Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16. Förskolan Rymden

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Förskolan Rymden

2 Sammanfattning Förskolan Rymden är en relativt nyetablerad förskola som är i process med att hitta arbetsformer, strukturer och en organisation som är hållbar över tid. Förskolan har bra samverkan mellan avdelningarna och stöttar varandra vid bland annat personalfrånvaro. Även under detta läsår har förskolan fått pausa en avdelning under höstterminen då det inte funnits tillräckligt med barn i kö för att hålla alla 5 avdelningar i gång. Pedagogerna har på grund av de många inskolningarna haft ett stort fokus på ett välkomnande mottagande av nya familjer samt att trygga barnen i förskolans verksamhet. Hur man på bästa sätt arbetar med det och vad det innebär konkret har krävt många dialoger och stor lyhördhet mot föräldrarna. Förskolan beslutade att från och med januari 2016 ska det Reggio Emilia inspirerade arbetssättet utvecklas och grundas i verksamheten. Under vårterminen har satsningen främst legat på att utbilda två pedagoger till inspiratörer samt möjliggöra ett mötesforum för dessa. Deras utbildning har bestått av litteraturstudier med efterföljande seminarium samt en studieresa till Reggio Emilia i Italien. Målsättningen är att förskolan ska bemöta barnen utifrån en likvärdig barn- och kunskapssyn oberoende av ålder och/eller på vilken avdelning man vistas. Idag är vi inte helt där men processar oss framåt. IKT, som ett pedagogiskt verktyg, är ett utvecklingsområde för förskolan. Målsättningen är att vi ska skapa rum/ytor för IKT i förskolans miljö där barnen kan jobba själständigt och utforskande. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 5 Beslutade mål och förbättringsåtgärder (9)

3 Inledning Förskolan Rymden består av 5 avdelningar, under höstterminen har 4 avdelningar varit igång och under vårterminen samtliga 5. Avdelningarna är organiserade utifrån ålder, 2 st. har barn i åldern 1-2 år, 2 med barn 2-3 år och 1 med barn från 3 år och äldre. Under läsåret har antalet barn i grupperna fluktuerat en del, dock mindre än föregående år. Tillgången på barn från kön har inte alltid motsvarat vår kapacitet att ta emot barn, vi har periodvis haft flera lediga platser. På 3 av avdelningarna har vi haft ett max antal på 15 barn och på de äldre barnens avdelning har vi legat mellan st. Förskolan erbjuder ett öppethållande under 12 timmar men detta läsår har förskolans öppettider legat mellan utifrån föräldrarnas behov. Förskolan Rymdens personal organiseras i olika arbetsgrupper som har som målsättning att utveckla verksamheten. Vi har en pedagogiskutvecklingsgrupp, en husmötesgrupp, en kommunikationsgrupp och en grupp som arbetar med styrdokument/planer. Vår pedagogiska inspiration hämtar vi från ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Rymdens värdeord är: Delaktighet Förskolan Rymden ska värna allas rätt att uttrycka sig, bli lyssnad på, kunna delta och påverka sin vardag. Alla ska få utvecklas i samarbete med varandra. Mångfald Förskolan Rymden eftersträvar mångfald och jämlikhet genom kunskap och medvetenhet om att alla människor är och får vara på många olika sätt, och att alla människor ska bemötas utifrån sina unika egenskaper istället för utifrån sina olika grupptillhörigheter. Vi tror på att olikheter främjar utveckling. Utforskande Förskolan Rymden arbetar med lärandet, för såväl barn som vuxna, som en process. Vi skapar möjlighet att undersöka och utforska i samspel med andra samt utrymme att prova sina egna teorier. Vi tror att ett utforskande arbetssätt ger ett växande som individer och stärker självkänslan. Hållbarhet Förskolan Rymden är vår gemensamma arbetsplats och ska vara kroppsligt och själsligt hållbar för alla. Vi värnar balansen mellan sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Underlag för kvalitetsredovisningen är inskolnings- och utvecklingssamtal och daglig kontakt med föräldrar. Föräldrars synpunkter och erfarenheter tas tillvara för ständiga förbättringar av verksamheten. 3 (9)

