Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola a för planen Rektor Cecilia Svebrant Vår vision Risebergaskolan ska vara en skola där både elever och personal trivs. Alla möter varandra med respekt och man får vara den man är. Ett positivt förhållningssätt och gemensamma normer och värden är av stor betydelse för den goda sociala miljön som är en förutsättning för allt lärande. Elevernas tankar och åsikter är viktiga och eleverna ska känna att de vuxna lyssnar och tar tillvara deras tankar. De vuxna ska uppmuntra barns positiva beteende och markera när gränser överskrids. Därigenom skapar vi förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever samt bidrar till att skapa en trygg skola där eleverna känner nyfikenhet och lust att lära. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Synpunkter på likabehandlingsplanen hämtas in från elevråd. Likabehandlingsplanen diskuteras i klasserna varje läsår. Vårdnadshavarnas delaktighet Synpunkter på likabehandlingsplanen hämtas in från skolrådet. Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöten och för föräldraföreningen. Personalens delaktighet All personal i verksamheten är delaktiga genom att vi i arbetslag och i antimobbingteam diskuterar och utvärderar likabehandlingsplanen. Förankring av planen Planen finns tillgänglig för all personal, alla elever och föräldrar på skolan och på skolans hemsida, Likabehandlingsplanen tas upp i arbetslagen den första arbetsveckan i augusti och introduceras för nyanställda. Den tas upp med eleverna i början av höstterminen och presenteras och gås igenom på föräldramöten och skolråd. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av fjolårets plan gjordes i arbetslagen, elevrådet, skolrådet och i elevhälsoteamet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, elever och vårdnadshavare har deltagit i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I utvärderingen framkom att: Vi har kontinuerliga samtal mellan personal och elever om hur vi behandlar varandra. Årskurs 3 har deltagit i stora teaterkursen där de bla. pratat om vad vi säger med vårt kroppsspråk.

2 Vi vill fortsätta vårt arbete med att implementera EQ i alla klasser som en naturlig del i undervisningen. Samtal om etik och moral förs också kontinuerligt vid uppkomna situationer. Trivselenkäterna är ett bra sätt att kartlägga hur eleverna mår under skoltid och fritids. Kartläggningen över otrygga miljöer har fungerat bra och åtgärder har påbörjats. All personal är öppen för frågor och för samtal där de förklarar att alla människor har olika förutsättningar och är bra på olika saker. Diskriminering på grund av kön har diskuterats och problematiserats uifrån olika skolmaterial och uppkomna situationer i skolan/fritids. Personal arbetar för att anpassa verksamheten så att alla elever kan delta efter sina förutsättnignar Det har framkommit att nuvarande form av likabehandlingsplanen är svår att ta till sig. Vi vill undersöka om det går att göra likabehandlingsplanen mer attraktiv och lättare att integrera i det dagliga arbetet. Vi vill fortsätta formulera tydliga mål och konkreta åtgärder som är lättare genomföra och utvärdera. På så sätt kan likabehandlingsplanen bli ett levande dokument som är synligt i vardagen. Erfarenhetsutbyte och gemensam utvärdering har ej skett, ang. religion och trosuppfattning, på arbetsplatsmöte. Diskussionen har istället förts i arbetslagen men det är önskvärt att det även tas på APT. Vid utvärdering framkom önskemål och behov av material och fortbildning- Framförallt gällande området kultur och etnicitet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av årets plan ska göras i arbetslagen, elevrådet, skolrådet och i elevhälsoteamet. för att årets plan utvärderas Rektor Cecilia Svebrant Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Eleverna ska ha kännedom om att vi alla ska ha lika möjligheter och samma värde oavsett kön. Eleverna ska uppmärksammas på rådande könsstereotyper och könsnormer. Uppföljning: Genom en fråga i trivselenkäten och uppföljning av mentor i klassen samt diskussion i arbetslaget. Mentorerna har regelbundna samtal med sina elever, både enskilt och i grupp. Vi arbetar medvetet med att ge pojkar och flickor samma möjligheter genom att vara uppmärksamma på hur vi samtalar, vilka läromedel vi köper in och hur vi grupperar i olika arbeten. Vi tänker på att ge eleverna respons utifrån deras prestationer, inte efter kön. Genom olika skolmaterial (t.ex. boken Min pappa tyngdlyftaren och filmserien "Vara vänner" från UR) diskuteras och problematiseras stereotyper. Arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Mål: Eleverna ska få kunskap om olika etniska tillhörigheter. Uppföljning: Mentor följer upp genom diskussioner i klassen

