Kränkande behandling inom idrott och hälsa

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Kränkande behandling inom idrott och hälsa - en studie om elevers upplevelser i samband med undervisningen Tobias Tesell & Johan Törnström Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2013 Handledare: Åsa Tugetam Examinator: Tobias Stark Institutionen för utbildningsvetenskap

2 Linnéuniversitetet Institutionen för utbildningsvetenskap Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: Idrott och hälsa elevers upplevelser av kränkande behandling inom ämnet Författare: Tobias Tesell & Johan Törnström Handledare: Åsa Tugetam ABSTRAKT Kränkande behandling är ett område som kräver kontinuerligt arbete för att främja eleverna och verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers uppfattningar om kränkande behandling i samband med undervisningen i idrott och hälsa, samt om kränkande behandling är vanligare under idrottslektioner än övrig skoltid. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning som metod och besvarades av elever i årskurserna 4 och 5 på en kommunal grundskola. Eleverna fick besvara frågor som rörde kränkande behandling i olika former, hur kränkningarna yttrar sig och i vilka situationer de förekommer. Klasserna som deltog i undersökningen innehöll både pojkar och flickor, vilket var nödvändigt eftersom studien utgår från ett genusperspektiv. Resultatet från det insamlade materialet visar att pojkar överlag utför kränkande behandling mer än flickor. Det visar även att knuffar och elaka ord är de mest förekommande kränkningarna hos båda könen i idrottsundervisningen. Detta resultat behandlas utifrån både tidigare forskning och genusperspektivet som bearbetas i studien. Nyckelord: kränkningar, idrott och hälsa, kvantitativ, genus, grundskola.

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Definitioner Kränkningar Verbala kränkningar Fysiska kränkningar Psykiska kränkningar Studier om kränkningar Kränkningar i skolan Kränkningar inom ämnet idrott och hälsa Teoretiskt perspektiv 5 3 SYFTE METOD Genomförande Forskningsetik Enkätundersökningen Urval Bearbetning Metoddiskussion 10 5 RESULTAT Klimat i klassen Kränkningar i idrottshall och omklädningsrum Kränkningar vanligast under övrig skoltid 17 6 DISKUSSION Kränkningar i idrottshall och omklädningsrum Kränkningar vanligast under övrig skoltid Klimat i klassen Slutsats Utvecklingsmöjligheter av studien 21 7 REFERENSLISTA BILAGOR

4 1 1 INTRODUKTION Vi upplever att kränkningar överlag är ett problem som är väldigt svårt att komma åt inom skolans värld. Det finns olika former av kränkningar som samtliga måste förebyggas i skolans verksamhet. Grimminger (2013) nämner vikten av att vara accepterad som en av de viktigaste komponenterna för barn och ungdomar. Det är en av de viktigaste faktorerna för att elevernas grundläggande behov ska tillfredsställas. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Skolverket, 2011, s.7). Eftersom idrott och hälsa är vårt huvudämne och stora intresse har vi valt att fördjupa oss kring elevers upplevelser av kränkningar inom idrottsundervisningen. Osbeck, Holm & Wernersson (2003) beskriver innebörden av kränkande behandling ur ett elevperspektiv där eleverna med egna ord förklarar känslan av att bli illa behandlad. Eleverna känner sig dåligt behandlade när de utsätts för något som gör dem upprörda, arga, rädda eller ledsna. Vi kommer därför att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har kring kränkningar. Idrott och hälsa är ett ämne där eleverna ofta utsätts för situationer som på ett eller annat sätt kan leda till någon form av kränkning, eftersom det tydligt syns om någon inte behärskar ett visst moment lika bra som övriga gruppen. Det är ett ämne som kräver att eleverna vågar ta för sig och synas inför varandra utan risk för att bli utpekad på ett negativt sätt. Skolinspektionen (2012) skriver om hur ämnets innehåll och struktur stundtals gör att det uppstår situationer för eleverna där de synliggörs inför läraren och varandra både socialt och fysiskt. Varje dag går tusentals svenska barn och ungdomar till skolan och känner rädsla eller oro över att bli utsatta för fysiska, verbala eller psykiska kränkningar (Friends, 2012, s.4). Att som barn bli utsatt för kränkningar, trakasserier eller diskriminering kan ge spår som sitter i resten av livet (Friends, 2012, s.6). Dessa citat fick oss att bli intresserade och nyfikna över hur elever egentligen uppfattar sin situation i skolan. Undersökningen bidrar förhoppningsvis till att vi kan synliggöra problem kring idrottsundervisningen och behandla dessa bättre utifrån resultaten vi får in av eleverna och tidigare forskning. Detta är ett område som är väsentligt och viktigt för samtliga inom skolans värld, samt något som måste hanteras i strävan mot en bättre skolmiljö.

5 2 2 BAKGRUND I det här avsnittet delas texten upp i två olika delar. I den första delen har vi valt att skriva om hur begreppet kränkning beskrivs och i vilka olika former kränkningar kan förekomma. I den andra delen skriver vi om tidigare forskning och studier inom ämnet. 2.1 Definitioner Då det finns olika typer av kränkningar kommer begreppet först att definieras i stort. Därefter beskrivs sedan de olika typerna av kränkningar som finns. Detta gör att innehållet i denna studie förhoppningsvis blir tydligare och enklare att förstå som läsare Kränkningar Kränkning är ett begrepp som är väldigt övergripande och innehåller olika delar. Mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling är områden som ryms under detta paraplybegrepp. Begreppet innefattar alla olika typer av dålig behandling som gör att en individ känner sig ledsen, sårad eller mindre värd (Friends, 2012). Det finns olika innebörder av begreppet där det kan handla om diskriminering, rasism, mobbing, homofobi, etniska aspekter, främlingsfientlighet, sexuella trakasserier och könsrelaterad mobbing (Osbeck, Holm & Wernersson, 2003) Verbala kränkningar Verbala kränkningar innebär att någon utsätts verbalt för olika former av hot, elaka ord, skvaller, rykten, förtal eller överdrifter (Friends, 2012). Verbala övergrepp har blivit ett återkommande och vanligt inslag för eleverna i skolan. Det centrala i dessa verbala övergrepp är innehållet av sexuella trakasserier som oftast förekommer vid kränkningarna. Dessa typer av kränkningar kan förekomma i form av förnedrande tonläge, utskällning, glåpord, förlöjligande och förolämpningar (Eliasson, Isaksson & Laflamme, 2007). Höistad (2002) beskriver även att verbala kränkningar kan ske genom sms, klotter på skåp, skickade lappar och genom anonyma mail Fysiska kränkningar Den fysiska kränkningen handlar om att någon utsätts för olika former av tafsningar, slag, sparkar, knuffar, sabotage eller förföljelse. Fysiska kränkningar är något vanligare bland pojkar i relation till flickor och gäller både yngre samt äldre elever (Friends, 2012). Fysiska kränkningar är oftast lättare att uppfatta eftersom de är synliga och därmed lättare för skolan att förebygga. Dessa kränkningar är kopplade till direkta aggressioner hos kränkaren som därför agerar med fysisk behandling (Casebeer, 2012). Höistad (2002) menar att fysiska kränkningar kan kamoufleras i lekar och idrotter. Den som utför kränkningen försöker då se till att kränkningen blir minimalt uppenbar att uppfatta för andra i omgivningen.

