KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att bli lärare, 15 högskolepoäng. Becoming a teacher. Syfte. ifylls av UTSAM LL111G Grundnivå

Transkript

1 (6) vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Att bli lärare, 15 högskolepoäng Becoming a teacher Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Huvudområde: ifylls av UTSAM LL111G Grundnivå Förkunskapskrav: Se utbildningsplan Kursen ingår i lärarexamen med inriktning mot förskola och förskoleklass. Kursen inleder programmet Lärarutbildning 210 hp, 240 hp, 270 hp, 300 hp samt 330 hp. I kursen ingår två fältdagar som genomförs på förskola/förskoleklass. ifylls av UTSAM Syfte Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om förskolan och skolan som samhällsinstitutioner och grundlägga förståelse för det kommande läraruppdraget samt granska förskolans och skolans uppdrag att vara en utvecklingsmiljö för alla barn/elever. Kursen syftar även till att studenterna ska tillägna sig, för läraruppdraget, relevanta kunskaper om människors utveckling och lärande. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna använda nationella styrdokument och internationella överenskommelser och relatera dessa till egna och andras erfarenheter från verksamhet i förskola/förskoleklass för att diskutera läraruppdraget kunna förklara innebörden av en verksamhet som inkluderar alla samt med utgångspunkt i egna erfarenheter från verksamhet diskutera barns och elevers olika villkor och behov utifrån egen dokumentation av barns och ungas uppväxtmiljö i dialog med kurskamrater kunna reflektera över barns och elevers utveckling och lärande i skolan bland annat ur aspekterna genus, klass och etnicitet. kunna använda relevanta teoretiska begrepp rörande utveckling och lärande samt kunna gestalta lärandets villkor.

2 2(6) kunna redogöra för estetiska lärandeprocesser och redogöra för sådana processers potential samt kunna använda skrivande i den egna läroprocessen och reflektera över hur kunskaps- och språkutveckling samverkar Formerna för bedömning av studenternas prestationer Examinationen består av att studenten utifrån egen dokumentation av barns och ungas uppväxtmiljö i dialog med kurskamrater resonerar om barns och ungas livsvillkor och lärande i skolan. Vidare ingår en estetisk presentation i grupp av lärandets villkor kopplat till styrdokument på olika nivåer. I kursen ingår ett seminarium där erfarenheter från arbete i förskola/förskoleklass problematiseras utifrån målformulering ett och två. God språkbehandling och goda presentationsformer krävs. För betyget G krävs att lärandemålen uppnås. För betyget VG krävs dessutom att studenten visar att hon/han har ett tydligt analytiskt förhållningssätt till kursens centrala begrepp och tankemodeller och att hon/han kan använda och utveckla både egna och andras insikter för att reflektera och problematisera. Presentationerna karaktäriseras av utmärkt språkbehandling och precision. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten. Innehåll och kursens delkurser Kursens innehåll utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte, lärandemål och bedömningsformer. Arbetsformer Kursen innehåller varierande arbetsformer. Kursens arbetsformer, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning, mm, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genomförs i form av två fältdagar. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten. Betygsgrader Som betygsgrader används något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Litteratur och övriga läromedel Hela kursen

3 3(6) Litteraturlistan anger litteratur för Lärarutbildningens samtliga enheter. Därutöver förekommer litteratur för respektive enhet samt valbar litteratur som väljes i samråd mellan studenter och lärare. Ask, Sofia. (2005) Akademisk skriftspråkskompetens i praktiken och Röster i övergången. I: Lindgren, Maria (red.), Den skrivande studenten. Rapport nr. 15, Växjö universitet (30 s.). Bengtsson, Hans & Svensson, Krister. (2006) Ansvar och sekretess i förskola och skola. Stockholm: Liber (273s) Dysthe, O., Hertzberg, F. & Lökensgard Hoel, T. (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (201s) Einarsson, Jan. (2005) Studenter i en akademisk språkvärld. I: Lindgren, Maria (red.), Den skrivande studenten. Rapport nr. 15, Växjö universitet (15 s) Evenshaug, Oddbjørn. & Hallen, Dag. (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur (512 s.) (Urval ca 250 s), alternativt ca 250 sidor litteratur inom området Barn- och ungdomspsykologi. Genus, miljö, migration och etnicitet. Om konsten att arbeta med perspektiven. (2004) Malmö: Malmö högskola. (132 s) Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, alternativt Lärarnas Riksförbund. (2006). Lärarboken. Läroplaner. Skollagen. Policydokument. (194s) Malmö Högskola (2000). Studentens rättigheter och skyldigheter vid Malmö Högskola. (10 s) (Tillgänglig på nätet) Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber (160s) Skolverket. (1995) Överenskommet! Fyra internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. (Tillgänglig på (152s) Valbar litteratur Carlgren, Ingrid & Marton, Ference. (2002) Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet.(232 s) Claesson, Silwa. (2006) Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (130s) Engquist, Anders. (1997) Om konsten att samtala. Stockholm: Rabén Prisma. (260 s)

4 4(6) Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (2003). Lärarens arbete. Liber utbildning: Stockholm (235s) Lika för lika. Strategier för en jämställd skola (1998). Lärarförbundet (48 sid). Orlenius, Kennert. (2004) Värdegrunden: finns den? Stockholm: Runa förlag. (232 s) Sommer, Dion. (2005) Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld Hässelby: Runa förlag (304 s) Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000) Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet. (121s) Bilaga till kursplan: Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet I kursen introduceras Malmö högskolas perspektiv etnicitet och migration, genus och miljö. Studenten sätter sig in i vilka frågor som omfattas i perspektiven och varför dessa perspektiv är viktiga samhällsfrågor och hur de inkluderas i uppdragen för förskola, skola och fritidsverksamhet. Vidare diskuteras vilken betydelse kunskaper inom dessa områden har för att förstå de samhällsförändringar som sker. Studenten använder sina kunskaper inom perspektivområdena som analytiska redskap vid tolkning av styrdokumenten och studenten utvecklar sina kunskaper om sambanden mellan lärande och sociokulturella villkor, såsom genus och etnicitet. Kursvärdering Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

5 5(6) Kursplaneutskottets anteckningar: Kursplanen behandlad: (datum) (Välj en av nedanstående) Tillstyrkes Tillstyrkes förutsatt att justering görs enligt nedanstående Återremiss, med synpunkter enligt nedan Justering krävs inom följande områden: (Markera en eller flera av nedanstående) Syfte Lärandemål Former för bedömning av studenternas prestationer Innehåll Samband mellan kursplanens olika delar Arbetsformer Litteratur och övriga läromedel Perspektivbilaga Övrigt Utskottets kommentarer: Återremiss behandlad av enheten: (datum) Eventuell kommentar från enheten: Utbildningsnämndens anteckningar: Kursplanen behandlad: (datum) Beslut: (Fastställd, Återremiss) Om Återremiss, synpunkter:

6 6(6)