Förskolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Transkript

1 Förskolan Passaren Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

2 Sammanfattning Förskolan Passaren har en ständigt återkommande utmaning, med att få fulla barngrupper. Under hösten var inte barngrupperna fulla och under våren var behoven så stora att ytterligare avdelning behövdes. Till den avdelningen lyckades förskolechef inte rekrytera och behovet kunde därför inte tillgodoses. Det har slitit hårt på pedagogerna att ständigt parera med omgjorda scheman och stötta kollegor på andra avdelningar. Pedagogerna har gjort ett mycket bra arbete utifrån dessa förutsättningar. Det känns viktigt för förskolan Passaren att få en stabilitet i antal barn och med det stabila arbetslag. Till kommande verksamhetsår så är planen att ha tre aktiva avdelningar igång. På den fjärde avdelningen så kommer en samisk avdelning att startas. Passaren har under året genomfört gemensam utbildning inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi, dels genom Idean och dels genom studieresa till Reggio, för två pedagoger och förskolechef. Denna utbildning har medfört många bra dialoger om förhållningssätt till barn och förskolans uppdrag. Miljöerna på avdelningarna har gjorts om och en del material har bytts ut. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande verksamhetsår. Under året har utveckling skett med digitala verktyg som Lärum, Drive och dokumenterande. Det Instagramkonto som förskolan startade har uppskattats mycket av föräldrar. Under kommande verksamhetsår så kommer arbetslag utbildas inom pedagogisk dokumentation, ett verktyg som pedagogerna tror kommer hjälpa dem att utveckla arbetet runt barns lärande. Passaren har under året arbetat aktivt med att ta fram ett årshjul i samband med planen mot kränkande behandling. Det kommer att vara ett viktigt arbete att få detta årshjul att fungera bra. 2 (15)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 8 Beslutade mål och förbättringsåtgärder (15)

4 Inledning Verksamheten Förskolan Passaren är en 4-6 avdelningsförskola som är belägen på Teg, i Västtegs f.d. skola. Verksamheten är förlagd med fyra avdelningar i en paviljong och vid behov 1-2 avdelningar i en av skolbyggnaderna. Förskolan har funnits på plats i 4 år och har öppet antal avdelningar beroende på antal barn i kön. Förskolans öppettider har under verksamhetsåret varit 6,30 17,45. Det har periodvis funnits behov av ökad öppentid till kl. 18,30 och från 6,15 på morgonen. Antal barn på förskolan har under verksamhetsåret pendlat mellan barn på hela förskolan. Åldersfördelning av barnen har varit ojämn, med fler yngre barn än äldre. Könsfördelning hos barnen har varit relativ jämn. Förskolans organisation och ledning Förskolan Passaren arbetar åldersindelat. Avdelningarna Barbaflink och Barbalala har de yngre barnen, avdelningen Barbazoo har barnen mellan yngre och äldre och Barbaskön har de äldre barnen. Passaren har ett mottagningskök som tar emot lunch från Böleängsskolans tillagningskök. Frukost och mellanmål tillagas på förskolan. Ett ekonomibiträde ansvarar för mottagning och beställning av mat. Ekonomibiträdet är anställt av Måltidsservice. Det dagliga städet sköts av Städservice. Passaren arbetar i fyra arbetslag, ett per avdelning. Målet är att utveckla en starkare samverkan över avdelningarna och att arbetslagen ska stötta varandra vid eventuell frånvaro av personal. Passaren har en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) som ansvarar för att driva gemensamma pedagogiska frågor på enheten tillsammans med förskolechefen. Passaren har organiserat sig så att de har ett kvällsmöte varannan vecka. Kvällsmöte kan bestå av personalmöte tillsammans med förskolechef, avdelningsmöte eller arbetsplatsträff med andra förskolor på Teg. Passaren delar förskolechef med förskolan Pennan och förskolan Linjalen. Den lokala samverkansgruppen (LSG) med representanter från Lärarförbundet och Kommunal är gemensam för förskolorna Pennan, Passaren och Linjalen. LSG möts två-tre gånger per termin och samverkar kring frågor som enligt samverkansavtalet ska hanteras tillsammans av arbetsgivaren och arbetstagare. Rutiner för kvalitetsarbete Denna kvalitetsredovisning baseras på personalens utvärdering av verksamhetsåret. Personalen utvärderade först alla arbetslagen var för sig i ett Drive dokument. Därefter fick 4 (15)

