DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB MALMÖ KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB MALMÖ OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 Innehåll LEDARE... 3 GRUNDFAKTA OM DBGY MALMÖ... 4 HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION... 4 UTBILDNINGAR... 4 ELEVER... 4 PERSONAL... 5 FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 6 PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD... 6 LOKALER... 7 SKOLLEDNING... 8 LÄRARE och FÖRSTELÄRARE... 8 ELEVHÄLSA OCH SYV... 8 ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE... 9 ELEVER... 9 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY VÅRA KVALITETSBEGREPP UPPFÖLJNINGAR UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT DBGY MALMÖS ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/ Ledarskap i klassrummet UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/ FUNKTIONELL KVALITET INSTRUMENTELL KVALITET UPPLEVD KVALITET ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET BESLUT FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 15/ RESULTATBILAGA

3 LEDARE På Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö har vi ett tydligt fokus på konstant högre måluppfyllelse för våra elever. Något annat skulle aldrig kunna fungera. Vi vill att våra elever ska kunna avsluta sina gymnasiestudier med god tilltro till sin kapacitet inför högskolestudier och/eller arbete. Vi arbetar årligen med fokusområden som utgår från de resultat som vi får i våra undersökningar samt de resultat som eleverna uppvisar i slutet av varje läsår. För att skolan ska kunna uppvisa ett kvalitativt arbete krävs det insatser från alla håll. Det är därför viktigt att alla våra medarbetare är medvetna om vilka mål vi har och att alla förstår sin roll på skolan. Under läsåret 2014/2015 har vi kunnat förbättra många av våra resultat. NKIundersökningen gav oss ett bevis på att vi arbetar på rätt sätt och att vi ska fortsätta lägga fokus på kvalitet, måluppfyllelse och kompetensutveckling för skolans medarbetare. Ytterligare ett bevis på att vi har en mycket god verksamhet på Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö var resultatet av den interna inspektionen. Under läsåret 2015/2016 ska vi spänna pilbågen ytterligare och jobba för högre måluppfyllelse för våra elever. Annika Silverup, Rektor DBGY Malmö 3

4 GRUNDFAKTA OM DBGY MALMÖ HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Drottning Blankas Gymnasieskola finns på 11 orter i Sverige. Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö startade sin verksamhet år 2009 med 55 elever. Gymnasieskolan är belägen i Malmös innerstad, nära Gustav Adolfs Torg och Stortorget. Skolan ägs av Drottning Blankas Gymnasieskola AB som i sin tur ingår i koncernen AcadeMedia. Grundidén med Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö är att ge eleven en stabil grund att stå på, vare sig eleven skall gå direkt ut i arbete eller in i vidare studier på högre nivå. Det som präglar skolan i Malmö är att den röda tråden är tydlig i alla kurserna (infärgning) samt att lärarna samarbetar med varandra för att öka förståelsen och sambandet mellan olika kurser, studieprogrammet och verkligheten. På skolan arbetar lärarna fördjupat med formativ bedömning. På skolan finns skolledning, elevhälsoteam, lärare samt servicepersonal. Lärarna är indelade i fyra olika arbetslag. UTBILDNINGAR Eleverna fördelas på fyra program: Estetiska programmet (ESBIL: Modedesign samt Design & Inredning) Hantverksprogrammet (HVSTY: Hår- och makeupstylist) Vård- och omsorgsprogrammet (VO: Räddningsmedicin och akutsjukvård) Samhällsvetenskapliga programmet (SABET: Kriminologi). ELEVER Totalt finns drygt 265 elever på skolan. Skolans upptagningsområde är i huvudsak Skåne. Eleverna kommer från 17 olika kommuner i Skåne, merparten från Malmö och Vellinge som andra kommun. 73 % av eleverna är flickor och 27 % är pojkar. Skolans största program sett till elevantal är Hantverksprogrammet, därefter i fallande skala: Samhällsvetenskapliga programmet, Vård och omsorgsprogrammet och minst antal elever på det Estetiska programmet. Skolan har inga elever på introduktionsprogram, men tar emot elever från många olika socioekonomiska grupper. 4

5 PERSONAL Drottning Blankas Gymnasieskola består av 34 medarbetare varav en rektor, en biträdande rektor/syv/administratör, ett elevhälsoteam (kurator, skolsköterska och specialpedagog), ett serviceteam (vaktmästare och ett skolmåltidsbiträde) samt 27 lärare. 67 % av medarbetarna är kvinnor och 33 % av medarbetarna är män. Lärarna har ferietjänst och är i störst grad tillsvidareanställda. Lärarna arbetar i arbetslag. Skolan har också olika stödfunktioner (bl.a. inom ekonomi) samt en verksamhetschef som utgår från huvudkontoret i Göteborg. FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Skolans mål då det gäller elevprognos de närmaste åren är att bibehålla en fullständig klass på varje studieprogram och ett intag på ca 100 elever per läsår. Detta skulle motsvara ca 300 elever på skolan. Önskan är att kunna starta ytterligare ett studieprogram inför läsåret 2017/