6 Psykiska kränkningar Psykiska kränkningar betyder att någon blir utfryst och utsatt för subtila metoder så som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar eller blickar. Psykiska kränkningar är något vanligare bland flickor. Denna typ av kränkning är svårast för omgivningen att uppfatta (Friends, 2012). Det handlar om att sprida rykten, skvaller och att frysa ut någon individ socialt. Målet kan vara att skada självkänslan och den sociala statusen hos personen. Denna typ av kränkning sker oftast dolt vilket gör att vuxna har svårt att uppfatta dem (Casebeer, 2012). Elever som utsatts för kränkningar är ofta väldigt försynta, tysta och brukar inte ta för sig. De vågar inte tala om vad som föregår och blir därför ett bra offer (Höistad, 2002). 2.2 Studier om kränkningar Den här delen har delats upp i tre olika delar där första delen handlar om hur kränkande behandling förekommer inom skolans värld. I den andra delen beskrivs hur kränkande behandling förekommer inom ämnet idrott och hälsa i skolan. Den tredje och avslutande delen innehåller det teoretiska perspektivet som genomsyras i denna studie Kränkningar i skolan Det förekommer olika typer av kränkningar hos elever i grundskolan. De vanligaste typerna för dessa elever är att någon i omgivningen blir retad, utesluts och blir knuffad eller slagen. Författarna menar att det inte finns någon tydlig eller synlig skillnad mellan pojkar och flickor angående kränkningarna, men eleverna själva anser att flickor retas mer samtidigt som pojkar slåss i högre grad. Mobbning i skolan är ett väldigt allvarligt problem som måste förhindras och förebyggas (Osbeck, Holm & Wernersson, 2003). Kränkande behandling är något som i många fall kan leda till dramatiska följder för de utsatta individerna. Personer som utsätts för olika former av kränkningar lider i många fall inte enbart av att skolresultaten försämras och hämmas, utan det ökar även risken för att exempelvis ta självmord (Casebeer, 2012). När det förekommer kränkande ord handlar det oftast om namnförvrängningar av olika slag. Därefter är innehållet i dessa kränkningar vinklade på ett sätt där någon antyder att någon är dum, liten eller mindre värd. Slutligen är vanligaste gruppen av kränkande ord formade utifrån utseendet hos den utsatta individen. Vad som är värst att utsättas för av dessa kränkningar är svårt att utläsa, men det finns vissa begrepp som väcker starkare reaktioner än andra (Osbeck m.fl. 2003). Enligt Casebeer (2012) är kränkande behandling ett komplext område som kräver att den inblandade miljön är införstådda kring problemet för att kunna hantera det. Det är ett väldigt problematiskt område som kräver att hela skolan är engagerade i att motverka all typ av mobbning. Hon hävdar att skolan hela tiden måste arbeta främjande kring detta och ta kontinuerliga initiativ som gynnar verksamheten. Det är vanligt att kränkningar från äldre till yngre elever förekommer, vilket bidrar till att yngre elever ofta kan vara rädda för äldre elever. Författarna menar att det framförallt är äldre pojkar som sprider rädsla till yngre elever på skolorna. Hur stora

7 4 eller äldre elever tolkas varierar beroende på vilken organisation skolan har. Äldre elever har makt genom att vara större och äldre, vilket ofta leder till att de yngre eleverna känner sig allmänt otrygga (Osbeck m.fl. 2003). Enligt Casebeer (2012) finns det tydliga bevis på att kränkningar i skolan är väldigt vanligt förekommande hos ungdomar runt om i hela USA. Det finns statistik som visar att det finns tydliga kopplingar mellan skolarbete och kränkande behandling. Statistiken visar att problemet är väldigt allvarligt och att kränkningarna hindrar elevernas studieresultat. Hon visar att det finns indikationer på att 30 % av proven som eleverna genomförde under undersökningens gång hade kopplingar till mobbning av olika slag. Skolinspektionen (2012, a) visar resultat som tyder på att verbala och/eller fysiska kränkningar förekommer mest och är vanligaste anmälningsorsaken i skolan. I 76 % av anmälningarna har eleven varit utsatt för verbala kränkningar och i 57 % har det handlat om fysiska kräkningar. I 63 % av alla anmälningar har det förekommit kränkande behandling där eleven utsatts för flera olika varianter av kränkningar. Enligt Skolinspektionen (2012a) är grundskolan den skolform som tar emot och behandlar flest antal anmälningar av kränkande behandling. Undersökningen visar att 1085 anmälningar var kopplade till kränkande behandling under 2011, samt mellan vilka personer som var inblandade i dessa inom skolans verksamhet. Hela 58 % var enligt anmälaren kränkningar som skedde elever emellan. I en tredjedel av anmälningar kom kränkningarna ifrån lärare, rektorer eller annan personal på skolan. Anmälningar där kränkningarna kom från både elever och personal uppgavs till 7 % Kränkningar inom ämnet idrott och hälsa Enligt Shehu (2009) är både pojkar och flickor delaktiga i att nedvärdera och förödmjuka varandra genom tal och handlingar under idrottslektioner. Studien lyfter upp olika aspekter som t.ex. förnedringar, fysiska angrepp, farligt spel, sexuella trakasserier och orättvisa behandlingar som förekommande i idrottsundervisningen. Inom förnedringsområdet är det relativt vanligt att båda könen har erfarenheter av kränkningar i form av ord som anspeglade på deras namn. Författaren menar även att ord som är nedsättande för individen är påtagligt förekommande. När det handlade om fysiska angrepp är slag det vanligaste som skedde mellan eleverna. Det intressanta är att ingen hade upplevt att fysiska angrepp förekommit från tjej till kille. Farligt spel är övergripande något som killar gjorde enligt denna studie. Tjejer utförde endast farligt spel när det var riktat mot samma kön. När det gäller farligt spel pratas det inom olika lekar och idrotter om att till exempel tacklas för hårt, fälla någon eller knuffas (Shehu, 2009). Andra vanliga kränkningar inom idrottslektionerna är relaterat till elevers förutsättningar och fysiska förmågor. Barn som har goda motoriska färdigheter kan ibland uppmärksamma andra barn som har relativt dålig motorik. Dessa kränkningar förmedlas då på ett förödmjukande sätt genom antingen tal, handling eller både och (Grimminger, 2013). Skolinspektionen (2012a) visar genom sin granskning kring anmälningsärenden att det förekommer kränkande behandling i samband med undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Granskningen inkluderar kränkande behandling mellan elever, mellan lärare och elev, samt om eleverna känner sig utsatta i undervisningen.