5 tre pedagoger i uppdrag att skriva klar utvärderingen. De fick bland annat möjlighet till en halvdag tillsammans. I år fanns ingen föräldraenkät att analysera, den återkommer dock till kommande verksamhetsår. Förutsättningar Fysisk arbetsmiljö Passarens lokaler i paviljongen är anpassade för förskoleverksamhet med ljusa rum och låga fönster. Den pedagogiska inomhusmiljön är anpassad för barn i förskoleåldern med låga möbler och inbjudande rum i rummen som lockar till lek och lärande. Hallarna upplevs som trånga och antal toaletter för de äldre barnen upplevs som få. I skoldelen finns det stora och luftiga rum. Där har funnits en problematik att skapa avgränsade utrymmen för barnen där de kan dra sig undan. Under verksamhetsåret har problem funnits med temperaturen på förskolan, sommarperioden för varmt och vinterperioden för kallt. Förskolans gård har renoverats och har nu inspirerande lekutrustning för förskolebarnen. Miljöerna med blandning av gräsytor, buskar, sand- och vattenlek ger en bra förutsättning för god lek ute. I förskolans närhet finns möjlighet till naturupplevelser i form av en skog, dit förskolan går kontinuerligt. Under verksamhetsåret har en del problem funnits med skadegörelse på utegård. Ungdomar använder gården på helger och kvällar. Vid de tillfällena har det lämnats krossat glas, ölburkar och fimpar. Skadegörelsen som har funnits har polisanmälts och Securitas har haft tillsyn av gården. Det har under verksamhetsåret varit stora problem med uteblivet och dåligt städ. Ett flertal träffar mellan förskolechef och städchef resulterade i utökat städ och problemet förbättrades stort. Läromedel och utrustning Passarens pedagoger vill arbeta med en miljö som ska locka barnen till en inspirerande lek. Möbler är i barnnivå och material är lättillgängligt i barnens höjd. Pedagogerna vill att miljöer ska signalera en tydlighet i vad barnen kan leka och arbeta med. Dialog har funnits med den pedagogiska utvecklingsgruppen och förskolechef, där det har tittats på om miljön är stimulerande och lustfylld ur ett barnperspektiv. Dessa dialoger kommer att fortsätta under kommande verksamhetsår. Dialogerna kommer också innehålla frågeställningar om avdelningarna har material som stegrar utmaningarna för barnen när de växlar mellan avdelningarna. Pedagogerna upplever att de har material som är för färdigt och önskar under kommande verksamhetsår få göra inköp som dels ska gagna den skapande leken, samt bygg och konstruktionsleken. 5 (15)

6 Under verksamhetsåret har förskolan fått ett nytt informationsverktyg, Lärum. Lärum är ett digital informationsforum, där förskolechef och pedagoger dels kan informera varandra men även föräldrar om sin verksamhet. Alla avdelningar har bärbara datorer och ipads. Inför verksamhetsåret fick alla arbetslag en extra mini ipad, för att lättare kunna dokumentera. Under året har pedagogerna startat ett Instagramkonto, där de för inbjudna föräldrar visar bilder med exempel på sin dagliga verksamhet. Personella resurser Förskolan Passaren har sedan sin uppstart haft en problematik med ojämnt antal barnplaceringar. Detta har resulterat i att både barngrupper och arbetslag vid flertal tillfället har fått omorganisera sig. Detta ger en viss oro och instabilitet, både bland personal och föräldrar. Vid starten av verksamhetsåret minskade antal barn på förskolan i jämförelse med beräknad budget. Antal tjänster fick då justeras mot det antal barn som fanns i verksamheten. En avdelning hade enbart 8 barn och detta innebar 2 pedagoger. Scheman fick göras om samt organisation av planering/reflektionstid och kvällsträffar och även strukturen för barngrupperna. Efter årsskiftet kunde antal personal utökas igen. Personalen sköter själva vikarier för korttidsfrånvaro. På grund av det låga antalet barn så har det varit restriktivt med vikarie tillsättningen. Det har under verksamhetsåret funnits en problematik att få tag i vikarier. Ofta har Bemanningscenter meddelat att de inte har kunnat skicka någon vikarie. 14/15 15/16 Fsk Bsk Fsk Bsk Barbazoo 1,0 2,0 2,0 1,0 Barbaskön 1,0 2,0 1,0 2,0 Barbalala 2,0 1,0 1,0 2,0 Barbaflink 3,0 2,0 1,0 Bokstaven 2,0 1,75 Totalt: 9,0 6,75 6,0 6,0 Vid Passaren har det under året funnits sammanlagt 14 medarbetare fördelade på 12,0 tjänster. Antal pedagoger är beräknat utifrån antal barn placerade på enheten. Könsfördelningen hos personalen har varit 13 kvinnor och en man. Ekonomibiträde i köket har under verksamhetsåret drabbats av sjukfrånvaro. Vikarietillsättningen har varit problematisk och inneburit en del extra arbete för pedagogerna på förskolan. En process har under verksamhetsåret inletts utifrån pedagoger som önskat nyttja sin rättighet enligt Föräldraledighetslagen till kortare dagar. Då detta inte har kunnat tillgodoses har Lärarförbundet begärt överläggning i frågan. Förskolechef har fått arbeta med att påvisa på vilket sätt detta inneburit påtaglig störning i verksamheten. Detta har bland annat 6 (15)