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD Hos oss på Drottning Blankas Gymnasieskola följer vi ledstjärnan personligt engagemang för bättre resultat. För eleverna betyder det att vi förväntar oss att de engagerar sig, tar ansvar för sina studier, visar hänsyn till sina klasskamrater och inte minst har ett intresse för sin valda profil. För oss som arbetar på skolan lovar vi att lyssna och vara lyhörda, vägleda eleverna, ha ett intresse i elevernas utveckling, ge eleverna positiv förstärkning, vara kreativa samt ha höga förväntningar på eleverna. Lyckas vi nå detta tillsammans är vår erfarenhet att vi når ett bättre resultat, oavsett om det handlar om betyg, vidare studier, anställningsbarhet eller om det helt enkelt handlar om att trivas i vardagen med sitt arbete och att trivas med sin gymnasietid. Var och en av de som arbetar på Drottning Blankas Gymnasieskola är omsorgsfullt utvalda för deras speciella kompetens. Detta gäller vare sig de är ämneslärare, yrkeslärare, obehörig eller behörig, ordinarie lärare eller tillfällig föreläsare, administratör eller vaktmästare. Våra medarbetare kan något som våra elever behöver. För att vi ska kunna leva upp till ovanstående måste alla som arbetar på Drottning Blankas Gymnasieskola behandla varandra med yttersta respekt. Det är mycket viktigt att vi som jobbar här på skolan kan samarbeta, bidra med konstruktiv kritik och feedback till varandra och framförallt se vinsterna i varandras insatser för elevernas kunskapsbyggande. På Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö tar vi upp frågor, eventuella irritationsmoment samt konstruktiv feedback meddetsamma och med den/de personer som det berör. Var och en, elev som medarbetare, bidrar till skolans positiva psykosociala miljö. De ordningsregler som gäller för eleverna, gäller också för all personal. Tillsammans kan vi gemensamt skapa en trygg, utvecklande och kunskapsbaserad miljö för oss alla på skolan medarbetare som elever. På Drottning Blankas Gymnasieskola arbetar vi med formativ bedömning genom bedömningsmatriser. Dessa finns på Schoolsoft (vårt elevadministrativa system). Detta är ett sätt för eleverna att förstå sin kunskapsprogression på ett enkelt men mer fördjupat sätt som ska göra det enklare för eleven att känna till vad som krävs för nästa betygsnivå. Det ska 6

7 också ligga som stöd för lärarens slutliga betygsättning. I arbetet med formativ bedömning är det kunskaperna vid slutet av kursen som räknas. Upplägget för ett program/en kurs/ett ämne ska ha en tydlig röd tråd. Planering av undervisningen ska ske kontinuerligt under kursens gång, men redan vid kursstart ska det finnas tydliga formuleringar i form av en tematisk grund om vilka kursmoment eleverna ska genomföra och vad eleverna ska ha lärt sig vid kursens slut. På Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö arbetar vi med stort fokus på tematisk och infärgad undervisning, som innebär att programprofilen genomsyrar alla kurser inom programmet. Det finns speciella dokument för temapresentation och bedömningar som ska användas. Bedömning sker formativt och utgår från elevens studieprogression. Som ett led i skolans pedagogiska utveckling tillämpar vi auskultation. Detta innebär helt enkelt att lärare sitter med på en kollegas lektionspass och att man har ett kortare samtal därefter. Detta ska ses som ett sätt att starta upp en frågestund kring metodik och didaktik. Det finns ytterligare ett syfte med auskultationen och det är att skapa större förståelse för varandras ämnesområden och således göra det enklare att få ett helhetsgrepp kring temaplaneringen. LOKALER Skolan har under läsåret 14/15 funnits på två adresser: Per Weijersgatan 4 (huvudbyggnaden) och Djäknegatan 23. Vår huvudbyggnad består av drygt 1600 m 2 fördelat på fyra våningsplan och Djäknegatan består av 700 m 2 fördelat på två våningsplan. Djäknegatan 23 är våra nya tillskottslokaler. Dessa har varit i bruk sedan augusti Utbildningslokalerna är ljusa och fräscha och med en blandning av specialsalar (för t.ex. sömnad, modellbygge, styling och vårdmetodrum) samt vanliga teorisalar. Det finns också utrymme för studier och ett antal hängytor för elever och personal på skolan. Skolans tekniska utrustning för undervisningen är under förändring när skolan öppnades arbetade vi med datorsalar och stationära datorer. Idag fasar vi successivt in ipads till våra elever. Infasning beräknas vara komplett i augusti Övrigt undervisningsmaterial på skolan varierar från stylistelevernas sminkboxar, vårdelevernas metodrum till esteternas bygg- 7

8 och designmaterial. Traditionella kursböcker finns också i de flesta kurser. Skolan har även ett mindre bibliotek som i huvudsak är uppbyggt av skönlitteratur och facklitteratur specialiserad för våra olika profiler. SKOLLEDNING Skolledningen har bestått av Rektor, biträdande rektor och verksamhetschefen som är stationerad i Göteborg. Skolan har programansvariga som träffar rektor och bitr. rektor varannan vecka för att diskutera skolans organisation samt ta beslut. Mål och riktning för verksamheter förmedlas både i digital form samt muntligen via möten och i diskussioner. LÄRARE och FÖRSTELÄRARE På skolan finns både lärare och förstelärare som arbetar för att våra elever ska gå en god gymnasieutbildning. På skolan har det under läsåret 14/15 arbetat 26 pedagoger (73 % kvinnor och 27 % män). Medelåldern är 36 år. Sju lärare har inte komplett behörighet, men 3 av dessa genomgår behörighetsgivande utbildning. Lärartätheten motsvarar 10,2 elever per pedagog eller 9,8 pedagoger per 100 elever. Under läsåret har skolan haft tre förstelärare. ELEVHÄLSA OCH SYV På skolan finns ett elevhälsoteam, bestående av rektor, biträdande rektor, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet träffas varannan fredag för att bl.a. fånga upp elever med behov av särskilt stöd samt följa upp desamma. Beslut kring åtgärdsprogram tas av rektor. I undervisningen har bland annat anpassning gjorts till elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. De anpassningar som gjorts är bland annat muntliga prov och anpassat studiematerial. Anpassningarna sker utifrån individuella bedömningar kring elevens behov. Skolsköterska, specialpedagog och kurator finns tillgängliga för att stödja detta arbete. Huvuddelen av stödet till elever med behov av extra resurser ges i klassrummet eller via extra undervisning sk. fördjupning. Fördjupning ges vid flera olika tillfällen under arbetsveckan, både under förmiddagar och eftermiddagar. Det är viktigt att bemärka att fördjupningstiderna inte enbart är till för de elever som behöver extra stöd utan även för de elever som vill nå de högre målen. Nedan finns beskrivning av ärendegången i elevhälsoärenden. Elever som är i behov av åtgärdsprogram har alltid kontinuerliga uppföljningsträffar tillsammans med mentor och/eller elevhälsan. 8

