Sartryck ur BOHUSLAN Arsbok 2010

Transkript

1 Sartryck ur BOHUSLAN Arsbok 2010

2 Atlig langhals, Lepas anatifera. Foto: Anders Salesjo.

3

4 En djupdykning bland salta lackerbitar Kennet Lundin Tillhor ni dcm som gilrna \'ill smaka och lukta pa allt ni motcr? Sjillv har jag lite av denna bojelse, kanske nagot som drojt kvar fran spadbarnsalderns orala fas narvarlden utforskades med munnen. Dessutom bar jag sedan tidiga ar en fascination for allt levande i naturen omkring mig, i synnerhet i \'atten. Dessa t\'a preferenser har kombineracie medfort ett antal kulinariska upptacktsfarder \'id klippor och strander. Ja ja, fisk i all ara, det ar ju nastan alltid gott. Men det finns sa mycket mer i den salta boljan som vi svenskar ignorerar eller helt enkelt inte kanner till. Och nu snackar jag inte bara hummer, ha\'skrafta, nordhavsraka, blamussla och ostron, utan det andra, som de mest ater utomlands... Kanske ar det for att de iir lite knepiga att halla ordning pa, de dar smakraken och algerna. Det ar knappt att det ens finns allmangiltiga svenska namn for dem. Darfor lagger Oronmanet, Aurellia aurita. Foto: Jan Udden. 77

5 jag till de latinska namnen pa de arter jag rekommenderar har, for att minska risken for sammanblandning och for att ge mig ryggen fri. Harmed trader vi i forna matintresserade marinzoologers fotspar eller kanske snarare smaklokar, da det sags att de emellanat fbrsokte sig pa att ata sig igenom mangfalden i vart hav. Och da inte bara fiskar, som sagt, utan aven alia mojliga atbara ryggradslosa djur och vaxter dartill. Enstaka studenter i marinbiologi ger sig ibland in pa detta spar genom att forsoka ata arterna som beskrivs i deras kurskompendium. Det ar ett foretag forenat med vissa risker, da somligt ar mindre atbart an annat och rentav skadligt. Som exempel kan man namna slemmaskar, eller nemertiner som de ocksa kallas med ett finare namn. Flertalet arter av nemertiner innehaller liknande nervgift som hos den japanska fligufisken och sydamerikanska giftpaddor. Det galler inte minst nemertinen langsnore, som ar varldens langsta djur. Denna slemmask sags bli narmare 50 meter lang om den stracker ut sig maximalt med hela kroppen. Langsnoret kan patraffas vid var kust, om an ganska sallan. Tar man en tugga av en sadan sa vantar en forlamning av centrala nervsystemet med risk for andningsstillestand. Inte sarskilt trevugt. Men, kanske kan man se det som de fiiguatande japanerna och som en kvinnlig student i marinbiologi pa den tyska on Sylt for lange sedan - att bara ta en liten pyttetugga, for att kanna Ute "edge" och mysrysa over livets bracklighet. For ovrigt ar det framfor allt spanjorer, portugiser och britter som fattat det bar med havsmat och lamnat oss nordbor ljusar efter, med islanningar som ett lysande undantag. Kineser och japaner ligger ocksa val framme. 78

