LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Solenskolan rev

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Solenskolan rev

2 INLEDNING Alla förskolor och skolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Förskolorna och skolorna måste också arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Sedan 1 januari, 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan och skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för elevers lika värde. På Solenskolan har vi valt att sammanföra dessa till en plan i och med att innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Denna handlingsplan omfattar dels arbetet för att främja likabehandling och dels med att motverka alla former av kränkande behandling och den omfattas av alla i förskolan/skolan. Likabehandlingsarbetet ska präglas av helhetsstänkande och ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, i arbetet med trivsel- och ordningsregler och i skolans övriga arbete. Alla som arbetar i förskolan och skolan ska därför lägga stor vikt vid värdegrundsarbetet som utgör grunden för vårt arbete. Rektor Anders Digné 2

3 SKOLANS UPPDRAG Utdrag ur Lgr 11 Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Utdrag ur Barnkonventionen Artikel 3 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Artikel 28 1 ) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention. 3

4 VAD SÄGER LAGEN? Utdrag ur skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utdrag ur skollagen 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Utdrag ur diskrimineringslagen 1 kap.1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vision förberedd för framtiden Genom att skapa en god lärandemiljö ger vi våra barn och ungdomar förutsättningar till en hög måluppfyllelse. FÖRBEREDD FÖR FRAMTIDEN GOD LÄRANDE MILJÖ HÖG MÅL UPPFYLLELSE 4

5 VERKSAMHETSIDÉ Kunskap Verksamheten ska bygga på en helhetssyn till lärande, där leken, utforskandet, nyfikenheten och lusten att lära ska utgöra grunden för att skapa en god lärande miljö. Trygghet Verksamheten ska bygga på en grundsyn att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Inflytande och ansvar Verksamheten ska bygga på att barnet/eleven utifrån förmåga och ålder får ta ansvar för egna handlingar och miljö samt ges reellt inflytande på verksamhetens innehåll och utformning. Verksamheten ska sträva mot att hem och skola tar ett gemensamt ansvar för barnets/elevens utveckling och lärande. Hälsa Verksamheten ska präglas av att skapa sunda levnadsvanor hos barnen/eleverna samt uppmuntra och stödja dem i att göra egna hälsofrämjande val. SOLENSKOLANS VÄRDEGRUND Vår utgångspunkt är att alla människor är lika mycket värda. Vi vill att alla barn, ungdomar och vuxna lever efter vår devis Lika Olika, Olika Lika, vilken betyder att alla är lika mycket värda, och alla är unika och har rätt att bli behandlade aktningsfullt. Solen rektorsområde är en social och mångkulturell mötesplats, där FN: s barnkonvention ska genomsyra arbetet. Vår målsättning är att det råder ett lugnt och tryggt klimat med god stämning mellan alla i förskolan/skolan samt att vi visar varandra en ömsesidig respekt. Arbetet mot alla former av kränkande behandling ska ständigt vara aktuellt. Tydliga vuxna är alltid trygga auktoriteter som barn och ungdomar behöver som förebilder. Hemmet och skolan ska samarbeta och klart ta avstånd från alla former av kränkande behandling. Ett gott samarbete får en positiv inverkan på våra barn och ungdomar. ORGANISATION OCH ANSVAR Skolledningen har övergripande ansvar för arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling samt för personalens kompetensutveckling i ämnet. Skolområdet har ett lokalt elevhälsoteam, EHT, bestående av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Klasslärare/ansvarig pedagog och/eller annan personal deltar efter behov. Det lokala elevhälsoteamet ansvarar för uppföljning av arbetet med att främja likabehandling och motverka alla former av kränkande behandling. Teamet träffas regelbundet. Klasslärare/ansvarig pedagog och arbetslag ansvarar för att genom observationer och samtal med barn/elever och vårdnadshavare skaffa sig kunskap om barnets/elevens skolsituation och trivsel. Vid kränkande behandling ansvarar klasslärare/ansvarig pedagog och arbetslag för att åtgärder och/eller stöd sätts in och en åtgärdsplan upprättas. De insatserna dokumenteras. 5