8 5 När det kommer till sexuella trakasserier, som till exempel vulgära kommentarer eller obscena gester, är det till större delen tjejer som får ta emot dessa och framförallt från killar. Orättvisa behandlingar kunde ske genom diskriminering eller att elever emellan skvallrade på varandra. Skvaller är även det som uppenbaras mest. Resultatet visar på att könet har betydelse för hur beteendet mellan individerna utformar sig i undervisningen (Shehu, 2009). Skolinspektionen (2012a) visar att verbala kränkningar är något som kan ske i det hårda språket som ibland förekommer i idrottsundervisningen. Att eleverna känner sig utfrysta eller utsatta på något vis synliggörs också i den miljö som råder. Något som sticker ut i studien är att miljön kring idrottshallen inte är trygg nog för eleverna. En väsentlig plats som utgör en del av ämnet är omklädningsrummet, vilket är en plats där läraren inte alltid kan närvara. Detta gör att skolorna har svårt att skapa en riktigt trygg miljö kring dessa platser. Det är en plats där elever lätt kan känna sig utsatta när det kommer till att duscha och byta om. Enligt Annerstedt (2007) handlar det till stor del om att skapa en trygg miljö där en god arbetsmiljö upprätthålls via en tydlig organisation. Eleverna bör hela tiden sysselsättas med aktiviteter som motiverar dem och gör dem fysiskt aktiva. Detta är viktigt i arbetet mot att förebygga kränkande behandling. Osbeck, Holm & Wernersson (2003) beskriver platserna där kränkningar främst förekommer. Idrottssalen är en plats som inte ligger allt för högt upp på listan även om det är en plats där kränkande behandling sker via både ord och handling. Det finns platser på skolan som anses vara en betydligt större riskzon där kränkande behandling kan förekomma. Platser som utmärker sig är när eleverna befinner sig utomhus och i korridorerna. I idrottssalen tycks eleverna i störst utsträckning ägna sig åt kränkande glåpord med anstötning på utseende, sexualitet, kön eller etnicitet. Dane Staples, Lieberman, Ratcliff & Rounds (2013) lyfter upp att idrottare som anses ha en högre status inom ämnet visar upp ett slags mobbingbeteende mot individer som inte har samma förutsättningar. 2.3 Teoretiskt perspektiv Denna studie utgår från ett genusperspektiv där det studeras om det råder några skillnader mellan pojkar och flickor relaterat till kränkande behandling. Skolverket (2009) påpekar att genus kopplas samman med förväntade beteendemönster som omgivningen har på det ena eller andra könet utifrån sociala och kulturella aspekter. Ett normskapande av könet är något som pågår ständigt. Andreasson (2007) menar att genus även är en avgörande faktor för hur vi ser på oss själva och andra, samt vilken slagkraft våra egna och andras handlingar ger. Det här leder till att synen på genus upprätthålls beroende på vilka vardagliga handlingar vi väljer att upprepa. Enligt Pfister (2010) har könshierarkin inom idrottsundervisningen tidigare varit vinklad åt en väldigt maskulin synvinkel till skillnad från idag. Kvinnor ansågs, i motsats till männen, vara underordnade och rankades som det lägre könet. Dessa uppfattningar var vanligt förekommande under många år och finns på vissa håll fast förankrade än idag. Olika idrotter var enligt dessa värderingar lämpade för enbart ett av könen och fick endast utföras av könet som passade bäst in på en viss idrott.

9 6 Andreasson (2007) hävdar att det redan från början förväntas olika saker från de två könen på grund av föreställningar som de biologiska skillnaderna har skapat. Könen har skapats med annorlunda rättigheter, viljor och sociala färdigheter, vilket bidrar till att vi ständigt möter definitioner på vad som är kvinnligt respektive manligt. Han menar att människan föds in i ett genussystem som bygger på gamla ställningstaganden genom till exempel myter och traditioner. Sandahl (2005) belyser detta genom att påpeka hur särundervisningen en gång var den rådande undervisningsformen inom ämnet idrott och hälsa i skolan. Under den här tiden undervisades pojkar och flickor i separata grupper och läraren var av samma kön som gruppen. Pojkarna och flickorna hade som följd av detta olika förväntningar och värderingar på sig genom den könsdelning som gjordes. Flickor var mer styrda åt det estetiska hållet genom till exempel rytmisk gymnastik medan pojkarna skulle fokusera mer på styrka och uthållighet. Om alla olika typer av idrotter är könsneutrala och socialt konstruerade bör man kunna anta att deltagandet inom idrotterna är på ungefär samma nivå för både män och kvinnor. Mäns dominans över ledarskap inom ämnet och deras kontrollbehov över idrottens utveckling kan dock påverka kvinnors idrottsliga deltagande på ett negativt sätt där deltagandet minskar (Pfister, 2010). Istället för att lägga fokus på hur män ska vara och hur kvinnor ska vara bör vi intressera oss för hur relationer mellan individer skapas. Våra identiteter bör snarare kopplas till våra handlingar och vilka signaler som sänds ut till andra personer i omgivningen (Andreasson, 2007). Enligt Pfister (2010) beskriver ett synsätt som antyder att kön inte är något vi är eller har, utan att det är något vi gör. Detta innebär ett skapande av identiteter som byggs upp för att kunna representera en könsroll i sociala situationer. Vi uppfattas antingen som kvinna eller man beroende på hur vi presenterar oss själva och idrotten är en utmärkt arena för detta. Enligt Skolverket (2009) ses pojkar och flickor på olika sätt och blir därefter behandlade annorlunda av både elever, lärare och övrig personal på skolan. Det finns uppfattningar om skillnader mellan könen som är kopplade till normer för hur pojkar respektive flickor ska eller bör bete sig. Det finns en risk att hamna utanför gemenskapen med övriga elever om ramarna med olika bestämda normer inte följs. Lärares och övrig personals föreställningar om skillnader mellan könen kan göra att eleverna känner att de inte behandlas på ett ömsesidigt eller rättvist sätt. Skolverket (2009) beskriver att elever från årskurs 5 uppfattar att lärare utgår från deras tidigare elever vid bemötandet av nya. Detta gör att deras beteende blir mer kontrollerat mot pojkar än mot flickor. Lärare går in med en förväntad bild av att det finns genusskillnader genom att stämpla pojkar som exempelvis bråkiga och pratsamma, medan flickorna blir stämplade som till exempel snälla, lugna och mogna.