6 Nasseldjur Oronmaneten eller "blamaneten" Aurelia aurita ar spridd i hela Nordadanten. I Kina ater man en nara, och till utseendet identisk, slakting till oronmaneten. Man maste gora DNA-analys for att sakert skilja den fran var art. Den kinesiska oronmaneten ats bade som helt farsk ra och som strimlad inlagd i sweet chili-marinad eller liknande. Jag rakade bora Goteborgs forre kommunalrad Goran Johansson vid ett seminarium beratta om en kinesisk potentat, som pa besok i Goteborg i samband med Ostindiefararen Gotheborgs Kinaresa fick syn pa en oronmanet i vattnet. Han bad att fa den uppfiskad och smakade darpa en bit av maneten med valbehag. Det bar var nagonting som sporrade mig och jag har hadanefter testat farsk oronmanet fran bade Vasterhavet och Ostersjon. Maneterna i Vasterhavet smakar forvanansvart mycket salt, tycker jag. De smakar rentav saltare an havet sjalvt, markligt nog, eftersom de inte kan ha hogre salthalt an havsvattnet. De maneter jag provade fran Ostersjon smakade mindre salt, som brackvatten ungefar. Tank dig lattsaltat uppblott gelatinblad, sa ar du nara smakupplevelsen. Ett gott rad for den som ater farska oronmaneter ar att skippa de tunna kanttentaklerna, de branner en smula pa lapparna. De fyra muntentaklerna kan man ocksa lamna darhan och bara mumsa av simklockan. Men se for allt i varlden till att inte blanda ihop den med bla eller rod brannmanet! Undvik ocksa den amerikanska kammaneten som numera ar vanlig langs vastkusten, da den kan innehalla en brannande parasitisk maskformig larv av en havsanemon. Pa Biologiskt institutt i Bergen, Norge, bander det att forskarna serverar varandra kokt oronmanet, som nar den kokas blir lite fastare i konsistensen. Vad det galler ovriga atbara nasseldjur sa finns det tva arter i 79

7 vart naromrade, framst den "atbara havsanemonen" Anemonia viridis men aven den rodfargade anemonen Actinia equina som saknar svenskt namn. Bagge anvands i det katalanska och provensalska koket som friterade bitar med panering av agg och smulat brod. Den forstnamnda anemonen finns narmast vid norska vastlandet, men den andra finns strax vaster om Osloi^orden, mojligen aven i svenska vatten, i samband med okande vattentemperaturer. Friterade anemoner kan tyckas vara lite onodig mat. Det maste ha varit en desperat hungrig person som kom pa den iden forsta gangen. Jag at vid ett tillfalle friterade havsanemonbitar vid en liten lantrestaurant i Ebros delta, soder om Valencia. Maten i ovrigt var utmarkt, men anemonratten kandes mest som frit}tskorpa med nagot svardefinierat slemmigt i mitten. Maskar Soderhavets svar pa kaviar ar palolo-masken, som ar en havsborstmask som svarmar vissa tider pa aret. Egentligen ar det den bottenlevande maskens bakre halva som utvecklas till en frisimmande konsindivid som losgors och simmar upp till ytan. Folk pa Samoa, Fiji, Vanuatu och andra ogrupper festar pa farska, raa maskar som ar fialla med agg. Jag har inte provat sjalv, eller ens diskuterat saken med nagon som gjort det. Men ingen rok utan eld, det maste finnas en anledning till att sa manga manniskor tycker det ar gott. Hos oss finns havsborstmaskar av andra arter som pa liknande satt svarmar vid vissa tider, ibland i hyfsat storre omfattning. Jag pastar inte att man ska ata dem, men de finns dar och kanske att nagon borde provsmaka i alia fall. 80

