Årlig plan mot diskriminering Kränkande behandling vid BergaLyckans förskola

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering Kränkande behandling vid BergaLyckans förskola Gäller från 1 januari december 2014 Ett målinriktat arbete för att: Motverka diskriminering Främja barns lika rättigheter Förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.

2 2

3 Innehåll Vision sid 4 Begrepp och definitioner sid 4 Främjande arbete sid 5 Förebyggande arbete sid 6 Åtgärdande arbete sid 7 Plan för förankring, uppföljning och utvärdering sid 9 Bilaga 1 Barn som av olika anledningar inte äter sid 10

4 Visioner Ljungby kommuns skolplan: Vi ger våra barn, ungdomar och studerande bästa möjliga förutsättningar i livet. Bergalyckans vision Alla barn på Bergalyckans förskola är trygga och glada, och alla är kamrater. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. BergaLyckan ska utgöra en trygg lärandemiljö för barn och personal. Definitioner och begrepp Diskriminering Diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder (Enligt bestämmelser i Diskrimineringslagen 2008:567) Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av såväl vuxna mot barn som barn mot barn. (Enligt bestämmelser i Diskrimineringslagen 2008:567) Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan utföras av såväl vuxna mot barn som barn mot barn. (Enligt bestämmelser i Skollagen 14 kap) Kränkningar kan vara: fysiska verbala psykosociala text och bildburna En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Den som uppger att hen har blivit kränkt, måste alltid tas på allvar. 4

5 Främjande arbete (Det man gör i vardagen utan förekommen anledning) Vår lokala arbetsplan för likabehandling: Bergalyckan utgör en trygg lärandemiljö för barn och personal. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling Arbetsklimatet präglas av ömsesidig respekt. Vi arbetar aktivt för en trygg förskola. Vi arbetar aktivt för att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har beredskap för åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.. För att främja barns lika rättigheter, motverka trakasserier och kränkningar på Bergalyckan är följande en naturlig del i vårt vardagliga arbete. Största delen av vårt arbete är främjande samtal och aktiviteter. Många av samtalen pedagogerna är inblandande i handlar om att lösa konflikters som ofta uppkommit genom missförstånd. Genom att ha uppföljningssamtal med barnen märker vi om vi hittat rätt väg att lösa konflikter, problem och missförstånd. Många barn mår bra av detta och utvecklas i sitt sätt att hantera konflikter Alla barn blir uppmärksammade och får talutrymme varje dag. Vi använder medvetet alla dagens rutinsituationer för att ge barnet talutrymme och bekräftelse Vi strävar efter att möta varje barn dagligen i tamburen. Vi har nolltolerans mot dumma och elaka ord. Ni accepterar inte könsord, svordomar och diskriminerade tilltal. Om det händer att någon använder dumma och elaka ord säger vi till barnet De orden använder vi inte på förskolan. De vuxna har ansvar att ge barnen alternativ. Vuxna uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, men det är den behövande som avgör om den vill ha hjälp. Pedagogerna uppmuntrar barnen att be någon kamrat om hjälp. Pedagogen kan också ställa frågan Finns det någon som kan hjälpa X med X. Vi befrämjar turtagning i lek. Vid olika aktiviteter tränar vi turtagning, ex skickar trumman vid samlingen, skickar mat, ställer oss i kö. Vi vuxna är förebilder och föregår med gott exempel. Vuxna på förskolan bemöter varandra med respekt. Vi pratar med varandra om hur vi föregår som goda exempel. Vi delar barnguppen i mindre grupper vid flera tillfällen under dagen. Vi planerar för mindre grupper vid våra rutinsituationer såsom läsvilan, vissa samlingar, vid måltiderna samt avoch påklädning Ofta diskuterar med barnen om hur en bra kamrat är. Genom samtal med barnen tar vi reda på att barnen vet vad en bra kamrat är och hur barnet själv blir en bra kamrat. Pedagogerna styr sammansättningen av olika grupperingar på avdelningen. Barngruppen delas efter hur de trivs tillsammans och emellanåt efter färdigheter. Gruppsammansättningen beror på situationen. BRA-stolen. Ett barn får sitta på en stol och berätta vad hen är bra på. Därefter berättar alla kamraterna en sak var som det tycker att barnet i Bra- stolen är bra på. Målet är att stärka barnets självkänsla. Pedagogerna intervjuar alltid barnet efteråt hur det kändes att sitta i Bra stolen. Om ett barn vid tillfället inte vill sitta på Bra-stolen får de erbjudande vid senare tillfälle. Pedagogena hjälper barnen att lösa konflikter genom samtal, där alla berörda får komma till tals. 5