4 Förutsättningar Förskolan Rymden är belägen på Söderslätt vilket är en lugn och stabil stadsdel. Förskolan startade i januari 2013 och består av 5 avdelningar. Utemiljön är välplanerad med stimulerande lekutrustning och flera ytor för möten, fantasi och utforskande. Gården utmanar då den inte är överblickbar. En avdelning har en utgång till en mindre gård, på baksidan av förskolan. Utgången är dock en altandörr vilken inte går att öppna/stänga från utsidan. På gården finne en inhägnad utebygg med ett förråd för verktyg och material. Förskolan har en uppvuxen växtlighet som är varierad och estetisk. Det finns fruktträd och bärbuskar som nyttjas. Pedagogerna i samverkan med barnen tillför ytterligare estetik till gården genom olika odlingar och dekorationer. Förskolegården gränsar till en fin allmänning med en liten kulle och lekpark. Under läsåret har förskolas fasad fått ny puts vilket medfört att vi varit inhägnade av byggställningar. Bitvis har detta varit problematiskt då dörrar varit avspärrade och fönster förtäckta. Rymdens innemiljö är väl tilltagen och rymlig. Avdelningarnas lokaler skiljer sig alla åt och vissa är större och mer väl anpassade än andra. Det finns 3 torgmiljöer som nyttjas av samtliga avdelningar. I det största torget finns en matateljé för barnen samt en scen. Förskolan har förhållandevis stora och funktionella verkstäder såsom ateljéer och vattenlaboratorium. Materialet är nytt och anpassat efter barnen. De inventarier vi har är nya och till övervägande del anpassade efter barnen. Förskolan har sedan start haft stora problem med avlopp som täpps till och som översvämmar källaren med avloppsvatten med medföljande stank. Trots försök att åtgärda detta återkommer problemet. Personalen har fått lägga mycket tid och energi på att städa upp och rädda utrustning efter dessa översvämningar. Bemanning av förskolan under året vid full placering: Nio förskollärare med 100 % tjänst. Sex barnskötare med 100 % tjänst. En kokerska med 100 % tjänst. En lokalvård med 75 % tjänst. Förskolechefen delar sin tjänst med ledarskap även för förskolan Ängsgården. Vid kortare frånvaro samarbetar man mellan avdelningarna i största möjliga grad innan vikarie anställs. Antal pedagoger är beräknat utifrån antal barn planerade/placerade på enheten men har varit mycket svårt att följa då barngrupperna ständigt förändras samt att det periodvis inte funnits barn i kö. Könsfördelningen hos pedagogerna har varit 12 kvinnor och 3 män. Kompetensutveckling har bedrivits genom olika kurser, nätverk och föreläsningar främst genom Idean och Reggio Emilia institutet. En pedagog har under läsåret deltagit och avslutat Mattelyftet, en utbildning via Skolverket. Två pedagoger samt förskolechefen har i maj genomfört en studieresa till Reggio Emilia i Italien, organiserad av Reggio Emilia institutet. Samtliga pedagoger har deltagit vid två tillfällen på fortbildning i att processa fram och skriva plan mot diskriminering och kränkande behandling. 4 (9)