8 Blotdjur De statliga och upp till 2 dm stora neptunisnackorna Neptunea antiqua och Neptunea despecta, gar enligt uppgift fint att ata. Men man maste ta bort spottkortlarna forst, da de innehaller ett nervgift som snilckan an\'ander for att paralysera sina byten med. Snackorna lever normalt pa djup under 100 m, sa de ar inte sa latta att komma at. Den bet^^dligt vanligare valthornssnackan, Buccinum undatum gar daremot inte alls lika djupt och erbjuder en hyfsad munsbit. Den saljs traditionellt i turistorten Blackpool vid Englands vastkust under benamningen whelk^ for den som dll aventyrs besoker England till sommaren. Vanlig strandsnacka Littorina littorea gor sig utmarkt i soppa eller gryta. Den ar popular pa de brittiska oarna och kallas dar for edible periwinkle. Det finns till och med speciella sma at\'erktyg for att lirka ut snackorna ur skalen, s.k. winkle-pickers. Ett forntida namn som anvants i landerna runt Nordsjon ar annars varianter pa kobber, kubbong eller liknande. Den vanliga strandsnackan kan skiljas fran sin snarlika slakting vi\'ipar (levandefodande) strandsnacka, bland annat genom att den forra har tvarstrimmiga tentakler. Den senate har bara nagra fa langstrimmor pa tentaklerna och brukar sitta hogre upp pa klippan. Jag marker ingen skillnad i smaken mellan arterna, men engelsmannen verkar gora det. Vanlig skalsnacka Patella vulgata ar inte vanlig langre, fast den fortfarande kallas sa i falthandbockerna. Patella Vanlig strandsnacka, Littorina littorea. Foto: Jan Udden

9 ar tillika den latinska termen for knaskal och skalsnackan ser ungefar ut sa som fiillvaixen i bade form och storlek. Carl von Linne visade pa tj^pisk torr humor nar ban namngav den pa 1700-talet. Men det ar inte sa dumt med traffande liknelser som stod for minuet. Denna forr sa vanliga snacka pa bohusklipporna ar nu helt f5rsvunnen fran vastkusten och endast de gamla skalen finns kvar i skalgruset pa stranderna. De gamla kustnara kokkenmoddingarna fran sten- och jarnalder ar fuua med skalsnackeskal, men sedan har vi skandinaver uppenbarligen tappat traditionen att ata den. Pa Azorerna daremot ar den lite av en nationalratt, minsann, och serveras pa de finaste restaurangerna. Dar ar den dessutom fortfarande vanlig. Den finns aven vid klippiga partier langs atlantkusten av Frankrike, Spanien och Portugal, dar den ats i storre eller mindre omfattning. Narmast oss finns den vid Norges sydvastkust. Skalsnackan ar svar att bryta loss fran klippan, for om man tvekar nar man ska fora in en kniv mellan skalet och stenen den sitter pa, suger den sig sa hart fast att det inte finns nagon minsta springa kvar att peta in kniven i. Men om man lyckats fa loss ett antal, sa kan man anratta dem genom att forst anga loss dem fran sina skal och darefter skara bort den mycket sega krypsulan pa dem. Skalsnackan ar god som tilltugg eller i ratter som paella och liknande. Den gor sig aven bra med ostsas och pasta, samt en god chianti dartill. Skulle ni raka hitta nagra enstaka exemplar vid den svenska kusten, sa lat dem vara ifred, sa kanske vi kan fa arten tillbaka i mangd igen. Blamussla, kammussla, hjartmussla och knivmussla behover man inte orda sa mycket om da deras smaklighet ar valkand anda. Jag provade sandmussla, Mya armaria i goda vanners lag och fann att foten bitvis ar ok men den grona tarmkorteln behover 82

10 rensas bort. Sandmussla serveras ofta angkokt vid USA:s ostkust under beteckningen "steamers". Det ar for ovrigt samma art som vi har bar och som troligen introducerades till Europa av vikingarna som besokte Newfoundland. Den allmant forekommande islandsmusslan, Artica islandica ar mycket god, fast man ser den nastan aldrig i fiskdiskarna. Islandsmusslan, Artica islandica. roto: Klas Malmberg. 83

