KURSGUIDE. Förskolebarnets utveckling och lärande (FO208A) Barndom och lärande Kursledare: Jutta Balldin

Transkript

1 Lärande och Samhälle Barn unga samhälle Höst 2013 KURSGUIDE Förskolebarnets utveckling och lärande (FO208A) Barndom och lärande Kursledare: Jutta Balldin

2 Medverkande lärare Kursledare Jutta Balldin, , Grupp: Handledare A: Fanny Jonsdottir, , B: Linda Palla, , C: Jutta Balldin, , D: Charlotte Paggetti, , E: Mats Olsson, , F: Gitte Malm, , G: Rehan Taha, , H: Thom Axelsson, , I: Gun Persson, , Musikprofil: Jörgen Jensen, , Övriga lärare/föreläsare Jyri Backman, Laid Bouakaz, Barbro Bruce, Carina Bäckström, Johan Dahlbeck, Per Dahlbeck, Mia Karlsson, Ola Olefeldt, Jonas Qvarsebo, Bim Riddersporre, Sanne Vils, Jenny Widmark, Hanna Wilhelmsson, Jessica Zaar, Annika Åkerblom, Ledningens uppgifter Prefekt Anne Harju, arbetsrum C277, tel , Bitr. prefekt Ann-Sofie Almquist, arbetsrum C278, tel 665, Kurssekreterare Anne-Marie Nilsson, arbetsrum C278, tel ,

3 Kursbeskrivning Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barndom som en social kategori och period i livet, samt förstå kopplingen mellan olika barndomskonstruktioner och yngre barns villkor för liv och lärande. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om barns mångsidiga utveckling, samt visa förståelse för innebörden av förskolemiljöer som stimulerar barns utveckling, lek och lärande. Ett genomgående mål är att studenterna ska utveckla förtrogenhet med för utbildningen centrala begrepp och teorier i förhållande till individuella och gemensamma tidigare erfarenheter och kunskaper. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för och reflektera över sambandet mellan en förändrad syn på barndom, förskolans historia, och yngre barns liv och lärande redogöra för teorier och aktuell forskning om yngre barns mångsidiga utveckling, förändringar i synsätt och pedagogiskt förhållningssätt muntligt och i skrift kritiskt reflektera över egna föreställningar i förhållande till kursens teoretiska innehåll, samt visa prov på god språk- och referenshantering beskriva, argumentera för och visa hur förskolepedagogisk miljö kan organiseras för att främja barns mångsidiga utveckling, lek och lärande Litteraturlista Litteratur kan tillkomma och/eller bytas ut innan kursstart Bouakaz, Laid (2012) Att behålla mitt och lära mig något nytt. Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. (30 s) Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s) Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & kultur (ca 200 s) Dahlbeck, Johan (2012). On Childhood and the Logic of Difference. Some Empirical Examples. Children & Society, vol 26, p 4-13

4 Gustafsson, Lars H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (188 s) (ca 80 s) Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (150 s) (ca 50 s) Läroplan för förskolan. Reviderad Utbildningsdepartementet Nordin-Hultman, Elisabeth (2011) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (ca 200 s) Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (271 s) (ca 50 s) Sommer, Dion (2009) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Stockholm: Liber (274 s) (ca 100 s) Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005) Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber (156 s) Rekommenderas också Engdahl, Ingrid (2007) Med barnens röst. Ettåringar berättar om sin förskola. Licentiatavhandling, Individ, omvärld och lärande/forskning nr 40, Stockholms universitet (102 s) Forskning40_Ingrid_Engdahl.pdf Tallberg Broman, Ingegerd (1995) Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur Dalen, Monica (2007) Intervju som metod. Malmö: Gleerups (eller liknande metodbok) Arbetsformer Föreläsningar med uppföljande workshop Kursen erbjuder 20 storföreläsningar med olika teman. Syftet med föreläsningarna är att inspirera till förståelse och kunskap, samt förtydliga centrala begrepp och teorier inom ramen för kursen. Handledningsseminarier

