Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp)

Transkript

1 Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Stockholm Kurskod: UQ168F Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) Våren 2016 Kursansvarig:

2 Schema: Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) UQ168F Våren 2016 Kursansvarig: Datum Lokal Innehåll Litteratur Tors 11/2 Kl Sal 222 Frescati hage 10 Skolans sociala problem kartläggning Kursintroduktion, kursbeskrivning och kursplan. Indelning i studiegrupper. Studiegruppernas fältarbete med fokus på skolans sociala problem. Valfri plats och tid Studiegruppsträffar: Planering av gruppens gemensamma arbete. Vilka förutsättningar - förväntningar ser ni som viktiga för ett gott samarbete i studiegruppen? Vad - hur ska ni genomföra fältarbetsuppgiften vad kommer gruppen inledningsvis överens om? Litteraturen Helldin & Sahlin (red) (2010) innehåller artiklar skrivna av institutionens forskare - speglar de olika fokus som finns representerade. Diskutera: Vilka olika perspektiv på specialpedagogiskt arbete framträder i boken? Lyft fram några likheter och skillnader i en jämförelse mellan olika perspektiv. Formulera någon gemensam diskussionsfråga till träffen den 10/3. Helldin & Sahlin (red) (2010) Torsdag 10/3 Kl Sal: 109 Hus 9 Olika perspektiv på specialpedagogiskt arbete: Kompensatoriska insatser och/eller förändringsarbete med fokus på sociala rättviseproblem och demokratiska möjligheter? Muntlig rapport från studiegrupperna. Atterström & Persson (2000). Helldin & Sahlin (red) (2010) Vecka 12 Valfri plats och tid Studiegruppsträffar: Litteraturbearbetning samt fortsatt planering och bearbetning av studiegruppens fältarbete. Tema utsatthet, diskriminering och mobbning Litteraturstudier: Utstött - en bok om mobbning. Fråga: Vilka paralleller kan ses mellan skolans bristfokus och mobbning? Kan vi prata om strukturell mobbning i verksamheter? Hur har jämlikhets- och sociala rättvisefrågor med detta att göra Thors (2007) Leon, R (2010) 12s Allen (2003) 35s

3 Torsdag 7/4 Kl Sal U11 Frescati hage Utsatthet, diskriminering och mobbning. Problem och möjligheter i arbetet med sociala rättvisefrågor i olika verksamheter? Är grundproblemet bristen på jämlikhet och demokrati? Hur kan diskriminering och mobbning motverkas? Ekerwald, H. & Säfström, C.-A (2012). Levd demokrati? Skola, mobbning i ungdomars liv. Stockholm: Liber. Helldin (2007) V15-16 Valfri tid och plats Studiegruppsträff: Sammanställning av fältarbeten. Se kursbeskrivningen. Måndag 25/4 Kl 12 Inlämning av fältarbeten på mondo, forum, inlämning fältarbeten Torsd 28/4 Kl Sal U10 Frescati hage Presentationer av fältarbeten. Respektive studiegrupp ansvarar för max 20 min. (presentation med efterföljande fråge/diskussionsstund. Obs tiden kan ändras utifrån antal studiegrupper ) Kl Sociala problem och demokratiska möjligheter. Med fokus på social rättvisa och förändringsarbete. Hur kan verksamheter utvecklas och förändras för att motverka utslagning, mobbning, diskriminering? Specialpedagogik och solidaritet - som omsorg & erkännande alternativt välgörenhet? Liedman (1999) 78s Amnå (Red, 1999) 37s Sivertun (2006) V19 22/5 Kl 24 Torsdag 26/ Valfri plats och tid Inlämning av individuell uppgift Sal 222 Studiegrupperna: Stöd varandra i funderingarna kring den individuella inlämningsuppgiften! Diskutera litteraturen: Amnå (1999), Liedman (1999): Vilka uttryck för solidaritet ser gruppen i sina verksamhetsstudier? Vilka beröringspunkter finns mellan likvärdighets- och solidaritetsbegreppet? Vilka former av solidaritet bör utvecklas i arbetet för social rättvisa? Vilka konsekvenser bör det få i planeringen och utförandet av likabehandlingsarbete i verksamheten? Inlämningsuppgiften skall nu senast vara inlagd på Mondo, uppgifter, individuell inlämningsuppgift. (Är glad om inlämning har skett tidigare än detta datum) Presentation av personliga reflektioner. Samtliga berättar (max 10 minuter) något om innehållet i den individuella inlämningsuppgiften. Tillsammans gör vi en summering av kursens innehåll. Avslutningsvis görs en utvärdering.