6 Vuxna samtalar om situationer och gemensamma lösningar, även över avdelningarna. Spontana möten och samtal på pedagogernas initiativ sker ute på gården och under raster. Strukturerade informationsmöten med förskolechefen hålls en gång/vecka och gemensamma reflektionsmöten. Beslut som gäller alla tas på APT, samt vid informationsmöten eller av förskolechefen. Vi strävar arbeta med att vara närvarande pedagoger och finnas nära barnen så att de har chans att bli rätt tolkade vid konflikter. Vi strävar efter att alltid finnas i samma rum som barnen. Barnen har alltid rätten att komma till tals. Vid osämja mellan barn är det pedagogerna som har bestämmanderätten. Vi jobbar kontinuerligt med att möta våra egna attityder och värderingar så att vi kan möta människor neutralt och professionellt. På våra APT kommer värdegrundsgruppen att genomföra olika övningar där vi får möta olika frågeställningar. Främjande arbete för att motverka trakasserier på grund av: Kön - vi ger flickor och pojkar mycket utrymme Könsöverskridande identitet eller uttryck - vi har utklädningskläder som tillåter olika identiteter Etnisk tillhörighet - vi bemöter alla barn med nyfikenhet, skaffar kunskap om resp. hemspråkspråk och traditioner Religion och annan trosuppfattning - vi skaffar kunskap via litteratur, nätet och samtal med barn och föräldrar Funktionshinder - vi har lokaler som är anpassade för alla, vi bemöter barnens frågor Sexuell läggning - vi bemöter och utmanar barnen i deras tankar och funderingar Ålder - vi tänker i termer av mognad istället för ålder Förebyggande arbete (Omfattar områden som identifierats som riskfaktorer) Kartläggning av läget på enheten Under året görs kontinuerliga kartläggningar av nuläget på förskolan. Värdegrundsteamet är ansvarigt för att detta genomförs. Våren 2014 kartläggs Pojkar och flickors talutrymme Hösten 2014 kartläggs Vilka leksaker väljer barnen att leka med Oktober 2013 gjorde vi en kartläggning av Barn som inte äter se bilaga1 6

7 Riskfaktorer I kartläggningen framkom att barn som inte äter den mat som serveras erbjuds annat som barnet tycker om. Pedagogerna försöker få barnet att äta men om det inte går så serveras istället en smörgås. Åtgärder Pedagoger och föräldrar hittar metoder för så att föräldrar är informerade om att barnet inte ätit, utan att denna information förs över huvudet på barnet. Vi gör inte något problem av barnets ickeätande För att likabehandlingsplanen ska bli ett levande dokument har vi kommit fram till att det måste finas ett Värdegrundsteam som har kontinuerliga träffar där de diskuterar och fördelar arbetet. Åtgärdande arbete Upptäcka Alla personal har ett ansvar för att upptäcka och agera. Alla har rapporteringsplikt till rektor vid misstanke om kränkningar där man kortfattat beskriver vad som hänt. Tecken hos den som är utsatt för kränkande behandling kan vara: Nedstämdhet Ensamhet Aggressivitet Ovilja till kommunikation Kroppsliga besvär Svårt att koncentrera sig 7

8 Om du som personal vet eller har sett något: Prata med berörd personal Utreda, åtgärda dokumentera och följa upp Om vi får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande eller diskriminerande behandling i verksamheten, är vi skyldiga att utreda omständigheterna och vidta åtgärder. Varje incident av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i verksamheten När vi fått kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling skall det i första hand utredas av avdelningspersonalen. Om detta inte ger önskat resultat så anmäls ärendet till förskolechefen. Ärendet dokumenteras. Vid diskriminering eller annan kränkande behandling används barn- och utbildningsnämndens rapportmall som underlag. Denna arkiveras och sänds vidare till barn och utbildnings nämnden. Vid anmälan av kränkande behandling då vuxna är inblandade kallar förskolechefen till samtal. Förskolechefen dokumenterar och beslutar om åtgärder. Mall för alla former av misskötsamhet. Nedanstående mall används stegvis. Direkt tillsägelse Allvarssamtal Trepartsamtal (inblandade samt personal) Föräldrasamtal. Vid kännedom om kränkning, trakasserier eller diskriminering av vuxna mot barn kontakta förskolechef Efva-Lena Andersson Blanketter för utredning av kränkande behandling finns hos förskolechef och hos personalen, samt på intranäten 8

