Studieresa till Reggio Emilia 22 maj - 27 maj, 2011
|
|
- Elsa Berglund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studieresa till Reggio Emilia 22 maj - 27 maj, 2011 Förberedelser: Kriterierna för att få möjlighet att delta på studieresan arbetades fram enligt nedan; Varit anställd c:a 3 år i stadsdelen Arbetat projektinriktat över tid Läst litteratur och har kunskap om Reggio Emilias filosofi Har bidragit till utveckling i praktik och teori i sin enhet Vara villig att enskilt eller tillsammans få ett uppdrag att tänka runt frågeställningar för stadsdelen under besöket Utgångspunkten har varit att gruppen ska bestå av flera olika kompetenser som kan bidra till pedagogiska diskussioner i stadsdelen på en gemensam grund. Utifrån dessa kriterier åkte sju pedagoger från fyra enheter, en förskolechef, chefen för stödenheten, avdelningschef samt tre politiker, totalt 13 personer. Den 12 april träffades samtliga i gruppen för att presentera oss för varandra samt diskutera våra förväntningar och formulera frågeställningar inför resan. Fakta: Reggio Emilia regionen har innevånare. Staden har blivit känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram i spåren av andra världskriget. Under senare år har befolkningen vuxit tack vare en tillströmning av invandrare från hela välden. Sedan 1964 har Regio Emilia utvecklats till ett centrum för de viktigaste förskolerfarenheterna i världen. Kärnan i verksamheten är c:a 35 förskolor för barnen 3 månader till 6 år. Dessa förskolor har vuxit fram i nära samarbete med föräldrarna och stöttats av en kommun med en stark lokal demokratisk tradition. Ett kännetecken för Regio Emilia är dess förmåga till ständig förändring omprövning och förnyelse, nuet är alltid något provisoriskt och hanterbart. I dagens komplexa samhälle och höga förändringstakt behövs en syn på kunskap och lärande. Lördagen den 21 maj flög vi från Arlanda tillsammans med ytterligare 270 personer från hela Sverige Söndagen: Startades upp med att de kommuner som hade ledare, administratörer och politiker träffade representanter från Reggio Emilia institutet. Detta för att diskuterade fram vilka frågeställningar vi vill ha svar på utifrån våra olika organisationer. Därefter erbjöds en öppen föreläsning om Reggio Emilia ur ett socialt, kulturellt och historiskt perspektiv. Måndag: Introduktion till staden Reggio Emilia och dess sammanhang, Claudia Giudici pedagogista och ordförande för förskoleinstitutet Utställningen Barn har hundra språk var i Stockholm länder har gjort studiebesök i Reggio Emilia och under året har de tagit emot 18 studiebesök. De ser det som viktigt att ta emot studiebesök utifrån att man i mötet inspirera varandra.
2 67% av alla barn går på någon form av förskola, 88% av 3-6 åringarna och 41% av 0-3 åringarna. Det finns 34 kommunala, 15 i samarbete med de kooperativa, 14 statliga och 21 fristående med religiös inriktning Claudia påtalade vikten av rättighet till utbildning för alla barn i välden med kvalité. Var finns kvaliténs kärna i vår pedagogiska verksamhet? Kvaliteten kommer utifrån idén om människans kunskap. Kvalitén finns i förmågan att plocka fram barns kompetenser och lyssna på barnen. Staden tränar på att satsa på barnen, delaktighet för alla invånare i staden ökar känslan för förskolan och framtiden Besök på Internationella Loris Malaguzzi Centret och på deras förskola/skola Där vi fick möjlighet att se hur miljön kan vara som en pedagog, miljön relaterar till aktivitet. Vi fick också se mycket goda exempel på pedagogisk dokumentation och föräldrars delaktighet. En delaktighetskultur råder inom hela förskolan/skolan där verksamheten hela tiden kommuniceras med föräldrarna. Hela skolan är en ateljé som ger förutsättningar att utforska tillsammans med barnen Tisdag Bilden av barnet: Daniela Lanzi, pedagogista Vad menar vi med det kompetenta barnet? Förmåga att relatera till omvärlden. Kropp som kan tala och lyssna, förmåga till alla sinnen. Hur arbetar vi med helheten? Vem är jag, när tar jag slut? Hur bra är vi på att fånga ögonblick som barnet har? Barnets sätt att se på verkligheten, barns sätt att förstå världen. Lärandet är en ständig växelverkan med