7 inneburit ett flertal träffar, extra LSG, kvällsmöte samt en schema expert som fått utreda förskolans schema. Processen fortsätter till kommande verksamhetsår med en eventuell tvist i frågan. Sjukfrånvaron bland pedagogerna har varit hög under verksamhetsåret. Det har funnits två långtidssjukskrivningar samt en del korttids sjukskrivningarna blandat med vabdagar. Två pedagoger har under vårterminen deltagit i Mattelyftet, en utbildning via Skolverket. Dessa pedagoger har varannan vecka mött en handledare och en grupp som gemensamt går samma utbildning. Förskolan har ansökt och fått tre år godkända med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Under verksamhetsåret har en utbildningsinsats genomförts om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Detta utifrån att förskolans pedagoger gemensamt med förskolechef beslutat att de vill utveckla ett mer Reggio inspirerat arbetssätt. Alla pedagoger har deltagit i en utbildning med Idean. Utbildningen innebar dels en heldag med teoretisk utbildning samt ett studiebesök på en Reggio inspirerad förskola. Därefter genomfördes tre kvällsträffar med uppgifter mellan träffarna. Alla pedagoger fick ansöka om en utbildningsresa med Reggio Institutet till Reggio Emilia. Två pedagoger fick sina ansökningar godkända och åkte tillsammans med förskolechef på en veckas utbildning till Reggio Emilia. Utbildningen innehöll föreläsningar, flertal studiebesök och reflektionsstunder. Till kommande verksamhetsår genomförs en omorganisation av förskolan Passaren. Utifrån ojämnt antal barnplaceringar går förskolan ner till tre avdelningar. Avdelningarna byter namn till namn som har tydligare kopplingar till förskolans namn och till läroplanen. Avdelningen med de yngsta barnen får namnet Cirkeln, avdelningen med barn i åldrar mellan yngre och äldre får namnet Kvadraten och avdelningen med de äldre barnen får namnet Triangeln. Avdelningarnas miljöer utvecklas i samband med omorganisationen. På den fjärde avdelningen kommer det under kommande verksamhetsår startas en samisk förskoleavdelning. I samband med omorganisationen fick tre barnskötare annan placering i kommunen. 7 (15)