11 Unga exemplar i storlek 5-10 cm i skaldiameter, kan man gora en lacker amerikansk clam chowder pa. De angas lampligen i en het kastruu utan nagot annat vatten an det som finns i musslorna. Clam chowder ar egentligen ett samlingsnamn pa musselsoppa som det finns en uppsjo av olika varianter pa langs den amerikanska ostkusten, antingen som en klar soppa med bara musslor och buljong, med gradde eller som en sydstatsvariant med chilipeppar. Den gors ofi:ast pa en amerikansk mussla som heter Mercenaria mercenaria, som numera finns etablerad som invandrad art vid kusterna nere pa europeiska kontinenten, men inte i Sverige annu. Men jankarna gor aven clam chowder pa islandsmussla. Det ar en extremt langlivad mussla, som kan bli nastan 500 ar gammal, sarskilt i haven omkring Island. Men sadana urgamla individer, som klacktes nar Gustav Vasa var i livet, bor vordnadsfullt lamnas ifi-ed. Dessa gamla islandsmusslor ar nog inte sarskilt goda heller. Blamusslans mindre kanda slakting hastmussla. Modiolus modiolus'-ir: minst lika god fastan sorgligt negligerad. Den ser ut som en storre version av blamussla, med ett mer brunaktigt skal och med en skalbuckla som inte riktigt nar anda langst fi-am till den spetsiga anden pa skalet. Da hastmusslan kan bli upp till 20 cm lang sa racker t\'a storvuxna musslor till en matig och lacker portion. Riktigt mumsig blir den om den kokas med lite vin och laggs tillbaka i en skalhalva med lite vitvinssas med vitlok och persilja toppat med ost och lite brodsmulor, och stalls in i ugnen pa gratangvarme i 10 minuter. Det finns enorma mangder med hastmussla ute pa Kattegatts utsjobankar, fi-amst pa Stora och Lilla Middelgrund. I detfi-an bottentralning skyddade Oresund finns stora och intakta rev med hastmussla. 84

12 En annan storvuxen mussla ar limamussla Acesta excavata som hos oss endast finns i Kosterhavets nationalpark pa klippor under 80 meters djup, garna vid inbuktningar med overhang i klippvaggen. Musslan blir upp till 2 dm lang, med vitaktigt skal och laxrosa mjukdelar. En storre och matigare mussla finns inte i vara trakter. Tyvarr behover man nog vara marinbiolog eller liknande for att overhuvudtaget fa tillfalle att provsmaka den. Och det bor vara musslor tagna i Norge, da de svenska limamusslorna bara finns i ett begransat omrade, som nu ar skyddat fran training. Da jag blev bjuden pa limamussla i Bergen sa var den forst forvalld, darpa stekt i smor med vitlok och sedan serverad med raris. Det europeiska ostronet Ostrea edulis kan nu jamforas direkt med det nyligen etablerade japanska jatteostronet Crassostrea gigas. Ah, ostronets underbara milda salta! Som att smaka pa havet sjalvt, fast i en mildare variant. Det ar en smaksak vilket ostron man foredrar. Jag tycker bada ar goda. Det japanska ostronet kan dock bli lite extra slemmigt pa sensommaren innan det slapper sina agg. Skeppsmasken Teredo navalis'ir som bekant en extremt langsmal mussla, som kan bli halvmetern lang och 2 cm tjock, med sma skalhalvor i ena anden. Man tror att den ursprungligen kom fran europeiska atlantkusten, men den ar nu spridd i alia varldshav. Pa Filippinerna ats den ra med limejuice och finhackad chili, ungefar som den latinamerikanska ratten ceviche med raa rakor eller fisk. Jag provar garna skeppsmask om nagon lamnar in stora farska exemplar till Naturhistoriska museet i Goteborg. 85