10 7 3 SYFTE Syftet med denna undersökning är att studera om kränkande behandling förekommer inom ämnet idrott och hälsa, samt i så fall hur och när dessa kränkningar förekommer. Vi vill undersöka om det finns några skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser av kränkningar på idrottslektionerna. Studien grundar sig i ett genusperspektiv och det kommer även att studeras om förekomsten av kränkningar är vanligare under idrottslektioner än under övrig skoltid Frågeställningar: Vilka upplevelser har flickor respektive pojkar kring kränkande behandling inom ämnet idrott och hälsa? Vad har elever för uppfattning kring förekomsten av kränkande behandling under idrottslektioner och övrig skoltid?

11 8 4 METOD Vi började med att försöka komma överens om olika områden som vi känner är lite extra intressanta och väsentliga att undersöka. Efter flertalet diskussioner med olika för- och nackdelar kring olika områden valde vi att fokusera på något som rör ämnet idrott och hälsa. Området vi undersökte fokuserar på vilka upplevelser elever har av kränkande behandling under idrottslektioner, samt om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor kring detta. I studie användes ett kvantitativt tillvägagångssätt istället för att använda kvalitativa metoder. Enligt Stukát (2011) är det farligt att blanda ihop innebörden av dessa metoder allt för mycket. Vid forskning med ett kvantitativt tillvägagångssätt handlar det inte om att kvalitén i forskningen glöms bort, utan det handlar fortfarande om att få in kvalitativt material för att kunna förklara och dra slutsatser av olika saker. Trost (2011) nämner att kvantitativa undersökningar är bra att använda sig av för att ta reda på antalet av något, eller för att ta reda på hur många procent som upplever att något kan vara på ett visst sätt. Ett kvantitativt tillvägagångssätt kan även vara bra att använda för att få svar på frågor som berör hur ofta, hur många och hur vanligt något är förekommande. Metoder som används i studien ska vara kvantifierande och objektiva. Exempel på detta kan vara standardiserade test, strukturerade enkäter eller intervjuer. Vid användning av observationer bör det finnas ett särskilt och organiserat registreringsschema att utgå ifrån (Stukát, 2011). Typen av forskningsfråga och syftet med forskningen styr vilken metod som ska användas i undersökningen. Det ska beslutas om metoden ska vara kvantitativ eller kvalitativ. Det kvantitativa tillvägagångssättet bör användas när en viss företeelse ska studeras, medan en kvalitativ metod bör användas för att studera människors tankar och känslor (Gratton & Jones, 2010). 4.1 Genomförande Vi använde oss av enkäter som formulerades utifrån våra frågeställningar, där vi valde att ta hjälp av 67 elever i undersökningen för att få en bred och omfattande bild av problemet. Vi valde att vara på plats när gruppenkäten skulle genomföras för att finnas till hands om något var oklart, samtidigt som vi tror att det ökade chansen till ett bättre gensvar på undersökningen. Enligt Trost (2011) ska det alltid finnas ett syfte med studien innan enkäten formas och material börjar samlas in, eftersom syftet alltid ska styra metoden. En gruppenkät är relativt vanligt förekommande hos skolor eftersom flera är samlade, vilket gör att man kan nå ut till många individer på ett enkelt och smidigt sätt. De som håller i enkätundersökningen är ofta på plats för att samla in svaren och för att finnas tillgängliga vid eventuella frågor eller funderingar. Stukát (2011) betonar hur viktigt det är att motivera individerna som ska svara på formuläret för att de ska känna sig tillfreds med situationen. Detta är en väldigt bidragande faktor som gör att undersökningen blir bättre, tydligare och mer givande.

12 9 4.2 Forskningsetik Kränkande behandling kan vara ett väldigt känsligt område att diskutera och hantera för vissa, vilket gjorde att vi funderade lite extra över hur frågorna formulerades i enkäten. Det är forskningsproblemet som ska styra valet av metod. Det är viktigt att inte bara välja den metod som känns rätt utan att reflektera över tillvägagångssättet. Det är väldigt värdefullt att fundera över vilken metod som är relevant till den aktuella undersökningen och varför den i så fall är lämpligast (Stukát, 2011). Det är ett område som väcker mycket känslor och detta var viktigt att tänka på när eleverna skulle besvara frågorna. Det var därför väldigt noga med att tydligt förmedla en trygghet till eleverna när vi kom till dem, samt att vi påtalade vilken sekretess som gällde för enkäterna. Vi sa till dem att enkäterna var anonyma och att ingen, förutom vi, skulle läsa deras svar. Patel och Davidson (2011) skriver om vikten av att eleverna tydligt får veta att enkäten är anonym och att deras svar förblir anonyma. Det innebär att deras namn, eller något annat som kan kopplas till eleven, inte behöver skrivas på enkäten. Eftersom studien riktar sig mot elever i grundskolan tidigare år (årskurs 1-6) var vi tvungna att få vårdnadshavarnas tillstånd för att eleverna skulle kunna ställa upp på att delta i undersökningen. Detta ledde till att vi tidigt tog kontakt med klasserna som skulle beröras i undersökningen. Patel och Davidson (2011) nämner betydelsen av att förbereda sig inför själva genomförandet och hur noga det är att ta kontakt med berörda parter. Att få vårdnadshavares tillstånd och medgivande att delta i enkäten är något som måste göras innan utförandet. 4.3 Enkätundersökningen Något som är viktigt att kunna försäkra sig om vid användning av enkätundersökningar är att individerna som besvarar dem har en förståelse för innebörden av frågorna. Det underlättar om eleverna har en vetskap om vad enkäten är tänkt att användas till och hur den ska användas. Det är viktigt att vara väldigt noggrann med formuleringar av frågor och utseendet på enkäten för att skapa förståelse och intresse. Den ska vara lätt att besvara och innehålla frågor som inte kan skapa några missuppfattningar (Patel & Davidson, 2011). Trost (2011) betonar vikten av att vara konsekvent i enkäten när det handlar om språkbruket. Detta är viktigt för att den ska bli konkret och smidig att förstå och använda. 4.4 Urval 67 elever på mellanstadiet i årskurserna 4 och 5 deltog i undersökningen. I årskurs 4 var det totalt 31 elever, varav 17 var flickor och 14 var pojkar. I årskurs 5 var det totalt 36 elever, varav 23 var flickor och 13 var pojkar. Detta gjordes dels för att vår utbildning riktar sig mot grundskolans tidigare år, men även för att det inte finns mycket forskning om kränkande behandling i dessa åldrar. Det är ett väldigt viktigt och aktuellt område att studera. Omfattningen av elever sträcker sig över fyra klasser där vi arbetade med två klasser i årskurs 4 och två klasser i årskurs 5, vilket gör undersökningen kvantitativ. Det är i princip aldrig möjligt att samla in material från en hel population. Istället avgör oftast pengar eller tid vilket urval som tvingas användas. Den urvalsgrupp som valts ska förhoppningsvis kunna generaliseras till en