8 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Mål från förra Kvalitetsredovisningen Skapa större samverkan mellan avdelningarna och att pedagogerna ska arbeta med ett gemensamt förhållningssätt Syftet med detta mål var att förskolan ville få ökad samverkan och ett gemensamt förhållningssätt. Förskolan Passaren har haft gemensamma aktiviteter där samtliga avdelningar deltagit som t.ex. storsjung varje fredag, men även andra firanden där avdelningarna delat på ansvaret. Under utomhusaktiviteter har pedagogerna aktivt arbetat med förskolans alla barn på olika sätt, t.ex. genom att trösta barn som gjort illa sig eller löst konflikter som uppstått mellan barn oberoende på avdelnings tillhörighet. Genom att ha ett morgonmöte har pedagogerna på ett effektivt sätt kunnat planera upp dagens verksamhet efter de rådande förutsättningarna, t.ex. placera ut personal på andra avdelningar för att täcka upp för frånvarande pedagog, även delge varandra vad vi ska göra under dagen. Pedagogerna upplever att kommunikationen mellan avdelningarna blivit bättre. Den gemensamma utbildningen inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi har ökat det gemensamma förhållningssättet. Pedagogerna upplever att arbetsmiljön har förbättras. Genom att de för mer dialoger med varandra så har förståelsen över andra avdelningars situation ökat. Samverkan mellan avdelningarna har blivit bättre. Pedagogerna upplever att de får större insyn i varandras pedagogiska undervisning vilket ger inspiration, förståelse och konkreta tips. Barnen visar att de är trygga med personal från andra avdelningar. Genom att även barn har fått besöka andra avdelningar har det inneburit nya positiva utmaningar för dem. Hitta former för att dokumentera barnens lärande och utveckling, för att därefter utveckla förskolans verksamhet Syftet med målet var att hitta en gemensam form för dokumenterandet och därmed utveckla den pedagogiska verksamheten. Varje måndag har samtliga avdelningar gemensam reflektionstid avdelningsvis. Detta tillfälle har gett pedagogerna möjlighet att fördjupa sin förståelse kring barnens lärande och hur de kan föra den pedagogiska verksamheten framåt. De har även använt detta tillfälle till att återknyta till kompetensutbildningen inom Reggio Emilia. Avdelningarna har använt sig av digitalkamera och ipads för att dokumentera händelser som visar på något sorts lärande. Dessa bilder har både pedagogerna reflekterat kring och även en del barn med pedagogernas vägledning. Passaren har även startat upp en gemensam Instagram där dokumentationer delas till vårdandshavare. Dessa åtgärder som har genomfört har fått pedagogerna att prioritera reflektion mer än tidigare. Genom att reflektera tillsammans med barnen har de fått möjligheter att kunna se sitt eget lärande och 8 (15)

9 på så sätt indirekt vara delaktiga i utformingen av verksamheten. Detta har varit värdefullt för pedagogerna genom att de lättare kan hitta nästa steg i undervisningen. Dokumenterandet via Instagram har tagits emot positivt av vårdnadshavare, det har även gett pedagoger samt förskolechef en större inblick i varje avdelnings pedagogiska verksamhet. Utveckla arbetet med det digitala forumet Lärum och Drive. Syftet med målet var att kunna nå ut till föräldrar om hur förskolan arbetar med barnets lärande och utveckling i förskolan. Pedagogerna har börjat använda Lärum som en informationskanal för att nå ut med både brådskande information men också information gällande den pedagogiska verksamheten. En del avdelningar har dokumenterat barnens lärande i Google Drive, tanken är att dela barnets personliga mapp till dess vårdnadshavare när den har slutat. Passaren har även skaffat en gemensam Instagram där bilder med kortare texter om vardagliga lärande aktiviteter delas. Pedagogerna upplever att arbetet med de digitala plattformarna har minskat deras pappersarbete och gett mer tid i barngruppen. Information via Lärum är lättillgängligt och finns kvar under en längre tid, vilket de upplever som positivt. Pedagogerna ska se över hur de kan samla vårdandshavares upplevelser och åsikter av Lärum för att kunna använda detta under kvalitetsarbetet. Instagram har varit en tillgång för pedagogerna genom att det blivit mycket mer tidseffektivt att dokumentera och nå ut till föräldrar. Få djupare och större kunskap om Reggio Emilias pedagogiska filosofi Syftet med målet var att kunna införa ett mer Reggio inspirerat arbetssätt på förskolan Passaren. Passaren har genomgått en fortbildning via Idean (kommunens pedagogiska kompetensutbildning) för att nå en djupare kunskap kring Reggio Emilias pedagogiska filosofi. De har även gjort gemensamma studiebesök på andra förskolor som arbetat mot ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt. Pedagogerna har även fått läsa en bok om Reggio Emilias filosofi som de fått mötas och diskutera kring. Fortbildningen har gett pedagogerna verktyg till att se på deras pedagogiska verksamhet och dess komponenter med andra glasögon. De har tagit inspiration av andra förskolors miljöer och gjort förändringar i sina egna. Pedagogerna anser att de har blivit mer fokuserade på den pedagogiska processen och görandet istället för resultatet. De ser även att deras syn på sin egna process har gjort att de är mer tillåtande och inte gör samma detaljplaneringar som tidigare, nu analyserar och reflekterar de kring sitt eget förhållningssätt och sina pedagogiska aktiviteter. Pedagogerna upplever att har blivit mer inspirerade i det pedagogiska arbetet och nyfiknare. 9 (15)