13 Finns det blilckfiskar i svenska vatten? Joda, uppemot 25 arter, varav ett tiotal ar tilltalliga gaster. I fiskdiskarna dyker det som ofi:ast upp t\'a mycket snarlika arter AX tioarmade blilckfiskar av sliiktet Loli0o, som dar gar under namnen kalmar och nordlig kalmar. De ar som talrikast i vara vatten under \'ar och host. De borde absolut kunna atas mera i S\'erige da de ar suverant goda att fi-itera, att an\'iinda i fiskgrytor eller woka! Kraftdjur Var vanliga strandkrabba iir mycket uppskattad langs Iberiska halvons atlantkust, dilr man har den i olika skaldjursratter, bland annat i grytor. Vi borde nog kunna lilra en del av detta. Recept finns pa natet, om man iir beredd pa att liisa spanska. Andra mer ovanliga kriifl:djur man med fordel kan prova ar de korta och satta "trollhumrarna", som utgors av sex arter inom slakterna Galathea och Munida. De kan stundom fas pa kustnilra restauranger, ibland under den bohuslanska beniimningen "flatrov", som syftar pa den lost invikta och plattade stjarten. TroUhummer har ofta en mer kryddig smak an hummer och krabba. De graprickiga och ovanifran plattade sandriikorna Cran0on cranjjon finns vid alia sandstriinder liings vastkusten. Vid Skagen pa danska sidan ater man garna bakkroppen (stjarten) mer eller mindre levande, eftersom man snabbt nyper av den fran en sprattlande raka och stoppar den munnen. Den iir da lite krispigt salt och viilsmakande. Rakorna fangas direkt pa badstranden med sma landvadar som ortsbefolkningen sjalva har knapat ihop. 86

14 Nar man badar vid en strand kommer ofta de balvgenomskinliga tangrakorna Palaemon adsperstts{s.k. "pillede rejer/roskilderejen" i Danmark) eller dess nara slakting P. ekjjans, och nopprar en i skinnet pa foten. Da kan man snappa tillbaka, fanga rakorna och stoppa in dem i munnen, pa samma satt som med sandrakorna. Om man slukar dem med lite stil sa oppnar sig dessutom mojligheten att verka imponerande - eller avskrackande - pa andra badgaster. Rod glasraka Pasiphaea tarda, som av yrkesfiskarna aven kallas kungsraka, ar var storsta riika. Den kan bli drygt t\'a decimeter lang, plus lika langa antenner. Rod glasraka lever i de fria vattenmassorna i djupa delar av Skagerrak, standigt simmande. Pa dagen befinner sig stimmen langt nere pa under 500 meters djup, men pa natten simmar de upp narmare ytan for att ata djurplankton. De utgor en for oss i det narmaste outnyttjad fodoresurs, som nu endast tas som bifangst i fiske efter Nordhavsraka och ibland dyker upp ifiskdiskarna. Rod glasraka ar kraftigt plattad fran sidorna och har ett pafallande stort huvud. Den har en sotaktig smak som paminner om tigerraka, vilken den torde kunna ersatta som ett lokalt och miljovanligare alternativ om den fiskas med nagon form av tral eller natkasse som inte gar ned och river i havsbotten. Aggen ar stora och paminner om stenbitsrom. Det finns ytterligare tva arter z\a slakte i svenska \'atten, men de ar avsevart mindre och betydligt mer genomskinliga, darav benamningen glasrakor. Rod glasraka (kokt), Pasiphaea tarda. Foto: Kennet Lundin. 87