3 Tillsammans med eleverna analysera och diskutera de etniska grupper som kan förekomma i elevernas närhet samt i media eller läromedel, tex. "Lilla Aktuellt", boken: "Kompis krocken". Arbete pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Mål: Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Uppföljning: All personal samlas en gång per läsår på ett arbetsplatsmöte, för erfarenhetsutbyte och för att diskutera gemensamma riktlinjer. Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. Vi uppmuntrar eleverna till att berätta om sina traditioner och använder oss av elevernas erfarenheter i undervisningen. I samband med detta betonar vi de likheter och skillnader som finns och diskuterar dessa. Arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Mål: Eleverna ska ha kunskap om de villkor som finns för människor med olika funktionsnedsättningar. Alla barn ska kunna vara delaktiga i skolaktiviteter efter sina förutsättningar. Uppföljning: Utvärdering via utvecklingssamtal, elevhälsoteammöte och klasskonferenser. Vi skapar samma möjligheter och förutsättningar för alla våra elever. Vi använder oss utav kompensatoriska hjälpmedel för att stödja elever med funktionsnedsättningar. Personal får utbildning gällande olika funktionsnedsättningar och tar hjälp av externa instanser såsom habiliteringen och BUP. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning

4 Mål: Vi ska ha ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och stärka elevernas självkänsla. Uppföljning: Normkritiskt förhållningssätt ska diskuteras i klassen. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning. Lärare, fritidspedagoger och elevhälsoteam på skolan. Arbete pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Mål: Planeringen för verksamheten utgår från alla åldrar Verksamheten främjar social gemenskap för olika åldrar. Uppföljning: Mentor följer upp genom diskussioner i klassen. Faddersystem, där t ex en klass från en högre årskurs medverkar i introduktionen av eleverna i förskoleklassen. Skolan har fyra temadagar under ett läsår där alla elever deltar, i åldersblandade grupper. Kartläggning Kartläggningsmetoder Till hjälp för vår kartläggning har vi använt trivselenkäter, incidentrapporter, diskussioner i arbetslagen, skolrådet samt på arbetsplatsträffar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en enkät samt deltagit i klassvisa diskussioner kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elevrådet har pratat om trygga/otrygga platser på skolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom diskussioner i arbetslagen och på arbetsplatsträffar samt genom incidentrapporterna. All personal involveras dagligen genom samtal med barnen och vid konfliktlösningar. Resultat och analys I kartläggningen framkom att: Kränkande behandling har förekommit elever emellan i form av ord, kroppsspråk och fysiskt, i kapprum, omklädningsrum och andra trånga utrymmen, när vuxna inte är närvarande. På fotbollsplanen är det för närvarande få flickor som spelar fotboll - hierarkiskt? Det förekommer etniska motsättningar mellan olika etniska grupper. Ordet bög används i negativ bemärkelse. Förebyggande åtgärder

5 Att motverka kränkande behandling Kränkande behandling Vårt mål är att ingen kränkande behandling förekommer någonstans på skolan. Utvärdering sker via trivselenkäten och uppföljning av mentor samt antimobbingteam. Vuxna ska finnas bland eleverna under alla raster samt i så stor utsträckning som möjligt i kapprum, omklädningsrum och i matköer. Blixtlåssystem i kapprummen d.v.s. elever i A och B-klass har varannan plats. Klassråd och elevråd kartlägger miljöer på skolan som kan upplevas som otrygga. Resultatet tas upp på ett arbetsplatsmöte för att besluta om eventuella åtgärder. Arbete mot kränkande behandling under EQ-lektioner. Enligt kartläggningen förekommer kränkande behandling på skolan. Enligt elever förekommer det främst där det inte är vuxna närvarande. Att motverka diskriminering på grund av kön. Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Diskriminering på grund av kön ska inte förekomma på vår skola. Utvärdering sker via en fråga i trivselenkäten och uppföljning av mentor i klassen samt diskussion i arbetslaget. Vi arbetar medvetet med att ge pojkar och flickor samma möjligheter genom att vara uppmärksamma på hur vi förhåller oss och samtalar med pojkar respektive flickor, vilka läromedel vi köper in och hur vi grupperar i olika arbeten. Vi tänker på att ge eleverna respons utifrån deras prestationer, inte efter kön. Arbete mot diskriminering under EQ-lektioner. I utvärderingen framkom att personal ibland omedvetet bemöter pojkar och flickor olika. Elevhälsa, lärare och fritidspedagoger på skolan. Att motverka diskriminering på grund av religion och etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Diskriminering på grund av religion och etnisk tillhörighet ska inte förekomma på vår skola. Utvärdering sker via en fråga i trivselenkäten samt i klassen och arbetslaget. Genom arbete och samtal i klassen får eleverna en bild av varandras bakgrund, modersmål, vanor och traditioner. Personalen är uppmärksam och följer upp konflikter kring etnicitet och religion. Arbeta mot diskriminering, på grund av religion och etnisk tillhörighet, under EQ-lektioner. Diskriminering på grund av religion och etnisk tillhörighet motverkas genom ökad kunskap och förståelse för andra människors livsvillkor.