10 Trygghet och trivsel Pedagogerna anser att en av deras främsta styrkor gällande trygghet och trivsel är deras fasta rutiner. De ser att rutinerna ger barnen en känsla av trygghet, att de får en överblick. Storbarnsavdelningarna har ett system där barnen själva väljer aktivitet mitt på dagen. Detta medför att barnen tillåts vara självständiga och ha mer inflytande över deras val av aktivitet. Pedagogerna har arbetat mycket med att formulera sin personliga, och även gemensamma barnsyn. De anser att de har ett tydligt förhållningssätt till barn, ett demokratiskt förhållningsätt där värdegrunden spelar en viktig roll. Att varje barn känner sig sedd och bekräftad för den hen är, är något som de tänker på varje dag. Pedagogerna anpassar verksamheten efter barnens behov och mognadsnivå. De låter dem vara delaktiga och hjälpa till i den dagliga verksamheten, olika sätt att stärka deras självbild och tilltro till sin egen förmåga. Att barnen stärks både i sig själva och i gruppen är något pedagogerna ständigt strävar efter. Pedagogerna upplever att personalens frånvaro har bidragit till att arbetet för att främja trygghet och stabilitet ibland inte varit lika effektiv som de hoppats på. Under inskolning av nya barn har samma pedagog ansvarat över inskolningen, det mest optimala hade varit om alla pedagoger delat på den. Pedagogerna upplever att det inte finns tid nog att ägna lika mycket uppmärksamhet till de barn som själva inte tar för sig av det offentliga utrymmet. Detta har fått olika konsekvenser, bland annat att vissa avdelningar upplever att de inte haft möjlighet att stötta vissa barns självkänsla nog. Detta vill pedagogerna förbättra genom att arbeta fram en mer effektiv verksamhetsstruktur. Genom Reggio Emilia-utbildningen har pedagogerna fått konkreta tips kring hur de kan strukturera upp verksamheten så den blir mer fokuserad. Reggio Emilia-pedagogiken förespråkar t.ex. vikten av att dela in gruppen i mindre grupper för att lättare kunna se varje individ. Pedagogerna ser att det finns utvecklingsområden varje avdelning kan arbeta med. De ser att det finns ett behov av att kontinuerligt arbeta med empatisk träning för att arbeta preventivt mot otrygghet. Ett annat sätt att utveckla verksamheten är att barnen får vara mer delaktiga i utformingen av miljön och reglerna kring den samt i de dagliga rutinerna som ta bort efter maten. Lärandemiljö Pedagogerna upplever att deras styrkor är att skapa en stimulerande och tydlig miljö som tillåter barnen att vara kreativa och utmanar dem. De har tagit tillvara på barnens åsikter men också det dem visat indirekt att de har ett behov av. Genom att pedagogerna fortbildat sig inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi och gjort studiebesök på andra förskolor har de tagit mycket inspiration därifrån i hur de förbättrat lärandemiljön. 10 (15)

11 Pedagogerna upplever att de kan bli bättre på att låta miljön förändra sig efter barnens behov. De upplever att det inte funnits tid, eller att de varit tvungna att prioritera andra saker. Detta vill de förbättra genom att arbeta fram en mer fokuserad verksamhetsstruktur där miljöförändringar ur ett lärandeperspektiv får ta mer plats. Pedagogerna upplever att barnen har fått större inflytande i hur lärandemiljöerna byggs upp. De äldre barnen har både fått varit med och bestämt hur miljöer ska se ut och vad de ska innehålla. Pedagogerna har gjort barnen delaktiga på ett indirekt sätt genom att observera deras intressen och behov och förändrat miljöerna utifrån det. De har sett att barnen utmanas och stimuleras av förändringar i sina lärandemiljöer, både inomhus och utomhus. De upplever att barnen har blivit mer självständiga i och med arbetet med att utveckla detta område. Självständighet och självtillit Styrkorna med Passarens lärandemiljö är att den tillåter barnen att på egen hand välja vilka aktiviteter de ska göra. Miljön är både inbjudande, lärorik och tillgänglig. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att självständigt välja aktiviteter och ta plats i gruppen och rummet på sina egna villkor. Pedagogerna upplever vissa tillfällen som stressiga. Detta resulterar i att de inte har samma fokus på det lärande situationen erbjuder, istället för att själva ha processen i fokus så jobbar de enbart mot målet, t.ex. vid påklädningssituationer. Pedagogerna upplever att de inte haft så många möjligheter att diskutera tillsammans i arbetslagen kring hur de angriper vissa problem, t.ex. vilka barn som har en upplevd förtur till vissa aktivitetsområden och hur de kan arbeta för att motverka det. Pedagogerna ser positiva resultat i barngruppen, de upplever bl.a. barnen som empatiska och relativt självsäkra i vissa avseenden. De är duktiga på att diskutera och komma överens, även om pedagogerna ser att det fortfarande finns saker att arbeta med när det kommer till konflikthantering. Pedagogerna ser sig själva som närvarande pedagoger vilket resulterar i att de kan utmana varje barn. Pedagogerna vill utveckla området genom att möjliggöra för barnen att på olika sätt göra sin röst hörd i olika frågor gällande verksamheten. Pedagogerna ska observera barn i olika situationer för att kunna utmana varje barn att erövra nya kunskaper. 11 (15)