5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Vår utgångspunkt generellt sett är att vår förskolas olika aktiviteter/erbjudanden bör hålla en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med god tillfredställelse eftersom det finns så många styrkor som bidrar till det. Vi definierar våra styrkor med utbildad personal med stort engagemang. En organisation och struktur för barn och pedagoger som inbjuder till medskapande. Barnen kan efter, ålder/mognad, arbeta självständigt och göra egna val. Pedagogerna följer barnens behov och töjer deras lärande. Barnen är till övervägande del trygga och föräldrarna nöjda. Barngruppen delas in i smågrupper så att de ska få arbetsro. Aktiviteterna är väl genomtänkta, lustfyllda och utmanande. Pedagogerna är lärande och samverkar för att utveckla verksamhetet. Våra svagheter/utvecklingsområden är till viss del inte påverkbara eftersom förskolan har barngrupper som ständigt förändras samt att svårigheter att rekrytera utbildad personal vid behov. Mycket tid och energi går åt att introducera nya barn i grupperna, året om. Relationer skapas och bryts. Ett utvecklingsområde är att hitta en samsyn i barn- och kunskapssyn mellan pedagogerna. Barnen ska bemötas på ett likvärdigt sätt oberoende av ålder och på vilken avdelning man är. Vidare behöver IKT som ett pedagogiskt verktyg bli mer tillgängligt för barnen och synlig i miljön. Vår målsättning är att barnen självständigt ska kunna arbeta utforskande med IKT. Trygghet och trivsel Mål: Barnet ska känna sig trygg i verksamheten och i mötet med andra barn och vuxna. Verksamheten ska vara meningsfull och lustfylld så att barnet trivs. Syfte: Trygghet och trivsel är en viktig grund för utveckling och lärande. Alla skall känna en lust till att komma till förskolan samt delta i verksamheten. Hur: Genom en väl strukturerad inskolning där relation till familjen byggs upp samt verksamheten introduceras Genom en levande plan mot diskriminering och kränkande behandling. Genom ett öppet och välkomnande klimat. Kontinuitet och tydlighet i rutiner och utforska av miljöerna i mindre konstellationer. Resultat: Något som pedagogerna tolkar som ett tecken på att barnet är tryggt och trivs på förskolan är t.ex. hur barnet gör entré på morgonen. Springer barnet glatt in eller sträcker ut armarna mot pedagogen fast hen fortfarande är i sin förälders famn så tolkas det som att barnet trivs på förskolan. En plan mot diskriminering och kränkande behandling har processats fram i samverkan med barn och vårdnadshavare. Pedagogerna har med barnen arbetat med att ge begrepp kring olika känslor för att barnen ska kunna uttrycka sig med ord istället för skrik, gråt och bråk. Pedagogerna observerar kontinuerligt barnen och gruppen för att utveckla individens och gruppens trygghet Förändrade rutiner kring ansvarsgrupper, lunch/mellanmål och vila, både kring vilken pedagog som gör vad och var de är i olika rum har gett positiv effekt. 5 (9)

6 Kvar att utveckla är övergångarna mellan måltider och andra aktiviteter för att skapa mer lugn. Lärandemiljö Mål: Lustfyllda, inspirerande och utvecklande mötesplatser Syfte: Miljöer som utvecklar och berikar barnens vardag som lockar till nyfikenhet och inspirerar till utforskande. Hur: Genom en stegring av utmaning i miljö och material på huset. Genom pedagogisk dokumentation som återges till barnet. Alla målområden från läroplanen skall vara synlig och representerad i förskolans miljö och material. Resultat: Miljöerna har under året fått en progression genom rikare utbud av genomtänkt materiel. Barnens intressen, behov och säkerhet har varit i fokus när vi utformat miljöerna. Idag används alla miljöer och barnen utforskar ensamma eller tillsammans med andra barn de material som finns. Med fler material och möbler som lättare kan skapa fler rum i rummen tror vi att miljöerna kan få en tydligare stegring genom huset samt genom gemensam reflektions/planerings forum. Pedagogerna har inte haft tillräcklig med tid till reflektion/förberedelse/efterarbete. Detta medför att de inte kunnat arbeta med pedagogisk dokumentation på ett önskvärt sätt. Ett utvecklingsområde till nästa läsår är att minska ner arbetsgruppstid till förmån för tid för pedagogerna att mötas i reflektion och planering. Sporadisk reflektion med barnen har skett. Arbetet med dokumentationsåtergivelse till barnen måste utvecklas. De flesta av Lpfö s målområden är synliga i vår verksamhet, men för att alla ska vara rika och tydliga behövs en ökad dialog i arbetslaget Självständighet och självtillit Mål: Att främja barnen självständighet utefter ålder och mognad. Barnet ska bygga upp sin tillit till sig själv och i förhållande till andra. Syfte: Att främja barnens utveckling som individ. Att utvecklas till en social individ som vet vad man vill och kan i förhållande till andra. Att utvecklas till kritiskt tänkande och reflekterade Hur: Genom att barnen får prova sina egna hypoteser Genom att barnen skall få prova och våga även om man kan misslyckas Genom att få prova många gånger Genom glädjen att lyckas och övervinna svårigheter Utmaningar efter ålder och mognad Ge barnen tid, utrymme och möjlighet. Ta vara på rutinsituationer för att främja barnens självständighet och självtillitsutveckling Medvetandegöra en lärandesituation för barnet Genom respekt för individen 6 (9)

7 Resultat: Genom att låta barnen prova på samma aktivitet vid flera tillfällen har pedagogerna sett att barnen har blivit allt mer trygga med den aktiviteten. Från att vissa barn har deltagit genom att endast observera har de allt eftersom deltagit mer aktivt och vågat prova sig fram. När barnen känt sig trygga har de deltagit aktivt, utforskat, testat och provat sig fram. Pedagogerna utmanar barnen genom frågor och ser att barnen har gjort nya upptäckter. Genom att barnen har fått mötas i mindre grupp har de inspirerats och lärt av och tillsammans med varandra. Pedagogerna delar upp barnen i rutinsituationer för att minimera stress och ge utrymme för att träna sina färdigheter. För att barnet ska få en god självtillit jobbar pedagogerna med positiv förstärkning då barnet gjort något bra så att de ska känna stolthet och självtillit. Lärande Mål: Förskolan ska uppfylla läroplanens strävans mål för varje barn. Hur: Att ha ett medvetet arbetssätt kring hur pedagogens delaktighet/resonemang tillsammans med barnen kan utveckla en lek/situation. Planerade aktiviteter som ger sammanhang och utveckling för barnet. Medvetet utformade och föränderliga miljöer samt material som stödjer lärande och utveckling. Resultat: Pedagogerna arbetar med möten i olika gruppkonstellationer. Stor och liten grupp, barn i olika åldrar samt möte med varierande materiel. Pedagoger är medforskande och aktiva i aktiviteterna. Läroplanen för förskolan i samklang med barnens intressen utgör grunden för verksamheten samt vilka aktiviteter som planeras och erbjuds. Miljön formas därefter och berikas av utforskande material anpassat efter barnen på avdelningen. Ett utvecklingsområde är en fördjupad dialog mellan pedagogerna angående barn- och kunskapssyn i syfte att möta dem på ett likvärdigt sätt Inflytande och ansvar Mål: Alla barn ska i vardagen ha möjlighet att göra egna val. Syfte: Att ge barnen chansen att utveckla förmågan att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. Att fostras till demokratiska medborgare. Hur: Möjlighet till att göra egna val och ta konsekvenser utifrån ålder och mognad. Vi ska beakta barnens intresse i utformningen av miljön. Resultat: Barnens möjlighet till val utvecklas i höjd med barnens mognad. Pedagogerna utgår från att det lilla barnet måste få möjlighet att uppleva olika saker innan man kan göra ett eget val. Efter det skapas tillfällen där barnen får välja mellan olika alternativ, t.ex. röda eller gröna mössan, äpple eller banan. Vid ökad mognad ges fler val och eventuella konsekvenser och hanterandet av dessa diskuteras med dem. Miljöerna har utvecklats med barnens intressen i åtanke. Vid samtal övas barnen att lyssna på andra, våga tala och berätta samt vänta på sin tur. 7 (9)

8 Ett utvecklingsområde är att kommunicera och synliggöra för vårdnadshavarna vilket inflytande och ansvar barnen har på förskolan. Ett antal föräldrar har under utvecklingssamtalen kring frågan i blanketten påpekat att de inte haft full insyn i detta. När pedagogerna har berättat hur de arbetar med inflytande så har de fått en positiv respons. Vardagskontakter med föräldrar Mål: Föra en öppen och tydlig dialog med familjerna. Syfte: Vårdnadshavare ska känna sig hörda, känna att vi tar till oss deras åsikter och synpunkter. Vi ska informera familjerna om det som är av vikt för den vardagliga verksamheten. Hur: Kontakten med föräldrar kan se olika ut. Pedagogerna ska vara tydliga med på vilka sätt kontakten kan ske, beroende på ärendenas/informationens art. Resultat: Pedagogerna har vid utvecklingssamtalen fått positiva kommentarer kring vardagskontakterna mellan förskola och hem. Några har haft funderingar kring Lärum, både positiva och negativa. En del föräldrar vill ha information i pappersform. För pedagogerna är det viktigt att ha barnet i fokus i dialogen med föräldrar Utvecklingssamtal Mål: Pedagogerna ska föra samtal med föräldrar kring barnets trivsel, utveckling och lärande, minst en gång per år. Syfte: Ge insyn i verksamheten samt föra dialoger kring barnens trivsel, utveckling och lärande. Hur: En väl förberedd pedagog håller i samtalet och dokumenterar det. Det som vårdnadshavare tar upp förs vidare till kollegor och följs upp. Pedagogerna använder och benämner i samtalet de rubriker som finns i vårdnadshavarenkäten. Resultat: Pedagogerna har erbjudit och genomfört samtal med samtliga föräldrar till barn som vid tidpunkten var placerade. Eftersom ingen enkät genomförts i år, utgår vi från de positiva kommentarer vi fått av föräldrarna. Pedagogernas lathunds -dokument var ett bra stöd. De upplever att det ger likvärdiga samtal. Dokumentet till hemmen fungerade också bra. En utveckling kan dock vara att göra det mer lika t.ex. med typsnitt. De föräldrar som inte har haft ett utvecklingssamtal har fått ett uppföljningssamtal. Dessa har pedagogerna fått en fin respons på. 8 (9)

9 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Målsättningen är att förskolan ska bemöta barnen utifrån en likvärdig barn- och kunskapssyn oberoende av ålder och/eller på vilken avdelning man vistas. Idag är vi inte helt där men processar oss framåt. Under planeringsdagen i augusti 2016 kommer vi att fördjupa oss i vilken barn- och kunskap vi bär och hur vi ska likrikta den. Arbetet med att fördjupa förståelsen om vad det innebär och krävs för att arbeta Reggio Emilia inspirerat fortsätter under läsåret 16/17 i olika forum. IKT, som ett pedagogiskt verktyg, är ett utvecklingsområde för förskolan. Målsättningen är att vi ska skapa rum/ytor för IKT i förskolans miljö där barnen kan jobba själständigt och utforskande. Kortsiktigt innebär det att vi behöver kompetensutveckla pedagoger i att hantera verktygen och på längre sikt att se över och investera i nytt material. Ett utvecklingsområde är att öka vårdnadshavarnas insyn och inflytande i verksamheten. Kortsiktigt, läsåret 16/17, kommer vi ta fram nya former för möten med dem. Möten som lockar där de får vara aktiva. Långsiktigt behöver vi se över och förbättra kommunikationsoch informationsvägar mellan förskola och hem. En utveckling av LärUm kan vara oss behjälplig Förskolechef Eva Eriksson eva.eriksson.2@umea.se, (9)