6 MEDINFLYTANDE I ARBETET MED PLANEN Barnen/eleverna ska ges möjlighet att komma med synpunkter/förslag till förbättringar av planen. Detta sker med hjälp av: Trygghetsvandringar då barnen/eleverna ger sina synpunkter på områden och platser i skolan som känns obehagliga och mindre lustfyllda, kontra behagliga och lustfyllda att befinna sig på. Regelbundna samtal i grupper/klasser om förhållningssätt, respekt och ansvar. Klassråd där eleverna tar upp aktuella frågor som rör verksamheten. Elevråd, matråd där representanter från varje klass samt skolledningen träffas regelbundet, tar del av ärenden och fattar beslut om vilka åtgärder som ska vidtas på kort och lång sikt. Enkät för årskurs 2 och 5 som är övergripande för alla skolor i kommunen, där även vårdnadshavarna ger sina synpunkter på verksamheten. Efter hälsosamtal med förskoleklass, åk 4 får skolsköterskan en bra överblick om trivseln i gruppen. Eleven kan påverka genom att berätta för skolsköterskan om kränkande behandling sker på skolan. INFORMATION OCH FÖRANKRING All personal, barn/elever och vårdnadshavare skall känna till likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Personalen ska aktivt arbeta för likabehandling och mot kränkande behandling i det dagliga arbetet. Kontinuerlig utvärdering av handlingsplanen ska genomföras, minst en gång per år. Barn/elever och vårdnadshavare ska informeras om handlingsplanen av klasslärare/ansvarig pedagog i undervisningen, på utvecklingssamtal och vid föräldramöten. Handlingsplanens innehåll ska förankras genom klassråd, elevråd och lokal styrelse. Ansvariga är skolledning, klasslärare/ansvarig pedagog samt det lokala elevhälsoteamet, LEHT. Planen ska presenteras i skolkatalogen och på skolans webbsida. Klasslärare/ansvarig pedagog ansvarar för att göra planen känd hos praktikanter, och nya föräldrar och elever. Skolledningen ansvarar för att informera nyanställda. UPPFÖLJNING Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ska årligen följas upp, utvärderas och revideras. Ansvariga är skolledningen samt det lokala elevhälsoteamet, LEHT. 6

7 SOLENSKOLANS VISION OCH MÅL Barn/elever som trivs i sin skola lär sig mer. Vår skola ska utgöra den bästa av miljöer för utveckling och lärande för alla barn/elever. Vår skola ska vara en trygg och stimulerande arbetsplats att vistas på för både personal och barn/elever. Vi ska arbeta för alla barns/elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi ska arbeta för att öka alla barns/elevers delaktighet och inflytande i skolans vardag, utifrån varje barns/elevs egna förutsättningar. Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska visa varandra en ömsesidig respekt och vara lyhörda gentemot varandra. Alla barn/elever ska få möjlighet att utveckla sin känsla för framtidstro, tro på sig själv och att lyckas. Nyfikenhet, fantasi och lust att lära, är även de tre viktiga redskap för att kunna tillgodogöra sig goda kunskaper i ett livslångt lärande. Ingen ska utsättas för mobbning, sexuella trakasserier eller någon annan form av kränkande behandling. Inget språkbruk som kan uppfattas som kränkande ska användas av vare sig personal eller barn/elever. Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska veta vem de ska vända sig till när de själva eller någon annan behöver hjälp. Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska känna till likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling och arbeta för att den efterlevs. FÖREBYGGANDE ARBETE Alla vuxna ska vara bra förebilder och ha ett medvetet engagemang och förhållningssätt till alla barn/elever på skolan. Våga bry dig om- våra barn/elever allas barn/elever! Enkla klara regler, där alla har samma normer (se skolans ordningsregler). Väl fungerande samlingar/klassråd/elevråd. Medinflytande och ansvar utifrån ålder och mognad i sådant som rör den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Organiserad rasttillsyn där 3-6 vuxna är ute tillsammans med barnen/eleverna varje rast. Tydligt rastvärdsschema är uppsatt i alla klassrum samt i personalrummet. Bordsvärdar. Efter ett rullande schema där några barn/elev under en vecka ansvarar för att bord och golv är rena efter avslutad lunch. Kontinuerligt arbete för att barn/elever ska bli medvetna och trygga individer som vågar säga nej till kränkande behandling och våld. Skolsköterskans hälsosamtal i förskoleklass, åk 4 och 7. Temaarbeten/-dagar Det förberedande elevhälsoteamet ansvarar för att det förebyggande och åtgärdande mobbningsarbetet följs upp och åtgärdas. Föräldramedverkan genom utvecklingssamtal, föräldramöten och i skolrådet. Regelbundna diskussioner för personalen kring aktuell pedagogisk litteratur. Skolans ledning och lokalt elevhälsoteam samarbetar med socialtjänst och polis. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av det förebyggande arbetet sker under läsåret. 7

