Förskolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Transkript

1 Förskolan Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/15

2 Sammanfattning Förskolan har funnits i cirka tre och har under den tiden växlat i antal avdelningar. Detta verksamhets startade i att förskolan fick vila två avdelningar och trots det hade de inte täckning med rätt antal barn för fyra avdelningar. Detta är och har varit en påfrestande situation för både personal, föräldrar och barn, att det inte finns en trygghet och stabilitet i organisationen. Pedagogerna har gjort ett mycket bra jobb med att försöka hitta samverkan mellan avdelningarna och nya former för temaarbeten och mötesformer mellan pedagoger och mellan pedagoger och barn. Det finns en stor nyfikenhet bland pedagogerna på att utveckla verksamheten utifrån läroplanens riktlinjer. Dialoger om gemensam barnsyn och pedagogisk dokumentation har fått stort fokus, främst under vterminen. Pedagogerna har fört bra dialoger om syfte med deras miljöer och om hur verksamheten blir lustfylld, lärande och utvecklande för barnet. Det finns en nyfikenhet hos pedagogerna att lära sig mer om Reggio Emilia inspirerande förskolor och deras förhållningssätt gentemot barnet och verksamheten. De områden som kommer att utvecklas på ett långsiktigt perspektiv är att bli en ännu mer sammansvetsande enhet. Ledord har utarbetats och de behöver nu bli mer synliga i det dagliga arbetet. Pedagogerna vill kunna använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg att utveckla verksamheten. Det kortsiktiga utvecklingsområdet på förskolan handlar om att hitta en form att nå ut med sina tankar till föräldrar om hur man arbetar med lärande och utveckling. Detta kommer att ske främst via Lärum och Drive. Pedagogerna kommer att föra dialoger om andra sociala medier kan vara ett alternativt, såsom blogg eller Instagram. 2 (14)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Bilagor (14)

4 Inledning Verksamheten Förskolan är en 4-6 avdelningsförskola som är belägen på Teg, i Västtegs f.d. skola. Verksamheten är förlagd med fyra avdelningar i en paviljong och vid behov 1-2 avdelningar i en av skolbyggnaderna. Förskolan har funnits på plats i 3 och har öppet antal avdelningar beroende på antal barn i kön. Förskolans öppettider har under verksamhetset varit 6,30 17,30. Det har periodvis funnits behov av ökad öppentid till kl. 18,30 och från 6,15 på morgonen. Antal barn på förskolan har under verksamhetset pendlat mellan barn på hela förskolan. Åldersfördelning av barnen har varit ojämn, med fler yngre barn än äldre. Könsfördelning hos barnen har varit relativ jämn. Förskolans organisation och ledning Förskolan arbetar åldersindelat. Avdelningarna Barbaflink och Barbalala har de yngre barnen, avdelningen Barbazoo har barnen mellan yngre och äldre och Barbaskön har de äldre barnen. har ett mottagningskök som tar emot lunch från Böleängsskolans tillagningskök. Frukost och mellanmål tillagas på förskolan. Ett ekonomibiträde ansvarar för mottagning och beställning av mat. Ekonomibiträdet är anställt av Måltidsservice. Det dagliga städet sköts av Städservice. arbetar i fyra arbetslag, ett per avdelning. Målet är att utveckla en starkare samverkan över avdelningarna och att arbetslagen ska stötta varandra vid eventuell frånvaro av personal. har en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) som ansvarar för att driva gemensamma pedagogiska frågor på enheten tillsammans med förskolechefen. har organiserat sig så att de har ett kvällsmöte varannan vecka. Kvällsmöte kan bestå av personalmöte tillsammans med förskolechef, avdelningsmöte eller arbetsplatsträff med andra förskolor på Teg. delar förskolechef med förskolan Pennan. Ledning byttes inför verksamhetset och ny ledare kom på plats i september. Den lokala samverkansgruppen (LSG) med representanter från Lärarförbundet och Kommunal är gemensam för förskolorna Pennan, och Linjalen. LSG möts två-tre gånger per termin och samverkar kring frågor som enligt samverkansavtalet ska hanteras tillsammans av arbetsgivaren och arbetstagare. Rutiner för kvalitetsarbete Denna kvalitetsredovisning baseras på genomförd brukarundersökning i form av enkät till föräldrar och personalens utvärdering av verksamhetset. Personalen utvärderade först alla 4 (14)

