Kursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Transkript

1 1(6) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits Kurskod: PE1301 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - kunskaper om olika pedagogiska teoribildningar, - kunskaper om olika perspektiv på bildning och utbildningshistoria, - förståelse för centrala vetenskapsteoretiska begrepp och om hur man anlägger ett vetenskapsteoretiskt perspektiv, och - kunskaper för att skriva ett vetenskapligt paper, gällande problemformulering, disposition och referenshantering. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - redogöra för och jämföra olika pedagogiska teoribildningar som varit inflytelserika i modern tid, - beskriva och översiktligt jämföra olika perspektiv på utbildning och bildning, - diskutera och jämföra olika pedagogiska teorier ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv, och - formulera en vetenskaplig problemformulering och kunna disponera en vetenskaplig text, samt visa på en grundläggande förståelse för de problem som finns vid användandet av en viss vetenskaplig metod. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - granska olika pedagogiska teorier och hur dessa relaterar till olika kunskapssyn och människosyn,

2 2(6) - anlägga ett självständigt och kritiskt perspektiv på utbildning som ett samhälleligt fenomen, bland annat utifrån social klass och genus, - kritiskt värdera olika pedagogiska teorier och olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter, och - formulera självständiga slutsatser i vetenskaplig text gällande ett pedagogiskt relevant område samt att identifiera styrkor och svagheter i vetenskapliga texter. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen är uppdelad i fyra delkurser: Delkurs 1 Kommunikation och lärande, 7,5 högskolepoäng (Communication and Learning, 7.5 credits) Under delkursen introduceras och studeras olika teorier om och perspektiv på kommunikation och lärande samt deras konsekvenser för pedagogiska verksamheter. Under delkursen berörs frågor som - Hur lär vi? - Vad är kunskap? Delkurs 2 Bildning och utbildning, 7,5 högskolepoäng (Bildung and Education, 7.5 credits) Under delkursen introduceras och studeras bildning och utbildning ur ett idéhistoriskt perspektiv från antiken till nutid. Under delkursen berörs frågor som - Vad är bildning? - Varför finns det utbildning? Delkurs 3 Pedagogik som vetenskap, 7,5 högskolepoäng (Educational Research - Introduction, 7.5 credits) Under delkursen introduceras pedagogisk forskning. Med utgångspunkt från tidigare delkurser studeras olika forskningstraditioner och forskningsansatser. Under delkursen behandlas frågor som - Vad är vetenskap? - Vad är forskning? - Vilka forskningsfrågor har den pedagogiska forskningen ägnat sig åt? Delkurs 4 Vetenskapligt skrivande och temaarbete, 7,5 högskolepoäng (Scientific Writing and Paper, 7.5 credits) Under delkursen introduceras den studerande i vetenskapligt skrivande. Den studerande skriver en vetenskaplig text på ett valfritt tema med relevans för ämnet pedagogik utifrån vetenskapliga kriterier för vetenskaplig text. Studieformer Delkurs 1-3 Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarier är obligatoriska. Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift. Delkurs 4 Undervisning består av föreläsningar, seminarier och handledning. Seminarier och handledning kräver obligatorisk närvaro. Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Kommunikation och lärande, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Fyra skriftliga individuella studieuppgifter vilka tillsammans utgör en avslutande individuell examinationsuppgift samt deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Bildning och utbildning, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Fyra skriftliga individuella studieuppgifter vilka tillsammans utgör en avslutande individuell examinationsuppgift samt deltagande i seminarier. (Delkurs 2)

3 3(6) Pedagogik som vetenskap, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Fem skriftliga individuella studieuppgifter vilka tillsammans utgör en avslutande individuell examinationsuppgift samt deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Vetenskapligt skrivande och temaarbete, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0500) Två individuellt skrivna uppgifter samt ett paper. Den studerande ska också opponera på ett annat paper samt delta i seminarier. (Delkurs 4) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Kommunikation och lärande Bildning och utbildning Pedagogik som vetenskap Vetenskapligt skrivande och temaarbete För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