8 Information om hur kränkningar kan se ut; verbala, fysiska, via internet, mobiltelefonen som lyfts ute i verksamheten. Lgr 11 År 1-3 Att leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Att leva i världen Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Lgr 11 År 4-6 Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Etik Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. KARTLÄGGNING OCH ÅTGÄRDER Studieklimat och arbetsmiljö Språkbruk All personal ska aktivt verka för ett vårdat språk. Enligt Solenskolans ordningsregler ska ett vårdat språk användas. Trots detta förekommer ibland ändå ett språkbruk som kan upplevas som kränkande. Skolan har en gemensam nolltolerans mot kränkande och diskriminerande ord. Alla vuxna tillsammans, har särskilt ansvar för att vara lyhörda och motverka ett ovårdat språk, samt att vara goda förebilder. Att i akuta situationer, dämpa och lyssna. Närvaro och frånvaro Vi ska bibehålla en hög skolnärvaro. Skolan använder sig av systemet Dexter där barnens/elevernas närvaro och frånvaro kartläggs på ett tydligt sätt. Varje klasslärare/ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentera 8

9 barnens/elevernas närvaro och frånvaro vid undervisningstillfället. Vårdnadshavare har också tillgång till systemet, för att själva lägga in frånvaro samt att ta del av sina barns närvaro. Detta system underlättar och ger en överskådlig bild av den garanterade undervisningstid som barnen/eleverna är berättigade till. Personalen fortsätter att använda DEXTER. Vid oanmäld frånvaro kontaktas hemmet av skolan. Tillgänglighet och anpassning av miljön Solenskolan strävar efter att ha en så tillgänglig och anpassad miljö och undervisning som möjligt för alla barn/elever samt att bibehålla, och där så behövs, förbättra den anpassade fysiska arbetsmiljön. Vi har barn/elever med funktionshinder som nedsatt hörsel, nedsatt syn, diabetes, astma, allvarlig allergi, rörelsehinder, koncentrationssvårigheter, ADHD, ADD, autism, utvecklingsstörning m.m. För de elever med rörelsehinder, av vilka en del använder rullstol eller permobil, är den fysiska miljön i de flesta fall väl anpassad med bl.a. handikapptoaletter, inga trösklar, trappmarkeringar och hiss. Två av skolans klassrum är anpassade för barn/elever med nedsatt hörsel. I skolans samtliga lokaler råder nötförbud, av hänsyn till nötallergiker. En individuell handlingsplan upprättas för de barn/elever som har behov av särskilda åtgärder/anpassning i skolsituationen. Det saknas grupprum för de elever som har behov av att arbeta i mindre konstellationer. För att tillgodose behovet av grupprum, används t.ex. fritids lokaler, ljusgårdarna och de klassrum som tillfälligt står tomma, då några klasser slutar tidigare eller har ämnen utanför klassrummet. Vid planering av lokalernas användning ska man ta i beaktande specifika behov, som t.ex. behov av handikapptoalett. 9