4 Studiehandledning Kursen är en fristående kurs inom ämnesfältet specialpedagogik. Kursen vänder sig till deltagare som arbetar eller ämnar arbeta med barn, ungdomar och vuxna. Kursen har som mål att uppmärksamma sociala problem, pedagogiska möjligheter och dilemman inom olika verksamheter. I litteraturen och föreläsningar är det framförallt skolans och förskolans sociala problem som står i fokus. Det ses dock som givande om deltagares erfarenheter av andra typer verksamheter kan berika kursens innehåll. På så vis kan vi lära av varandra och få möjlighet till vidare perspektiv på kursens innehåll. Ojämlika samhälls- och skolförhållanden anlägger olika betingelser för verksamheten. I kursen analyseras, jämförs och diskuteras ungdomars, barns och vuxengruppers ojämlika tillgångar av dominerande socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital i samhället och dess utbildningssystem. I en individualistisk skolsituation riskerar sociala rättviseproblem att omformuleras till att betecknas som elevers privata problem. Vid sådana förhållanden gynnas kapitalstarka elevgrupper medan andra grupper missgynnas och riskerar att slås ut i konkurrensinriktade verksamheter. Några av de övergripande frågor kursen behandlar är: Vad kan ses som sociala och kulturella problem i skolan och på samhällsnivå? Kan verksamheter utformas så att den motverkar och förebygger utslagning, diskriminering och mobbning i pedagogiska sammanhang? Hur kan pedagogiska och specialpedagogiska verksamheter utvecklas så att ett solidariskt och demokratiskt gemensamhetsskapande innehåll stärks? Kursuppgifter och examinationer Studierna bygger på att de studerande i stor utsträckning planerar och genomför arbetet i studiegrupper inför de kursgemensamma träffarna. I studiegruppen sker den förberedande gemensamma behandlingen av litteratur osv. inför de gemensamma kursseminarierna. Studiegruppen är ett forum för bearbetning och diskussion av litteratur, samt genomförande av ett fältarbete (se nedan). Som avslutande kursuppgift ska varje studeranden skriva ett paper om max 5 sidor med personliga kommentarer till litteratur och en reflektion till den egna studiegruppens fältarbete. Den individuella reflektionen läggs in på mondo uppgifter. Bedömning och betygsättning ges i anslutning till arbetet på mondo senast 3 veckor efter inlämningsdatumet (se schema). Kursen examineras i två moment; 1) medverkan och presentation av studiegruppens fältarbete (graderas U/G) och är på 2,5p, samt 2) lämnar in en skriftlig examinationsuppgift/reflektion vid kursens slut. Den skriftliga examinationsuppgiften/reflektionen (5p) ska utgöra en

5 individuell reflektion och kritisk bearbetning av genomförda aktiviteter, kursinnehåll och diskussioner (betygsättning av den avslutande examinationsuppgiften sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala, se separat beskrivning). Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen ska studenten kunna: beskriva och reflektera över hur sociala problem framställs i undersökta verksamheter. Verksamhetsdokument och dess pedagogiska konsekvenser undersöks med avseende på verksamheters sociala arbete. identifiera elevgruppers olika livsvillkor och de betingelser som skolsystem och lokala verksamheter kan erhålla olika barn- och elevgrupper. utforma och reflektera över förslag till målsättningar för att motverka utslagning, diskriminering och mobbning i pedagogiska sammanhang Specificering av kursens uppgifter: Arbetsformer I kursen ingår föreläsningar, seminarier, studiegrupper, IKT-användning, litteraturstudier och integrerad praktik i form av fältstudier. Litteraturstudier (se förslag på reflektionsfrågor, bl.a i schemat) Fältarbete I fältarbetet undersöker respektive studiegrupp tillsammans 2 verksamheters lokala eller kommunala styrdokument (värdegrund, sociala handlingsplaner, elevhälsa, likabehandlingsplan eller årlig plan) med fokus på hur olika verksamheter beskriver sociala förhållanden, problem, pedagogiska möjligheter och arbetet med dessa. Jämför verksamheter med förutsättningar av olika slag. Exempelvis verksamheter med barn/elevgrupper med avseende på olika socioekonomisk bakgrund, yrkes- respektive teoretisk inriktning, kön, etnisk tillhörighet, osv. Särskilt intresse läggs här vid verksamheternas beskrivning av pedagogiskt innehåll, förhållningssätt till kunskap och det relationsarbete som framställs. Jämförelser görs av relationen mellan övergripande visioner och innehållet i den direkta verksamheten. Med utgångspunkt från läsningen av