9 På Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö finns det elever som har genomgått pedagogiska utredningar och där det har formulerats ett åtgärdsprogram. Eleverna som har åtgärdsprogram kommer oftast till skolan färdigutredda även om det finns enskilda undantag. Åtgärdsprogrammen är utformade så att de rör elevens hela studiesituation där också elevvårdsteamet är inkopplat. Ett utökat behov startar alltid i en kartläggning från mentors håll. I vissa fall är även elevens hemkommun involverad i ärendet. Under läsåret 14/15 har Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö haft tre förstelärare: Ida Volgé (religion/samhällskunskap), Daniel Molin (engelska/kommunikation) och Anna-Karin Berg (engelska/spanska) ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Under läsåret 2014/2015 har skolans aktivt arbetat med att stärka och stödja elevrådet. Mentorernas uppdrag har varit att stödja en demokratisk organisation och demokratiskt arbetssätt. Elevrådet har träffats varannan vecka och elevrådsordföranden har återkopplat till skolledningen en gång per månad. Under året har vi även utbildat tre elever inom området nätmobbning. Elevdemokrati tillämpas även i klassrummen på så sätt att eleverna t.ex. kan vara med och välja examinationsformer, visst innehåll i utbildningen samt delta i diskussioner som rör många olika områden på skolan. ELEVER Totalt finns drygt 265 elever på skolan. Skolans upptagningsområde är i huvudsak Skåne. Eleverna kommer från 17 olika kommuner i Skåne, medparten från Malmö och Vellinge som andra kommun. 73 % av eleverna är flickor och 27 % är pojkar. Skolans största program sett till elevantal är Hantverksprogrammet, därefter i fallande skala: Samhällsvetenskapliga programmet, Vård och omsorgsprogrammet och minst antal elever på det estetiska programmet. Skolan har inga elever på introduktionsprogram. Antagningen såg hösten 2014 ut som följer: 9

10 Program Klass Antal antagna Medelbetyg ESBIL - I INR ESBIL - M MOD HVSTY STY SABET KRIM VO RÄD

11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheterna mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ger dem en skjuts i vidare studier och kommande arbetsliv. Arbetet under läsåret har utgått från en lägesbedömning som dels genomfördes på vardera skola och dels på huvudmannanivå vilken sedan avslutades med enhetsspecifika resultatutvärderingar samt en huvudmannautvärdering. VÅRA KVALITETSBEGREPP I det systematiska kvalitetsarbetet arbetar vi för hög delaktighet hos både personal och elever. För att säkerställa att vi följer upp de krav och förväntningar som ligger till grund för skolans verksamhet utifrån flera perspektiv samt att vi utvecklar vårt arbete kopplat till identifierade utvecklingsområden, stödjer vi oss mot fyra kvalitetsbegrepp: funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet samt ändamålsenlig kvalitet. FUNKTIONELL KVALITET Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. INSTRUMENTELL KVALIETET För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. UPPLEVD KVALITET Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Drottning Blankas Gymnasieskola. På 11

12 vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? UPPFÖLJNINGAR Skolorna genomför gemensamma och kontinuerliga uppföljningar under läsåret (se bild 1) och resultatet av dessa samlas på både huvudmannasamt skolnivå. Dessa uppföljningar skapar grunden till en kontinuerlig dialog och diskussion ute på skolorna samt en dialog mellan rektor och huvudman. 12

13 KVALITETSHJUL LÅ1415 AUG UST I JULI Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram INTERNA GR DE AV ANS RAN KN Ö F ING OM AR N E Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Funktionell kvalitet Examensprognos G AV INTERNA GRA NSK N I N GA R Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning DE RAN FÖ OM EN Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser AR M CE M BE R ARPIL Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering S BER OKTO G Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) MAJ SE Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg NOV EMBE R I R BE EM PT JU N Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever FEB RUAR I Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan DE ARI JANU 13

14 UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät (NKI) som bland annat mäter nöjdhet och arbetsmiljö samt skolenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandlingoch värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. UTVÄRDERING Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 14

15 DBGY MALMÖS ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE Människors resultat och kunskapsutveckling beror inte bara på förmågan att lära, utan också på omständigheterna runt omkring, t.ex. självförtroende och hur man trivs i gruppen. En skolmiljö är full av krav, kraftprov och bedömningar. Det kan bädda för nervositet, känsla av att inte duga till och rädsla för att inte lyckas. En sådan känsla är ingen sund grogrund för lärande. Särskilt inte när det handlar om att producera fantasirika, kreativa och nyskapande idéer. Det är Skolverkets krav i kombination med elevernas behov, önskemål, idéer, drömmar och förväntningar som ska vara vägledande för oss på Drottning Blankas Gymnasieskola. Vi mäter vår framgång genom hur väl våra elever trivs, lyckas och vågar vara kreativa och pröva sina gränser. Då handlar det inte bara om att som lärare förmedla rena sak- och ämneskunskaper. Det handlar lika mycket om att genom ord, tanke och handling förmedla attityder och värden som hjälper eleverna att utvecklas till vuxna, ansvarstagande medborgare och professionella, kreativa medarbetare. Oavsett omständighet förväntar sig ändå både elever, föräldrar, kollegor, skolledning och andra att våra lärare alltid ska vara professionella, hjälpsamma och tillmötesgående. Våra lärare sätter tydliga gränser och krav, men är också toleranta, medmänskliga och förstående för misstag och misslyckanden. Under läsåret 2014/2015 har vi fortsatt vårt utvecklingsarbete kring att arbeta med elever i behov av stöd, som startar i mentors kartläggning av eleven. Vi har ökat samarbetet inom elevhälsoteamet och även gjort beslutstiden kortare i dessa elevfrågor. Samarbetet mellan mentorerna och elevhälsan har också ökat. Detta är ett led i att ge eleven snabb och korrekt hjälp under skoltiden hos oss. Utöver det kvalitetsarbete som är huvudmannagemensamt, genomför vi på skolan ett antal enhetsspecifika uppföljningar som komplettment till övrigt kvalitetsarbete. Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med att förbättra undervisningskvaliteten bl.a. med hjälp av följande insatser: Tre förstelärare har tillsatts och under året har de i huvudsak arbetat med fokus på klassrumsledarskap - allt i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Två av förstelärarna deltar i ett förstelärarnätverk via Malmö Högskola. 15