13 10 större population och på ett rättvist sätt ge en helhetsbild (Trost, 2011). Eftersom vi använde oss av fyra klasser på en och samma skola i studien riskerar den möjligen att inte bli helt övergripande. Undersökningen skapar förhoppningsvis ändå goda förutsättningar för att komma åt det huvudsakliga problemet. Stukát (2011) skriver om betydelsen av att tänka på vem eller vilka som ska ingå i undersökningen, hur många som ska ingå och hur de ska motiveras till att ingå. Detta är mycket viktiga aspekter som måste diskuteras. Att motivera deltagarna är väldigt viktigt för att undvika stora bortfall i studien. Dessa aspekter måste diskuteras i syfte att finna och därefter redovisa lämpliga argument som rör studien. 4.5 Bearbetning Det är viktigt att skaffa sig empiri i form av data och information som ett underlag för den teori som byggts upp och ska studeras. Uppgiften blir att kunna koppla samman teori med den verklighet som studeras tillsammans med varandra (Patel & Davidson, 2011). Innan vi började sammanställa alla svar delades enkäterna upp i både årskurser och kön. Därefter gick vi igenom alla enkäter och skrev ihop svaren i ett anteckningsblock för att få allt material tydligt sammanställt. Genom vår indelning av årskurs och kön skapades förutsättningar för att kunna studera skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser av kränkningar. 4.6 Metoddiskussion När enkäten skapades var ambitionen att enkätens innehåll skulle besvara frågeställningarna i studien på ett fördjupat och pålitligt sätt. Trost (2011) betonar att syftet alltid ska styra vilken metod som används i undersökningen. Det ska alltid finnas ett tydligt syfte med studien innan enkäten skapas och materialet börjar samlas in. En nackdel med att använda enkäter i studier är att det insamlade underlaget kan variera mycket om man låter olika lärare sköta genomförandet med eleverna. Om det är flera olika lärare som förmedlar tanken och innehållet i enkäterna ökar risken för att eleverna får olika förutsättningar till att kunna besvara dem. För att undvika och förebygga detta valde vi att själva närvara hos alla inkluderade klasser som deltog i undersökningen. Stukát (2011) och Trost (2011) beskriver vikten av vara närvarande för att kunna motivera deltagarna som ska svara på enkäten. De behöver känna sig trygga med situationen för att kunna besvara frågorna på bästa sätt, vilket i sin tur leder till en bättre och mer trovärdig studie. Vår närvaro gjorde att vi kunde vägleda eleverna på ett likvärdigt sätt som gjorde att alla klasser fick samma genomgångar och möjligheter. Det bidrog förhoppningsvis även till en ökad förståelse hos eleverna eftersom det var vi som hade formulerat enkäterna, samtidigt som vi var insatta och införstådda kring arbetet. Enkäten förklarades noggrant för eleverna innan de fick börja svara på dem för att låta alla elever få möjligheten att ställa frågor om något var oklart. Eleverna fick även ställa frågor under tidens gång för att få till förståeliga svar och ett mer trovärdigt resultat. Vidare poängterar Trost (2011) att det är vanligt förekommande att de som ansvarar för undersökningen är med vid utförandet när det handlar om gruppenkäter. Detta är viktigt för att kunna samla in svaren omgående och för att finnas tillhands vid

14 11 eventuella problem och frågor. Att vara på plats för att vägleda personerna som besvarar enkäten är väldigt viktigt för studiens resultat och pålitlighet. I efterhand kunde vi möjligen tänkt lite mer på vissa detaljer när enkäten skapades. Innehållet i enkäten är tolkningsbart som allt annat och den uppfattades förmodligen på olika sätt av eleverna, vilket gör att en del svar blir svårare för oss att tolka. Patel & Davidson (2011) betonar hur viktigt det är att vara noggrann med formuleringarna i enkäten. Enkätens frågor och utseende ska vara format för att kunna skapa en förståelse och ett intresse. Det är av stor betydelse att förebygga missuppfattningar genom att forma enkäten på ett sätt där frågorna är enkla att förstå. Även om det kändes som att vi anpassade enkätens innehåll för elevernas ålder och förutsättningar fanns det förmodligen ändå lite saker att förbättra. Vissa frågor och svarsalternativ kunde formulerats på ett ännu tydligare sätt eftersom elever på mellanstadiet inte uppfattar saker på samma sätt som vuxna. Detta hade kunnat bidra till att förebygga misstolkningar ännu mer. Om det hade gett oss ett mer trovärdigt resultat går bara att spekulera i, men förhoppningsvis hade förutsättningarna blivit något bättre.

