Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16. Förskolan Ängsgården

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Förskolan Ängsgården

2 Sammanfattning Förskolan Ängsgården är en etablerad förskola som under flera år har haft kö till förskolan och barngrupperna har varit jämt åldersfördelade och stabila. Avdelningarnas samverkan har mest skett mellan pedagogerna och vid traditioner. Stort fokus ligger på att få trygga barngrupper och föräldrar. Dialoger mellan pedagogerna om lärandeperspektivet, stegring och ökad utmaning mellan avdelningarna med de yngre och de äldre barnen har under året ökat. Det kortsiktiga utvecklingsområdet på förskolan Ängsgården är att öka samverkan mellan avdelningarna. Stegringar i utmaningar och miljö/material måste följa barnens mognad, det får inte uppstå ett glapp. Vidare kommer vi att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att återkoppla och utveckla lärandet samt IKT som ett pedagogiskt verktyg. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 4 Beslutade mål och förbättringsåtgärder (7)

3 Inledning Förskolan består av två avdelningar, en småbarnsgrupp 1-4 år med 16 inskrivna barn och en grupp för äldre barn 4-5 år med 21 barn inskrivna. Personalen består av 4 förskollärare och 3 barnskötare. Varav en anställd har del av tjänst för barn med särskilda behov. Förskolans pedagogiska inriktning är att se och tillvarata det kompetenta barnet. Det innebär att barnen själva kan påverka innehållet i verksamheten. Förskolans pedagoger inventerar vilka intressen som barnen har och utgår från det när de planerar projekt och temaarbeten. Pedagogerna är övertygade om att barnen själva har mycket kunskap som de kan omsätta i praktiken bara de får möjlighet och uppmuntran. Pedagogerna dokumenterar och följer upp barnens lärande och utveckling för att utmana lärandet vidare. Dokumentationer och andra observationer utgör även underlag för utvecklingssamtal med föräldrarna. Underlag för kvalitetsredovisningen är utvecklingssamtal, daglig kontakt med föräldrar och intervjuer med barnen. Varje termin gör pedagogerna en sammanfattande utvärdering av verksamheten. Förutsättningar Böleäng är en lugn och stabil stadsdel, med en hög andel barnfamiljer. Förskolan består av två villor som ligger på samma tomt med gemensam gård. Utemiljön är inte så stor men väldisponerad och överblickbar. Lekutrustningen är sparsam och inte helt ändamålsenlig för verksamheten. Markbeläggningen på gården är mycket gropig och sliten. Personalen ser till att hålla gården estetiskt tilltalande med blomplanteringar under sommarhalvåret och till vintern andra dekorationer. Det är viktigt för barnen att vara med vid plantering och lära sig att uppskatta växter och vackra ting det är en del av tanken kring Hållbar utveckling. Det finns närhet till skog och andra lekområden inom gångavstånd. Föräldrarna uppskattar vår småskalighet som känns familjär och trygg. Ängsgårdens innemiljö är trång och svår överblickbar. En fördel är att det finns mindre rum för barnen så att det går att dela upp barngruppen. Förskolan har ett tillagningskök vilket är högt värderat av barn, föräldrar och personal. Förskolan har öppet mellan med möjlighet till 12 timmars öppethållande om behov finns. Bemanning av förskolan: Fyra förskollärare (tre 100 % och en 0,75 %) Tre barnskötare (två 100 %, en 0,80 % ) En kokerska som arbetar 87 % Lokalvård ombesörjs av Städservice. Förskolechefen delar sin tjänst med ledarskap även för förskolan Rymden. Vid kortare frånvaro samarbetar man mellan avdelningarna i största möjliga grad innan vikarie anställs. Antal pedagoger är beräknat utifrån antal barn placerade på enheten. En av barnskötartjänsterna finanseras genom resurs följer barnet. Könsfördelningen hos pedagogerna har varit 5 kvinnor och 2 män. Kompetensutveckling har bedrivits genom olika kurser, nätverk och föreläsningar. En pedagog deltog under höstterminen i Mattelyftet, en utbildning via Skolverket. Samtliga 3 (7)