10 Funktionshinder Alla barn/elever skall ha tillgång till skolans alla aktiviteter och lokaler. Alla barn/elever skall känna att de duger och är accepterade som de är. Alla föräldrar/vårdnadshavare och barn/elever skall förstå begreppet utvecklingstörning och vad det kan innebära för det enskilda barnet/eleven. Barn/elever som behöver hjälp och stöd vid intima situationer ska känna sig bekväma tillsammans med den som ger stödet Alla barn/elever har, utifrån sina förutsättningar, tillgång till aktiviteter och lokaler i skolan. Behov finns av fortsatt arbete med värdegrundsfrågor. Alla på skolan har inte kunskap och insikt om skolformen särskola. Barn/elev och föräldrar/vårdnadshavare har möjlighet att uttrycka hur de vill att stödet ska se ut. Vi tillgodoser i möjligaste mån dessa önskemål, t.ex. att pojke får stöd av manlig personal vid ombyten vid idrottslektioner och bad, om man så önskar. Personalen ska informera sig om barnets/elevens eventuella begränsningar och svårigheter och hur dessa kan elimineras. Återkommande samtal med barnen/eleverna om innebörden av begreppet funktionshinder och vilka konsekvenser det kan ge. Samtal med barnet/eleven utifrån ålder och utvecklingsnivå, om det egna funktionshindret nu och i framtiden.. Samverkan mellan olika barn-/elevgrupper och personal. Utbildning till personal i särskolan (t.ex. Ninjakoll). Fortsätta att i möjligaste mån tillgodose barn/elevs och förälder/vårdnadshavares önskemål om hur det individuella stödet ska se ut. Trygghet och trivsel Alla platser inomhus och utomhus ska kännas lugna, behagliga och trivsamma att befinna sig i och det ska råda en god stämning mellan alla vid skolan. Alla som jobbar inom skolan ska trivas på sin arbetsplats. Trygghetsvandringar och samtal genomförs. För att få en överblick över barnens upplevelse av sin skolmiljö, är det vanligast med diskussioner i klassrummen med ansvarig lärare under klassråd, eller i den dagliga verksamheten. Alternativt görs denna kartläggning med personliga reflektioner skriftligt, t.ex. med de äldre barnen. Varje elev har i förskoleklass och åk 4 ett hälsosamtal med skolsköterskan. Det finns alltid vuxna rastvärdar ute på alla raster. Ett tydligt utarbetat rastvärdsschema, som skapar tydlighet och trygghet för våra barn/elever, är utarbetat och finns uppsatt i alla klassrum. Hur rasterna ser ut och fungerar aktuell vecka, lyfts som en punkt på onsdagens informationsmöte (Kvarten) för personalen. En mall för hur en trygghetsvandring kan se ut och vilka frågor som kan ställas finns framtaget, och finns att hämta på Solenskolans hemsida. 10

11 Ordningsregler Vi ska ha tydliga regler som är lätta att förstå och kan följas av alla. De ordningsregler som skolan har finns i vårt infohäfte, samt på hemsidan. De revideras och aktualiseras årligen. Ordningsreglerna ses över kontinuerligt av barn/elever och personal tillsammans årligen, för att de ska kännas aktuella och viktiga för alla på skolan. En kopia av skolans trivsel och ordningsregler skickas hem till vårdnadshavare, som tillsammans med barnet går igenom dem, signerar och skickar tillbaka till skolan. Skolledningen aktualiserar ordningsreglerna under höstens första elevråd. Skolmat Den mat som serveras i skolan ska vara anpassad till varje barn/elevs samt personals behov. Vissa barn/elever och personal har, p.g.a. allergi, överkänslighet eller annan anledning, behov av särskild kost. Skolmaten som serveras dagligen är anpassad efter deras behov. Förälder/vårdnadshavare till barn/elever i behov av särskild kost ska intyga detta på en särskild blankett. Blanketten lämnas till skolsköterskan som vidarebefordrar till klasslärare samt bespisningen. Nötförbud råder inom skolans lokaler och detta anslås tydligt på alla ytterdörrar Återkommande påminnelse om nötförbudet till alla barn/elever och personal är viktigt. Vaktmästare är ansvarig för att årligen byta färg på anslagen om nötförbud. Varje klasslärare är ansvarig för att anslagen sätts upp på ytterdörren till klassrummen. Vaktmästaren ansvarar för övriga dörrar. Enkäter Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska känna sig välkomna och delaktiga i skolans arbete. Enkäter skickas ut centralt genom Skolförvaltningen för åk 2, 5.. Information och introduktion Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska känna till likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling och arbeta för att den följs. Solenskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling finns på skolans hemsida där vårdnadshavare och andra kan ta del av den. Det finns dock svårigheter för våra 11