15 12 5 RESULTAT I följande del av studien redovisas resultaten som vi fick in från enkäterna som besvarades av elever i årskurs 4 och 5. Genom resultaten behandlas sedan frågeställningarna som är grunden i undersökningen. Underlaget som samlades in bidrog till en bättre förståelse för kränkningars förekommande inom idrottsämnet. Vi kommer börja med att beskriva hur eleverna i årskurserna uppfattar sin klass och klassens klimat. Detta görs för att se om det kan finnas någon koppling mellan miljön i klassen och förekomsten av kränkningar inom idrott och hälsa. Därefter kommer vi att behandla elevernas upplevelser kring kränkningar och dess olika former, samt om de upplever att kränkningar förekommer mer på idrott och hälsa-lektionerna än under övrig skoltid Dessa aspekter kommer att belysas utifrån ett genusperspektiv. 5.1 Klimat i klassen De två första frågorna i enkäten innehöll aspekter som spelar in på arbetsmiljön i en klass. Eleverna fick svara på hur de uppfattade olika aspekter inom sin klass utifrån deras erfarenheter. Svaren vi fick in tyder generellt på att klasserna i både årskurs 4 och 5 har ett relativt gott klassklimat. Det var övervägande positiva svar men det fanns även tendenser på att vissa elever inte delade samma uppfattning. I figur 1-4 visar stapeldiagrammen vilken uppfattning pojkar och flickor har kring sin klass vid både övrig skoltid och idrottslektioner. Eleverna fick bedöma klassen utifrån olika aspekter som påverkar klimatet. De fick ta ställning och värdera dessa aspekter på en skala mellan 1-5. I de tre första kategorierna är 1 negativt och inte hållbart, medan 5 är positivt och tyder på ett bra klassklimat. I den sista kategorin fick eleverna bedöma om de ansåg att flickorna eller pojkarna var dominerande i klassen, där 1 står för flickor och 5 för pojkar.

16 13 Inom kategorin stökig/lugn i figur 1 svarade 89 % antingen en trea eller fyra, vilket betyder att klassklimatet är relativt lugnt. I kategorin ofta/aldrig bråk svarade även här 89 % av eleverna antingen en trea eller fyra, där fyran dock var mest övervägande med 52 %. 59 % svarade en fyra i kategorin dålig/bra kamratskap och i sista kategorin flickor/pojkar dominerar svarade 70 % en trea. Detta visar att pojkarnas uppfattning av klimatet i klassen är relativt stabilt och övervägande positivt. Diagrammet visar även tydligt att varken flickorna eller pojkarna dominerar i klassen. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stökig/Lugn Ofta/Aldrig bråk Dålig/Bra kamratskap Flickor/Pojkar dominerar Figur 1. Pojkars uppfattning av klimatet i klasserna. I kategorin stökig/lugn i figur 2 svarade 68 % av flickorna en trea. 90 % svarade antingen en trea eller fyra i kategorin ofta/aldrig bråk. Svaren i kategorin dålig/bra kamratskap var relativt jämnt fördelade där femman var högst med 37 %, vilket tyder på god kamratskap överlag. Den sista kategorin besvarades med en hög procentsats på siffran tre med hela 74 %. Utmärkande för detta diagram är att flickorna upplever en övergripande god kamratskap, men upplever även klassen som varken stökig eller lugn. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stökig/Lugn Ofta/Aldrig bråk Dålig/Bra kamratskap Flickorna/Pojkarna dominerar Figur 2. Flickors uppfattning av klimatet i klasserna.

17 14 Figur 3 visar att 89 % av pojkarna svarade en tvåa, trea eller en fyra i kategorin stökig/lugn, där trean och fyran hade 33 % vardera. I kategorin ofta/aldrig bråk svarade 51 % av pojkarna en fyra, vilket visar att det sällan förekommer bråk i klasserna under idrottslektionerna. Inom den tredje kategorin svarade flest elever även här en fyra, vilket var 48 % av svaren. I sista kategorin flickor/pojkar dominerar var det siffran tre som utmärkte sig med 66 %. Den centrala aspekten för detta diagram är att pojkarna upplever kamratskapet under idrottslektionerna som övervägande god. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stökig/Lugn Ofta/Aldrig bråk Dålig/Bra kamratskap Flickor/Pojkar dominerar Figur 3. Pojkars uppfattning av klimatet i klasserna under idrottslektionerna. Figur 4 visar att 74 % av flickorna svarade en trea eller en fyra där fyran var mest påtaglig med 47 % i den första kategorin stökig/lugn. I den andra kategorin svarade 60 % en fyra där övriga svarsalternativ i princip är jämnt fördelade. Kategorin dålig/bra kamratskap besvarades mest med en fyra eller femma. Tillsammans utgör dessa 87 %. I den sista kategorin flickor/pojkar dominerar svarade 73 % en trea, vilket innebär att inget av könen dominerar. Signifikativt för detta diagram är att flickorna inte upplever allt för mycket bråk, samtidigt som de tycker att kamratskapet är väldigt bra. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stökig/Lugn Ofta/Aldrig bråk Dålig/Bra kamratskap Flickor/Pojkar dominerar Figur 4. Flickors uppfattning av klimatet i klasserna under idrottslektionerna.

18 Kränkningar i idrottshall och omklädningsrum I följande del av enkäten besvarade eleverna frågor som kopplades till kränkande behandling i idrottshallen och omklädningsrummet. De fick svara på vilka deras erfarenheter av kränkande behandling var och i så fall på vilka platser kränkningar hade förekommit. Till sist fick de även delge vilken sorts kränkning som upplevts. Dessa cirkeldiagram visar att 26 % av pojkarna har upplevt kränkningar i idrottshallen. I omklädningsrummet har siffran höjts något och hamnat på 30 %. Idrottshall Ja - 26% Nej - 74% Omkl.rum Ja - 30% Nej - 70% Figur 5-6. Om kränkande behandling har förekommit i idrottshallen och omklädningsrummet enligt pojkar. Hos flickorna har 18 % svarat att de upplevt kränkningar i idrottshallen medan endast 10 % har upplevt kränkande behandling i omklädningsrummet. Idrottshall Ja - 18% Nej - 82% Omkl.rum Ja - 10% Nej - 90% Figur 7-8. Om kränkande behandling har förekommit i idrottshallen och omklädningsrummet enligt flickor.