4 4(6) Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Hagström, Eva (senaste upplagan) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, 35 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Asplund, Johan (1987) Det sociala livets elementära former Göteborg: Korpen, 260 sidor Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet Lund: Studentlitteratur, 240 sidor Hultin, Eva (2003) Begreppet dialog hos kultur- och språkteoretikern Mikhail Bakhtin Örebro Universitet [opublicerat], 7 sidor* Jerlang, Espen, red (2008) Utvecklingspsykologiska teorier Stockholm: Liber, (s. 1-14, , , ) Marton, Ference; Dahlgren, Lars Owe; Svensson, Lennart & Säljö, Roger (1977) Inlärning och omvärldsuppfattning Stockholm: Almqvist & Wiksell, 166 sidor Säljö, Roger (2005) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 279 sidor Weir, Peter (1989) Döda poeters sällskap (film) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Englund, Tomas (1993) Från gemensamt intresse till egennytta - ett utbildningspolitiskt systemskifte? I Svedberg, Lars; Zaar, Monica (red) (1998): Boken om pedagogerna Stockholm: Liber, (s ) * Englund, Tomas (1993) Tre olika undervisningskonceptioner och förespråkandet av undervisning som kommunikativ argumentation Utbildning och Demokrati - Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 2(1), (s ) * Gustavsson, Bernt (2004) Vad är kunskap? Stockholm: Skolverket, 123 sidor* Korczac, Janusz 1992/2002 Barnets rätt till respekt Stockholm: Natur och Kultur, 100 sidor Kroksmark, Tomas, red (2003) Lund: Studentlitteratur, 533 sidor (s , , , ) Liedman, Sven-Eric 2001/2002 Ett oändligt äventyr, Om människans kunskaper Stockholm: Bonnier, 410 sidor Lundgren, Ulf P (1983)

5 5(6) Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori Stockholm: Liber, 252 sidor (s ) * Postman, Neil (1997) När skolans klocka klämtar. Om behovet av meningsskapande berättelser Göteborg: Daidalos, 165 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Biesta, Gert (2002) Bildung and Modernity: The Future of Bildung in a World of Difference Studies in Philosophy and Education, 21(4-5), (s ) (valbar)* Biesta, Gert (2006) Bortom lärandet Lund: Studentlitteratur, (s , ) (valbar) Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet Lund: Studentlitteratur, 245 sidor (valbar) Englund, Tomas (1986/2005) Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension Göteborg: Daidalos, (s , ) (valbar) Englund, Tomas (1993) Tre olika undervisningskonceptioner och förespråkandet av undervisning som kommunikativ argumentation Utbildning och Demokrati - Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 2(1), (s ) (valbar)* Englund, Tomas (1998) Varför ett sociopolitiskt perspektiv på det vi kallar undervisning och lärande? Kommunikation och meningsskapande i fokus Utbildning och Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 7(2), (s. 5-14) (valbar)* Gilje, Nils & Grimen, Harald (1992) Samhällsvetenskapernas förutsättningar Göteborg: Daidalos, 200 sidor Harnow Klausen, Sören (2006) Vad är vetenskap? Stockholm: Natur och kultur, 270 sidor Liedman, Sven-Eric 2001/2002 Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper Stockholm: Bonnier, 410 sidor (ca 100 valfria sidor) Lundgren, Ulf P (1983) Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori Stockholm: Liber, 252 sidor (s ) (valbar)* Marton, Ference, Hounsell, Dai, Entwistle, Noel (1986) Hur vi lär Stockholm: Rabén & Sjögren, 300 sidor, (valbar) Marton, Ference; Dahlgren, Lars Owe; Svensson, Lennart & Säljö, Roger (1977) Inlärning och omvärldsuppfattning Stockholm:Almqvist & Wiksell, 166 sidor, (valbar) Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv Stockholm: Prisma, 250 sidor, (valbar) Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare Malmö: Liber, (s. 7-62, , ) Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Ejvegård, Rolf 1993/2009

6 6(6) Vetenskaplig metod Lund: Studentlitteratur, 159 sidor Lund: Studentlitteratur, Rousseau, Jean-Jacques: Emile eller Om uppfostran, s Lund: Studentlitteratur, Wollstonecraft, Mary: Tankar om döttrars fostran samt reflektioner över kvinnligt uppförande i livets viktigare uppgifter, s Lund: Studentlitteratur, Kant, Immanuel: Om pedagogik, s Lund: Studentlitteratur, Dewey, John: Mitt pedagogiska credo, s Lund: Studentlitteratur, Stein, Edith: Problem med kvinnors bildning, s Lund: Studentlitteratur, de Beauvoir, Simone: Det andra könet, s Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008) Att skriva en bra uppsats Malmö: Liber, (s , , ) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Tillkommer ca 200 sidor enligt lärares anvisningar. Delkurs 2: Tillkommer ca 200 sidor enligt lärares anvisningar. Delkurs 3: Litteratur markerad som (valbar): Den studerande ska välja texter som representerar minst tre olika pedagogiska perspektiv om sammanlagt ca 500 sidor. Delkurs 4: Utifrån valt område väljer den studerande litteratur, ca 500 sidor eller annan empiri, som motsvarar 500 sidor med relevans för skrivandet av ett vetenskapligt paper. Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.