12 Lärande Pedagogerna upplever att Passarens styrkor är att de är närvarande pedagoger som utgår från barnens intressen och nyfikenheter och att de är delaktiga i kunskapsinhämtandet. De är medforskande och medskapande i barnens vardagliga sökande efter kunskap. De ser lärandet som en process där de har fokus på vägen mot målet och inte själva målet. Pedagogerna ser barnen som intelligenta och uppmuntrar till dialoger i vardagen. De anser att de har ett demokratiskt förhållningssätt till barn där de ser individen och därmed främjar en miljö där man tillåts att pröva sina teorier, idéer och där barnen tillåts att misslyckas. Pedagogerna upplever att de inte kunnat hålla en önskvärd kvalité i reflektion/utvärderingsdelarna av deras arbete av olika anledningar. Bland annat så upplever de att de hade haft större möjligheter att ta tillvara på barnens intressen om de hade haft mer tid för reflektion. De upplever att de har varit tvungna att prioritera vissa delar och då har reflektion helt enkelt fallit bort. Pedagogerna upplever att Passarens arbete för att främja lärande har gått bra. De har haft ett mer demokratiskt förhållningssätt till barn och lärande än de haft tidigare år, bland annat tack vare att de har blivit mer stärkta i sin pedagogroll. De känner också att de behöver arbeta mer för att utveckla dokumentation kring lärandet och hur de belyser själva lärandet för barnen. Pedagogerna ska vara noggranna med att reflektionstiden används till reflektion och att de bestämmer hur de går vidare efter varje tillfälle. Pedagogerna vill frångå temagrupper och jobbar mer utifrån enskilda barnens behov. De vill använda sig i större utsträckning av olika tekniker och metoder, våga prova mer. De vill låta aktiviteter få ta tid och att de inte ska vara rädda för att återupprepa dessa, även att de återknyter oftare till det de gjort tidigare. Inflytande och ansvar Pedagogerna på Passaren har genom ett fördjupat arbete med Reggio Emilia inspiration utvecklat sin syn på tilltron till det enskilda barnets förmåga. De främjar olikheter och jobbar aktivt med att barnen ska tro på sin egen förmåga. Pedagogerna observerar och dokumenterar barnens intressen och styr sin verksamhet/temaval utifrån detta. Pedagogerna upplever att de skulle kunna ta in barnens önskemål oftare t.ex. när det gäller önskemål av aktiviteter och därigenom ge barnen större inflytande. De vill ställa sig frågan oftare varför vi gör som vi gör och vad syftet är, så att rutiner inte blir slentrian. Pedagogerna vill prioritera tiden för att göra förändringar som är önskemål från barnen, låta barnen vara mer delaktiga i förändringsarbetet. 12 (15)