15 Langhalsar kan man saga ar som havstulpaner pa skaft och bagge tillhor kraftdjursgruppen rankftjtingar. En atlig art av langhals, Lepas anatifera, dyker upp i vara vatten (bild se sid. 75). Den fortplantar sig normalt inte bar, men finns narmast i sodra Nordsjon. Kolonier med langhalsar kommer da och da in till var kust sittande pa flytbojar eller liknande som driver in med havsstrommarna. De prisas hogt av spanjorer och portugiser, sa missa inte tillfallet om ni gor ett sadant fynd. Enligt ett standardrecept sa laggs langhalsarna hogst en halv minut i kokande valsaltat vatten (heist havsvatten) med ett lagerblad, sedan ar det bara att njuta dem varma med skal och allt. Artepitetet anatifera betyder ankbarare och syftar pa att en koloni med langhalsar ser ut som en klase med ank- eller gasnabbar. Linne var framme igen! Han anspelade troligen ocksa pa den medeltida myten att det vaxte ut levande gass fran stammarna av Lepas. Pa engelska kallas den Goose barnacle vilket oversatt blir gas-havstulpan (vanliga havstulpaner ser ju ut som vartor, "barnacles"), vilket syftar pa samma, valspridda villfarelse. Kraftdjur verkar generellt godare ju langre norrut man kommer, kanske beroende pa okad inlagring av fett i kottet. Manga behagliga smaker ar ju fettlosliga. Jamfbr exempelvis smaken av Kamchatkakrabba eller hummer med den av languster pa en restaurang i Thailand. Langustern behover en fet sas for att smaka riktigt bra. Eller vad tycker ni.'' Med hansyftning pa den stora nordliga Kamchatkakrabban Paralithodes camtschaticussa. kan man nar man far mojlighet dartill garna prova dess mindre slakting som finns i vara vatten, den rodaktiga s.k. "trollkrabban", Lithodes maja. Kokas som en vanlig krabba, och de langa och taggiga benen ar mycket goda. 88

16 Tagghudingar Den tagghuding som galler i vara vatten ar atiig sjoborre Echinus esculentus-dar gonaderna, konsdelarna (framst aggsackarna), ats raa. De sitter som gravita klumpar i "innertaket" pa sjoborren och har en aningen bitter, frisk smak med latt salta och krispig konsistens. De alskas av portugiserna som dessvarre atit upp alia sina egna och numera importerar dem fran Norge. Atlig sjoborre ar vanlig pa svenska vastkusten, men man maste man dyka ned till meters djup, under den baltiska ytstrommens utsotade vatten, innan man hittar den. Sjogurkor da, kan man inte ata det? Och finns det nagra atliga arter hos oss? Jo, det finns atminstone en atlig art i svenskt vatten och ytterligare en i naromradet. Den roda sjogurkan Parastichopus tremulus gar alldeles utmarkt att ata, men den maste forvallas en eller ett par ganger, annars domnar lapparna nar man biter i den. Med ratt mangd smor och vitlok kan den smaka himmelskt. 1 Norge har det ocksa publicerats recept pa den stora svarta sjogurkan Cucumaria frondosa som narmast oss finns vid Norges sydvastkust. Alger Det finns flera utmarkta internetsajter om hur man tillreder alger, men har kommer nagra av mina tips. Den allmant forekommande brunalgen knoltang Ascophyllum nodosum ar finfin stekt i smor eller krispigt friterad i olja med vitlok i en wokpanna. Smaken ar mildare an hos andra brunalger. Det gar ocksa bra att anvand de finare delarna, dvs. "bladspetsarna", raa och hackade i en sallad, forslagsvis som en grekisk sallad. 89

17 med rodlok, fetaost och olivolja. Knoltangen bor forvallas fbrst eller bara atas i sma mangder, annars kan den vara laxerande i och med att den innehaller mycket av magnesium och andra metallsalter fran havet. Enligt vissa kallor anvandes knoltangen forr som nodmat nar det var riktigt svara tider, men jag tycker det ar missvisande. Den fortjanar ett battre rykte. Sockertaren, Saccharina latissima, med sin langa breda och rynkade bladskiva blir superbra chips om man friterar den. Fingertaren Laminaria digitata, kan blandas i brod nar man bakar. Knackebrod med bitar av fingertare i finns i delikatessbutiker. Pa klippor med skyddade lagen och i hallkar hittar man ofta den upp till 40 cm langa gronalgen tarmtang Ulva (Enteromorpha) intestinalis. Den ser ut som grona minitarmar som stracker sig rakt uppat. Gissa vem som hittade pa det latinska artnamnet! Tarmtangen gar att ata som den ar, men kan piffas upp med hastig fritering efter att den torkats i solen eller med en flakt. Det gar ocksa bra att koka soppa pa tarmtang, likt spenat- eller gronsakssoppa. Plocka din tarmtang heist vid en plats med friskt vatten. Rodalgen med namnet rodsallad eller sol, Palmaria palmata ar eftertraktad da den ar mycket naringsrik. Rodsallad ar upp till halvmetern lang och bestar av tunna, forgrenade blad. Den vaxer pa mer exponerade klippor, fran nagra meters djup ned till ca 20 meter. I halsokostbutikerna saljs den torkad under namnet dulse, som aven ar det engelska namnet. Rodsallad ar mycket uppskattad pa Island dar den atits i arbundraden, enligt litteraturen sa langt tillbaka som 600-talet. Pa Irland och i Skottland finns en tradition att ata den antingen farsk direkt fran 90

18 klipporna, kokt med smor eller pa andra satt. Farska blad kan man ha i en sallad. Soltorkad rodsallad ats som den ar, friteras eller mals till flingor eller pulver som ingrediens vid matlagningen. Pa Irlands vastkust saljs torkad rodsallad som tilltugg till strandsnackor. Har mots olika havsmat i skon forening! En slakting till rodsallad ar rodalgen, kottblad eller rodblad, Dilsea carnosa. Brunalgen knoltang, Ascophyllum nodosum. Foto: Jan Udden. som a\'en den med fordel kan atas direkt. Den liknar rodsallad och lever i samma miljo, men bestar s\' en ogrenad bladskiva som ar tjockare, mer laderartad och mera aldente an rodsallad. Om man hittar ett bra exemplar sa t\'cker jag att det paminner om stekt agg i smaken. Andra personer kan associera till bacon, det beror val pa smaklokarna. Daliga exemplar smakar svavel. Om man stoter pa ett kottblad niir man sportdyker kan man stoppa en bit i munnen medan man simmar vidare. Nackdelen kan vara att det ar svart att tugga tangen samtidigt som man har en regulator for andningsluft i munnen. Men vad gor man inte for lite prima havsmat. Den tunna rodalgen purpurtang, eller sloke, Porphyra purpureum tillhor det tangslakte som troligen ats mest i varlden. Norrmannen, som ar bra pa traffande namn, kallar purpurtangen for fjaerehinne. Det iir ofta sa man ser den, som ett tunt litet skynke tastat vid klippan strax under vattenytan. Som farsk 91

19 ar den forvanansvart seg att tugga pa ocfi smakar heller inte sarskilt mycket. Det ar val darfor man mestadels ater den i torkad form, da smakerna framtrader battre. Den ingar i sa kallat "laverbread" i Wales, dar den mixas med malda havregryn. I Japan anvands andra arter av purpurtang under namnet nori. Det ar de dar tunna gronsvarta skivorna som riset ruuas in i nar man gor sushi. Ut och at! Hur gick det nu for flickan som bet i en slemmask pa on Sylt.> Jo, hennes tunga domnade under resten av dagen, sedan var hon ok igen. At inte giftiga djur, men lat inte tveksamheten sta emellan dig och den godare havsmaten, bara den kombineras med sunt fornuft och lite koll pa arterna. Det finns mycket mer att ata frin havet an det som namns bar. Avslutningsvis kan vi ge den nya havsmaten ett franskt namn for att hoja statusen och oka viljan till vidare provsmakande; La noveau cuisine de la Mer, eller ett mer profant men hemtrevligt och lokalklingande vastsvenskt som blodkrubb, havsslafs ciler nagot liknande. Hursomhelst, det ligger dar och vantar pa dig under den solglittrande ytan. Boktips Kr. Fr. Wiborg. MatJra sjeen sidor. utgiven av J.W. Cappelens HSndboker. ISBN: Tack Tack till Matz Berggren, Institutionen for Marin ekologi, Goteborgs Universitet och Christoffer Schander, Biologiskt institutt och Centre for Geobiology, Universitetet i Bergen for inspiration, goda r4d och smakflilla bidrag till texten. 92

20