12 nyanlända vårdnadshavare att kunna ta del av planen på grund av språket. Vi kan se att detta problem kvarstår. Skolan jobbar för att elever med modersmålsundervisning ska ta del av likabehandlingsplanen i den undervisningen. Schemaläggning och studier Alla barn ska trivas och känna sig välkommen till skolan och ha en lust till att lära. Alla barn/elever ska behandlas lika och ges samma möjlighet till utveckling och lärande. Alla barn/elever ska ges möjlighet att delta i verksamheten. Alla barn/elever ska mötas på den nivå de befinner sig. Alla barn/elever ska ges möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och få möjlighet att träna samarbete. Undervisningen i skolan är lika viktig för både pojkar och flickor oavsett bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla barn/elever måste följa läroplanen och delta i all undervisning. Skolan och personalen arbetar utifrån de förutsättningar som finns, ser till de behov eleverna har och anpassar undervisning och specifika önskemål till dessa. Arbetet med den sociala kompetensen hos barnen/eleverna ser olika ut i olika klasser beroende på lärarnas val av material (EQ, Livsviktigt, Lions quest, Charlie, Barnkonventionen. Individuell anpassning utifrån enskilda barn/elever och vårdnadshavares önskemål fortsätter att tas i beaktning, t.ex. vid simundervisning eller idrott då barn/elev vid behov kan få tillgång till enskild dusch. Finns andra åsikter eller önskemål som rör undervisningssituationer kontaktar vårdnadshavare berörd lärare eller rektor. Kompetensutveckling Vi ska ha engagerad och kompetent personal som håller värdegrundsarbetet levande. Skolledningen arbetar aktivt med kompetensutveckling för de anställda pedagogerna. Fortsatt lyhördhet hos skolledningen som beviljar utbildningar för personalen när så är genomförbart och relevant. När såväl kurser och kompetensutvecklingstillfällen ges, måste även personalen själva vara aktiva och ansöka om detta samt delge övriga i arbetslaget.. 12

13 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Åtgärder vid upptäckt av kränkande behandling: Då barn/elev kränker barn/elev ansvarar närmaste vuxen på plats för att situationen avstyrs med direkt tillsägelse. Klasslärare/ansvarig pedagog informeras och ansvarar därefter för att händelsen reds ut och vid behov har ett allvarssamtal med de inblandade. Vid all kränkning som föranlett ett allvarssamtal kontaktas vårdnadshavare skyndsamt. Barn/elev, personal eller vårdnadshavare som misstänker eller får kännedom om kränkning ska omedelbart kontakta klasslärare/ansvarig pedagog, eller någon i EMHT. Utredningen skall ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den/de som utreder ska genom att lyssna och dokumentera skaffa sig en så detaljerad bild som möjligt. Utredningssamtalet ska genomföras med: Anmälaren Den som känner sig kränkt Den som utfört kränkningen OSIS -blankett med handlingsplan ska fyllas i, med ett dokument vardera för varje barn/elev. Kommunens OSIS blankett. Närmast ansvarig personal fyller i OSIS -blanketten som sedan lämnas till skolassistenten för inrapportering till kommunen. Därefter lämnas blanketten till skolledare för kännedom. Slutligen lämnas blanketten till skolsköterskan som arkiverar den i barnets/elevens skolhälsovårdsjournal i skolhälsovårdens journalarkiv. Kopia av anmälan lämnas till vårdnadshavare. Vid all kränkning som medför ifyllande av OSIS -blankett kontaktas vårdnadshavare, både den utsattes och den som blivit utsatt. Vid behov kallas vårdnadshavare till samtal på skolan och uppföljning och handlingsplan. Händelseförloppet följs upp av klasslärare/ansvarig pedagog med den utsatte och övriga inblandade. På samma sätt sker uppföljning med vårdnadshavare. Olika personer kan ansvara för uppföljning med barn/elever resp. vårdnadshavare, beroende på vem som är bäst insatt i ärendet. Delar av arbetslaget informeras och berörd personal kontaktas Åtgärderna skall dokumenteras av klasslärare/ansvarig pedagog i första hand, i andra hand skolledare. Efter avslutat ärende förvaras anteckningarna på expeditionen. Den som får kännedom om att ett barn/en elev har blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av någon vuxen person, ska informera någon i skolledningen. Skolledaren ansvarar för att utredning av händelsen görs och en plan upprättas. Skolledaren utvärderar och följer upp ärendet, samt ansvarar för dokumentation och arkivering. Om någon personal har blivit kränkt av en kollega eller av ett barn/en elev ansvarar skolledningen för utredning och åtgärder. Arbetsmiljölagen gäller. I varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänsten ska göras. Alla brott mot brottsbalken ska polisanmälas. 13

