Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSKOGENS FÖRSKOLA 2015 Planen gäller från januari 2015 till januari

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Vision 3 2. Utvärdering av föregående års plan 4 3. Kartläggning och nulägesanalys 5 4. Diskrimineringsgrunder 6 Kön 7 Könsöverskridande identitet 8 Etnisk tillhörighet 8 Religion och annan trosuppfattning 9 Funktionshinder 10 Sexuell läggning 11 Ålder 12 Annan kränkande behandling Begreppsförklaring Ansvarsfördelning 14 Förskolechefs ansvar 14 Personalens ansvar Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: 15 Bilaga Fallbeskrivning/Incidentrapport 2

3 Vision I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan kränkande behandling. 1. Inledning Jag är värdefull och duger för den jag är. På Rudskogens förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska vara rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har, liksom diskrimineringslagen och skollagen, till syfte att främja barns lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Enligt skollagens 6 kap och diskrimineringslagen 1-4 kap ska huvudmannen: Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av kränkande behandlingar mot barn. Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det främjande arbetet bör bedrivas systematiskt, långsiktigt och vara en del av vardagen. 3

4 2. Utvärdering av föregående års plan Under september till oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som grund för 2015 års likabehandlingsplan. Planen gäller från januari 2015 till januari Utvärdering av förskolans årliga plan nov nov 2014, för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggning och nulägesanalys. Eftersom uppsikten på gården är varierande på grund gårdens utformning, har vi blivit bättre på att röra oss över hela gården. Vi har strategier för att dela upp barnen i olika rum med uppsikt av personal. Den kritiska punkten på dagen är efter utevistelse, då vi inte har full uppsikt hela tiden. Vi är duktiga på att uppmärksamma allas lika värde både enskilt och i grupp, men detta är ett ständigt pågående arbete. Trivselregler har arbetats fram eller håller på att arbetas fram tillsammans med barnen och varje avdelning har konkretiserat och synliggjort dem. Diskrimineringsgrunder: Kön: Vi pedagoger uppmuntrar barnen att leka könsblandat både inne och ute. Vi upplever att barnen är duktiga på att leka könsblandat oavsett om vi pedagoger är delaktiga i leken eller ej. Bland de äldre barnen blir det dock i den fria leken ofta flickcentrerat och pojkcentrerat. I de vuxenstyrda aktiviteterna delar vi delvis upp barnen i könsöverskridande grupper. I den mån vi får tag i böcker som bryter traditionella könsmönster så läser vi dessa för barnen. Vi pedagoger har blivit bättre men behöver fortfarande tänka på vårt bemötande av barnen gällande utseende och kläder. Om vi bryter mot våra gemensamma förhållningsregler angående bemötande av pojkar och flickor kan vi bli bättre på att påminna och säga till varandra. I de dagliga samtalen med barn och kollegor visar vi på allas lika värde oavsett kön. Detta genom att prata med barngruppen om hur man är en bra kompis, vi pedagoger försöker alltid finnas tillhands och vägleda barnen i konfliktsituationer och vid andra tillfällen under dagen. I alla arbetsplaner för förskolan finns genusperspektivet med som en stående punkt. Alla barn erbjuds att delta i alla aktiviteter som vi pedagoger erbjuder. Då vi köper in nytt material till förskolan har vi genusperspektivet i åtanke. Vi har sett över och ändrat i våra blanketter så att de är könsneutrala. Etnisk tillhörighet: En avdelning synliggör med flaggor och världskarta de olika länderna som är representerade på avdelningen. Fler avdelningar ämnar börja med detta. I den mån det finns tillgängligt så lånar vi böcker som handlar om barn som kommer från andra länder och kulturer. Vi pedagoger har ständigt diskussioner med barnen om varför vi människor ser olika ut i världen men att alla är lika mycket värda. Ett fortsatt mål är att få ett större samarbete med modersmålstränare och föräldrar om barnens kulturella bakgrund. Dockor med olika hudfärg finns på avdelningarna. 4