andra barn och vuxna. Vilka skatter kan vi ge till våra barn som de kan ta med sig i livet. Föreläsningen lämnar många viktiga ställningstagande som vi i Skarpnäck måste förhålla oss och ta ställning till Samtliga deltagare delades upp att besöka någon av de kommunala eller kooperativa småbarnsförskolorna (3 månader till 3 år) i staden. De använder trapporna som en plats att mötas i. En gynnsam plats för barnen istället för att se farliga platser. Miljön var verkligen en utforskande plats med lutande plan samt olika material, nivåer på golv som vägg. Vi delade med oss våra erfarenheter från studiebesöken under kvällens gemensamma middag Onsdag Besök på årsförskolorna ( 3-6 år) De flesta förskolor har ett så kallat torg som förenar förskolans alla avdelningar. Det är en mötesplats men kan även inrymma matsal och plats för pedagogisk dokumentation. Där inte torget finns används gården för detta ändamål. Vi såg tilltron till barns förmåga i många olika situationer. De har en tro till att barnen själva till stor del kan lösa problem och utmana varandra. Pedagogerna höll sig lite vid sidan om och barnen förstår att de väntar in dem. Det fanns ett klimat för känslor och också möjligheten till att lära av varandras misstag. Det kollektiva ansvaret var tydligt bland barnen, de hjälps åt när någon får svårigheter. Barnen ser varandra som en resurs. För att detta ska fungera måste de vuxna vara närvarande och väl förberedda och vara med i de processer som sker mellan barnen och de vuxna.
3 Torsdag Progettazione och dokumentation, Simona Bonilauri, pedagogista och Elena Maccaferri, pedgogista Dokumentation av ett projektarbete har tre nyckelord, observera, dokumentera och tolkning. Dokumentationen kan innehålla många olika uttryck, vad var det som hände? Vad var det jag gjorde? Hur stämmer det med de frågor jag ställde? Vikten av att diskutera med sina kollegor, så här gjorde jag. Så här gjorde du. Vad händer i själva läroprocessen samspelet med barnet och sig själv. Viktigt att kasta tillbaka bollen och föreslår något nytt och utvecklande. Dokumentationen måste vi arbeta med. Som vuxen är man i relation hela tiden, lyssnar på barnen vad som händer med barnen här och nu. Det ska finnas en rörlighet och en flexibilitet till barns olikheter. Vad menas med tolkning? Ett värde som du ger i den specifika händelsen med just dessa barn. Du har ett ansvar för tittandet och en viktig hjälp till själreflektion och dokumentationen kan innehålla många olika uttryck. Viktigt att spara spåren hur barn lär. Då först kan vi arbeta vidare i så nära samspel med barnen. Vi fick följa ett projekt med hur tre barn byggde stolar av lera. Många olika frågeställningar belystes och konkretiserades utifrån förmiddagens föreläsning. Eftermiddag Delades vi upp i grupper för att diskutera projektarbetet. Ledningsgrupperna från de olika kommunerna träffades igen för att diskutera lördagens frågeställningar. Mycket spännande att höra hur andra kommuner tänker om förskola och organisation Fredag Parallella föreläsningar: 1. Barn med särskilda rättigheter 2. Att skapa ett samfund: delaktighet mellan staden och förskolorna 3. Staden och dess service 4. Utställning The Wonder of Learning Eftermiddag Carla Rinaldi, pedagogista och ordförande i Reggio Children Har denna vecka något slut eller är det en början på något nytt? Något har förändrats, de kunskaper man har sätts på spel. Hur gör man förskola är viktigt? Handling och ord ska söka varandra. Demokrati är något vi skapar tillsammans. Etik och estetik ska bli befruktade, en värld som vi måste skapa tillsammans. Vi ser det som en möjlighet att bygga upp en stad som har tid och platser för barn att bygga upp sin identitet. Veckan avslutades med en gemensam sommarbuffé på en av förskolorna där föräldrarna hade dukat upp som en manifest för föräldrars delaktighet