4 pedagoger har deltagit vid två tillfällen på fortbildning i att processa fram och skriva plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) på förskolan som träffas 1 gång/månad, förskolechefen deltar på dessa träffar. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Vår utgångspunkt generellt sett är att vår förskolas olika aktiviteter/erbjudanden bör hålla en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med mycket tillfredställande eftersom det finns så många styrkor som bidrar till det. Vi definierar våra styrkor med en tydlig struktur för barn och pedagoger vilket gör att barnen kan arbeta självständigt och göra egna val. Pedagogerna hinner se varje barns behov och möta upp dess lärande. Barnen är trygga och föräldrarna nöjda. Barngruppen delas in i smågrupper så att de ska få arbetsro. Aktiviteterna är väl genomtänkta med mål och resultatstyrning. Pedagogerna är engagerade och lärande. Alla pedagoger drar åt samma håll och samarbetet fungerar mycket bra. Våra svagheter/utvecklingsområden är till viss del inte påverkbara eftersom förskolan är inrymd i trånga lokaler och med en ganska liten utomhusmiljö. Ett utvecklingsområde är att hitta en samsyn i barn- och kunskapssyn mellan pedagogerna. Barnen ska bemötas på ett likvärdigt sätt oberoende av ålder och på vilken avdelning man är samt att en stegring/utmaning i material och miljö ska finnas. Vidare behöver IKT som ett pedagogiskt verktyg bli mer tillgängligt för barnen och synlig i miljön. Vår målsättning är att barnen självständigt ska kunna arbeta utforskande med IKT. Trygghet och trivsel Mål: Erbjuda en trygg och trivsam fysisk och psykisk miljö som inbjuder till lek och lärande. Syfte: Möjlighet för barnet att utveckla sin sociala och kommunikativa kompetens där alla är lika viktiga. Hur: Genom ett gott välkomnande och bemötande. Genom att erbjuda en miljö som lockar till lek och lärande. Genom valtavlan som ger en tydlig struktur och som är föränderlig utifrån barnens intresse och tema. Utvärdering: Pedagogerna månar om ett gott välkomnande och bemötande mot barnen och vårdnadshavarna. Föräldrarna har uttryckt sig nöjd med barnens trygghet och trivsel vid olika samtal. En kritisk tid för mottagande är under frukost då pedagogerna behövs nära de barn som äter för att ge en lugn situation. Några föräldrar har lyft att de vid denna tid upplever ett bristande mottagande. Dialoger har förts med föräldrarna för att hitta en lösning som fungerar både för gruppens och individens behov. Pedagogerna uppdaterar miljön för att göra den lustfylld och utmanande 4 (7)

5 Lärandemiljö Mål: Erbjuda inbjudande lärandemiljö som är föränderlig och ger utrymme för fantasi, kreativitet, i lek och lärande såväl utomhus som inomhus. Syfte: Att utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära. Hur: Erbjuda material och aktiviteter utifrån barnens behov och intressen, som utmanar och stimulerar barnens fantasi och kreativitet. Utvärdering: Inköp av nytt material har gett en utveckling av barnens bygg- och konstruktionslek. Barnen hjälper, inspirerar och lär av varandra. Inköp av ny inredning för förvaring har gett barnen en bättre överblick och åtkomlighet. Självständighet och självtillit Mål: Barnen ska med hjälp av pedagogen och gruppen utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. Syfte: Att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och stimuleras att använda hela sin förmåga. Hur: Ge barnet tid och utrymme att våga prova själv. Pedagogerna ska stötta och utmana barnet utifrån mognad och förutsättningar. Barnen uppmuntras att hjälpa varandra. Pedagogerna ger barnen mycket uppmuntran och beröm. Utvärdering: Pedagogerna ger barnen möjlighet att träna olika färdigheter själva t.ex. påklädning, toalettbesök, ta mat själv och skrapa tallriken. De äldre barnen hjälper de yngre i den mån de kan. Pedagogerna har sett en utveckling hos de barn som varit försiktig förut, de har vågat prova på saker. Lärande Mål: Att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för verksamheten. Syfte: Att det ska vara positivt och lustfyllt att lära. Hur: Läroplanens målområden för språk, naturvetenskap, teknik, matematik och skapande ska ingå i den dagliga verksamheten på ett lustfyllt sätt. Barnen ska erbjudas olika material och upplevelser som är inspirerande för dem. Utvärdering: Barnen och pedagogerna har experimenterat med olika fenomen som ljus, ljud, luft och vatten. Detta arbete har fånga och inspirerat dem mycket. Många nya frågeställningar uppstod som krävde ett vidare forskande. Arbetet blev ämnesövergripande. Barnen har använt en hel del natur och återvinningsmaterial i sitt skapande. Ett utvecklingsområde är användandet av IKT som ett pedagogiskt verktyg för lärande. 5 (7)