5 Religion och annan trosuppfattning: På förskolan respekterar vi alla religioner och trosuppfattningar. Vi pedagoger bör dock bli bättre på att uppmärksamma olika religioners högtider. Till hjälp för detta kommer vi att köpa in en almanacka där dessa finns markerade och där man kan läsa om högtiderna. Vi önskar ett större samarbete med vårdnadshavare och modersmålstränare kring religioners högtider och traditioner. Funktionshinder: Vi har blivit bättre på att dela med oss av de olika funktionshindren som finns representerade på förskolans avdelningar, men vi behöver bli ännu bättre på det. Personalen är öppen mot den övriga barngruppen om de funktionshinder som finns på förskolan och svarar på frågor och funderingar från barnen. Vi upplever att de barn som finns på förskolan med funktionshinder är delaktiga i leken och är väl integrerade i barngruppen. Vi pedagoger upplever att vi stöttar barnen med funktionshinder genom att finnas tillgängliga när helst de behöver eller när vi upplever att det är nödvändigt. I de dagliga samtalen med barnen pratar vi ofta om att alla är olika och vikten av att få vara det, alla får vara med i leken oavsett olikheter. Personalen finns ständigt i närheten av barnen men inte för nära eftersom vi inte vill hämma barnen i deras lekutveckling. Sexuell läggning: Personalen är öppen för samtal om frågan kommer upp bland barnen. Vi svarar och diskuterar alltid med barnen när de kommer med frågor, funderingar och tankar. I den mån det finns tillgängligt så lånar vi böcker som handlar om olika familjesammansättningar som t.ex. två pappor eller två mammor. Kränkande behandling: Vi personal har fått utbildning om hur vi går tillväga vid kränkande behandling. Vi upplever att vi är väldigt lyhörda mot både vårdnadshavare, barn samt personal på förskolan genom den dagliga kontakten och utvecklingssamtalen samt på våra arbetsplatsträffar. Vad gäller barnen uppmuntrar vi dem till att uttrycka sin åsikt. Om den kan upplevas kränkande för någon annan så försöker vi vägleda dem till ett annat sätt att uttrycka sig, som inte upplevs kränkande. I de dagliga samtalen uppmuntrar vi barnen att vara en bra kompis, visa hänsyn och lyssna på varandra. Vi personal hittar på saker tillsammans några gånger om året. Vi upplever att vi erbjuder en öppen kontakt mellan vårdnadshavare, barn och förskola. Vi uppfattar att vi accepterar varandras olikheter. Personalen är bra på att dela med sig av erfarenheter till både vårdnadshavare och kollegor vilket innebär en vinst för hela verksamheten. I huvudsak arbetar vi avdelningsvis två och två men vid större arrangemang samarbetar hela huset för att det ska bli så bra som möjligt för barnen. Exempelvis samarbetar hela huset vid jul, påsk, midsommar, förskolans dag etc. 3. Kartläggning och nulägesanalys. Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar är: Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal med barn och föräldrar. Dagliga kontakter med föräldrar. Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering. 5