16 Vi har genomfört fyra betygsprognoser under läsåret för att få kontroll över både elever som behöver stöd att lyckas nå E och de elever som behöver en liten knuff för att nå de högre betygen. För andra året i rad har vi haft schemalagd dedikerad tid för sambedömning av nationella prov och övriga större examinationer. Sammanlagt har vi har vi haft fyra veckor á två klocktimmar per vecka för dessa samarbeten lärare emellan. Vi har även deltagit i sambedömning över skolgränserna i bl.a. matematik. Två av våra yrkeslärare har under läsåret avslutat sin behörighetsgivande lärarutbildning och ytterligare en har påbörjat sin utbildning. Under vårterminen har vi varit testskola för DBGYs nya undervisningsutvärdering. Vi har under våren 2015 genomgått en interninspektion med mycket goda resultat. 16

17 FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/15 Ledarskap i klassrummet BAKGRUND Vid analys av resultaten för läsåret 2013/2014 framkom behov av att stärka ledarskapet i klassrummet. Elevenkätens index för undervisning (elevernas arbetsmiljö samt elevernas undervisning) låg på 61, och vid ytterligare analys framkom att skolans lärare behövde ta fram gemensamma rutiner och arbetssätt för att förbättra undervisningen. Vårt övergripande mål, att utveckla ledarskapet på skolan i ett led att nå ökad måluppfyllelse, har vi formulerat för detta verksamhetsår men vi ser det också ur ett längre tidsperspektiv (3-5) år. Flera faktorer spelar in och påverkar ledarskapet på en skola vilket gör att en förändring och utveckling i området kan ta tid. De vinster som kan komma ur ett arbete med just ledarskap på skolan, förutom en högre måluppfyllelse är det kollegiala utbyte som sker bland lärare sinsemellan. Ett kollegialt utbyte kan leda till ett mer positiv klimat där lärare kommunicerar med varandra kring vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Vidare skulle arbetet ge varje lärare möjlighet att utveckla sin ledarstil och ta del av varandras progression. Att som lärare vara med som en förändringsagent på skolan i utvecklingsarbetet för att stärka ledarskapet i klassrummet ser vi genererat i flera vinster för organisationen i stort och framförallt för skolans elever och den ökade måluppfyllelsen som vi är på väg mot. MÅL OCH SYFTE Skolans övergripande mål är att utveckla ledarskapet på skolan och med bakgrund av att ledarskap kan innefatta flera områden så har undervisande lärare haft friheten att skapa en målformulering inom området ledarskap att arbeta med. I ledarskapsområdet fanns också en önskan att utveckla det kommunikativa inom ledarskapet samt förhållningssättet gentemot elever. Ett annat mål som fanns i utvecklingsområdet ledarskap är att få till en progression hos samtliga undervisande lärare gällande ledarskap och att de utefter sin inventering av sitt ledarskap har förmåga att systematisera och 17

18 kvalitetssäkra sitt ledarskap. För att nå vårt mål att stärka ledarskap i klassrummet så har vi valt nedanstående metoder. METOD Metod 1: Kompetensutveckling- Extern föreläsare Undervisande lärare fick under början av läsåret möta en extern föreläsare, Adina Ståhle, som arbetade med Human Scanning. Syftet var att skapa en medvetenhet kring ledarskap på individnivå och få igång en dialog lärarna sinsemellan, ett kunskapsutbyte. Metod 2: Inventering på skolan kring området ledarskap Alla lärare skapade sin individuella målformulering och utifrån denna påbörjades arbetet med att stärka ledarskapet i klassrummet. Utifrån den individuella målformuleringen så blir utvecklingsbehoven inom ledarskap synlig och utifrån det påbörjades vårt arbete. I arbetet med att inventera och se över behoven som finns i arbetet med att stärka ledarskapet på skolan så har vi använt oss av verksamma inom området så som Steinberg & Hattie. Metod 3: Filmning & auskultation Skolan har under läsåret auskulterat varandra, lärare har filmat sina lektioner och därefter diskuterat den undervisning som bedrivits. Målet med filmning och auskultation har varit en fördjupad insikt på individnivå samt ett synliggörande kring vad varje lärare behöver arbeta med för att nå en progression kring ledarskap men också i ett led att nå högre måluppfyllelse på skolan. Skolan arbetar tematiskt under hela läsåret och det har gjort att naturliga auskultationer tagit fart. Auskultationerna har grundat sig i och haft sin utgångspunkt i den forskning som finns på skolverket. Där poängteras vikten av det kollegiala utbytet och lärandet som en nyckelfaktor för att nå en framgångsrik skolutveckling. Metod 4: Kollegialt lärande En specifik samtalsmodell med struktur har använts som ett verktyg för lärare att få stöd kring vikten av att reflektera och sätta ord på ledarskap, utifrån sin målformulering. Här sker också ett erfarenhetsutbyte och ett sätt att få till ett positivt klimat med ökad dialog. I det kollegiala lärandet så har varje lärare också utvärderat utvecklingsområdet på grupp- och individnivå. Varje lärare har presenterat sin progression och sina framsteg i form av individuella presentationer. Detta för att synliggöra arbetet med ledarskap men också för att se var vi befinner oss och vart vi är på väg. 18

19 UPPFÖLJNING Kontinuerlig uppföljning under läsåret har skett, dels i kommunikation med undervisande lärare men också gruppdiskussioner med förstelärare och rektor. Fokusområdet har hela tiden följts upp av rektor som tillsammans med förstelärare har varit delaktig i såväl förberedelsprocessen, genomförandet och avslut. Den kontinuerliga utvärderingen visar på att området ledarskap gett positiva effekter i form av individuell utveckling och att det generellt har stärkt lärarens ledarskap i klassrummet vilket också går att koppla samman med elevernas NKI, ökad studiero samt högre måluppfyllelse på skolan. ANALYS OCH SLUTSATS Vid elevenkät genomförd under läsåret 2014/2015 har skolan ökat sina resultat avseende Index för undervisningen från föregående års 61 till 68. Skolans resultat har förbättrats på samtliga frågor inom indexet. Framförallt upplever elever i större utsträckning att lärarna gör det tydligt vad de behöver kunna för att de skall kunna nå de olika betygen där året siffra är 74 (2013/2014: 61). De metoder som vi använt oss av och som vi bedömer gett effekt är de som är beskriva ovan och som lett till ett tydligt ledarskap i klassrummet. Att utveckla och stärka lärarnas ledarskap tar tid och vi behöver se detta ur ett mer långsiktigt perspektiv därav tidaspekten 3-5 år. Vi tänker oss att ett tydligt ledarskap i och utanför klassrummet bl.a genererar i en ökad studiero för våra elever. Ett fortsatt arbete med ledarskap kan förhoppningsvis också leda till en djupare förståelse hos undervisande lärare kring vikten av att reflektera kring sitt ledarskap (erfarenhetsbaserat) det s.k kollegiala lärandet. Tillsammans med fortsatta diskussioner om forskning inom ledarskapsområdet (Hattie & Steinberg) och synliggörandet av lärarnas egen progression i området så är förhoppningen också att lärare ska nå en pedagogisk samsyn. I utvecklingsarbetet kring ledarskap så ser vi också att kollegialt lärande genererar i en ökad kommunikation och att vi börjar systematisera och kvalitetssäkra skolans undervisning (vad fungerar/vad behöver förändras) kopplat till måluppfyllelsen i kurser/på skolan. Vi ser positivt på ett fortsatt arbete kring ledarskap, för vår skola är det en nödvändighet att fortsätta arbeta med vårt ledarskap för att nå en ökad måluppfyllelse på skolan. 19

20 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Varje läsår så uppdaterar vi och omarbetar skolans likabehandlingsplan. I denna så beskriver vi våra förebyggande och främjande insatser samt vilka som är ansvariga för detta arbete. De insatser som görs tillsammans med anpassade åtgärder tas fram av personalgruppen tillsammans med eleverna och innefattar även elevernas synpunkter om dessa. I skrivande stund har vi ingen LoV- ansvarig på skolan, då detta ansvar är delat på skolan. Under läsåret 2015/2016 så kommer vi att se över detta och tydliggöra vår struktur rörande detta viktiga arbete i organisationen för att säkerställa detta. I oktober månad så har skolan en enkät som går ut till alla elever som handlar om elevernas välmående och skolsituation. Resultatet av enkätundersökningen kommer att beskriva hur eleverna uppfattas skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. För mer information om hur eleverna uppfattat den senaste elevenkäten så finns informationen under rubriken Normer & Värden. 20

21 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET KUNSKAPER Läroplansmål GY11 Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. Vid slutet av läsåret 2013/2014 hade vi ett resultat på 74 % elever med gymnasieexamen. Vi har under läsåret 2014/2015 kunnat öka denna siffra till 88 %. Vi bedömer att vi har gjort mycket goda insatser för att öka andelen elever med gymnasieexamen och att vi är på god väg mot målet 100 %. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier var 65% jämfört med 49% föregående år. Vi bedömer även här det som att våra insatser har givit resultat. Den genomsnittliga betygspoängen (samtliga avgångsbetyg) låg under läsåret på 13,8 (2013/2014:13,7). Programfördelningen var: SABET: 13,2, HVSTY: 13,7, VO: 13,2 och 14,9 för ESBIL. Under läsåret har DBGY Malmö aktivt arbetat med målet att eleverna skall uppnå högre måluppfyllelse. Detta visar sig bland annat i att eleverna på skolan i högre grad än tidigare läsår når en ökad måluppfyllelse på så sätt att fler elever har nått en gymnasieexamen. Vi tror oss se en koppling till vårt fokusområde som handlar om att stärka ledarskapet i klassrummet. Vi har också arbetat med elevernas studiero och med skolans prognossystem och i tidigt skede ringat in de utmaningar som finns för att möta dessa och inta ett lösningsfokuserat förhållningssätt tillsammans med EHT. Däremot kan vi se att fler elever har klarat sina studier med lite lägre betygsresultat än tidigare år och detta ger resonans i de genomsnittliga 21

22 betygspoängen. Därtill visar det sig att skolans arbete med årets fokusområde frambringat att vi ska fortsätta mot målet att öka måluppfyllelsen. Vi behöver i kombination med fortsatt arbete med att stärka ledarskapet också arbeta mer med bedömning och lärande och fördjupa oss ytterligare i det formativa arbetssättet. BETYG & BEDÖMNING Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Vi har som avsikt att fortsätt arbetet med att öka måluppfyllelsen på skolan. Andelen minst godkända betyg (E) var för skolan 90%, samma siffra som året innan. Programfördelningsmässigt ser vi en förbättring på ESBIL där 97% av eleverna når kunskapskraven för minst E, i jämförelse med VO där andelen elever som når kraven sjunker från 89% (2013/2014) till 87% 2014/2015. HV ligger på 93% och SA på 86%. Andelen betyg minst E avseende behörighetsgivande kurser (samtliga elever på skolan) skiljer sig åt markant. En fullständig måluppfyllelse finner vi i gymnasiearbetet för HV och VO. Däremot når en lägre andel elever kraven för godkänt på ES 96% och SA (85%). Kommande läsår så kommer vi att ta ett gemensamt grepp kring närvaron på skolan. Ett fortsatt samarbete med EHT är av stor vikt, för att tillsammans arbeta främjande och förebyggande för att öka närvaron. I detta arbete behöver undervisande lärare aktivt delta, utmanas och tillsammans hitta nya vägar för att möta eleverna och öka deras lust att lära. Vi kommer fortsätta arbeta tematiskt och utveckla vårt formativa arbetssätt för att tydliggöra för eleven var denna befinner sig i sin progression. Vi ser att matematiken är en svår kurs för våra elever och endast 56% av eleverna når kraven för godkänt i matematik 1a och 64% för matematik 1b. Skolan har tidigare inte haft ett så uttalat fokus på matematiken, årets siffror kräver att skolan tar ett helhetsgrepp om de behörighetsgivande kurserna. När det gäller matematiken så genomförs en kartläggning i ämnet för 22

23 årskurs 1 varje läsår. Utifrån denna förs diskussioner tillsammans med undervisande lärare kring vilka insatser som behöver göras i undervisningen. I engelska 6 når 75% av eleverna i jämförelse med 89% för engelska 5. Skolan kommer fortsätta arbeta med det kollegiala utbytet för att hitta nya vägar att möta upp elevernas behov och möta de förkunskaper som finns. Vi erbjuder också fördjupningstid för elever som upplever att ämnet engelska kan vara en utmaning men också för de elever som önskar prestera högre. För att nå en ökad måluppfyllelse så kommer vi fortsätta arbeta med ledarskap i klassrummet, tillsammans med att fortsätta arbeta för ett öppet klimat bland personal för att utmana varandra och få till ett kollegialt utbyte. Vi ser att vi är duktiga på att sätta in åtgärder, vi behöver se över våra rutiner för att på ett tidigt skede arbeta mer förebyggande i kurserna. Ett steg mot rätt riktning är att fortsätta de gruppdiskussioner ämnesvis som undervisande lärare gör kontinuerligt med utgångspunkt i det prognosarbete som görs under läsåret. Gällande betygsfördelningen ser vi framförallt att det är VO-programmet där vi inte lyckas stötta eleverna tillräckligt för att nå kraven för godkänt (Andel F, HV-programmet 7 %, SA-programmet 13 %, ES-programmet 3 %, VOprogrammet 13 %). Även om siffrorna skiljer sig åt mellan programmen så har vi som ambition att arbeta mer med att nå en ökad måluppfyllelse för hela skolan, oavsett program. Vi har som beskrivits tidigare påbörjat en pedagogisk diskussion och vi kommer fortsätta utveckla lärarnas ledarskap i klassrummet tillsammans med att synliggöra och förtydliga det formativa arbetssättet. Vi kommer fortsätta arbeta med kontinuerliga avstämningar utifrån prognosarbetet som görs under läsåret tillsammans med den pedagogiska utvecklingen (ledarskap) som vi påbörjat under 2014/2015. NORMER & VÄRDEN Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livs villkor, kultur, språk, religion och historia, 23

24 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Skolans likabehandling- och värdegrundsenkät som genomförs varje hösttermin ska spegla dels hur väl eleverna känner till innehållet i densamma samt hur de upplever tryggheten på skolan. Av eleverna på skolan som besvarat enkäten så känner 62 % att de har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. Här finns det rum för förbättring och tydliggöranden för eleverna. 96 % av elever känner sig Oftast eller Alltid trygg på skolan och 95 % av eleverna känner sig trygga i sin klass. Man kan tolka dessa resultat som att det pågår ett gott likabehandlings- och värdegrundsarbete, men att elever inte uppfattar att det är detta som genomförs. Här kan vi bli tydligare gentemot eleverna och betona vad vi arbetar med och varför. Skolan har under de senaste två åren arbetat med att förbättra studiemiljön. Tidigare har t.ex. skolan upplevts som något trång. I vårens resultat kring studiemiljö har vi ökat antalet nöjda elever i samtliga kategorier: 75 % av eleverna upplever att de behandlar varandra med respekt, 80 % av eleverna upplever att personalen tar ansvar för att alla behandlas med respekt, 90 % känner sig mycket trygga i skolan, 67 % tycker att de kan få arbetsro och 68 % tycker att personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter. Sammanlagt genererar detta ett indexsnitt på 74 och det är 12 punkter över vårt resultat från läsåret 2013/2014. Det är också en punkt över DBGY totala snitt. Målet är dock alltid att nå 100 % på samtliga frågeställningar. ARBETSLIV OCH SAMHÄLLE Det är skolans mål att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i 24

25 samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket På skolan arbetar vi aktivt med att förbereda eleverna inför fortsatta studier samt inför kommande arbetsliv. Eleverna får möjlighet att utveckla sin förmåga inom dessa områden och får öva sig i att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Två av våra yrkesprogram (HV & VO) erbjuder 15 veckors APL där eleverna får god kännedom om arbetslivets villkor. Tillsammans med elevernas APL och i takt med att yrkesområden hela tiden förändras så arbetar skolan också med att se till att eleverna får personlig utveckling inom yrket. Detta sker dels i dialog med APL-ansvariga men också genom aktivt deltagande i arrangemang utanför skolan. Våra högskoleförberedande elever möter yrkesverksamma i flera områden och det finns kontakter upprättade mellan skolan och universitet/högskola. Skolan satsar också på att förbereda eleverna inför ett arbetsliv med en ökad internationell samverkan. Under läsåret 2014/2015 har vi också arbetat med internationalisering på skolan. Ett uppdrag som rymts inom förstelärarskapet där skolan arbetet med att föra en dialog med andra länder i och utanför Europa för eventuella framtida utbyte. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Läroplansmål GY11 Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sin villkor. På skolan arbetar vi med ett elevråd och via våra mentorsträffar där eleverna får vara med och påverka och därmed ha inflytande i verksamheten. Detta sker också kontinuerligt inom ramen för undervisningen. Skolans elever upplever under läsåret 2014/2015 att personalen i högre grad har lyssnat på deras synpunkter. Under läsåret 2013/2014 var resultatet 45 %. Detta har vi i år kunna öka till 68 %. Vi ser också att vårt fokusområde att förtydliga mentorskapet under läsåret 2013/2014 har gett effekt, läsåret 2014/2015 upplever eleverna 74 % av eleverna att de är nöjda med mentorns stöd. 25

26 INSTRUMENTELL KVALITET Intern granskning Skolan genomgick våren 2015 en intern granskning. Ett av de utvecklingsområden som skolan har framför sig under läsåret 2015/2016 avser skolans samlade plandokument för likabehandling och värdegrundsarbete. Ett arbete som vi alla tillsammans med eleverna och EHT behöver involveras i. Skolan behöver bland annat arbeta mer med det förebyggande arbetet och ansvarsfördelningen. Det finns främjande åtgärder men tydliga förebyggande insatser saknas i vårt plandokument. Kartläggningen som ingår behöver utvecklas och behöver således ligga till grund för förebyggande åtgärder. De förebyggande och främjande åtgärderna behöver även de bli mer precisa och uppföljningsbara. Vi kommer arbeta för att strukturera och följa upp detta arbete för att säkerställa att arbetet med likabehandling- värdegrundsarbetet utvecklas. Skolans andra utvecklingsområde som skolan har framför sig grundar sig på resultaten på NKI 2015 där granskare konstaterar att analys och vidtagna åtgärder i bl.a. kvalitetsrapporten fallit väl ut då resultaten i undersökningen markant ökat. Dock framkommer i både lärarintervjuer såväl som i samtal med EHT att delaktigheten inte är så stor som den borde vara. Likaså framkom behov av att EHT behöver arbeta med kartläggning och även sammanställa resultat av exempelvis extra anpassningar och åtgärdsprogram på skolnivå för att se vilka åtgärder som är vanligast, vilka effekter dessa åtgärder resulterar i (och vilka som inte gör det) m.m. Vi kommer i början av läsåret arbeta för att utveckla skolbiblioteket och elevernas nyttjande av denna i undervisningen. Den interna granskningen av skolan visade att skolans bibliotek i nuläget inte uppfyller författningarnas krav, vilket vi vill förändra. Eleverna uppgav att de aldrig använder biblioteket på skolan för undervisningsändamål utan behöver de böcker så går det istället till det kommunala biblioteket. Rektor uppgav också att skolbiblioteket inte används i undervisningen i den utsträckning det borde. Vi kommer vid skolstart att arbeta för att skapa ett utlåningssystem och rutiner kring detta. För att uppnå likhet i betygsättningen mellan olika lärare har vi under vårterminen deltagit i ett sambedömningsprojekt med LBS i bl.a. matematik. Pedagogerna på skolan har också haft dedikerad arbetsplatsförlagd tid för sambedömning i samtliga kurser. Det har också funnits forum för diskussioner om sambedömning vid nationella ämnesträffar mellan DBGY skolorna i 26

27 Sverige. Kommande läsår så kommer vi fortsätta med strukturerade mötesplatser och vidare diskussioner kring bedömning och vi kommer fortsätta arbeta och utveckla det formativa arbetet på skolan. Överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursbetyg är högst i svenska 1 (79%). I engelska 5 och 6 är den 67% respektive 63%. Vi kan konstatera att överensstämmelsen är lägre i matematikkursen 2a, 2b och 3b där en betydande andel elever får ett högre kursbetyg än nationellt provbetyg. Skolan deltar i sambedömningsträffar som genomförs vid tidpunkten för de nationella proven. Under träffarna sambedömer man och diskuterar även hur en likvärdig bedömning kan främjas i större utsträckning. Under läsåret 2015/2016 kommer liknande dagar att hållas i huvudmannens regi. Lärarbehörighet Lärarbehörigheten följs upp genom både en intern och extern behörighetsinventering. Den interna genomförs av huvudmannen under oktober månad medan den externa görs av Skolverket och redovisas i december. DBGY Malmös behörighetsnivå har minskat de senaste åren från 68% till 57% (Siris). Huvudmannen och skolan följer upp de som saknar behörighet och för samtal gällande behörighetsgivande utbildningar. I dagsläget finns lärare på skolan som går behörighetsgivande utbildningar och skolans förhoppning är att denna siffra skall stärkas framöver. Undervisning Under läsåret 14/15 uppvisade vi fina resultatökningar på samtliga undervisningsmätpunkter. Två exempel på detta är på frågan Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer som ökade från 46 % (VT14) till 64 % (VT15) en ökning med 18 procentenheter. Fråga 2: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen ökade från 61 % (VT14) till 74 % (VT15) en ökning med 13 procentenheter. I jämförelse med DBGYs totala siffra här så ligger DBGY Malmö tio procentenheter över snittet på denna mätpunkt. Elevernas totala uppfattning om undervisningen är att de ställer sig mer positiva till den än under läsåret 13/14. Den totala ökningen ligger på sju procentenheter (från 61 % till 68 %). Skolan har haft flera insatser under det gånga läsåret. Vi har genom den pedagogiska utvecklingstiden på skolan arbetat med att stärka lärarnas ledarskap i klassrummet och därmed undervisningens kvalité. Vi ser att vårt fokus på pedagogisk utveckling, ett arbete som all personal, förstelärare och rektor deltagit i lett till en ökad måluppfyllelse. För en ytterligare redogörelse 27

28 inom området undervisning vänligen se fokusområdet Ledarskap i klassrummet. UPPLEVD KVALITET Eleverna på skolan är i år i högre grad nöjda med skolan och med den undervisning som bedrivs. I elevenkäten ligger det samlade NKI-värdet på 64 (2013/2014:55), medan trivselgraden ökat till 79 (2013/2014: 71). Även rekommendationsgraden förbättras till 70 (2013/2014: 59). På skolan har vi arbetat aktivt med att lyssna in elevernas önskemål, att vara lyhörda i klassrummen samt arbeta aktivt med att ge eleverna positiv feedback och konkreta tips för att eleverna ska nå sina mål. Vi tror att större lokaler påverkat elevernas trivselgrad. EHT har också arbetat med att skapa struktur för de stödinsatser som ges med såväl förebyggande arbete som arbete med åtgärder och uppföljning. Det utvecklingsarbete som gjort i området ledarskap har för större delen av undervisande lärare lett till en progression på individnivå och gruppnivå och bidragit till ett öppnare klimat och därmed ett kollegialt utbyte sinsemellan. Vi kommer fortsätta detta arbete, då vår ambition är att öka andelen elever som är nöjda med skolan. ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET I samarbete med Markör har Drottning Blanks Gymnasieskola som helhet undersökt den ändamålsenliga kvaliteten för de avgångsklasserna DBGY Malmö hade år avgångselever (STY och BET) och 11 av dessa har besvarat enkätundersökningen. Detta ger en svarsfrekvens på 31 %, vilket är relativt lågt, men ändå viktigt för skolan att följa upp då det ger en indikation på vad man upplevde då, och vad vi som skola kan utveckla. Merparten av eleverna som avslutade sina studier 2012 hade genomfört sina studier på Hantverksprogrammet och detta kan vara viktigt att beakta i svaren (t.ex. andelen förvärvsarbetande fd elever). I huvudsak är de avgångna eleverna nöjda med sin tid på Drottning Blankas Gymnasieskola i Malmö och detta var de allra första avgångsklasserna eftersom skolan öppnades Framförallt var eleverna nöjda med relationen/kontakten med lärarna 91%. Likaså med kamraterna och stämningen på skolan 100%. När det gäller lärarnas engagemang var siffran 81% och avseende undervisningen som helhet var den 72%. Det finns möjlighet till förbättring inom speciellt undervisningen samt lärarnas engagemang, vilket skolan också de senaste åren aktivt arbetat med att stärka och utveckla. 28

29 BESLUT Sammanfattade kommentarer DBGY Malmö DBGY i Malmö är en mycket väl fungerande skolenhet. Eleverna uppger att de trivs på sin skola och de uppskattar sina lärare. Lärarna upplevs generellt som engagerade, moderna och måna om att eleverna skall lyckas. Eleverna upplever att de blir utmanade men också att de får stöd och hjälp om de behöver detta. Påverkansmöjligheterna är bra och elevråd och klassråd fungerar oftast väl. De upplever sin skola som trygg och säger att det inte förekommer kränkningar eller mobbning. Eleverna upplever att bedömning och betyg varit rättvisa. Som tidigare nämnts så behöver skolan åtgärda och se till att skapa ett fungerande skolbibliotek. Tillsammans med all skolpersonal och elever så behöver skolans samlade plandokument uppdateras och förbättras. När det gäller skolans måluppfyllelse så redovisar skolen en ökning från 74 % som når gymnasieexamen till 86% vilket är glädjande men skolan borde kunna nå än högre resultat. Det är viktigt att alla på skolan verkligen genomför ordentliga analyser till orsaker och hinder för att nå ökad måluppfyllelse samt att det vidtas adekvata åtgärder. Vi kommer att arbeta aktivt med att diskutera läsårets prognoser och tillsammans komma igång tidigare med främjande och åtgärdande arbete. När det gäller undervisningen är många lärare duktiga på att ge konstruktiv feedback medan andra behöver utveckla detta. Vi kommer att förtydliga arbetssättet formativ bedömning som vi arbetat med en längre tid men som vi ser ett behov av att förtydliga och utveckla mer. FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 15/16 Fokusområde 1 LÅ15/16: Ökad måluppfyllelse (öka andelen elever med gymnasieexamen). Ökad måluppfyllelse (höja den genomsnittliga avgångsbetygspoängen) Fokusområdets bakgrund & motiv: Analyserna av resultaten av årets slutbetyg visade på att ytterligare elever borde kunna nå högre måluppfyllelse. Under läsåret 14/15 har vi kunnat höja andelen elever som når gymnasieexamen från 74 % (VT14) till 86 % (VT15). Vi tror att vi kan öka denna siffra ytterligare. Analyserna av resultaten av årets kursslutbetyg visade på att ytterligare elever borde kunna nå högre måluppfyllelse. Under läsåret 14/15 har den genomsnittliga avgångsbetygspoängen sjunkit på flera program trots att fler elever uppnått gymnasieexamen. 29