LIKABEHANDLINGSPLAN för Råtorps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande förskola Läsår: 2016/2017

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN för Råtorps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande förskola Läsår: 2016/2017 Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post Organisationsnr Postadress Karlstads kommun Karlstad Besöksadress Ringgatan 53 C Karlstad Telefon Fax Bankgiro

2 Sid 2(15) Innehåll 1 Begrepp/definitioner 3 2 Främjande- och förebyggande arbete Grunduppgifter. 8 4 Utvärdering Främjande insatser 10 6 Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer. 15

3 Sid 3(15) 1. Begrepp/definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev eller en grupp av människor sämre än andra elever/grupper, så kallad negativ särbehandling och särbehandlingen har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Det kallas för de åtta diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt och i skolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till detta. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet). Indirekt diskriminering Den indirekta diskrimineringen är när en skola tillämpar en bestämmelse som verkar neutral men får en diskriminerande betydelse. Indirekt diskriminering kan ske då alla behandlas lika, exempelvis om alla elever serveras samma mat, så diskrimineras de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Det är den utsatte som avgör om handlingen är kränkande. Den som uppger sig ha blivit kränkt måste alltid tas på allvar.

4 Sid 4(15) Kränkningar kan vara: - Fysiska (exempelvis; slag och knuffar) - Verbala (exempelvis; hot och retning) - Psykosociala (exempelvis; utfrysning och ryktesspridning) - Text och bildburna (exempelvis; brev, lappar, sms och sociala medier). Trakasserier Trakasserier är när någon elev uppträder på ett sådant sätt att det kränker en annan elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier kan också vara sexuella och kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Mobbning Mobbning förutsätter en upprepad, systematisk handling där någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det råder en obalans i makt så den som mobbas är i underläge. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker någons värdighet. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

5 Sid 5(15) Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, som har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Bristande tillgänglighet Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar

6 Sid 6(15) skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. 2. Främjande- och förebyggande arbete Främjande- och förebyggande arbete har avgörande betydelse för om elever kommer att bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i skolan. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för alla människor lika värde och riktas mot alla på skolan. Främjande arbete är en naturlig del i det vardagliga arbetet och bedrivs utan förekommen anledning. Skolverket lyfter fram att förekomsten av kränkningar bland annat minskar när elever tillsammans med vuxna på en skola diskuterar sina egna normer och attityder. Främjande är också när elever får hålla i olika aktiviteter som ska skapa en god atmosfär på skolan med trivsel och gemenskap. Förebyggande Förebyggande arbete syftar till att förhindra risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet omfattas endast områden som i kartläggning av skolan identifierats som riskfaktorer och kan därmed variera mycket från skola till skola.

7 Sid 7(15) På Råtorps förskola har vi använt DO:s material Lika rättigheter i förskolan handledning. I detta handledningsmaterial presenteras ett hjul som visar de olika stegen i likabehandlingsarbetet. Hjulets olika steg är Kartlägga Förebygga Åtgärder för akuta situationer Utvärdera Främja DO:s Hjul för likabehandlingsarbetet Lika rättigheter i förskolan handledning Diskrimineringsombudsmannen 2012, (

8 Sid 8(15) 3. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Anne-Bell Appel Lena Lundgren Ulla Berglund Ulrica Segerström Vår vision Alla på Råtorps förskola ska bemötas med respekt och förståelse. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Barnen har deltagit i kartläggningen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har inte varit delaktiga i själva arbetet med planen men har deltagit i samtal och fått information på utvecklingssamtal och föräldramöte. Vårdnadshavare har uppmuntrats att ta del och förmedla synpunkter till pedagoger och förskolechef. Personalens delaktighet Förskolechef introducerade arbetet med planen för all personal på en arbetsplatsträff där vi arbetade med aktuella begrepp samt arbetade utifrån en modell som heter Husmodellen. Därefter fick Utvecklingsgruppen i uppgift att ta fram ett förslag på likabehandlingsplan, som sedan presenterades för övrig personal. Förankring av planen Barnen ska få information om att planen finns och vilket syfte den har samt svara på trivselfrågor. Vårdnadshavare ska få information om planen på föräldramöte och utvecklingssamtal, samt få vetskap om var den finns på nätet. All personal läser planen och förskolechef går igenom den på ett arbetslagsmöte.

9 Sid 9(15) 4. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan har inte gjorts på grund av att planen har omarbetats till en helt ny likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Se ovanstående text. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Tidigare planer har haft otydliga mål och har därför varit svåra att utvärdera och se något resultat. En lärdom är att i fortsättningen formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera. Vi måste också tänka på att förankra vårt likabehandlingsarbete bättre hos barnen. Årets plan ska utvärderas senast Maj 2017 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvecklingsgruppen utvärderar hur vi har nått målen i augusti-september Till hjälp i utvärderingen använder vi oss av resultat från KBU (Kundoch brukarundersökningen (Attityd AB 2015), föräldraenkät och barnsamtal. Ansvarig för att årets plan utvärderas Utvecklingsgruppen och Ulrica Segerström

10 Sid 10(15) 5. Främjande insatser Namn Främja likabehandling-kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Att barn i förskolans verksamhet känner sig trygga och respekterade utifrån sin egen person och sina förmågor. Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av trivselenkäter, barnintervjuer och observationer på avdelningsplaneringar. På arbetslagsmöte i maj 2017 delger vi varandra resultatet för Råtorps förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med likabehandlingsplanen nästa år. Insats - Råtorps förskola har ett gemensamt tema utifrån kompisskap och likabehandling. En gång i månaden har vi gemensam storsamling med detta tema. Mellan storsamlingarna arbetar vi avdelningsvis. Vi utgår från ett material av Linda Palm och Lisa Sollenberg, som heter "Tio små kompisböcker". - Alla vuxna inom förskolan är goda förebilder som visar hänsyn, agerar positivt och bidrar till ett gott socialt klimat. - På avdelningarna finns trivselregler som gemensamt med barnen diskuterats fram och berör hur man är en bra kompis och skapar en positiv social miljö tillsammans. T.ex. bjuder in varandra i leken och lyssnar på varandra. Bra kommunikationer med vårdnadshavare kring barnens trivsel. Trivselreglerna påbörjas under hösten De följs upp kontinuerligt. Ansvarig All personal i förskolan. Datum när det ska vara klart Maj 2017.

11 Sid 11(15) Namn Främja lika rättigheter och möjligheter-kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Insats - För att målet ska uppnås behöver pedagogerna vara medvetna om sitt bemötande av barnen. Vi vill påvisa allas lika värde och man kan bli vad man vill/leka vad man vill. - Förskolan ska erbjuda samma möjligheter när det gäller miljö, lokaler och material. Vid inköp av nytt material tänker vi medvetet kring kön. Ansvarig Alla pedagoger i förskolan. Datum när det ska vara klart Maj 2017.

12 Sid 12(15) 6. Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har använt husmodellen för miljön både inne och ute. Barnsamtal individuellt och i grupp samt observationer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har inte involverats. Observationer och frågor som ställts till barnen har utgått från: Vilket rum leker du helst i? Varför? Vilket rum leker du helst inte i? Varför? Barnsamtal kring känslorna glad, arg, ledsen och rädd. Finns det någon plats inne eller ute som du inte tycker om att vara på? Finns det någon plats som du inte vågar vara på? Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna på alla tre avdelningarna har diskuterat tillsammans och kommit fram till val av metoden, "husmodellen" och frågor. Resultat och analys Utifrån kartläggningen har barn och pedagoger uppmärksammat att det finns risk för cykelolyckor på gården. För att minska risken fortsätter vi med vår cykelfria dag, öppnar till baksidan så ofta vi har möjlighet för att ge mer cykelutrymme samt pratar med barnen om hur vi cyklar. Bollar på gården. Utifrån barnsamtal och observationer vet vi att fotboll och bandyspel är populärt. Men alla barn vill inte/vågar inte vara med samt att tjejerna sällan är med. Vi vill att alla ska erbjudas allt material på gården, så vi kommer att prata om detta i gårdsgruppsmöte och verksamhetsmöte. Vi vill också köpa in bollar av olika slag till lek och spel för att visa på olika användning av bollar.

13 Sid 13(15) 7. Förebyggande åtgärder Namn Bollspel på gården Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Att alla barn ska känna sig trygga i att spela fotboll och bandy om de vill. Att barnen ska få leka med bollar på olika sätt och ha roligt. Utvärdering sker i form av barnsamtal och pedagogobservationer. Åtgärd Vi frågar barnen vad de tycker att vi ska köpa in för uteleksaker och vad man kan leka för olika saker med t.ex. bollar. Vi genomför gemensamma aktiviteter på gården med stationer. Några med bollar och några med andra saker. Utegruppen har med sig våra mål när de planerar förändringar på gården. Motivera åtgärd I observationer och barnsamtal vet vi att alla barn inte har tillgång till bandy och fotboll. Vi vill att alla ska få prova detta under lekfulla former. Ansvarig Utegruppen och Utvecklingsgruppen. Datum när det ska vara klart Maj 2017.

14 Sid 14(15) Namn Cyklar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Att barnen inte ska vara rädda för att bli påkörda av cyklar. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer av pedagogerna och samtal med barnen enskilt och i grupp. Åtgärd Vi fortsätter med vår cykelfria dag. Öppnar till baksidan så ofta vi har möjlighet, för att ge mer cykelutrymme. Pratar med barnen hur vi cyklar. Motivera åtgärd Barnen har berättat att de är rädda för att bli påkörda. Ansvarig All personal på Råtorps förskola. Datum när det ska vara klart 2016 när cyklarna ställs undan för vintern.

15 Sid 15(15) 8. Rutiner för akuta situationer Policy Råtorps förskola ska vara en trygg plats där alla ska känna sig välkomna och respekterade. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ulla Berglund, Ekorren, Lena Lundgren, Tallen, Anne-Bell Appel, Kotten, Ulrica Segerström, Förskolechef, Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Blanketten "dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska användas för dokumentation av händelse. Markera barn-barn. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Blanketten "dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska användas för dokumentation av händelse. Markera vuxen-barn. Rutiner för uppföljning Blanketten "dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska användas för dokumentation av händelse. Rutiner för dokumentation Åtgärderna ska dokumenteras skyndsamt på blanketten "dokumentation vid händelse eller kränkande behandling". Pedagog som uppmärksammat händelsen är ansvarig för att skyndsamt dokumentera händelsen samt skyndsamt överlämna dokumenten till förskolechef. Ansvarsförhållande Pedagog/er och förskolechef är ansvariga för det åtgärdande arbetet. Förskolechef beslutar om anmälan om kränkande behandling ska göras. Förskolechef upprättar anmälan om kränkande behandling och skickar denna till huvudmannen. Förskolechef anmäler till BUN angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.