6 Enkät till föräldrar. Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte och föräldraråd Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder husmodellen Gruppgenomgång med förskolechef på grupp och individnivå Vi har dagliga rutiner som samling, grupper och utevistelse. Där har vi god uppsikt över barnen. Mellan 9-14 så arbetar i regel tre personer på varje avdelning med undantag för tid för raster. Den kritiska punkten är mellan då vi är färre antal personal per barn. Analys utifrån kartläggningen Nu finns vuxna på olika platser på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att barnen leker mer blandat på avdelningarna. Vi upplever att vi har mer uppsikt även vid de dolda utrymmena. I barngrupperna pratar vi om allas lika värde, både enskilt och i grupp. Vår öppna planlösning gör att risken för kränkande behandling mellan barn har minskat. Barn får inte vistas själva i rum med stängda dörrar. Det får bara vara ett barn i taget på toaletterna. På äldreavdelningarna är det styrt hur många barn som får leka i samma rum samtidigt. Vi upplever att det är en kritisk period när vi kommer in efter utevistelsen. Då ska barn kläs av, bytas på/gå på toaletten samt tvätta händerna och gå till samling, och under den tiden känner vi att vi inte riktigt räcker till. Där finns det en risk att kränkningar kan förekomma. Trivselregler arbetas fram tillsammans med barnen. Varje avdelning konkretiserar och synliggör trivselreglerna. Med utgångspunkt från våra kartläggningar samt vad som framkommit i föregående årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande: 4. Diskrimineringsgrunder När man beskriver de olika diskrimineringsgrunderna och arbetet för att nå likabehandling på förskolan enligt dessa grunder används begreppen främjande och förebyggande. Främjande innebär det övergripande arbete som når alla barn, det värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheten. Förebyggande utgår från de identifierade riskfaktorer som upptäckts i kartläggningen, vilket ska minimera risken för kränkningar. 6

7 Kön Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Ur förskolans läroplan: Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter: Vi delar in barnen i mindre grupper för att främja och uppmuntra till nya lekkamrater och andra och nya lekar. Grupperna är köns- och åldersblandade. Vi bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån utseende och kläder. Vi erbjuder och läser böcker för som bryter traditionella könsmönster. Vi försöker planera och genomföra vår verksamhet med Genusglasögon. Genus genomsyrar hela vår verksamhet och pågår hela tiden i vårt arbete. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla barn känner att de har lika värde och kan ta lika mycket plats oavsett kön. Alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet. Aktiviteter för att nå målen: - Barnen har fått vara med och utforma trivselregler. - Vi erbjuder barnen böcker som bryter traditionella könsroller. - Vi är goda förebilder. - Personalen är uppmärksam på hur de bemöter varandra, både barn och vuxna. Uppföljning och utvärdering: - Vi följer upp aktiviteterna under våren. - Vi följer upp barnens trivsel vid utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten. - Vi intervjuar de äldre barnen (3-5 år) om deras trivsel på förskolan. - Varje avdelning går igenom sin kartläggning under en avdelningsplanering före den 1 april Analys i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2015 görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Slutlig utvärdering i samband med att denna plan utvärderas i november. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ser att barnen leker mer köns och åldersblandat. Vi bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån utseende och kläder. Vi lånar böcker från bokbussen. Vi försöker ha genusglasögon på oss hela tiden. 7

8 Könsöverskridande identitet eller uttryck Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön eller sexuell läggning. Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika könsöverskridande tillhörigheter: Vi har ett öppet och tolerant förhållningssätt kring dessa frågor och pratar med barnen om detta då frågor och funderingar uppkommer. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla ska känna sig lika värdefulla oavsett hur de ser ut, väljer att klä sig eller vilken livsstil de har. Aktiviteter för att nå målen: Vi är goda förebilder. Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter varandra, både barn och vuxna. Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november Ansvar Vi på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Läroplanens mål: Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter: Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Vi synliggör andra kulturer och uppmärksamma personal och de barn som har annat ursprung. 8

9 Aktiviteter för att nå målen: Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder. Vi lånar böcker och musik från bokbussen Vi pratar mer med modersmålstränarna och försöker involvera dem i något tema, t.ex. att läsa en bok. På en avdelning synliggör vi med flaggor de länder som finns representerade på avdelningen. Vi uppmärksammar FN-dagen. Vi planerar en global vecka under våren. Vi låter barnen ta med och visa bilder från andra länder. Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -15 Ansvar Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Religion och annan trosuppfattning Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar t.ex. ateism. Ur förskolans läroplan: Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning: Föräldrarna har möjlighet att påverka vårt arbete genom att berätta och visa hur de firar sina traditioner och högtider. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring: Förskolan respekterar alla religioner och trosuppfattningar. Aktiviteter för att nå mål Genom vårt värdegrundsarbete jobbar vi med allas lika värde samt människors rättigheter och olikheter. Vi lånar böcker som handlar om andra länder och kulturer. Vi tar hjälp av modersmålstränare och föräldrar med annan etnisk bakgrund för att lära oss mer om deras olika högtider, och sen pratar vi om dessa på våra avdelningar. Vi ska köpa in en almanacka som visar på traditioner från olika länder och kulturer. 9