6 Elevhälsa, lärare och fritidspedagoger i skolan. Att motverka diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Diskriminering på grund av funktionsnedsättning ska inte förekomma på vår skola. Utvärdering sker via en fråga i trivselenkäten samt på arbetslagskonferens och i skolans elevhälsoteam. Vi försöker skapa samma möjligheter och förutsättningar för alla våra elever. Alla barn ska vara delaktiga i skolans aktiviteter efter sina förutsättningar. Pedagogerna har tät kontakt med vårdnadshavare och elevhälsoteam för att anpassa undervisningen efter elevernas särskilda behov och därigenom skapa en så gynnsam grund som möjligt för inlärning. Vi använder oss av kompensatoriska hjälpmedel. Personalen fortbildas inom de områden som krävs för att kunna möta våra elever. Vi arbetar dagligen med att se mångfalden av alla olikheter som en tillgång. Vi samarbetar med föräldrar, specialpedagog, hörselpedagog, habilitering och logopedmottagning kontinuerligt. I arbetet med barn med funktionsnedsättningar utgår vi från ett förebyggande och stödjande förhållningssätt. Arbeta mot diskriminering, på grund av funktionsnedsättning, under EQ-lektioner. Genom att ge eleverna möjligheter att prestera i skolmiljön stärks deras självförtroende och självkänsla. Elevhälsa, lärare och fritidspedagoger på skolan Att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning. Sexuell läggning Diskriminering på grund av sexuell läggning ska inte förekomma på vår skola. Utvärdering sker via en fråga i trivselenkäten samt på arbetslagskonferens. Vi arbetar förebyggande genom att stärka elevernas självkänsla, respektera varandra och varandras olikheter. Vi samtalar och lyfter elevernas frågor om familjestrukturer. När ord såsom bög används i negativ och nedsättande bemärkelse, tar pedagogerna upp det för samtal i klassen. Arbeta mot diskriminering, på grund av sexuell läggning, under EQ-lektioner. Diskriminering på grund av sexuell läggning motverkas genom ökad kunskap och förståelse för andra människors livsvillkor. Elevhälsa, lärare och fritidspedagoger på skolan. Att motverka diskriminering på grund av ålder.

7 Ålder Diskriminering på grund av ålder ska inte förekomma på vår skola. Utvärdering sker via en fråga i trivselenkäten. Vi arbetar med fadderverksamhet på skolan. En fadder skapar trygghet och är samtidigt någon som de yngre barnen kan vända sig till med sina frågor. Som fadder måste man ta hänsyn till de yngre barnen. Förskoleklassens barn ska inte kallas "nollor". Arbeta mot diskriminering, på grund av ålder, under EQ-lektioner. Alla elever kommer både att vara "fadderbarn" och fadder under sin tid på Risebergaskolan. Rädslan hos ett litet barn som är yngst på skolan, minskar när man har ett äldre barn som fadder och de äldre barnen tar ansvar för de yngre. Elevhälsa, lärare och fritidspedagoger på skolan. Rutiner för akuta situationer Policy Risebergaskolan ska vara en skola där både elever och personal trivs. Alla möter varandra med respekt och man får vara den man är. Vi vill ha en skola... * fri från mobbing, diskriminering och annan kränkande behandling. * där eleverna mår bra och får förutsättningar att lyckas. *där eleverna känner tillit till vuxna genom att de vuxna lyssnar och respekterar deras åsikter. * där eleverna med hjälp av vuxna tar ett allt större ansvar för sin egen utveckling. * där barn och vuxna bryr sig om och tar ett gemensamt ansvar för varandra och sin miljö. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På Risebergaskolan arbetar vi med att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling genom att: *Personal är närvarande både på lektioner och på raster. *Varje termin får alla elever svara på trivselenkäten, som sedan sammanställs av mentorn och analyseras av Antimobbingteamet. *Regelbundna kompissamtal och klassråd. * Elevhälsoteamet vidtar åtgärder vid signaler på att någon elev mår dåligt. Teamet träffas regelbundet med skolledningen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till När någon elev/vårdnadshavare upplever trakasserier eller kränkande behandling eller misstänker att någon annan elev är utsatt, kan de vända sig till vem som helst i personalen till exempel: *Mentor och fritidspedagog som arbetar i klassen. *Skolkurator, Linda Thorlid Herö. *Skolsköterska, Caisa Pettersson. *Specialpedagog, Malin Svensson. *Rektor, Cecilia Svebrant. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När diskriminering eller annan kränkande behandling upptäcks ska följande rutiner följas: * Vid tillfället för kränkningen agerar den vuxne som upptäcker kränkningen genom att avbryta kränkningen. * Samtal med de inblandade eleverna. Initiativ tas av den personal som upptäckt eller fått information om händelsen. Alla samtal och åtgärder ska dokumenteras skriftligt. * Information om händelsen lämnas till mentor och arbetslag. Mentorn för de inblandade eleverna ansvarar för att vårdnadshavare informeras om händelsen och om det fortsatta arbetet med eleverna. * Blankett Anmälan till rektor samt Incidentrapport, skrivs omgående och lämnas tilll rektor. Rektor skickar Anmälan till huvudman. * Om kränkningarna pågått under en tid lämnas ärendet till Antimobbingteamet som genomför samtal och dokumenterar enligt följande: -Två personer från antimobbingrådet pratar med först den utsatte och sedan med den/dem som utsätter. Dessa samtal sker en och en. -En vuxen leder samtalet och en dokumenterar. -Efter dessa samtal kontaktas de inblandade elevernas vårdnadshavare. -Datum för uppföljning bestäms.

8 -Den utsatte erbjuds att prata med någon vuxen. -Antimobbingrådet informerar rektor/mentor/arbetslaget och vårdnadshavare. * Datum för uppföljning ska bestämmas. Om uppföljningen visar att kränkningen inte upphört lämnas ärendet vidare till rektor. * Rektor beslutar om ärendet behöver utredas vidare och om fler åtgärder ska sättas in. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal *Blankett Anmälan till rektor, samt Incidentrapport skrivs omgående och lämnas tilll rektor. Rektor skickar Anmälan till huvudman. *Vårdnadshavare informeras. *Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet samt dokumenterar. *Rektor följer vid behov upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. *Rektor träffar den personal som kränkt eleven och samtalar om hur samarbetet med berörd elev fungerar. Rutiner för uppföljning *Enstaka incidenter mellan elever följs upp av mentorn och det arbetslag eleverna tillhör. *Vårdnadshavare informeras om/deltar i uppföljningen tillsammans med eleven. * Anmälan till rektor följs upp i Elevhälsoteamet. * Vid behov kallar rektor till Elevhälsomöte. *Alla incidentrapporter som berör hot, våld, mobbing och kränkningar, sammanställs av kuratorn och rapporteras vidare. Den samlade bilden följs även upp av Elevhälsoteamet. Rutiner för dokumentation *Vid diskriminering eller annan kränkande behandling mellan elever sker dokumentation av mentor eller den person som varit involverad i händelsen. *Vid diskriminering eller annan kränkande behandling mellan elev-personal sker dokumentation av rektor. Ansvarsförhållande Berörd personal har ansvar för att följa våra rutiner vid akuta situationer. På Risebergaskolan finns en Krispärm som berör alla punkter rörande "Rutiner för akuta situationer". Rektor har det övergripande ansvaret för rutinerna.