5 arbetslagen var för sig i ett Drive dokument. Därefter fick tre pedagoger i uppdrag att skriva klar utvärderingen. De fick bland annat möjlighet till en halvdag tillsammans. Föräldraenkäten hade låg svarsfrekvens, 40 %. Förutsättningar Fysisk arbetsmiljö s lokaler i paviljongen är anpassade för förskoleverksamhet med ljusa rum och låga fönster. Den pedagogiska inomhusmiljön är anpassad för yngre barn med låga möbler och inbjudande rum i rummen som lockar till lek och lärande. Hallarna upplevs som trånga och antal toaletter för de äldre barnen upplevs som få. I skoldelen finns det stora och luftiga rum. Där har funnits en problematik att skapa avgränsade utrymmen för barnen där de kan dra sig undan. Under verksamhetset har problem funnits med temperaturen på förskolan, sommarperioden mycket varmt och vinterperioden mycket kallt. Förskolans gd har renoverats under sommaren och har nu inspirerande lekutrustning för förskolebarnen. Miljöerna med blandning av gräsytor, buskar, sand- och vattenlek ger en bra förutsättning för god lek ute. I förskolans närhet finns möjlighet till naturupplevelser i form av en skog, dit förskolan g kontinuerligt. Läromedel och utrustning s pedagoger vill arbeta med en miljö som ska locka barnen till en inspirerande lek. Möbler är i barnnivå och material är lättillgängligt i barnens höjd. Pedagogerna vill att miljöer ska signalera en tydlighet i vad barnen kan leka och arbeta med. Dialog har funnits med den pedagogiska utvecklingsgruppen och förskolechef, där det har tittats på om miljön är stimulerande och lustfylld ur ett barnperspektiv. Dessa dialoger kommer att fortsätta under kommande verksamhets. Dialogerna kommer också innehålla frågeställningar om avdelningarna har material som stegrar utmaningarna för barnen när de växlar mellan avdelningarna. Pedagogerna upplever att de har material som är för färdigt och önskar under kommande verksamhets få göra inköp som dels ska gagna den skapande leken, men även bygg och konstruktionsleken. Under verksamhetset har förskolan fått ett nytt informationsverktyg, Lärum. Lärum är ett digital informationsforum, där förskolechef och pedagoger dels kan informera varandra men även föräldrar om sin verksamhet. Alla avdelningar har bärbara datorer och ipads. Personella resurser Vid starten av verksamhetset minskade antal barn på förskolan i jämförelse med beräknad budget. Antal tjänster fick då justeras mot det antal barn som fanns i verksamheten. Detta 5 (14)

6 innebar en justering av drygt en heltidstjänst. En vikarierande pedagog fick då flytta till en annan förskola inom kommunen. Scheman fick göras om samt organisation av planering/reflektionstid och kvällsträffar och även strukturen för barngrupperna. Personalen sköter själva vikarier för korttidsfrånvaro. På grund av det låga antalet barn så har det varit restriktivt med vikarie tillsättningen. Under vterminen ökade antal barn i kön igen. På grund av att det tidigare varit mycket omflyttningar av barn och personal mellan avdelningar, så fattades beslutet att den avdelning som öppnades i skolbyggnaden stod helt utanför övriga arbetslag. Personal anställdes tillfälligt utifrån och den barngrupp som bildades splittrades till sommaren. Samtliga barn fick placeringar på önskade förskolor. Avdelningen fick nytt namn; Bokstaven. Syftet var att skapa en stabilitet hos befintlig personal, föräldrar och barn. 13/14 14/15 Fsk Bsk Fsk Bsk Barbazoo 2,0 1,0 1,0 2,0 Barbaskön 2,0 1,0 1,0 2,0 Barbalala 2,0 1,0 2,0 1,0 Barbaflink 2,0 1,0 3,0 Bokstaven 2,0 1,75 Barbastark 2,0 1,0 Barbabok 2,0 1,0 Totalt: 12 6,0 9,0 6,75 Vid har det under et funnits sammanlagt 16 medarbetare fördelade på 15,75 tjänster, exklusive ett ekonomibiträde på 0,70. Antal pedagoger är beräknat utifrån antal barn placerade på enheten. Könsfördelningen hos personalen har varit 15 kvinnor och en man. Två pedagoger har under vterminen deltagit i Mattelyftet, en utbildning via Skolverket. Dessa pedagoger har varannan vecka mött en handledare och en grupp som gemensamt g samma utbildning. Under vterminen genomfördes en hel utbildningsdag inom Hållbart lärande. Förskolan har ansökt och fått tre godkända med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Hela förskolan har arbetat med pedagogisk dokumentation i form av litteratur seminarier. Alla pedagoger har läst samma bok som de fått lämna in en läslogga om med dialogfrågor som har använts vid kvällsmöten. Vid ett kvällsmöte förde pedagogerna dialog om barnsyn. Till kommande kvällsmöte fick de dokumentera sig själva i syfte att se om deras barnsyn stämde i praktiken. 6 (14)

7 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Mål från förra Kvalitetsredovisningen Utveckla platser för barnen till avkoppling, lugn och ro samt förmedla till föräldrar hur förskolan arbetar med detta. Syftet med detta mål var att förskolan ville arbeta med att ge barnen möjligheter till att hitta platser för avkoppling, en plats där barnen kunde gå undan och vila vid behov. Pedagogerna anser att en bra balans mellan aktivitet och rörelse är positivt för barnen. De tror även att en lugn och harmonisk arbetsmiljö bidrar till lärande. Pedagogerna upplever att de har sett positiva effekter av sitt arbete kring detta. De uppfattar generellt barngrupperna som mer harmoniska och att gruppen uppfattas som lugnare och tryggare. De har arbetat för att dela upp barngruppen i mindre grupper samt förändra miljön efter observationer av barngruppens behov. De har återkommande pratat med föräldrarna om sina tankar om möjlighet till lugn och ro, bland annat på höstens föräldramöte. Utveckla gemensamma regler, rutiner och förhållningssätt på hela förskolan Syftet med målet var att främja en bättre sammanhållning mellan avdelningarna och förebygga konflikter. En gemensam barnsyn och förhållningssätt menar pedagogerna underlättar också för barnens utveckling och att de ska känna sig trygga på förskolan och med alla pedagoger. Förskolan har arbetat fram strategier för att utveckla sitt dagliga samarbete, t.ex. genom morgonmöten. Effekterna av detta införande har lett till bättre kommunikation och samarbete och därmed har det inte blivit lika många missförstånd som tidigare. Pedagogerna har bestämt gemensamma regler på gden vilket inneburit att barnen inte behöver fråga flera pedagoger om det varit något. Det har varit lättare vid öppning och stängning eftersom pedagogerna samordnat det. Husmöten har prioriterats i högre grad än tidigare. Under planeringsdagarna har dialoger förts tillsammans kring pedagogernas värdegrund och barnsyn vilket lett till ett bättre gemensamt förhållningssätt på hela förskolan. 7 (14)

8 Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation genom fortbildning samt att organisera verksamheten för att få tid till avdelningsreflektion Syftet med målet var att öka kvaliteten på verksamheten. Pedagogerna menar att genom pedagogisk dokumentation kan barnen få tillfälle att upptäcka sitt eget och andras lärande. Pedagogerna ville hitta möjligheter kring enskild och gemensam reflektion och därigenom öka kvalitén på verksamheten. Förskolan har schemalagt reflektionstid för avdelningarna samt tvärgrupper över huset. De har varit noga med att ta tillvara på tid för reflektion och planeringstid på hela förskolan. Pedagogerna ser planeringstid som förskolans och där behovet finns, inte personlig. Förskolan har infört reflektionstid i schemat där pedagogerna har haft möjlighet att reflektera sin dokumentation med varandra på avdelningen, och de upplever att de har hittat fler möjligheter att diskutera kring pedagogisk dokumentation. Fortbildningen inom pedagogisk dokumentation har skett genom litteraturseminarier. Pedagogerna har medvetandegjort sitt pedagogiska tänkande genom att läsa och reflektera över samma bok, de har även reflekterat tillsammans runt vt temarbete på avdelningsmöten. Analys av Förskoleenkät Förskolan hade en låg svarfrekvens, 40 %. Trots flera påminnelser från förskolechef och pedagoger, samt flera anslag i hallarna, så kvarstod den låga svarsfrekvensen. Med en låg svarsfrekvens så är det svt att dra slutsatser av resultatet. vill öka sin svarsfrekvens vid nästa mätning. De vill öka föräldrarnas nyfikenhet för sin verksamhet och att föräldrarna ser vikten och betydelsen av att de är med och utvärderar verksamheten. Pedagogerna planerar då att lägga ett föräldrafika i nära anslutning till enkätsvarstiden. Där kommer de att samtala om vikten med en hög svarsfrekvens för förskolan. Genom att informera om föräldraenkäten vid olika tillfällen, såsom föräldramöten, erbjuda vdnadshavarna att fylla i enkäten på plats, erbjuda en dator exempelvis i hallen, samt påminna via Lärum så hoppas förskolan att öka sin svarsfrekvens. Genom att tidigarelägga utvecklingssamtalen f pedagogerna fler tillfällen att påminna om enkäten. hade relativt högt resultat på Lärandemiljöer, men lägre på området Lärande. Detta tror pedagogerna beror på att de inte har kommunicerat med föräldrarna tydligt nog kring hur de arbetar kring barnens lärande. Pedagogerna vill nu utveckla detta genom att tydligare dokumentera på olika sätt. Dialoger kommer att föras om att använda sociala medier såsom Instagram alternativt en blogg. Pedagogerna ska oftare använda begreppet 8 (14)

9 lärande i olika situationer i dialoger med föräldrar och barn. Detta gäller även hur förskolan arbetar med området inflytande och ansvar. hade lågt resultat på området Utvecklingssamtal. Detta tror pedagogerna beror på att alla föräldrarna inte haft sina samtal när enkäten genomfördes. Pedagogerna kommer att vara tydligare med föräldrar kring när utvecklingssamtalen kommer ske, alternativt tidigarelägga utvecklingssamtalen. Barnens arbetsmiljö Pedagogerna har arbetat för att förbättra och förändra barnens fysiska arbetsmiljö efter barnens intressen och behov. Tydliga regler och rutiner har gjort barnens arbetsmiljö tryggare. Pedagogerna delar ofta upp barngruppen i mindre grupper för att sänka ljud- och stressnivån. Pedagogerna har uppmuntrat barnen till att sänka rösterna genom att de själva har gjort det, att vara goda förebilder. De har använt sig av massagesagor för att skapa ett lugn. Generellt vistas barnen mycket utomhus, både på gden och i närområdet. Att varje dag börjas på samma sätt och att de vardagliga rutinerna som samling alltid är tydliga, ger barnen en trygghet. Pedagogerna pratar ofta om vad som komma skall så barnen är väl förberedda. Detta har krävt ett kontinuerligt jobb från personalen och de ser att barnen m bra av detta. Pedagogerna har strukturerat upp dagen mer. Avdelningen med de äldre barnen har använt sig av olika metoder för val av aktiviteter, bland annat aktivitetskort för att använda sig mer av ateljén. Aktivitetskort innebär bilder på aktiviteter barnen kan välja. Pedagogerna har jobbat mycket kring barnens trygghet för att lägga en bra grund för ett fortsatt lärande. De försöker vara närvarande pedagoger, fysiskt och mentalt, och finnas med i barnens upplevelsevärld. För att utveckla barnens arbetsmiljö så ska pedagogerna utveckla arbetet med pedagogiska dokumentationer och reflektioner hur barnen använder rummen, vad de leker med och vilka deras behov är. Detta kommer att göras genom observationer och eventuell filminspelning. Pedagogerna ska utveckla materialet på avdelningarna att bli mer stimulerande och utvecklande i ett ålderstegrande mellan avdelningarna. Barnens lärande Det flesta avdelningar har använt sig av pedagogisk dokumentation vid utvecklingssamtalen och vernissage för att synliggöra barns lärande för barnen och föräldrarna. Alla avdelningar har jobbat med språk och kommunikation genom vardaglig kontakt med barnen och planerade aktiviteter. 9 (14)

10 Pedagogerna uppmärksammar matematiken i vardagen genom att använda sig av t.ex. lägesord, räkna antal barn, sortering av färg och form, i samling och andra rutinsituationer. De har under et utökat materialet bland annat med olika typer av former, polydrom, flanomaterial.mm. Alla avdelningar erbjuder bygg och konstruktionsmaterial utifrån barnens ålder. Det kan vara allt från klossar, plusplus, nopper, kaplastavar till lego. Varje dag f barnen motorisk träning, både grov och finmotorik, dels genom rörelselek, promenader och utflykter till skogen samt när barnen bygger, klipper, klistrar och klär på sig. Alla avdelningar har medvetet arbetat med att ge barnen tid och möjlighet till att få prova själva. En mall för utvecklingssamtal kopplad till läroplanen är utarbetad och följs vid samtalen, pedagogerna delger även föräldrar en pedagogisk reflektion över barnets utveckling, detta sker som film, foto eller observation. Förskolan har arbetat med hållbar utveckling genom att källsortera och återvinna. Målet är att ge barnen ett miljömedvetet förhållningssätt. Pedagogerna arbetar för att skapa lärandemiljöer som fångar barnens nyfikenhet och intresse. De vill hjälpa barn in i leken då de anser att leken är ett medel för lärande. Pedagogerna arbetar för att tro på det kompetenta barnet, de försöker ge barnen stöd och verktyg att lösa problem själva. De försöker vara närvarande pedagoger och problematisera olika saker för barnen, inte bara ge svar. Pedagogerna vill stimulera barnets förmåga att kunna själv, och genom detta stärka barnets självkänsla. För att utveckla arbetet med barnens lärande så ska pedagogerna nu lära sig att använda Lärum och Google Drive som en naturlig del av sitt arbete. Det ger dem möjligheter att nå ut till föräldrarna på ett bättre sätt, bland annat hur de arbetar med barnets lärande i förskolan. Pedagogerna ska utveckla sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Dialoger ska föras om introduktioner och avslut, syftet med att barnen ska få möta mer stimulerande och lustfyllda miljöer. Barnens personliga och sociala utveckling Förskolan har i samarbete med specialpedagog startat Barnhälsoråd (BHR) på enheten. Det är ett forum där specialpedagog och förskolechef möter en pedagog från varje avdelning. Syftet är att tidigt fånga upp signaler kring barn som behöver extra stöd och stimulans. Pedagogerna har diskuterat med en specialpedagog hur de kan stötta gruppen. De har även använt reflektionstiden till att hitta strategier att stötta enskilda barns personliga utveckling. Pedagogerna har under hösttermingen arbetat med ett material för att kunna hantera olika känslor, syftet var att ville få en harmonisk barngrupp. De har även delat upp barnen i smågrupper utifrån barnens personliga utveckling. 10 (14)

11 Varje dag har barnen tränat på att lyssna på varandra, ta hänsyn och vänta på sin tur. Därigenom har alla barnen blivit sedda och fått lära sig att kunna agera inför en grupp. Pedagogerna arbetar aktivt med att stärka barnens självkänsla genom att uppmuntra dem att försöka och att bli självständiga. Barnen har fått möjlighet till medbestämmande genom att pedagogerna har fört en dialog med barnen och betraktat dem som kompetenta. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Förskolan har sedan sin start haft en rörig organisatorisk struktur. På grund av öppnande och stängande av avdelningar, utifrån ojämnt antal barnplaceringar, har arbetslag och barngrupper ständigt brutits upp och det har saknats en stabilitet i verksamheten. Detta har framförallt märkts av i att samverkan mellan avdelningarna blivit låg. Detta är nu ett utvecklingsområde för förskolan, att bli en enhet. Målet är att skapa större samverkan mellan avdelningarna och att pedagogerna ska arbeta med ett gemensamt förhållningssätt. Miljöer och verksamhet ska utvecklas till att bli mer stimulerande och utvecklande i ett ålderstegrande perspektiv mellan avdelningarna. Dialoger kommer att föras på kvällsmöten och Planeringsdagar. PUG, den pedagogiska utvecklingsgruppen kommer att ansvara för upplägget av detta utvecklingsområde. Förskolan har påbörjat ett utvecklingsområde inom pedagogisk dokumentation. Målet är att hitta former för att dokumentera barnens lärande och utveckling, för att därefter utveckla förskolans verksamhet. Pedagogerna ska hitta en struktur för att reflektera runt dokumentationerna för att utveckla sin verksamhet och den individuella utmaningen till varje enskilt barn. Som stöd kommer att arbeta med kommunens material Framgångsfaktorer för att nå högre måluppfyllelse samt den bok samtliga pedagoger har läst under förgående s litteraturseminarier. Förskolan kommer att utveckla arbetet med det digitala forumet Lärum och Drive. Målet är att kunna nå ut till föräldrar om hur de arbetar med barnets lärande och utveckling i förskolan. Förskolan önskar få en djupare och större kunskap om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Många pedagoger på inspireras av det förhållningssätt och barnsyn som finns på Reggio Emilia inspirerade förskolor. Detta arbete kommer att ske genom föreläsningar, läsande av artiklar och studiebesök på Reggio Emilia inspirerade förskolor Förskolechef Anna Tjäderborn Mailadress: anna.tjaderborn@umea.se Telefon: (14)

12 Bilagor Bilaga 1: Resultat förskoleenkäten 2015 Resultat förskoleenkäten 2015 Sammanfattning Tabell 1 - Kvalitet i utbildningen (%) Trygghet och trivsel Lärandemiljö Självständighet och självtillit Lärande Inflytande och ansvar Vardagskontakter med föräldrar Utvecklingssamtal Medelvärde Kvalitetsområden Tabell 2 - Trygghet och trivsel (%) Ditt barns trygghet Ditt barns trivsel Ditt barns möjlighet till lugn och ro Barnet blir respekterat Medelvärde (14)

13 Kommentar: Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen. Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en förskola i undersökningen. SO = Förskolans skolområde. UK =. Tabell 3 - Lärandemiljö (%) Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära Stimulerande innemiljö Stimulerande utemiljö Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas Medelvärde Tabell 4 - Självständighet och självtillit (%) Ger ditt barn bekräftelse/beröm Ger ditt barn stimulans och utmaningar Ger ditt barn stöd för utveckling Uppmuntrar till samspel/samarbete Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga Medelvärde Tabell 5 - Lärande (%) Talspråk, kommunikation och argumentation Motorik Skapande förmåga Matematiskt tänkande Förmåga att bygga och konstruera Intresse för natur och hållbar utveckling (14)

14 Kulturell identitet och modersmålet Identitet/intressen utan begränsningar i kön Medelvärde Tabell 6 - Inflytande och ansvar (%) Uppmuntrar till inflytande och delaktighet Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter Stimulerar till att ta egna initiativ Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar Medelvärde Tabell 7 - Vardagskontakter med föräldrar (%) Bemötande vid lämning/hämtning Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter Ger möjlighet till delaktighet/inflytande Ger information om hur ditt barn har det Ger information om kvalitet i ped. verksamhet Medelvärde Tabell 8 - Utvecklingssamtal (%) Information om barnets utveckling/lärande Innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla Det som bestämts genomförs/följs upp Medelvärde (14)