6 ovanstående dokument genomförs ett uppföljande samtal med någon verksamhetsansvarig i vilka förtydliganden av det skrivna innehållet kan göras. Utsagor från läsningen av dokument och påföljande samtal, redovisas och sammanställs skriftligt på ca 3 av arbetets max 6 sidor. I grupptextens avslutande 3 sidor tecknas reflektioner och förslag till hur verksamheten bör utvecklas alternativt förändras. Analysen sker med stöd i kursens litteratur. Punkta avslutningsvis några förslag. Sammanställningen utgör underlag för studentarbetslagets muntliga redovisning vid ett examinerande seminarium. Sekretessreglerna innebär att studenterna inte bör ange namn på skolor eller personer vid redovisningen eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "gymnasieskola A" och "lärare B/specialpedagog C". Sammanställning av fältarbeten. Sida 1-3: Börja med en kort bakgrundsbeskrivning där ni inledningsvis beskriver det ni behandlar och hur ni lagt upp arbetet (Bakgrund). Bakgrundsbeskrivningen mynnar ut i er frågeställning för undersökningen. Därefter redogör ni för några utsagor (Resultat) från de verksamheter som ni undersöker. Redovisa några centrala och belysande citat. Sida 3-6: I en efterföljande (Diskussion) diskuterar de resultat ni belyst i relation till kursens innehåll/litteratur. Avslutningsvis gör ni en kort summering av det ni kommit fram till. Formulera några centrala punkter. Förslag på fokusfrågor, se bilaga. Medverkan och presentation av studiegruppens fältarbete. Studiegruppens sammanställning läggs ut på Mondo, fältarbeten, presentation (se schema). Vid efterföljande träff (se schema) presenterar gruppen sitt arbete. Tänk på när er grupp leder seminariepresentationer och diskussioner: Alla i studiegruppen ska vara aktiva. Dela gärna upp ledarskapet. Ni ska försöka få så många som möjligt att bli delaktiga under diskussionen. Väck någon viktig fråga som ert arbete behandlat gärna av dilemmakaraktär. Den individuella examinationen Den skriftliga examinationsuppgiften ska utgöra en individuell reflektion och kritisk bearbetning av kursens innehåll. Uppgiften är en vidareutveckling av de tidigare uppgifterna. Den röda tråden i uppgifterna innebär att reflektera över hur olika betingelser och förhållningssätt i verksamheten bidrar till att öka eller minska barns/elevers möjligheter till delaktighet och social rättvisa.

7 Uppgiften ska innehålla: reflektioner till kursens olika delar: litteratur, seminarier och studiegruppens fältarbete. Beskrivningar/analyser på samhälls-, organisations-, grupp-, och individnivå ska finnas med. En sammanfattande avslutning där några viktiga punkter från arbetet lyfts fram Korrekta källhänvisningar när du refererar (var sparsam med citat) och korrekt referenslista. Vid universitetet gäller APA- systemet. Arbetet får omfatta max 5 sidor exklusive titelsida och referenslista (skriven med 12 punkter i typsnittet Times och 1,5 radavstånd.) Dvs, totalt max sidor. (Det är ramen för läsning och bedömning av inlämnade arbeten). Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom muntliga examinationer i grupp och en individuell skriftlig examinationsuppgift. Slutuppgiften, det vill säga den individuella, skriftliga examinationsuppgiften bedöms enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För att få slutbetyg på hela kursen krävs medverkan i: genomförda fältarbeten som redovisas muntligt och skriftligt medverkan i kursens reflektion av innehållet en individuell skriftlig examinationsuppgift. Vid betyget Fx kan komplettering av examination lämnas inom 10 dagar. Vid betyget F görs en ny examination inlämning 5/6. Examination som kommer in senare än överenskommet får betyget F i rättningsprotokollet och examineras vid andra tillfället.

8 Förslag på fokusfrågor till fältarbetsuppgiften (bilaga). Fältarbetsuppgiftens konkreta uppläggning planeras i studiegruppen. Respektive studiegrupp läser, jämför och analyserar lokala dokument och intervjusvar från två skolor. Vid analysen av lokala dokument och utsagor från samtalet med verksamhetsföreträdare, kan förslagsvis nedanstående frågor användas som fokusställare för analys och diskussion: Behandlar (och i så fall hur) dokumenten förhållanden som berör ojämlikheter inom verksamheten hur framställs problem respektive förslag på åtgärder i verksamheten? Ses likabehandlings frågor i ett pedagogisk sammanhang? Beskrivs problem och åtgärder som behov för enskilda elever, alternativt grupp eller behov av gemensam social art? Berörs eller uttrycker dokumenten (synligt eller dolt) dominans och maktförhållanden i beskrivningar av verksamheten eller olika delar/funktioner av/inom verksamheter? Hur beskriver och eventuellt problematiserar verksamheterna pedagogiska sammanhang och arbete med avseende på vilket utrymme som där ges olika barn- och elevgruppers skilda livssituationer, erfarenheter och olika tillgångar av kapital (Bourdieus kapitalbegrepp) som skolan värdesätter? Hur beskrivs sociala problem, diskriminering och mobbning i verksamheten framställs problem respektive möjligheter med ett språkbruk som anknyter till individcentrerade kategoriska synsätt respektive sociala relationella? Behandlas ovanstående som pedagogiska problem och möjligheter? Hur framställs skolans sociala problem och kommunikation med avseende på begreppen framgångsorienterade respektive förståelseorienterade förhållningssätt (Sivertun, i Helldin & Sahlin 2010) i de lokala dokumenten? Med vad och hur arbetar man för att utveckla gemenskap och solidaritet vilket innehåll ges detta begrepp/frågor av det här slaget (se Liedman, 1999) i de lokala dokumenten?