13 Pedagogerna upplever att barnen har varit delaktiga i temaarbetet och innehållet i detta vilket hat lett till att temaaktiviteterna har varit efterfrågade. De äldre barnen på förskolan har haft inflytande av utformningen av verksamheten genom önskemål, medans de yngre barnen har haft inflytande genom observationer. Pedagogerna har förändrat läromiljöerna för barnen utifrån de observationer, pedagogiska dokumentationer och samtal som funnits. Pedagogerna vill utveckla att i större utsträckning, även praktiskt använda sig av, framför allt de äldre barnen, när det gäller förändringar i läromiljön. De upplever att de kan bli bättre på att få alla barn att bli delaktiga när det gäller inflytande t.ex. genom att barnen blir tillfrågade först enskilt och sedan i stor grupp. Vardagskontakter med föräldrar Pedagogerna på Passaren upplever att de lyssnar aktivt på föräldrarnas åsikter och har ett trevligt bemötande, de försöker vara tillmötesgående när det gäller förändringar, om verksamheten tillåter detta. Pedagogerna på de olika avdelningarna har dagligen berättat för vårdnadshavarna hur deras barns dag varit. Ett utvecklingsområde är att det finns bristande erfarenhet hos några pedagoger vad det gäller utvecklingssamtal. Pedagogerna fortsätter med och utvecklar sina arbetsredskap när det gäller information och delaktighet för vårdnadshavarna, t.ex. månadsbrev, Lärum, Instagram, reflektion med vårdnadshavare vad det gäller pedagogisk dokumentation, men även att de inte glömmer bort den dagliga verbala kontakten. Utvecklingssamtal Alla vårdnadshavare erbjuds ett utvecklingssamtal/år. Pedagogerna har börjat med att införa pedagogiska dokumentationer, reflektioner runt denna, i samtalen. Alla barns vårdnadshavare blir erbjudna samtal, fast alla samtal är inte gjorda. Detta beror på upplevd brist av tid och möjlighet för samtal. Vårdnadshavarna har uppskattat den pedagogiska dokumentationen, de har uttryckt att de förstår bättre hur deras barn har det och vad de lär sig. Pedagogerna ska utveckla samtalen genom att börja ännu tidigare med samtalen så att frånvaro, brist på tid, inte försenar lika mycket. Dialoger ska föras om vilka pedagoger som ska genomföra samtalen och hur samtalen kan genomföras vid frånvaro av kollegor. 13 (15)

14 Lärande för hållbar utveckling Förskolan Passaren källsorterar och komposterar matavfall. De äldre barnen får följa med till kärlen där de lämnar sorteringen. Alla avdelningar pratar om och gör barnen medvetna om vår miljö och hur viktigt det är att alla är rädd om den. Förskolan har en gemensam dag under året då de plockar skräp i sin närmiljö. Pedagogerna har inte jobbat så mycket med de yngre barnen vad det gäller källsortering. De har jobbat mer med naturmaterial, både inomhus och utomhus. De äldre barnen har varit mer delaktiga i källsorteringen än vad de yngre barnen har varit. Alla avdelningar har komposterat matavfall och under sommarhalvåret fruktskal. Många barn har visat stor förståelse för naturen och miljön. Förskolan har haft tema spännande djur, vilket har resulterat i att barnen har visat respekt för djur och natur. 14 (15)

15 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Förskolan Passaren vill utveckla ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Under verksamhetsåret har förskolan deltagit i en större utbildningsinsats om detta. Det kommande verksamhetsäret kommer kräva ständigt återkommande dialoger om förhållningssätt och tankar runt bemötande. Detta mål är det som kommer att vara i fokus på planeringsdagar och personalmöten. Utifrån ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt kommer lärandemiljöerna att fortsätta utvecklas, till att bli mer lustfyllda, inspirerande och lättillgängliga för alla barn. Extra stort fokus kommer att läggas på miljöerna för de yngsta barnen. I samband med utveckling av miljöerna så kommer en utveckling av digitalisering och projektering att göras, utifrån inspiration från besök i Reggio Emilia. För att ständigt kunna utveckla sin verksamhet tror pedagogerna på verktyget pedagogisk dokumentation. Arbetslag ska kommande verksamhetsår delta i en utbildning om pedagogisk dokumentation genom Idean. Dialoger om struktur för pedagogisk dokumentation kommer att föras på planeringsdagar och personalmöten. Förskolan Passaren vill utveckla processen runt utvecklingssamtalen. Dialoger ska föras om när samtal ska ske, vilket syfte samtalen har och vem som ska genomföra dem. För detta ansvarar PUG gruppen. Under förra verksamhetsåret utvecklades ett årshjul runt arbetet med likabehandlingsarbetet och plan mot kränkande behandling. Detta arbete kommer under verksamhetsåret att följas upp och bli mer aktivt med återkommande dialoger runt ämnet Anna Tjäderborn Förskolechef anna.tjaderborn@umea.se Telefonnummer: (15)