10 Uppföljning och utvärdering: Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad 2015 som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november Värdegrundsarbete genomsyrar hela vår verksamhet. Vi läser böcker om andra länder och kulturer. Vi behöver utveckla ett bättre samarbete med föräldrar och modersmålstränare. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD och autism. Läroplanens mål och uppdrag: Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn: Vi har gjort tekniska och pedagogiska åtgärder. På två avdelningar har vi ljuddämpande skärmar. Alla avdelningar har ljuddämpande bord och underlägg i leklådor. Tre avdelningar använder plastmuggar till mellanmål. Vi tänker på ljussättning och placering av barnen i samlingen, vid matbordet och på vilan. Barnen delas in i mindre grupper på avdelningen. Vi arbetar med att hålla en låg ljudnivå i barngruppen. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla barn ska trivas och känna sig trygga på förskolan. Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov. Aktiviteter för att nå målen: Varje höst är barnen med och utformar trivselregler på sin avdelning. Vi läser barnböcker om hur man ska vara mot varandra. Vi samtalar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Alla som vill får vara med och leka. Vi uppmärksammar det barnen är bra på. Vid behov tar vi hjälp av externa resurser som ex. Tummen, BVC, områdets specialpedagog, hörselvården och Klaraborgs specialpedagogiska område. Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november

11 Genom intervjuer med barnen om hur de trivs på förskolan och att de känner sig trygga på förskolan. Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget hur vi ska motverka diskriminering och trakasserier. Våra tekniska åtgärder på avdelningarna har fungerat bra. Även våra pedagogiska åtgärder fungerar bra och vi tänker fortsätta som hittills med att hålla låg ljudnivå i barngruppen och dela in barnen i mindre grupper. Vi tänker på placeringen av barn med funktionsnedsättning när det gäller platsen vid t.ex. matbordet, samlingen, placering av klädhyllan, vilan o.s.v. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning. Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde: På blanketter använder vi ordet förälder/ vårdnadshavare istället för mamma och pappa. Vi samtalar med barnen om att familjer kan se olika ut. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Barnen ska förstå att familjer kan se olika ut. Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell läggning. Aktiviteter för att nå målen: Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer. Vi pratar med barnen då frågor uppkommer. Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad Vi har läst böcker om olika familjekonstellationer Vi tar tillvara barnens spontana frågor och funderingar kring olika familjekonstellationer Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. 11

12 Ålder Med ålder menas ålder på både barn, vårdnadshavare och personal. Ur förskolans läroplan: Sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Varje barn ska tillsammans med sina föräldrar få en god introduktion i förskolan. Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personl och barnens familjer. Så här arbetar vi för att främja rättigheter för alla oavsett vilken ålder man har: Pedagogerna bemöter alla (barn, vårdnadshavare och personal) jämställt oavsett ålder. Personalen uppmuntrar barnen att leka åldersblandat för att förhindra åldershierarki. Årets mål för att förebygga diskriminering utifrån ålder: Alla vårdnadshavare ska känna sig trygga med att lämna sitt/sina barn på förskolan. Alla barn och pedagoger ska känna att de har lika värde och kan ta plats oavsett ålder. Aktiviteter för att nå målen Vi är goda förebilder. Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter varandra, både barn och vuxna. Vi tar tillvara varandras kompetenser och idéer och har ett tillåtande klimat oavsett ålder och arbetslivserfarenhet. Uppföljning och utvärdering Vid utvecklingssamtal och i barnintervjuer följer vi upp barnens trivsel på förskolan. Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -15. Under våra avdelningsplaneringar finns möjlighet att prata om de här frågorna. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Ur förskolans läroplan: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Så här arbetar vi för att främja likabehandling: Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra. Vi dramatiserar hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat. Årets mål för att förebygga kränkande behandling: 12

