Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Transkript

1 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Samhällskunskap IIa, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Civics IIa, with Specialisation in Upper Secondary School Teaching, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: SH1901 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Samhällskunskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Samhällskunskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2015 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa - grundläggande kunskaper om politiska idéer och politiskt deltagande, internationella relationer och befolkningsrörelser, samt relationen mellan individ och samhälle ur olika perspektiv, och - förståelse för hur närmiljön kan användas för att uppmärksamma samhällsutvecklingen. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - använda politiska, sociala och rumsliga perspektiv, begrepp och teorier i beskrivningar och analyser av samhället, - använda den egna närmiljön som utgångspunkt och underlag för samhällsanalys, - tillsammans med andra diskutera politiska, sociala och rumsliga idéer och förhållanden, och - använda skriftspråket i samhällsanalyser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att kunna - reflektera över hur idéer, individer och samhällsstrukturer samverkar, och relatera detta till

2 2(5) lärande om samhället. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen är ämnesteoretisk och ger kunskaper i sociologi, kulturgeografi och statskunskap. Kursen bygger vidare på de ämnesteoretiska delkurserna från kursen Samhällskunskap Ia. Delkurs 1 Politiska idéer och uttryck, 7,5 högskolepoäng I delkursen fokuseras klassiska och moderna politiska ideologier och centrala begrepp inom politisk teori. Kursen gör nedslag i det politiska tänkandets historia och uppmärksammar teman som "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa" och "demokrati" utifrån olika perspektiv. Kursen berör även hur olika politiska ståndpunkter omvandlats till samhällsengagemang och olika politiska uttrycks- och deltagandeformer, såväl innanför som utanför det etablerade politiska systemet. Delkurs 2 Befolkningsrörelser och internationella relationer, 7,5 högskolepoäng Delkursen behandlar befolkningsfrågor och internationella relationer. I befolkningsfrågorna ingår grundläggande demografi, migration och annan form av rörlighet i lokala, regionala och globala sammanhang. Relationer mellan stad och land, städers funktionella differentiering, samt boendesegregation som följd av migration behandlas också. I delkursens andra del uppmärksammas centrala teoretiska perspektiv på internationella relationer, dels traditionella teorier som realism, liberalism och marxism, dels nyare inriktningar som konstruktivism, feminism och postmodernism. Delkurs 3 Människan och samhället 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en bakgrund till samhällets och stadens omvandling. Delkursen lyfter också fram vardagslivet som en fysisk och social arena för individens identitet, delaktighet och inflytande i samhället. I delkursen behandlas grundläggande sociologiska och kulturgeografiska perspektiv och begrepp som används för att förstå och förklara samhällets organisering och relationen mellan individ och samhälle. Olika former av inklusion och exklusion, kopplade till klass, kön och etnicitet berörs också. Delkurs 4 Att undersöka och analysera samhället, 7,5 högskolepoäng Delkursens fokus ligger på hur den egna närmiljön kan användas för att beskriva och förstå olika förändringar i samhället. Genom studiet av den urbana närmiljön uppmärksammas hur politiska, ekonomiska, rumsliga och samtidshistoriska förändringsprocesser kan utläsas i den urbana miljöns struktur och organisering. Under delkursen berörs detta även ur didaktiskt perspektiv. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, PBL-sammankomster och grupparbeten. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Politiska idèer och uttryck, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 1000) seminarier. (Delkurs 1) Befolkningsrörelser och internationella relationer, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 2000) seminarier. (Delkurs 2) Människan och samhället, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 3000) seminarier. (Delkurs 3) Att undersöka och analysera samhället, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 4000)

3 3(5) PM och muntliga presentationer samt obligatoriska moment i form av seminarier. (Delkurs 4) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom den tid som examinator anger efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Politiska idèer och uttryck Befolkningsrörelser och internationella relationer Människan och samhället Att undersöka och analysera samhället Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor 22,5 högskolepoäng från kursen Samhällskunskap Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

4 Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Skolverket (2011) Lgy11: Läroplan för gymnasieskolan Stockholm: Skolverket Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Bengtsson. Åsa (2010) Politiskt deltagande Lund: Studentlitteratur, finns även som elektronisk resurs della Porta, Donatella & Diani, Mario (2006) Social movements: an introduction Malden, MA.:Blackwell, (Valda delar) Heywood, Andrew (senaste upplagan) Political ideologies: an introduction Basingstoke: Palgrave Macmillan Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Eastmond, Marita (2007) Globala familjer: transnationell migration och släktskap Möklinta: Gidlunds förlag Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas (senaste upplagan) Internationella relationer Lund: Studentlitteratur Hedberg, Charlotta & Malmberg Bo (2008) Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld. Underlagsrapport nr 18 Stockholm: Globaliseringsrådet, Koser, Khalid (2007) International Immigration: A Very Short Introduction Oxford: Oxford university OECD (2009) International migration: the human face of globalisation. Summary in Swedish. Migration över gränserna: globaliseringens mänskliga sida. Sammanfattning på svenska. OECD Publications centre, Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Ahrne, Göran (2007) Att se samhället Malmö: Liber Ambjörnsson, Ronny (1996/2011) Mitt förnamn är Ronny Stockholm: Atlas Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2003) Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män Stockholm: Bonnier Hylland-Eriksen, Thomas (2004) Rötter och fötter: identitet i en ombytlig tid Nora: Nya doxa 4(5)

5 5(5) Salonen, Tapio (2011) Hela staden. Social hållbarhet eller desintegration? (red) Umeå: Borea Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red) (2008) Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid Malmö: Liber, (valda delar läses) Berger, Sune, Lundmark, Mats & Strömberg, Thord (2006) Bergslagsidentitet i förändring: En forskningsresa i tid och rum Örebro universitet. Bergslagsforskning 1, läs Hallberg, Lena "Bruksanda vad är det?" Egerö, Bertil (1979) En mönsterstad granskas: bostadsplanering i Örebro Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning Delkurs 4: Referenslitteratur Björk, Cecilia & Laila Reppen (2000) Så byggdes staden Stockholm : Svensk byggtjänst Jörnmark, Jan (2008) Övergivna platser 2 Lund: Historiska Media Wångmar, Erik (2005) Att skriva stads- och kommunhistoria: en handledning för forskning med stads- och kommunhistorisk källmaterial Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet, (valda delar läses)** Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Texter på ca 200 sidor kan tillkomma. Delkurs 2: Texter på ca 200 sidor kan tillkomma. Delkurs 3: Texter på ca 200 sidor kan tillkomma. Delkurs 4: För litteratur markerad med ** väljs delar i samråd med läraren. Boverkets kunskapsbank om planering används under delkursen: En skönlitterär bok, samt texter på ca 500 sidor till PM-uppgiften väljs också i samråd med läraren. Övrigt Det kan tillkomma kostnader i samband med exkursion eller för material som t.ex. filmhyra.