14 Åtgärder vid upptäckt av mobbning Om mobbning upptäcks är det skolans ansvar att mobbningen stoppas. Skolans EMHT arbetar med en samtalsmetod, som är vidareutvecklad av den s.k. Farstamodellen, för att snabbt stoppa mobbningen. Barn/elev, personal eller vårdnadshavare som misstänker eller får kännedom om mobbning skall omedelbart kontakta klasslärare/ansvarig pedagog eller någon i EMHT. Så snart skolan fått kännedom om att mobbning har eller kan ha inträffat ska uppgifterna omedelbart utredas. Mobbningsutredningen ska genomföras med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Mobbningsteamet, som består av två personer ur LEHT, har enskilda samtal med berörda barn/elever, både den mobbade och den/de som har mobbat. Allt som framkommer och beslutas under samtalet dokumenteras noggrant. Efter överenskommen tid (ca.14 dagar) hålls ett uppföljningssamtal. Vid all mobbning kontaktas vårdnadshavare. Om inte mobbningen löses med dessa åtgärder kallas mobbare och vårdnadshavare in för ett möte med rektor och mobbningsteamet. Åtgärdsprogram upprättas för att få ett slut på mobbningen. Arbetslaget informeras så att alla kan hjälpas åt med uppföljning och utvärdering. Uppföljande möten genomförs. Om rättelse inte sker skall disciplinära åtgärder enligt grundskoleförordningen vidtas. Vid behov kontaktas sociala myndigheter. Alla brott mot brottsbalken ska polisanmälas.varje mobbningsfall följs upp av EMHT och berörd personal. Krishantering En krisledningsgrupp finns för rektorsområdet. Krisledningsgruppen ansvarar för rektorsområdets krisberedskap samt planerar och leder arbetet i en krissituation. Gruppen träffas regelbundet minst 1 gång per termin för bl.a. gemensam kompetensutveckling genom övning av fingerade fall, läst litteratur m.m. samt uppdatering av rutiner och innehåll i krispärmen. Solenskolan har sin egen krispärm med tydliga rutiner och instruktioner för hantering av krishändelser samt krislistor med aktuella kontaktuppgifter för barn/elever och personal. KONTAKT MED SKOLAN Telefonnummer till Solenskolans expedition: E-postadress: solen.ro@harnosand.se För övrig kontaktinformation se skolkatalog eller skolans hemsida 14

15 Bilaga 1 Namn på personer som nämns i planerna Se Solenskolans webbsida. Bilaga 2 DEFINITIONER VAD STÅR BEGREPPEN FÖR? Attityd förhållningssätt. Befogade tillsägelser att tillrättavisa ett barn/en elev för att skapa en god miljö för hela gruppen/klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Demokrati respekten för människan och människovärdet och varje människas frihet, att utjämna olikheter mellan olika grupper i samhället, allas lika värde. Diskriminering när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn/en elev sämre än andra barn/elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan t.ex. ske genom skolans regler eller rutiner. Ett barn/en elev kan också bli diskriminerad om han eller hon blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt: Direkt diskriminering sker när ett barn/en elev missgynnas på ett sätt som har en direkt koppling till exempelvis barnets/elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn/en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn/elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Empati förmågan att leva sig in i en annan människas känsloläge och behov. Etik våra reflektioner över mänskliga värderingar och dess grund, handlar om det som vi betraktar som gott och ont d.v.s. vilka värden vi ansluter oss till. Främlingsfientlighet motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika. Fördomar antipatier som bygger på felaktiga och nästan orubbliga generaliseringar, vilka hindrar rättelse även om starka motargument kan uppbringas. 15