19 16 Pojkarna ser omklädningsrummet som den plats där det förekommit mest kränkningar. 40 % svarade omklädningsrummet medan 20 % svarade idrottshallen. Övriga elever upplevde inga kränkningar på någon av platserna. Hos flickorna är det idrottshallen som anses vara platsen där det förekommit mest kränkningar. 33 % svarade att kränkningar förekommit i idrottshallen och 12 % svarade omklädningsrummet. Pojkar Flickor Idrottshall - 20% Omkl.rum - 40% Ingen av platserna - 40% Idrottshall - 33% Omkl.rum - 12% Ingen av platserna - 55% Figur Var kränkande behandling förekommer mest enligt pojkar och flickor. Figur 11 visar vilka tre varianter av kränkningar som var mest förekommande i idrottshallen respektive omklädningsrummet. Enligt pojkarna var det knuffar som var vanligast i idrottshallen. I omklädningsrummet var det jämnt fördelat mellan knuff, elaka ord och miner Pojkar Idrottshall Omkl.rum 2 0 Knuff Ignorering Elaka ord Miner Figur 11. Vanligaste kränkningarna i idrottshall och omklädningsrum enligt pojkar.

20 17 Här visar figur 12 hur flickorna upplevde olika varianter av kränkningar i idrottshallen och omklädningsrummet. De tre vanligaste typerna på båda platserna var elaka ord, knuff och ignorering. Vi ser tydligt att alla tre former av kränkningar är mer förekommande i idrottshallen och att elaka ord är den vanligaste formen Flickor Idrottshall Omkl.rum 2 0 Elaka ord Knuff Ignorering Figur 12. Vanligaste kränkningarna i idrottshall och omklädningsrum enligt flickor. 5.3 Kränkningar vanligast under övrig skoltid I denna del av enkäten fick eleverna besvara en fråga som rörde kränkningar på olika platser. De fick svara på vilken plats av idrottslektioner och övrig skoltid kränkningar var vanligast förekommande på. Figur visar tydligt att både pojkar och flickor upplever övrig skoltid som platsen där kränkningar främst förekommer. Endast 3,7 % av pojkarna svarade att kränkningar förekom mest under idrottslektioner, medan även flickorna hade en låg siffra på 2,5 %. Ett stort antal elever svarade att ingen av dessa platser var forumet för kränkningar och de därmed inte upplevt något. Pojkar Flickor Idrottslektioner - 3,7% Övrig skoltid - 40,7% Idrottslektioner - 2,5% Övrig skoltid - 50% Ingen av platserna - 55,6% Ingen av platserna - 47,5% Figur Var kränkande behandling förekommer mest enligt pojkar och flickor.

21 18 6 DISKUSSION I detta avsnitt bearbetas först det problem som var mest anmärkningsvärt utifrån resultatet. Därefter kommer vi att diskutera och bearbeta ytterligare aspekter kring elevernas uppfattning om kränkande behandling. Dessa aspekter kräver analyser och reflektioner, vilket denna del kommer att fokusera på. Vi kommer även att beröra olika delar som i efterhand hade kunnat göras annorlunda i arbetsprocessen. Avslutningsvis kommer förslag på hur studien skulle kunna utvecklas ytterligare att ges. 6.1 Kränkningar i idrottshall och omklädningsrum Det mest anmärkningsvärda som vi reagerade över i resultatet var att det fanns en tydlig skillnad mellan könen när det handlade om vilken plats kränkningar oftast förekom på. Resultatet visar att omklädningsrummet är platsen där kränkande behandling förekommer i störst utsträckning enligt pojkar. Hos flickorna var siffran betydligt lägre och de uppfattade istället idrottshallen som den centrala platsen för kränkningar. Det skiljer 20 % mellan flickornas och pojkarnas svar på kränkningar i omklädningsrummet, medan det skiljer 8 % mellan könens erfarenheter av kränkningar i idrottshallen. Orsaker till detta kan vara att pojkarna utför mer kränkningar än flickorna överlag. Flickorna stöter inte på pojkarna förrän de kommer in i idrottshallen, vilket kan bidra till att deras upplevelser av kränkningar höjs i samband med att lektionen pågår i idrottshallen. Resultatet visar att pojkarna upplever mer kränkningar än flickorna i både idrottshall och omklädningsrum vilket kan vara ett tecken på att pojkarnas förhållningssätt möjligtvis är tuffare än flickornas. Att siffran sjunker hos flickorna mellan idrottshallen och omklädningsrummet stärker resonemanget om att det är pojkarna som utför den största delen av kränkningar. Resultatet visar även att antalet utförda kränkningar uppgår till ett större antal i killarnas omklädningsrum än tjejernas, vilket även det ger mer tyngd till resonemanget. Osbeck, Holm & Wernersson (2003) visar upp siffror som tyder på att pojkar kränker mer än vad flickor gör och att de utför kränkningar mot båda könen. Det är dock vanligast att pojkar kränker varandra. Studien visar att pojkar blir mer kränkta än flickor i olika handlingar. Detta stärks även av Skolinspektionen (2012a) som skriver att pojkarna är de som utsätts mest för kränkningar. De utgör 52 % av anmälningarna medan flickorna utgör 37 %. Övriga anmälningar har skett utan att veta vilken elev som har kränkts eller att flera elever har kränkts samtidigt. En annan faktor av resultatet var att det framkom en liten, men ändå viktig skillnad, mellan pojkarnas svar kring upplevelserna av kränkningar. Enligt pojkarna hade 26 % upplevt kränkningar i idrottshallen, medan 30 % hade upplevt kränkningar i omklädningsrummet. Denna skillnad på endast 4 % tyder på att det kan finnas ett samband mellan lärarens närvaro och frånvarande vid kränkningarnas uppkomst. I omklädningsrummet kanske inte läraren är närvarande på samma sätt som i idrottshallen, vilket kan vara en orsak till att det förekommer mer kränkande behandling innan och efter lektionerna. Höistad (2002) menar att läraren i grundskolans tidigare år bör göra regelbundna spontanbesök i omklädningsrummet för att vara närvarande och på så sätt kunna motverka kränkande behandling. Under lektionerna inne i hallen är läraren oftast närvarande och kan förhoppningsvis