6 Inflytande och ansvar Mål: Att barnen ska få vara delaktig och medskapande i innehållet av verksamhetens aktiviteter. Syfte: Att stärka och stimulera barnens vilja till inflytande och ansvar. Hur: Genom barnens delaktighet i samlingen/efter lunch angående valet av dagens aktivitet. Genom att använda valtavlan för att synlig- och tydligöra vilka val som finns att göra. Genom ansvarsområden i den dagliga verksamheten, som dukning och samling m.m. Utvärdering: Barnens inflytande kan ökas på avdelningen för de yngre barnen. De äldre barnen på den avdelningen kan göra fler egna val och ta mer ansvar. Glappet i frågan mellan avdelningen med de yngre och de äldre barnen måste minska. Inflytandet vid samlingarna har bara sträckt sig till att välja sånger. På avdelningen för de äldre barnen används valtavlan vilket ger barnen möjlighet och inspiration att göra val av aktivitet som de kanske inte annars skulle ha gjort. Nya konstellationer av barn uppstår som främjar samarbete och stärker gruppen. Vardagskontakter med föräldrar Mål: Att upprätta en ömsesidig kontakt och ett professionellt bemötande med vårdnadshavare. Syfte: Att skapa en tillitsfull relation och ett gott samarbete som tillgodoser barnets behov och utveckling. Hur: Genom bra bemötande i hallen och ta tillvarata de tillfällen som ges till en bra kontakt med familjen. Genom att erbjuda samtal där vi pratar om barnens utveckling, trivsel och vårt arbetssätt. Genom olika föräldraforum med presentation av barnens arbeten under året. Utvärdering: Föräldrarna har till största del uttryckt sin trivsel på förskolan samt förnöjsamhet med aktiviter och innehåll. Vi har även mottagit en önskan om fler kulturella aktiviteter och utfärder. Pedagogerna mottar föräldrarnas tankar och önskemål och försöker möjliggöra om förutsättningarna finns. Utvecklingssamtal Mål: Att föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om trivsel, utveckling och lärande. Syfte: För att barnet ska få de bästa förutsättningarna som behövs för att utvecklas på bästa sätt. Hur: Att årligen erbjuda vårdnadshavarna samtal där vi pratar om barnens utveckling, trivsel och vårt arbetssätt. Utvärdering: Pedagogerna har erbjudit samtliga föräldrar utvecklingssamtal. Responsen från dem har varit god. Pedagogerna dokumenterar det som framkommer vid samtalet och delger sina kollegor för att vidare utveckla. 6 (7)

7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder För förskolan Rymden är barnens och föräldrarnas trygghet och trivsel viktig då detta utgör grunden för lärandet. Dialogerna mellan pedagogerna om lärandeperspektivet, stegring och ökad utmaning mellan avdelningarna med de yngre och de äldre barnen har under året ökat. Syftet är att det ska löpa en röd tråd genom förskolan och att avdelningarna tar vid där den andra lämnar vid övergångar. Pedagogerna och några föräldrar har känt att det inte på alla områden har skett. Det kortsiktiga utvecklingsområdet på förskolan Ängsgården är att öka samverkan mellan avdelningarna. Stegringar i utmaningar och miljö/material måste följa barnens mognad, det får inte uppstå ett glapp. IKT, som ett pedagogiskt verktyg för att återkoppla och utveckla lärandet, är ett eftersatt område. Kortsiktigt är målet att kompetensutveckla pedagogerna och på längre sikt uppdatera förskolans IKT verktyg. Kommunikationen mellan förskola och hem har under läsåret varit god och framåtsträvande. Förskolan har i olika forum mött föräldrarna i dialog för att lyssna in tankar och funderingar samt för att hitta lösningar. Pedagogerna försöker, så långt verksamheten och förutsättningarna tillåter, tillmötesgå föräldrarnas önskningar Förskolechef Eva Eriksson eva.eriksson.2@umea.se, (7)