16 Homofobi motvilja mot eller förakt för homo- och/eller bisexualitet, samt transexuella. Hälsosamtal- Skolsköterskan erbjuder individuella samtal med eleverna. Då får eleverna prata om arbetsmiljö, matvanor, fysisk aktivitet, fritid, psykiskt och fysiskt mående, kroppen och om framtid. Kränkande behandling uppträdande som kränker en persons värdighet, t.ex.: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer) texter och bilder (klotter, teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities) men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Ignorera (att medvetet bli ignorerad i negativt syfte) Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och riktas mot såväl barn och ungdomar som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan barn/elev-barn/elev, barn/elev-personal samt personal-personal. Utgångspunkt till att skriva en handlingsplan för kränkning, är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt uttryckligen påtalar detta. Mobbning när en eller flera individer systematiskt tillfogar en annan individ skada och/eller obehag fysiskt och/eller psykiskt, vid upprepade tillfällen och under viss tid. Mobbning förutsätter en obalans i styrkeförhållandena: den som blir utsatt, mobbningsoffret, har svårt att försvara sig mot den/de som angriper, mobbaren/mobbarna. Mobbning kan ske direkt, med fysiska och/eller verbala medel, eller indirekt, t.ex. genom social isolering, s.k. utfrysning. Mobbning är ett våldsbeteende som kännetecknas av: upprepning icke-legitimitet medvetet våld maktperspektiv gruppberoende Normer hur vi ska handla i enlighet med etiska ställningstaganden/värderingar Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper ses då som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Regler rättesnören för olika vardagssituationer, ett sätt att konkretisera normerna. Repressalier att utsätta någon för straff eller annan form av negativa påföljder. Sexuella trakasserier kränkningar som är grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Trakasserier uppträdande som kränker en persons värdighet, t.ex: fysiska (slag, knuffar) 16

17 verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer) texter och bilder (klotter, teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities) och som har samband med någon diskrimineringsgrund som t.ex: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Våld (otillbörlig) användning av fysisk styrka som påtrycknings- och/eller bestraffningsmedel mot någon. Värderingar principiella etiska ställningstaganden. 17

18 OSIS anmälan: Uppföljning/Handlingsplan vid OSIS anmälan kränkande behandling Tidpunkt för händelsen Datum: Klockan: Aktivt agerande person Namn: Utsatt person Namn: Historik Har aldrig tidigare iakttagits (engångsföreteelse) Har inträffat tidigare Har inträffat upprepade gånger Kränkningen har utförts av samma person upprepade gånger Annat: Ansvarig för uppföljning av utsatt barn/elev och dess vårdnadshavare Ansvarig för uppföljning av barn/elev som aktivt agerat och dess vårdnadshavare Åtgärder Datum för uppföljning: Ansvarig: Uppgiftslämnare/Personal: 18

19 Åtgärder för upprepade konflikter mellan barn: När det uppstår upprepade konflikter mellan två barn kan sk. Kontraktsskrivning bli aktuellt. Vi har ett lösningsinriktat förhållningssätt med fokus på alternativa lösningar. Målet är ett vinna-vinna-läge så långt det är möjligt. Här är vi vuxna samtalsledare som hjälper barnen på ett positivt sätt se de möjligheter till som finns. Båda parter får ge sin beskrivning av läget utan att bli avbruten av den andre. Uppföljningsdatum bestäms efter första mötet. Mall för kontraktsskrivning: Datum: Namn (barn): Vuxen samtalsledare: Beskrivning av dagsläget, vad har hänt, hur kände de inblandade osv: Förslag på lösningar/kompromisser: Underskrifter: Uppföljning/datum: Hur har det gått? Eventuella nya lösningsförslag samt datum för ytterligare uppföljning om det behövs: 19