22 19 observera det mesta som händer och sker, för att kunna förebygga kränkandet. Detta är dock inte alltid möjligt i omklädningsrummet och det kan göra att eleverna känner en större frihet till att utföra kränkningar mot varandra. Enligt Osbeck m.fl. (2003) spelar inte platsen någon avgörande roll för var kränkningar sker. Det handlar istället om vilket förhållningssätt den kränkande eleven har till omgivningen, hur läraren uppfattar vad som pågår och hur läraren agerar vid den aktuella situationen. Många elever hävdar att läraren kan vara orsaken till om kränkande behandling förekommer i klassrummet eller inte. Enligt resultatet var det tre typer av kränkningar som var vanligast förekommande för vardera kön i idrottshallen. Bland både pojkarna och flickorna var vanligaste typerna av kränkningar knuffar, elaka ord och ignorering. Osbeck m.fl. (2003) beskriver att fysiska handlingar så som knuffar och slag är de kränkningar som anses vara värst enligt elever i mellanstadiet. Att knuffar och elaka ord i vår studie var mest förekommande var relativt väntat men att ignorering fick så högt antal var tämligen oväntat. På idrottslektioner är det ofta ett högt tempo där det vanligtvis förekommer fysisk kontakt i många moment, vilket kan göra att eleverna ibland går över gränsen mot varandra. Det kan även vara så att eleverna uppfattar en viss situation på ett felaktigt sätt även om det inte rörde sig om någon kränkande handling. Om det till exempel sker en knuff behöver det inte alltid vara i ett kränkande syfte utan det kan ske omedvetet i den aktuella aktiviteten. På förhand trodde vi inte att ignorering skulle vara en av de främsta kränkningarna. Ignorering är en svår kränkning att upptäcka och blir därför inte lika lätt att skåda för omgivningen. Det är en relativt dold kränkning som eleverna kanske känner att de har lättare att komma undan med. I omklädningsrummet var det som nämndes ovan samma typer av kränkningar som förekom mest. Dock fanns det en tillkommande kränkning hos pojkarna som rörde omklädningsrummet. Enligt dem var miner på denna plats mer förekommande än ignorering och övriga typer av kränkningar. Ignorering var mindre vanligt i omklädningsrummet än i idrottshallen, vilket kan bero på att det inte uppstår samma situationer kring den platsen. I idrottshallen skapas det ofta situationer som kan leda till att ignorering sker eller uppfattas på ett felaktigt sätt. Det kan till exempel handla om en elev som vill vinna en lek och därför väljer att inte passa bollen till en kamrat som anses vara mindre duktig, vilket tyvärr är förekommande men givetvis felaktigt. 6.2 Kränkningar vanligast under övrig skoltid Båda könens resultat visar klart och tydligt att kränkande behandling sker främst under övrig skoltid och inte under idrottsundervisningen. Osbeck, Holm & Wernersson (2002) nämner att vanligaste platserna för kränkningar är utomhus, korridorer och klassrum. Aspekter som kan påverka och spela in på detta är givetvis att den övriga skoltiden är en mycket större del av skolveckan än vad tiden för idrottsundervisningen är. Det kan också vara på det viset att eleverna höjer sin toleransnivå kring vad som anses vara kränkande när de vistas i idrottshallen. Idrottshallen är en plats där klimatet är rätt intensivt och händelserikt, vilket kan göra att eleverna inte uppfattar en kränkning på samma sätt som i en annan situation eller vid en annan plats. Det händer oftast något hela tiden och detta gör att eleverna kanske inte hinner reflektera över vad

23 20 som egentligen skedde. Enligt Sandahl (2005) är det hårda språket som ibland råder under idrottslektionerna i skolan möjligen påverkat av föreningsidrotten. Skolans idrott och dess normer präglas av att många elever ofta fostras i föreningsidrotter som har vissa normer och värderingar. Dessa normer och värderingar tar eleverna sedan med sig in i skolans verksamhet (Sandahl, 2005). Elever uppfattar eller upplever oftast kränkningar vid vistelse utomhus eller korridorer i skolor. När det handlar om kränkningar utomhus är det något vanligare med kränkande ord, medan kränkande handlingar är mest förekommande vid korridorer (Osbeck m.fl. 2002). Detta visar att olika former av kränkande behandling är vanligast förekommande vid platser där lärare eller annan personal på skolor inte kan närvara och ha uppsyn. Eleverna känner då förmodligen en större frihet till att utföra kränkningar av olika slag eftersom ingen vuxen är där och kan bevaka situationen. Det är kanske ingen slump att kränkande ord är vanligast förekommande utomhus eller att kränkande handlingar är vanligast i korridorer. När eleverna är på rast utomhus finns det vuxna rastvakter som övervakar dem, vilket kan bidra till att eleverna inte vågar utföra en kränkande handling. De väljer då istället att kränka verbalt eftersom denna typ av kränkning inte är lika enkel för rastvakten att upptäcka. Friends (2013) påpekar att vuxennärvaro har stor inverkan på om en plats uppfattas som trygg eller otrygg. Finns det vuxna i närvaron ökar tryggheten för barn automatiskt men om en vuxen inte är närvarande upplevs platsen lätt som otrygg. Det finns en tydlig bild som visar att miljön inte är trygg för alla elever i samband med undervisningen i idrott och hälsa. Efter intervjuer och observationer vittnar resultaten om ett allmänt hårt språk överlag där det ofta förekommer verbala kränkningar. Det finns även tendenser på att elever känner sig utsatta eller utfrysta på olika sätt i undervisningen (Skolinspektionen, 2012b). Det hårda språket som ofta kan relateras till idrottslektionerna hänger förmodligen ihop med den höga intensiteten inom ämnet. När elever är uppe i varv och inne i en aktivitet är det större risk att denne inte tänker lika mycket på språkbruket som i andra situationer där det är något lugnare miljö. 6.3 Klimat i klassen I ämnet idrott och hälsa handlar det till stor del om att skapa ett klimat som upprätthålls av arbetsro och en tydlig organisation. Eleverna är väldigt fysiskt aktiva och vill hela tiden sysselsättas med motiverande aktiviteter, vilket läraren måste kunna tillgodose. Om detta inte tillgodoses ökar risken för uttråkade elever som uppför sig illa (Annerstedt, 2007). En generell bild som pojkarna och flickorna hade kring klimatet i klassen var att båda ansåg att det förekom mindre bråk under idrotten än vad det gjorde i klassen överlag annars. Återigen går detta att diskutera huruvida det har med acceptansen inom idrottsundervisningen att göra eller inte. Eleverna tar kanske inte åt sig saker på samma sätt och har möjligen en större förståelse för om klasskamraten till exempel säger något olämpligt. En granskning av Skolinspektionen (2012b) visar dock att det förebyggande arbete i skolorna kring undervisningen i idrott och hälsa, inte allmänt omfattar hela miljön som eleverna vistas i. Det finns många elever som känner sig trygga och uppskattar ämnet, men det finns även de som känner sig utsatta och otrygga i miljön.