9 Plan för förankring, uppföljning och utvärdering Vi utvärderar årets plan genom att: 1. Vid höstterminens uppstart informera och involvera all personal den årliga planen för likabehandlig. 2. Föräldraråde behandlar olika frågor i den årliga planen under året. 3. Ha en stående punkt på APT där åtgärderna i planen tas upp. Arbetet dokumenteras. 4. Genomgång och uppföljning av åtgärder sker kontinuerligt på arbetslagsträffar. Arbetet dokumenteras. 5. Åtgärderna följs upp och utvärderas i Kvalitetsredovisningen av rektor och arbetslagen. Vill du veta mer: kan du gå in på dehär länkarna: 9

10 BILAGA 1. Kartläggning av personalens metoder och bemötande kring barn som inte äter december 2013 METOD Personalen har avsatt tid till diskussion i arbetslaget för att diskutera hur de möter barn som av olika anledningar inte äter. Varje arbetslag har sedan skriftligt lämnat ett dokument som beskriver deras mål och metoder. SAMMANSTÄLLNING AV AVDELNINGARNAS SVAR Filuren Alla barn är olika och behöver därför bemötas på olika vis. Smulan Försöker på alla sätt att få i dem lite mat. Går det inte så får de en bit knäckebröd eller lite banan så de klarar sig till nästa måltid Spelevinken När det gäller barn som inte äter brukar vi inte göra någon stor affär av det. Om vi hittar något som detta barnet tycker om så erbjuder vi det (ex smörgås) för att barnet ska få i sig något. Pysen Vi erbjuder på olika sätt att få barnen till att smaka på maten.vi försöker att övertala dem. Vi vuxna sitter vid olika bord för att det ska gynna barnens matsituation. Sista utväg är att ge dem knäckebröd. Krabaten Vi erbjuder allt som finns på bordet. Vill de inte äta soppan så får de fler pannkakor så att de blir mätta. Vi tänker det samma med knäckebröd efter maten. Vi bråkar inte över maten på något sätt. Vi tycker att måltiden ska vara en trevlig stund. Kulingen Vid matsituationerna är vi uppmärksamma på hur barnen äter. Då vi upplever att de äter för lite har vi först en dialog med personalen på avdelningen och därefter även med föräldrarna. Vi diskuterar vad vi kan göra för att förbättra situationen. Vår erfarenhet säger att det är bäst att inte göra för stor grej av det för det förvärrar oftast problemet. ANALYS Inget barn tvingas att äta på BergaLyckans förskola. Pedagogerna erbjuder all mat som finns på bordet. Äter barnet av någon anledning inte den serverade maten så anstränger sig pedagogerna att ge barnet något som barnet äter. Det är viktigt för barnen att få någon näring för att orka leka och tillägna sig tiden på förskolan. Vi skapar inget problem kring maten. Viktigt att informera och ha en dialog med föräldrarna 10

11 ÅTGÄRDER Pedagogerna diskuterar vid nyanställning av pedagoger till avdelning, och regelbundet på APT frågor kring måltidspedagogiska påståenden från såsom: Vi sitter tillsammans med barnen under hela måltiden. Vi äter samma mat som barnen Vi har en positiv attityd till maten vilket vi visar genom att smaka på all mat. Vi låter barnen hjälpa till att duka Vi låter barnen hjälpa till att duka av efter maten. Vi låter barnen ta all mat själva, beroende på ålder Vi låter barnen avsluta sin måltid den takt de själva vill Vi låter barnen bestämma själva om de vill smaka på maten (ber dem inte om att smaka på maten) Vi låter barnen själva bestämma vad de vill äta. Vi låter barnen bestämma hur mycket eller hur lite de ska äta Vi kommenterar inte (säger inget) om barnen väljer att inte ta av någon mat, ex grönsakerna Vi ser till att alla barn deltar i samtalet vid måltiden. Vi värderar inte maten/livsmedlen genom att tala om huruvida de är nyttiga/onyttiga Vi utnyttjar måltiderna för att prata om upplevelser av matens smaker, färger, dofter etc. Vi gör måltiden till ett tillfälle att lära känna olika livsmedel, varifrån maten kommer och olika kulturer Vi gör måltiden till en trevlig samvaro 11