13 Alla barn trivs och känner sig trygga i alla förskolans miljöer. Aktiviteter för att nå målen: Varje höst utformar vi trivselregler tillsammans med barnen. Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra. Vi dramatiserar och använder oss av flanosagor och figurer i arbetet. Vi använder oss av värderingsövningar. Vi är närvarande och strävar efter att se alla barn. På de äldre avdelningarna efter att barnen ska komma in, klä av sig och på ett lugnt sätt ta sig från kapprummet in på avdelningen till lugn aktivitet. Vi anpassar också vilka barn som går in tillsammans. På de yngre avdelningarna tar vi in de yngsta barnen först och har dem i ett rum efter blöjbyte och handtvätt tillsammans med en personal. En person finns i hallen och fortsätter att slussa in barn. De äldsta barnen är ute till sist och kommer in sist tillsammans med den personal som ska äta med dem i ett eget rum. Uppföljning och utvärdering: Vid utvecklingssamtal och i barnintervjuer följer vi upp barnens trivsel på förskolan. Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2015 som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -15 Vi pratar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra Vi har tillsammans med barnen upprättat gemensamma regler som vi har synliga för alla, t ex en blomma eller sol Intervjuer har fungerat som ett bra verktyg för att ta reda på hur barnen trivs på vår förskola. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. 5. Begreppsförklaringar Diskriminering Diskrimineringsbegreppet syftar till kränkningar som grundar sig på olika grunder såsom ålder, kön, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Det handlar om att man särbehandlat någon på ett sätt som missgynnar vederbörande, kränker eller på något sätt begränsar individens friheter och rättigheter. Man kan skilja på direkt och indirekt diskriminering. Direkt innebär att ett barn behandlas sämre än andra, med indirekt behandlas alla lika, vilket skulle kunna missgynna de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta skulle kunna vara barn som har någon form av funktionshinder. I verksamheten är det personal som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan i juridisk mening inte diskriminera varandra. 13

14 Om ett barn har anmält/uttryckt att någon ansvarig person utfört kränkande behandling eller om barnet medverkat i någon utredning som gäller överträdelse av lagen är det förbjudet att straffa barnet som följd. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. 6. Ansvarsfördelning Förskolechefs ansvar Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten: Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/ vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: 14

15 Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar. Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens vårdnadshavare. Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. 7. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: Skollagen kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet. a. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. b. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. c. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. d. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. 15

16 e. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt. f. Tid för uppföljning planeras in g. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas ärendet. Blankett finns på solsidan. h. Dokumentation samlas in och arkiveras av förskolechef Att anmäla till BEO i. Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om du anser att ditt barn är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din förskola. Personal som kränker barn. Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen. Så här gör du om en vuxen kränker ett barn Ta upp det direkt med den vuxne Informera förskolechef om det som inträffat Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när kränkning framkommit. Åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med uppföljning utvärderas åtgärderna. Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett brott kontaktas sociala myndigheter. Vid händelse som inneburit fara för liv och hälsa informeras arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare sker en utredning på förskolan Förebyggande Medarbetare diskuterar värderingar och enas kring rätt agerande i svåra situationer. Tillsammans bestämer medarbetarna på enheten hur man ger varandra feedback vid svåra ärenden. Diskussion görs tillsammans med förskolechef på enhetsmöten eller på möten med arbetslagen som görs upp vid behov. 16

17 17

18 Bilaga 1 Fallbeskrivning/Incidentrapport Den utsatte: Larm från: Datum Detta har hänt Signatur Samtal med: Uppföljningssamtal: Hur har det gått: Vi har informerat:

19 Signatur: Datum: