs inte upp, friidrott är det enda moment där man inte kommer undan resultat. Fusk förekommer inte så ofta. För att få positiva upplevelser är det viktigt att eleverna är delaktiga i undervisningen. Inga belöningar ges, det är individuell feedback som gäller, samt beröm. Elevens utförande är viktigt, de måste vara aktiva. Intresset ökas genom att ge nya inblickar i olika sporter och bjuda in olika föreningar. Det gäller att hela tiden motivera, och att eleverna vet varför de gör de olika sakerna. Det är många elever som har aktiviteter utanför skolan Skola 3 Ledarstilen är auktoritär men eleverna är delaktiga i undervisningen. Det gäller att vara strikt och ha hårda regler när man som idrottslärare träffar många olika klasser. Instruktionerna är mycket viktiga, samt att det är av stor vikt att visa övningarna eller aktiviteterna man ska göra så att alla förstår. När det gäller miljön är det viktigt att den är fräsch, så att eleverna blir motiverade, gamla idrottssalar är inte bra. Personliga målsättningar är viktigt, det gäller att eleverna utvecklas och att de känner det själv, det spelar alltså ingen roll hur duktig man är. Eleverna får veta vad de måste göra i början på varje termin och det följs upp under hela terminen. För att få bort fokus på hårt arbete och ansträngning läggs mycket fokus på själva individen. Det händer inte så ofta att eleverna jämför sig, de bestämmer själv vad de vill dela med sig av, men det finns några i vissa klasser som lägger ner mycket tid på det. Elevernas 25

26 förmåga ska det läggas stor vikt vid, men det gäller att arbeta utifrån individen. För att eleverna ska lära sig att vinna eller förlora på ett respektabelt sätt gäller det att arbeta med självkänslan, osäkra elever ägnar mer tid åt resultat. Eleverna vill ha höga betyg och bra omdömen och kämpar på lektionerna, de är målmedvetna och ödmjuka mot varandra och de flesta klarar av det här med att vinna eller förlora. Resultat redovisas aldrig inomhus, det är mest friidrott utomhus. Fusk förekommer väldigt sällan, eleverna uppskattar det inte. För att öka den positiva känslan gäller det att stötta eleverna mycket. Belöningar ges i form av individuell feedback. Utförandet är viktigt, eleverna måste visa sitt bästa. I individuella grenar som i friidrott spelar utförandet en större roll. Intresset för idrott ökas genom att introducera eleverna för nya saker. När det gäller elevernas förståelse varför de har idrott och hälsa gäller det att hela tiden prata med dem och följa upp varför man gör de olika sakerna. Det är väldigt få elever som har idrotter utanför skolan framförallt beroende på området skolan ligger i. 5.2 De spanska skolorna Skola 1 Ledarstilen ska vara rak och ärlig. Gällande instruktioner till eleverna är det viktigt att få varje elev att kunna genomföra det som ska göras, så att eleven utvecklas. Miljön är viktig, speciellt sammanhållning, kamratskap och bra relationer. Miljön måste vara relativ modern för att kunna använda allt på bästa möjliga sätt. Betygen är mycket viktiga men nöjet och underhållningen med idrott är viktigast. Det gäller att använda idrotten som underhållning och visa att det är okej med tankar på seger. När det gäller ett jämförande mellan eleverna ger det antingen motivering eller brist på motivering, vilket händer ofta, speciellt vid tävlingar. För att eleverna ska lära sig vinna eller förlora på ett bra sätt så är det viktigt att kamratskapet fungerar. Förlorar eleverna ger det motivation för att förbättra sig och en del elever behöver stöd och hjälp från någon lärare. Det gäller att sporra eleverna så att de följer reglerna och förespråka att det är viktigt med lek. För att eleverna ska få en mer positiv bild av idrott så gäller det att berätta för eleverna att idrott inte är en skyldighet utan en form av introduktion så att eleverna kan ägna sig åt fysisk aktivitet på fritiden eller annan sysslolös tid. Eleverna får som belöning när de har varit duktiga, att de får välja någon lek, något spel eller ge förslag på vad klassen kan göra för aktivitet utanför skolan. Det är dyrt med idrott och därför utnyttjas skolans sal mycket till olika aktiviteter, men ofta är det fotboll, handboll och basket. För att eleverna ska prestera bättre gäller det att ha roliga aktiviteter, tävlingar eller en blandning av båda. Det ska vara möjligt för alla att deltaga och att syftet med idrotten är att hälsan ska 26