5 Kursen erbjuder 4 seminarier och 2 seminarieserier om tre dagar. Vid dessa seminarier träffar ni er handledare tillsammans med andra studenter i er grupp och har möjlighet att diskutera och presentera examinationsuppgifter, få handledning i era studier, samt utvärdera kursen efterhand. Er handledare fungerar som er främsta kontaktperson och det är också hon eller han som examinerar kursens uppgifter. Individuellt arbete och grupparbete Kursens mål och examinationsformer utgår från 10 veckors heltidsstudier. Det innebär att ni både individuellt och gruppvis också måste planera och arbeta med kursens innehåll under tid som inte är inbokad i förväg i form av föreläsningar och seminarier. Examinationer Min Barndom. En första delexamination (2 delmoment) utgörs av en mindre intervjustudie som presenteras i en reflekterande text, och en jämförande analys och presentation i grupp. Den individuella texten om 3 sidor examinerar lärandemål 1, 2 och 3. Studenten intervjuar en valfri person om sin barndom. Valda sekvenser av berättelsen används som en beskrivning av hur barndom kan göras och utformas. Exempel på vald sekvens eller tema kan vara relationer mellan barn och vuxna, barnomsorg, familjeliv, barns möjligheter, identitet och så vidare. Som stöd för beskrivningen används teorier och relevant forskning om barn, barndom, utveckling och lärande. Texten avslutas med en kort reflektion över skillnader och likheter i förhållande till egna barndomsminnen. Upplägg: Vald del av barndomsberättelse, (1 sida), Reflektion med hjälp av teori och forskning, (1 sida), Reflektion och jämförelse md fokus på till exempel historiska, kulturella och sociala skillnader, (1 sida). Texten lämnas in med försättsblad som anger kurs, titel, basgrupp, namn, datum, samt en referenslista. Den individuella texten ligger till grund för ett grupparbete inom vilket olika texter samordnas och jämförs, samt presenteras genom vald beskrivning och form. Det innebär att gruppen gemensamt bestämmer sig för vad de vill lyfta och diskutera gällande barns utveckling, barndom, förändringar och/eller specifika villkor. Gruppen ska kunna argumentera för sina val och anknyta till teori och relevant forskning. Form för presentationen kan vara gestaltande, power point, film eller annat. Presentationen genomförs inom ramen för ett seminarium med studentrespons (mål 1, 2 & 3) (9 hp). Texten publiceras på IL och mejlas till respektive handledare via Urkund*, senast fredagen den 27 september, kl Kriterier för betyget Godkänd (individuell text) - Relevant forskning och kunskap presenteras och används i reflektion av den valda berättelsen

6 - Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa och tydliggöra innehållet - Den skriftliga presentationen är mottagaranpassad och utmärks av ett korrekt språkbruk och referenshantering Kriterier för betyget Väl Godkänd (förutom ovanstående kriterier) (individuell text) - Texten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling, samt präglas av ett självständigt analytiskt förhållningssätt Kriterier för godkänt grupparbete - Presentation och deltagande i den efterföljande diskussionen, samt respons på andra studenters presentationer, utmärks av ett relevant och teoretiskt grundat förhållningssätt Förskolan som plats för barn. En andra delexamination (2 delmoment) består i att studenten medverkar i en gruppdiskussion om förskola som miljö för barns mångsidiga utveckling. Miljö ses och används här i dess utvidgade bemärkelse, med särskilt fokus på bemötande, samspel och lärande. Gruppens diskussion ligger till grund för en presentation med handdockor, i vilken en vald sekvens gestaltas. Den gestaltande presentationen ska tydliggöra hur förskola och förskollärare kan främja barns utveckling och välbefinnande. Som stöd för beskrivning och argumentation används relevanta teorier och begrepp, styrdokument och aktuell forskning. Presentationen äger rum inom ramen för ett gemensamt seminarium med lärar- och studentrespons. Varje grupp lämnar in en skriftlig redogörelse för hur arbetet i gruppen fördelats och genomförts, 1-2 sidor (alla mål) (6 hp). Kriterier för betyget Godkänd - Den gestaltande redovisningen speglar en för kursen relevant sekvens, och präglas av tydlig kommunikation - Presentationen innefattar argumentation och diskussion om förskolans möjlighet främja barns utveckling, lek och lärande, och använder i sin framställning adekvata teoretiska begrepp och styrdokument - Redogörelsen för arbetsfördelning och genomförande visar tydligt hur var och en medverkat i det gemensamma arbetet Kriterier för betyget Väl Godkänd (förutom ovanstående kriterier) - Redovisningen är problematiserande, vilket innebär att olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa

7 För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen ska den första delexaminationen bedömas som Väl godkänd och den andra som minst Godkänd. *Urkund är ett antiplagieringssystem som används för att kontrollera examinationsuppgifter och texter, och innebär därmed en rättssäkerhet för både lärare och studenter vid Malmö högskola. För att skicka en text via Urkund använder ni följande e-postadress: Veckoöversikt Översikten innefattar föreläsningar och workshops. Tider för handledningsseminarier är inte inskrivna här eftersom de varierar. Använd tomma dagar och håltider för individuellt arbete och grupparbete! Del 1: Introduktion till studier om barndom och barns utveckling Tis 3/ , D138 Introduktion till utbildning och kurs 1. Jutta Balldin med flera , C527 och C528 (i grupper om 20 studenter) Introduktion till datoridentitet, MAH s olika webtjänster och så vidare. Carin Holmgren Intresseanmälan i samband med kursintroduktion. Ons 4/9 Seminarium med respektive handledare. Introduktion Inför detta seminarium besvaras följande studentenkät: E/viewform Tor 5/9 Workshop Barnet som natur och kultur. Äventyr på museet. Mats Olsson Olika tider för respektive grupper. Se schema. Fre 6/ , D138 Barndomens historiska framväxt. Jonas Qvarsebo Axelsson, Thom och Qvarsebo, Jonas (2010). Ett historiskt perspektiv på barndom. I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur

8 , D138 Introduktion till akademiska studier. Sara Berglund Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (s. 7-23, s , s ) , D138 Bibliotekets tjänster. Jenny Widmark & Hanna Wilhelmsson V 37 Mån 9/ , D138 Den goda barndomen. Jutta Balldin Nordin-Hultman, Elisabeth (2011) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (Inledning, kap 1 och 2) Sommer, Dion (2009) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Stockholm: Liber (kap 1 och 2) , Biblioteket, C528 Information om talböcker och annan hjälp för studenter med läs- och skrivsvårigheter. Jessica Zaar Tis 10/ , D138 Studieteknik och stress. Carina Bäckström & Ola Olefeldt , D138 Om identitet. Sara Berglund Ons 11/ , D138 Livshistorier och lärares yrkesberättelser. Gitte Malm Tor 12/9 Seminarium med respektive handledare. Barndom V 38 Mån 16/ , D138 Perspektiv på barns utveckling och lärande. Gun Persson

9 , D138 Anknytning - en livlina för det lilla barnet. Bim Riddersporre Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & kultur (s 43-56, s & s ) Ons 18/ , D138 Juridik i förskolan. Jyri Backman Tor 19/ , D138 Utveckling genom samspel. Annika Åkerblom Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s) Engdahl, Ingrid (2007) Med barnens röst. Ettåringar berättar om sin förskola. Licentiatavhandling, Individ, omvärld och lärande/forskning nr 40, Stockholms universitet (Läs gärna hela lic avhandlingen men främst Inledning, s 1-8, Om Sterns teorier, s samt Resultat och diskussion, s ) Sommer, Dion (2005) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Stockholm: Liber (274 s) (kap 6) V 39 Mån 23/ , D138 Hur begriper vi barndom? Johan Dahlbeck Dahlbeck, Johan (2012). On Childhood and the Logic of Difference. Some Empirical Examples. Children & Society, vol 26, p , D138 Det kompetenta barnet. Jutta Balldin Gustafsson, Lars H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (kap 1-9) Sommer, Dion (2009) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Stockholm: Liber (kap 1 och 2) Tis 24/9 Vfu-lärardag

10 Tor 26/9 Seminarium med respektive handledare. Barns utveckling Fre 27/9 Inlämning av individuell text. Publiceras i mapp på IL, samt mejlas via Urkund till respektive handledare. Senast kl V 40 Vfu - Introduktionsvecka V 41 Seminarieserie och examinerande seminarium (3 dagar) Temperaturtagning. Muntlig utvärdering Del 2: Introduktion till studier om förskolans pedagogik V 42 Mån 14/10 En förskollärares möte med teori och praktik. Jörgen Jensen Mindre grupper, se schema för tid och plats Gustafsson, Lars H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (kap 1-9) Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (kap 7-9) , D138 Förskolans historia. Mia Karlsson Tallberg Broman, Ingegerd (2010) Svensk förskola ett kvalitetsbegrepp. I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur Ons 16/ , D138 Förskolans uppdrag i tid och rum. Charlotte Paggetti Läroplan för förskolan. Reviderad Utbildningsdepartementet Tallberg Broman, Ingegerd (2010) Svensk förskola ett kvalitetsbegrepp. I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur

11 Rudnert, Joel (2010) Historia i förskolan. I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur En förskollärares möte med teori och praktik. Jörgen Jensen Mindre grupper, se schema för tid och plats Gustafsson, Lars H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (kap 1-9) Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (kap 7-9) Tor 17/10 Seminarium med respektive handledare. Förskola. V 43 Mån 21/ , D138 En förskola för alla. Linda Palla Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber , D138 Interkulturalitet och barns lärande i förskolemiljö. Laid Bouakaz Bouakaz, Laid (2012) Att behålla mitt och lära mig något nytt. Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Ons 23/10, Tor 24/10, Fre 25/10 Presentation med handdockor och workshop. Sanne Vils Mindre grupper. Se schema för tider och salar V 44 Mån 28/ , , D138 Yngre barn och media. Helena Sandberg Ons 30/ , D138

12 Rika förskolemiljöer. Per Dahlbeck Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005) Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber (156 s) Tor 31/ , D138 Barns språkutveckling och språkande. Barbro Bruce Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & kultur (s , s ) V 45 Seminarieserie och examinerande seminarium (3 dagar) Utvärdering på IL.