4 Vid återträff den 23/8 framkom följande reflektioner: Politiker Bra att politiker var med. Nyttigt för oss politiker. Vi kan vara med pedagogiska diskussioner i stadsdelen på gemensam grund. Fantastisk med återträff där vi får möjlighet att där vi kan dela med oss till varandra. Hur kan vi tillsammans sprida kunskapen i stadsdelen? Praktik teori och kunskapsutveckling till personal. Viktigt som politiker att få en gemensam diskussion. Vi förstår mer det pedagogiska arbete som drivs ute på förskolorna (miljö,material,projekt) Gemensam hållning i stadsdelen kring vissa frågor kring struktur och organisation ex pärm vid hämtning till föräldrar som ökar föräldrars delaktighet av barnets vardag. Vår stadsdel har kommit långt. Ett exempel på det är introduktionen för ny personal som är fantastisk. Bra med denna grupp som är representerar olika kompetenser som kan driva arbetet vidare på olika nivåer. Viktigt att träffa nästa grupp och lämna över stafettpinnen. Hur kommer de sig att de har lyckas. Historian ser olika ut i Italien /Sverige när det gäller skola/omsorg. Vad är värdet att åka så många dagar. Det var för mycket historia i föreläsningarna. Det saknades framtidsdiskussioner kring att vi är i en förändringstid och ett nytt samhälle. Mer studiebesök. Pedagoger Vitamininjektion som startade redan innan resan som finns med varje dag i arbetet med. barnen. Fantastisk fortbildning som vi kan sprida i vår enhet och driva utvecklingsfrågor. Värdefullt att få dela med politiker, chefer, och andra pedagoger. Idéer och inspiration som var direkt genomförbara. Bra med föreläsningarna som gav tid för reflektion. Viktigt att vara mentor på sin förskola. Det är bra att de är flera på en förskola som har åkt på studieresan för att driva arbetet framåt. Hur hittar vi vårt sätt i Skarpnäck i dialog med Reggio Emilia? Vår grupp kan vara ett utvecklingsforum. Viktigt att följa upp hur vi arbetar vidare ute i verksamheten. Chefer Bygga broar emellan förskolor. Viktigt med mångfald i vår grupp som gör att vi kan driva pedagogiska frågor i stadsdelen tillsammans. Härligt att se all energi hos pedagoger Hur tar vi ansvar som chef, politiker, och pedagoger tillsammans med föräldrar för barnen i våra verksamheter? Demokratisk - process- fostran Unika samspel med närvarande pedagoger Gemensamma frågeställningar att jobba vidare med. Hur gör vi med platserna framöver? Hur ska vi sprida kunskapen? Pedagogisk dokumentation kopplad till delaktighet. Gemensam hållning i hela stadsdelen ex pärm vid hämtning och lämning
5 Hur utvecklar vi miljön med genomskinlighet på våra gamla förskolor Hur bjuder vi in föräldrar och vad kan de bidra med i verksamheterna? Demokrati som genomsyrar verksamheterna. Samverkan med skolan. Gruppen enades om vikten av att fler få tal del av och göra resan nästkommande år.
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar Sibbebos verksamhet Vi arbetar efter vårt årshjul Temat planeras gemensamt i maj månad Vi arbetar efter visionen Jag vill, jag kan, jag vågar Reggio filosofin/barnsynen
Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Kvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Förskolan Skogsgläntan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Förskolan Skogsgläntan Förskolan med det kompetenta barnets nyfikenhet i fokus En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN Att leka sig in i skolans värld LUCIA GEOMAG BYGGE MED KAPLASTAVAR Mål för förskoleklass Att skapa en trygg och tillåtande miljö där: barnet känner sig
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010 Vi sjunger om Bockarna Bruse ( ni ser väl trollet under bron) Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Månkarbo 2009-2010
Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Avdelningsplan! för! Havet!
Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på
Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Lilla gärdetbrev 15/5 2015
Tystberga Förskola Blåklinten och Vallmon Lilla gärdetbrev 15/5 2015 Hej alla föräldrar! Först av allt inbjudan till Förskolans Dag! Torsdag 21/5 firar vi hela dagen. Barnen får klä ut sig, och vi har
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Resa i Förintelsens spår
Resa i Förintelsens spår 6-11 Maj 2014 EN RESA SOM HANDLAR OM DEMOKRATI FÖRINTELSEN OCH POLSK KULTUR Studieresa till Polen, i Förintelsens spår Auschwitz/Birkenau, Rabka, Jordanow, Plasowlägret, Schindler.s
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Kärnan. Halmstad 29 augusti 2014. Hej!
Kärnan Halmstad 29 augusti 2014 Hej! Här kommer information ifrån oss på Kärnan (F-2). Varannan vecka berättar vi lite om hur vi har det på skolan, vad vi har arbetat med och vad som händer de kommande
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :
Sid 1 (6) Snösätra Förskolor Pedagogiska ställningstaganden :? Vi bygger vår verksamhet på barnens nyfikenhet, lust och inre motivation! För att vi ska lyckas krävs att vi hittar en ingång till varje barn!?
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
En förskola med barnen i centrum
Örebro Örebro 2011-05-04 En förskola med barnen i centrum Fler platser, mindre grupper och ökad flexibilitet 2 (8) Innehållsförteckning 1000 nya förskoleplatser.... 3 Flexibla tider på förskolan... 4 Investera
Arbetsplan för Hamneda förskola
Arbetsplan för Hamneda förskola 2014 Värdegrund Förskolan och skolan har en gemensam värdegrund, gällande Hamnedas rektorsområde. Förskolans/skolans uppgift är att, hos barnen/eleverna förankra och förmedla
Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14
Likabehandlingspla n Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Innehåll Kön sid. 2 Könsidentitet och uttryck sid. 3 Funktionshinder sid. 4 Etnicitet sid. 5 Religion och annan
Vilka är Pysslingen Förskolor?
Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2
Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Muskötens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Kiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011
Ånge förskolors utvecklingsområden Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011 Mål med kvällen Att skapa förståelse för hur vårens arbete på förskolorna ska ske Att öka er medvetenhet om hur läroplanen
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Arbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén
Central Barnhälsovård Bamse må bra tidning Handledning hälsosamtal vid 4 år Handledning hälsosamtal vid 4 år Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård
Förskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Tranbärets månadsbrev augusti 2016
Tranbärets månadsbrev augusti 2016 Välkomna tillbaka allihop efter en lång och härlig sommar. Under augusti har vi nog lyckats ha alla olika väder som vi kan komma på, men vad gör det när vi har så trevligt
Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013
Nävergårdens förskola Norum/Westerman-Annerborn KUN/73-02-27 Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari Som ett led i arbetet att följa upp förskolans verksamhet och förbättra föräldrarnas delaktighet
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG VÄLKOMMEN TILL BERENDSEN Tack för att du vill lägga lite tid på att lära känna oss - det kan löna sig. För
Minoritetsspråk Åk 9
Minoritetsspråk Åk 9 Syfte Detta arbete går ut på att du dels ska lära dig saker om Sveriges fem olika minoritetsspråk samtidigt som du övar dig på att använda dig av olika typer av lässtrategier och strategier
Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola
Verksamhetsplan för Förskolan Myggan En Reggio Emilia inspirerad förskola 2011 2012 Tillsammans möter vi världen i möjligheternas förskola Förskolan Myggan är en mötesplats för barn, föräldrar och pedagoger.
Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen
Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen Nu är språket allas angelägenhet Susanna Rimmerfors och Mia Möller driver satsningar på språkutveckling på Tätorpsskolan. Foto: Mats Lindblad Bostadsområdet Skarpnäcksfältet
Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff
Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff Vi arbetar med: Vi kommer att arbeta med demokrati, mänskliga rättigheter samt brott och straff inom
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor
Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori
Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt
Rapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Två konstiga klockor
strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Förskola - Hem 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? 1-5
Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Förväntansdokument Bodals Skola F-9
Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Läsåret 2014-2015 Inledning Detta förväntansdokument syftar till att tydliggöra vilka förväntningar förskoleklass, skola och fritids har på vårdnadshavare och elever,
Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Myran, Lyckåker förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under
Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Förskolan är till för ditt barn
Förskolan är till för ditt barn E N B RO S C H Y R O M F Ö R S KO L A N S L Ä RO P L A N Du är viktig Du är den som står ditt barn närmast. Därför är dina synpunkter be tydelsefulla i förskolan. Om du
FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Välkommen till min föreläsning: Bland QR-koder, fiffiga kompisar, flippade klassrum och interaktiva lärmiljöer.
Välkommen till min föreläsning: Bland QR-koder, fiffiga kompisar, flippade klassrum och interaktiva lärmiljöer. Om mig. Gunilla Colldén gunilla.collden@sundsvall.se Speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning
UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1
Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2014-2015 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Världshandel och industrialisering
Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka
Introduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012
1(6) Sörgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012 2 Vår vision Vi vill att: alla barn på Sörgården ska känna att de har samma rättigheter och möjligheter, flickor
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Upplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta