Varför idrottar barn? Idrottspsykologi för barn och ungdom. Citat om idrottspsykologi

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Varför idrottar barn? Idrottspsykologi för barn och ungdom. Citat om idrottspsykologi"

Andreas Hellström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Idrottspsykologi för barn och ungdom Henrik Gustafsson & Andreas Claesson Citat om idrottspsykologi You lie on a couch, they take your money, and you walk out more bananas than when you walked in (Goran Ivanisevic) I m not really interested in sports psychology. It makes me feel like a crazy person (Michelle Wie) I tried a sport psychologist once and I never really anything out of it..if you re on, you re on; if you re off, you re off, and there is not a lot you can do about it (Ronnie O Sullivan) Varför idrottar barn? 1. För att det är kul och de gillar att idrotta 2. För att lära sig nya och förbättra sina färdigheter (i idrott) 3. För att bli vältränad och sundare 4. För att de gillar utmaningen och spänningen att idrotta och att tävla 5. För att de gillar att vara i en idrottsgrupp och umgås kompisar (Ewing & Seefeldt, 1996; Lee et al., 2000; White et al., 1998) 1

2 Synen på idrott: för vem? Diskutera, vad är huvudmålet med barn och ungdomsidrott? I Elitidrott mäts framgång i vinster och i intjänade pengar Ungdomsidrott däremot är en arena för inlärning där framgång mäts i personlig utveckling och individuella framsteg 4 Stadier i idrottskarriären Figur : Övergångar i ett livsperspektiv (modifierad från Wylleman & Lavallee, 2004). 6 SJÄLV- FÖRTROENDE 2

3 Vikten av självförtroende i idrott Självförtroende är en av de viktigaste psykologiska faktorerna för att både prestera på högsta nivå och att lära sig nya färdigheter. Tron att uppgiften går att lösa är en viktig motivationsfaktor för såväl nybörjaren som elitidrottaren. Självförtroende och självkänsla Självförtroende handlar om självuppfattningen gällande en begränsad färdighet eller förmåga (till exempel hur duktig individen är i skolan eller i sin idrott). Då självförtroendet är relaterat till prestationer och förmågor är det lättare att påverka än vad självkänslan är. Självkänsla kan beskrivas som en grundläggande uppfattning om hur individen värderar och uppfattar sig själv och är svårare att förändra än självförtroendet. Lika begrepp med olika innebörd Skillnaden mellan prestationsbaserad självkänsla och självförtroende är att självförtroende beskriver idrottarens tilltro till sin förmåga i en viss färdighet (till exempel hur duktig simmare individen är). För idrottare med en prestationsbaserad självkänsla är prestationerna som utförs avgörande för hur han eller hon bedömer och värderar sig själv som människa. 3

4 Självförtroende både situations-specifikt och stabilt över tid Self-efficacy Idrottare kan uppvisa ett generellt starkt självförtroende, men inför en speciell situation (ex. straff kast) så kan det situationsspecifika självförtroendet rasa i botten. Förhållandet mellan självförtroende och prestation Självförtroende och prestation Forskning har visat ett tydligt samband mellan självförtroende och prestation. Figuren visar källor till självförtroende och hur de påverkar prestationen (modifierad från Burton & Raedeke, 2008). 4

5 Hur påverkar självförtroendet prestationen? Självkänslan påverkar framför allt prestationen indirekt, genom hur idrottare känner, tänker och reagerar. Idrottare med högt självförtroende sätter högre mål, är mera motiverade och är villiga att arbeta hårdare för att nå sina mål, då de tror sig besitta förmågan att nå sina mål. Högt självförtroende verkar även kunna buffra mot nervositet. 5 MÅL OCH MOTIVATION Definition Motivation Motivation kan beskrivas som en sammanfattande term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteende (Nationalencyklopedin) 5

6 Vad är motivation? Riktning varför och i vilken utsträckning en person väljer en handling eller ett beteende framför ett annat Intensitet den ansträngning en person lägger i sitt valda beteende Uthållighet ju mer intensivt en individ strävar mot ett mål, desto mer uthållig Vem är Du mest lik? Person 1: Tycker att det är roligast att idrotta när han/hon vinner och klarar av något som andra inte klarar av. Känner sig kompetent när man får vara bäst. Person 2: Tycker det är roligast att idrotta när man klarar av att göra saker som man inte klarat av förut och när man känner att man kämpat så mycket man orkat. Känner sig kompetent när man presterat bättre än man gjort förut. Målinriktning vikten av när vi känner oss duktiga Hur vi bestämmer att vi är framgångsrika är viktigt för motivationen Två generella inriktningar: Uppgiftsinriktad Resultatinriktad Kan ha högt/lågt på bägge! (Duda, 2001;Nicholls, 1989) 6

7 Målinriktning Hur vi bedömer vår skicklighet Att få visa skicklighet Resultatinvolverad Uppgiftsinvolverad Förmåga visas genom att vara bättre än andra eller lika bra med mindre insats Förmåga jämförs med sig själv Fokuseras på insats och att klara uppgiften Motivationsklimat Coachen har ett mycket stort inflytande på motivationsklimatet. När idrottarnas ansträngning uppmärksammas mer än slutresultatet kan ett mer uppgiftsorienterat motivationsklimat skapas. Uppmärksammas och premieras istället resultaten leder detta till ett mer resultatinriktat motivationsklimat. Resultatorienterat motivationsklimat Utmärks av att framgång värderas främst utifrån att besegra andra. Idrottaren jämförs och bedöms utifrån hur hon eller han har lyckats jämfört med andra. Ett resultatinriktat klimat karakteriseras av att misstag bestraffas, tex. extra fysträning vid förlust. Riskerar att skapa en rädsla för att misslyckas, ökad tävlingsängslan och försämrat självförtroende. 7

8 Processinriktat motivationsklimat Framgång värderas utifrån insats och uthållighet. Fokus ligger på jämförelse med den egna prestationen. Både individen och gruppens framgång betonas Mindre inbördes konkurrens Misstag anses vara en del av inlärningsprocessen Framgång attribueras till insats. Mer problemfokuserad coping. Hur bestäms motivationsinriktningen? Målinriktning Individens tendens mot resultat el uppgiftsinriktning Målinriktningstillstånd Beteendet i en viss situation (resultat eller uppgiftsinriktat) Motivationsklimat Upplevelsen av resultat el uppgiftsinriktning i idrottsmiljön Figur : Relationen mellan målinriktning, motivationsklimat och tankar, känslor respektive beteenden. 8

9 Självbestämmandeteorin Self-Determination Theory Människan drivs av tre psykologiska behov: 1.Behovet av kompetens 2.Behovet av relationer med andra tillhörighet 3.Behovet av självbestämmande, vilket också benämns som autonomi Självbestämmandeteorin Self-Determination Theory Figur: Självbestämmandeteorin, enligt Ryan & Deci (2000). Inre och yttre motivation Inre motivation - idrottaren har själv valt aktiviteten och upplever glädje i utförandet. Bidrar till att behålla motivationen över tid. Yttre motivation - när idrottaren engagerar sig i en aktivitet på grund av yttre belöningar, exempelvis medaljer och prispengar. Yttre belöningar har en tendens att göra lek till arbete. 9

10 Amotivation VARNINGSFLAGGOR Tvivel på den egna förmågan och kompetensen. Vad jag än gör blir jag aldrig lika bra som dom andra Tvivel på den valda strategin, och en oförmåga att finna alternativ. Det fungerar inte vad jag än gör, och jag vet inte hur jag kan göra annorlunda. Tvivel på att belöningen är värd mödan. Jag vet inte om jag är beredd att offra allt för min idrott längre Tvivel på att idrottaren själv kontrollerar resultaten. Det spelar ingen roll vad jag gör, domarna hatar mig i alla fall. 10

Relevanta dokument

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande