DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Inledning ledare 3 Ledare 3 Beskrivning av Drottning Blankas Gymnasieskola 4 Vision & uppgift 4 Skolor, utbildningar och elever 4 Organisation 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 6 Särskilt stöd & elevhälsa 6 Värdegrundsarbete 6 Systematiskt kvalitetsarbete 6 Ekonomisk planering och stabilitet 7 Personal 7 Kommunikation 8 Sammanfattningsvis 8 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet 9 Kvalitetsbegreppen 9 Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet 9 Kvalitetsrapport & arbetsplan 10 Kvalitetshjul 11 Huvudmannens Fokusområden 2014/ Samlad bedömning av verksamheten 2014/ Funktionell kvalitet 19 Instrumentell kvalitet 30 Upplevd kvalitet 38 Ändamålsenlig kvalitet 40 Beslut och fokus framöver 42 2 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

3 INLEDNING LEDARE Drottning Blankas Gymnasieskola består av 11 skolenheter och har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med Didaktus Gymnasium och Designgymnasiet. Verksamhetsledningen består av verksamhetschef, bitr. verksamhetschef, controller, kommunikationsansvarig samt kvalitetsansvarig. Verksamhetsledningen utgör själva huvudmannen för Drottning Blankas Gymnasieskola. På Drottning Blankas Gymnasieskola enas vi kring ledstjärnan personligt engagemang för bättre resultat. Den representerar vad vi vill skall känneteckna Drottning Blankas Gymnasieskola. Genom ett personligt engagemang från såväl personal som elever skall vi nå ett bättre resultat. Med bättre resultat menar vi att, oavsett om det handlar om betyg, anställningsbarhet eller ökad trivsel ska alla elever och medarbetare nå sin fulla potential och uppleva hur vårt engagemang är kopplat till våra framgångar i livet. I undervisningen utgår vi ifrån en holistisk kunskapssyn, ett formativt förhållningssätt och ambitionen om att vara en lärandeorganisation. Kvalitetsrapporten från huvudmannen utgör en samlad bedömning av läsåret 2014/2015 utifrån funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet samt ändamålsenlig kvalitet. Sammantaget är resultatutvecklingen för DBGY positiv för läsåret 2014/2015. En ökad andel elever når kraven för en examen och andel minst godkända betyg (lägst E) är bibehållen på 90%. Huvudmannen har de senaste åren stärkt systematiken i resultatuppföljning och bedrivit flera interna utbildningsinsatser som syftat till att stödja varje enskild lärares möjlighet att bedriva en kvalitativ undervisning. På flera skolor finns också ett aktivt målinriktat utvecklingsarbete där ett kollegialt lärande är grunden för den positiva resultatutvecklingen. Torbjörn Jansson, Verksamhetschef DBGY Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 3

4 BESKRIVNING AV DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA Drottning Blankas Gymnasieskola AB är en del av AcadeMedia, som är Sveriges största utbildningsföretag. Drottning Blankas Gymnasieskola erbjuder elever ett utbud av både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Vi startade vår första skola 1996 i Kungsbacka och idag finns vi på elva orter runt om i landet. Förutom i Kungsbacka och Stockholm finns vi i Göteborg, Borås, Varberg, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg, Malmö, Trollhättan, och Lund. VISION & UPPGIFT På DBGY arbetar vi efter ledstjärnan personligt engagemang som grunden för det uppdrag som finns. Som stöd till vår ledstjärna arbetar vi efter ledorden: Framtidstro, Kreativitet och Glädje. Samtliga lärare ska genom detta aktivt arbeta för att alla elever ska nå upp till sin fulla potential och för att främja att stärkt engagemang. Detta innefattar att man lyssnar, är lyhörd och vägleder eleven. Likaså ska man visa intresse i elevernas utveckling och ge positiv förstärkning. Tillvägagångssättet innefattar också en kreativitet i arbetet och att höga förväntningar finns på alla elever. Som elev får du vägledning i att ta ansvar för dina studier, att du visar hänsyn till dina klasskamrater och lärare samt att du har ett intresse för din valda profil och utbildning. SKOLOR, UTBILDNINGAR OCH ELEVER Drottning Blankas gymnasieskola erbjöd läsåret 2014/2015 totalt 12 program och inriktningar på våra 11 skolenheter. I tabellen nedan kan du se skolornas programutbud, vilket år respektive skola startade sin verksamhet samt hur många elever det finns på respektive skolenhet. SABET SASAM ESBIL EKEKO EKJUR NANAT HVFRI HVSTY HVHUD HTHOT HTTUR VO Elevantal Skolans startår Borås x x x x Falkenberg x x x x Göteborg x x x x Halmstad x x x x x Helsingborg x x x x Kungsbacka x x x x x Lund x x x Malmö x x x x Stockholm x x x x x Trollhättan x x x x x Varberg x x x Totalt Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

5 HVSTY HVFRI HVHUD SABET EKEKO EKJUR ESBIL HTHOT HTTUR NANAT VO Hantverksprogrammet, Övriga Hantverk, yrkesutgång hår- och makeupstylist Hantverksprogrammet, Frisör Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hudvård Samhällsvetenskapsprogrammet, Beteendevetenskap Ekonomiprogrammet, Ekonomi Ekonomiprogrammet, Juridik Estetiska programmet, Bild- och formgivning Hotell- och turismprogrammet, Hotell och konferens Hotell- och turismprogrammet, Turism och resor Naturvetenskapsprogrammet, Naturvetenskap Vård- och omsorgsprogrammet ORGANISATION För verksamheten finns en ledningsgrupp bestående av utbildningsdirektör, verksamhetschef samt stöd- och ansvarsfunktioner inom ekonomi, marknadsföring, kvalitet och personalfrågor. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. Under läsåret ändrades ledningsgruppens konstellation till följd av olika personalförändringar. Ledningsstödet gentemot skolorna var dock densamma. Under sen vår 2015 förstärktes också ledningsgruppen med en biträdande verksamhetschef. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 5

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAM- HETENS MÅLUPPFYLLELSE Utgångspunkten är att alla Drottning Blankas elever skall ha samma förutsättningar att tillgodogöra sig en kvalitativ utbildning. Alla skolor har dock olika lokala förutsättningar och därmed planeras de och följs också upp utifrån det. Under läsåret 2013/2014 fokuserade huvudmannen på att stärka systematiken på huvudmannanivå och under innevarande läsår har huvudmannen fortsatt detta arbete, men framförallt riktat det mot skolornas systematik. SÄRSKILT STÖD & ELEVHÄLSA På samtliga skolenheter finns en elevhälsa som under ledning av rektor driver arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. För att säkerställa att samtliga elever får stöd i den utsträckning och den form som de har rätt till utgår skolorna från den centrala elevhälsoplanen där både rutiner och blankettstöd återfinns. Utöver detta har verksamheten gemensamma rutiner och blankettstöd för att också säkerställa att vi lever upp till kraven när det gäller rutiner för krishantering klagomålshantering och anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. I juli 2014 förtydligades i skollagen arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Detta ledde till både centrala och lokala utbildningssatsningar där huvudmannen och rektorer arbetade med lagändringen och såg över dess effekt på rådande rutiner och arbetssätt. Under läsåret fick också skolornas olika elevhälsoteam utbildning i lagändringen. Uppföljning av lagändringen gjordes bland annat i samband med interna granskningar. VÄRDEGRUNDSARBETE Varje år upprättar skolorna ett plandokument innehållande en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. I denna redogör skolan för både det målinriktade arbetet som görs för att förhindra kränkningar och för hur man främjar en likvärdighet i bemötande av samtliga elever. Planen innehåller konkreta åtgärder och främjande aktiviteter som tar sin utgångspunkt i de olika kartläggningar som gjorts. Under våren 2015 togs nya verksamhetsgemensamma rutinerna för anmälan om kränkande behandling och klagomål fram. De nya rutinerna innefattar stöd av utredande jurist i samtliga ärenden och säkerställer således att skolorna och huvudmannen lever upp till gällande författningskrav. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Det systematiska kvalitetsarbetet på Drottning Blankas gymnasieskola har under åren utvecklats till en process som omfattar gemensamma rutiner, tidsplaner, uppföljningsverktyg och även kvalitetsrapport och arbetsplan. I det systematiska kvalitetsarbetet finns både verksamhetsspecifika processer och skolspecifika sådana. Grunden i det systematiska kvalitetsarbetet består av det kvalitetshjul som verksamheten följer. Läsåret inleds redan i slutet av föregående läsår där samtliga resultat som finns tillgängliga analyseras på huvudmanna- och skolnivå. Efter detta tas nya fokusområden för 6 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

7 kommande läsår fram och vilka aktivt drivs av huvudman. Fokusområdena varierar oftast både till innehåll och funktion och följs kontinuerligt upp i ledningsgruppen under läsåret. I slutet av läsåret görs en samlad analys av hur väl verksamheten arbetat gentemot uppsatta mål (fokusområden) och övriga författningsgrundade mål (funktionell och instrumentell kvalitet). Utöver de framtagna fokusområdena finns återkommande processer som likabehandlingoch värdegrundskartläggning som ligger till grund för plandokumentet som tas fram i januari varje år (instrumentell kvalitet). Därtill följer huvudmannen upp i vilken utsträckning eleverna upplever att vi lyckas med vårt uppdrag att bedriva en utbildning där eleverna är nöjda med undervisningen, utbildningen som helhet och även kan tänkas sig rekommendera den till andra (NKI). För att säkerställa att verksamheten bedriver kvalitativa utbildningar där eleverna når målen genomförs vid två tillfällen under året betygsprognostiseringar. Till läsåret 2014/2015 kompletterades dessa med en examensprognos som genomfördes under våren Utöver detta kvalitetssäkras kvalitetsrapporter och individuella studieplaner både i början och slutet av läsåret. I samtliga processer som genomförs får rektor och skola support av olika stödfunktioner inom kvalitet, marknad, ekonomi och HR. Syftet är både att säkerställa en likvärdighet i hur skolorna bedriver arbetet samtidigt som skolorna kvalitetssäkras enligt lag och författningskrav. EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET För en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet krävs också långsiktighet och hållbarhet i den ekonomiska planeringen. Vår verksamhet finansieras uteslutande via skolpengen och under läsåret 2014/2015 fortsatte vi att tydliggöra rektors ansvar och befogenheter att planera och fördela de ekonomiska resurserna på bästa sätt, samtidigt som vi som huvudman fortsatte med den ekonomiska uppföljningen för att säkerställa att prioriteringen av resurstilldelningen är den mest optimala utifrån elevernas och skolans behov. PERSONAL Av verksamhetens elva rektorer har merparten genomgått rektorsutbildningen och övriga rektorer har antingen påbörjat eller kommer att påbörja den. Samtliga rektorer har varit med i AcadeMedias ledarutvecklingsprogram som påbörjades våren 2013 och som syftade till att stärka rektorerna i sitt ledarskap och systematiska kvalitetsarbete. Under läsåret 2014/2015 genomfördes rektorsmöten vid sex tillfällen där fokus låg på att driva det systematiska kvalitetsarbetet, vilket innefattat uppföljningar, analys och framtagandet av direkta åtgärder och långsiktiga strategier. Därtill har mötena varit forum för kompetensutvecklande insatser både externa och interna. För att kunna kartlägga behovet av fortbildning och andra strategiska beslut görs varje år en uppföljning av all personals kompetens och behörighet. Syftet är att verksamheten både på rektors- och lärarnivå ska vara rustade för de nuvarande och framtida krav som ställs. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 7

8 KOMMUNIKATION I verksamhetens kommunikativa strategi ingår att kommunicera både de grundläggande värderingarna som verksamheten vilar på samt tydliggöra varje orts programutbud. Under åren har de strategiska insatserna innefattat en profilering av varumärket, programmen samtidigt som stor hänsyn tagits till varje skolas lokala identitet. I detta ingår att vara tydlig med det övergripande uppdrag som finns samt tydliggöra de förväntningar som eleverna kan ha på en DBGY-skola. Marknadsarbetet leds av marknadsansvarig som tillsammans med ledningsgruppen också stöttar rektorer under samtliga återkommande processer. SAMMANFATTNINGSVIS Inför läsåret 2014/2015 fanns goda förutsättningar för huvudmannen att fortsatt kunna bedriva kvalitativa utbildningar. Det ökade elevantalet vittnar om populariteten i de utbildningar som bedrivs men också det goda anseende som Drottning Blankas gymnasieskolor utvecklat under åren. 8 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

9 BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ska ge dem goda förutsättningar för vidare studier och arbetsliv. Arbetet under läsåret utgår från en tidig lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering och verksamhetsövergripande analys. Däremellan följer vi upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET INTERNA GRANSKNINGAR Sedan 2013/2014 genomförs interna granskningar i vilka huvudmannen utifrån Skolinspektionens modell för regelbunden tillsyn granskar verksamheten. Granskningarna ger både skolorna och huvudmannen en helhetsbild av hur skolan arbetar och om det görs enligt författningskraven. Mot bakgrund av resultat och uppföljningar inom olika områden besöks varje skola vid ett tillfälle under läsåret där man intervjuar lärare, elever, elevhälsa och rektor för att kunna göra en bedömning av skolans dagliga arbete och dess rutiner. Granskare genomför även lektionsbesök och granskar dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. Under läsåret 2014/2015 besöktes samtliga Drottning Blanka skolor. Framöver kommer de interna granskningarna kommer genomföras regelbundet, minst vart annat år på respektive skolenhet. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 9

10 NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Under läsåret 2014/2015 har ett antal av Drottning Blankas gymnasieskolor deltagit i ett sambedömningsprojekt som drivits tillsammans med verksamheterna LBS och Nya Designgymnasiet. Sambedömningsprojektets syfte är att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning vid rättandet av nationella prov och inom ramen för kurserna som helhet. Det är således ett forum för lärare att utvecklas i bedömning och betygssättning samtidigt som det leder till spridning av vad som kännetecknar framgångsrik undervisning, både gällande planering och innehåll. BETYGSPROGNOSTISERINGAR Vid två tidpunkter under läsåret sätts betygsprognoser på skolorna där lärarna gör en bedömning i vilken utsträckning eleverna förväntas nå kunskapskraven för varje kurs. Samtliga prognoser sammanställs därefter på verksamhets- och skolnivå och ger både huvudmannen och skola indikationer på i vilken utsträckning kunskapsmålen kommer att kunna nås, och vilka eventuella behov som finns. Under våren 2015 genomfördes också examensprognoser på samtliga enheter med syfte att följa upp andelen elever som förväntades nå en examen. Resultatet ledde till lokala åtgärder som utgick från elevernas och respektive skolas behov. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Vid läsårsslut analyseras dessa på verksamhets- och skolnivå av ledningsgrupp, rektorsgrupp och av personal på varje skola. Analyserna ligger också till grund för framtagandet av nya fokusområden. Betygsuppgifterna för läsåret 2014/2015 redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät (NKI) som mäter nöjdhet och arbetsmiljö, samt skolenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument i vilken både skolorna och huvudmannen dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport i juni/augusti respektive september/oktober. Med utgångspunkt i föregående läsårs resultat identifierar varje skola fokusområden för året. Riktningen för dessa fokusområden anges i kvalitetsrapportens samlade bedömning och omfattar de mål som identifierats som prioriterade eller där måluppfyllelsen bedöms vara 10 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

11 låg. Under perioden augusti september upprättar sedan varje skola en arbetsplan som beskriver hur man på skolan ska arbeta för att stärka måluppfyllelsen inom de områden som identifierats som prioriterade. Syftet med arbetsplanen är att säkerställa att det finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och att denna plan har en tydlig förankring i skolans uppdrag och mål samt till skolans resultat och analyser. För samtliga skolor fanns för läsåret fokusområden framtagna som var lämpliga utifrån de behovsanalyser som gjordes i juni Skolornas samlade bedömning av läsåret 2014/2015 har också redovisats i respektive skolas kvalitetsrapport. I samband med de kontinuerliga avstämningarna som gjorts under läsåret och vid läsårsslut såg huvudmannen behov av att ytterligare stärka skolornas arbete med arbetsplanerna. Detta gällde framförallt framtagandet av metoder som är tydligt kopplade till de mål som satts, och att samtliga mål och metoder är förankrade hos personalen. Med detta syfte har huvudmannen inför läsåret 2015/2015 tagit fram en ny mall för arbetsplan och även stöttat skolorna i att framtagandet av lämpliga metoder. KVALITETSHJUL JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring ISP SEPTEMBER Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inlämning kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun Instrumentell kvalitet Publicering av kvalietsrapport (enhet) Kvalitetssäkring arbetsplaner (enhet) MAJ Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Publicering av kvalitetsrapport (huvudman) OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Examensprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring plandokument Handlingsplaner betygsprognoser Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 11

12 HUVUDMANNENS FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 FOKUSOMRÅDE 1: ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE (FUNKTIONELL KVALITET) Fokusområdets bakgrund & motiv: Huvudmannen och skolorna eftersträvar en god resultatutveckling med målet att samtliga elever skall nå kraven för den utbildningen de läser. De samlade resultaten för läsåret 2013/2014 visade att andelen elever som uppnådde kraven för en gymnasieexamen var 83%. För yrkesprogrammen var andelen med examen 79,9% och på de högskoleförberedande programmen 87,1%. Därtill var andelen godkända betyg lägst E, 90%. Mål och syfte: Målen för fokusområdet var att: En ökad andel elever uppnår kraven för gymnasieexamen med särskilt fokus på yrkesprogrammen En ökad andel elever når de kunskapskrav som minst ska nås i samtliga kurser En ökad andel elever upplever undervisningen som stimulerande Metod och genomförande: Metod 1: Återkommande lärtillfällen och utbildningssatsningar Läsåret 2014/2015 genomfördes olika utbildningsinsatser för att långsiktigt stärka verksamhetens kvalitet och attraktivitet. Målet med satsningarna är att ta fram och sprida olika strategier för högre måluppfyllelse, skapa formerna för en gemensam pedagogisk plattform, verka för nöjdare elever och medarbetare, inspirera samt utveckla våra gymnasieprogram till att bli ledande på varje ort. A. Rektorsmöten En av de viktigaste forumen för utveckling av verksamheten är de kontinuerliga rektorsmötena. Verksamhetschef tillsammans med kvalitetsansvarig och övriga stödfunktioner inom ekonomi, IT, marknad och HR träffar rektorsgruppen för gemensam kompetensutveckling. Rektorsmötena har utgjort ett gemensamt fundament för att stärka verksamhetens gemensamma systematik, struktur, pedagogik och även identitet. Huvudmannen ser att forumen under åren utvecklats till att innehållande fler främjande inslag än åtgärdande sådana och rektorsmötena säkerställer också att samtliga skolor har rutiner och arbetssätt som syftar till att stötta eleverna att nå målen för sin utbildning. B. Mötesplats DBGY Under Mötesplats DBGY-dagen som hölls under hösten 2014 samlades samtlig personal för gemensam kompetensutveckling och strategisk utveckling av verksamheten. Tillfället erbjöd också möjligheten till spridning av goda lokala exempel som gett dokumenterad effekt på måluppfyllelsen. Innehållet tog som alltid sin utgångspunkt i de gemensamma värderingar och ledord som DBGY arbetar efter. Därtill bestod programutbudet av både interna och externa föreläsningar. C. Program- och ämnesdagar De regionala program- och ämnesdagarna syftade både till att utveckla programmen och att skapa former för samverkan mellan skolor inom olika ämnen. Innehållet i träffarna varierade mellan program- och ämnesgrupperna och bestod bland annat av strategier och 12 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

13 arbetssätt för ökad måluppfyllelse, bedömning och betygssättning, diplom- och examensintyg för yrkesprogrammen, APL, inköp, gymnasiearbetet, internationalisering etc. D. Förstelärarträffar Förstelärarreformen är en av de mest betydande professionssatsningarna som gjorts inom läraryrket under de senaste åren. För att nyttja dessa nyckelkompetenser inom Drottning Blanka genomförde huvudmannen under läsåret två förstelärarträffar. Träffarna syftade till att förtydliga uppdraget för samtliga deltagare och samtidigt skapa ett forum för att utveckla det professionella lärandet hos dem. Träffarna leddes av verksamhetschef och kvalitetsansvarig och samtliga förstelärare inom verksamheten deltog. Innehållet tog sin utgångspunkt i vad som genererar framgångsrik undervisning samt hur förstelärare kan använda sitt ledarskap för att främja ett kollegialt lärande på den lokala skolan. Uppföljning & utvärdering: Prognossättning (EWS) och examensprognos Huvudmannen genomför prognossättning på samtliga enheter två gånger per läsår i vilka man sammanställer och analyserar hur väl skolorna lyckas med att få samtliga elever att nå målen för utbildningen. Till detta ändamål användes stödverktyget EWS, (Early Warning System) som är ett exceldokument där samtliga skolor följer upp varje enskild elevs prognostiserade möjlighet att nå målen. Utifrån EWS:en görs analyser på verksamhets-, skol-, klass- och lärarnivå. Eventuella behov av resursfördelning eller andra nödvändiga kompetensutvecklande insatser diskuteras sedan mellan rektor och verksamhetschef. Som ett komplement till betygsprognoserna genomfördes också våren 2015 en examensprognos där elevernas möjlighet att nå en examen prognostiserades. Undervisningsutvärdering Med syftet att framgent att stärka den pedagogiska utvecklingen inom verksamheten genomfördes under våren 2015 undervisningsutvärderingar på prov på fem av verksamhetens skolor Göteborg, Halmstad, Lund, Malmö, Stockholm och Varberg. Utvärderingen utgår från läroplansmålen som reglerar lärarens uppdrag. Som verktyg ger de rektor möjlighet att initiera och föra samtal på skolan om vad som genererar framgångsrik undervisning, kontinuerligt tillsammans med lärarna kunna analysera samband mellan skolans resultat, undervisningen och elevernas utveckling och lärande, kontinuerligt kunna följa upp, utvärdera och ge återkoppling till lärarna på deras undervisning samt kunna föra en dialog med lärarna om undervisningens innehåll, metoder och arbetsformer. Därtill ger den läraren möjlighet att diskutera och utvärdera sin undervisning tillsammans med sina kollegor och därigenom ingå i en kultur av kollegialt lärande. Likaså får läraren kontinuerlig återkoppling på sin undervisning av elever, kollegor och rektor och kan därigenom uppmärksamma de styrkor och utvecklingsområden som finns och därigenom också få stöd för att kunna utvecklas i sin profession. Resultat: Sammantaget redovisas för 2014/2105 att en ökad andel elever når kraven för en examen 89% i jämförelse med 83% föregående år (Diagram 2a). Andel elever med yrkesexamen ligger på 90%, vilket är en förbättring från föregående års 80%, medan andel med en högskoleförberedande examen också förbättrats från 87% till 89%. Därtill ser vi att andelen minst godkända betyg ligger på en fortsatt god nivå, 90%. Via de interna granskningarna framkom på några skolor behov av att ytterligare tydliggöra främst för lärargrupper hur och på vilka sätt som en prövning skall genomföras. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 13

14 14 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

15 I elevenkäten, NKI, återfinns frågor som följer upp i vilken utsträckning eleverna upplever undervisningens kvalitet som god och framförallt i vilken utsträckning som lärare skapar lust till lärande, informerar eleverna om deras kunskapsutveckling, hjälper eleverna så att det går så bra som möjligt för dem samt hur tydliga de är på att klargöra vad man behöver kunna för att nå de olika betygen. Resultaten visar att index för undervisningen är samma som föregående år 66. Samtidigt finns skolor som har en positiv trendutveckling och andra som har en negativ sådan. På frågan min lärare gör så att jag får lust att lära mig mer så syns en ökning på verksamhetsnivå från 59% till 61%. Undervisningsutvärderingarna som genomfördes på fem skolor under våren 2015 visade på en relativt jämn fördelning på verksamhetsnivå, men samtidigt en skillnad på lärarnivå i hur undervisningen upplevs av eleverna. Skolornas främsta utvecklingsområden låg inom bedömning och betyg, och att läraren hade en regelbunden kontakt med eleven om hur det går för en och hur man kan utvecklas vidare. Styrkorna fanns framförallt inom demokratisk kompetens och värdegrund där läraren är mån om att alla skall få komma till tals samt att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. Till läsåret 2015/2016 kommer undervisningsutvärderingar att genomföras på samtliga skolor. Slutsatser: De huvudmannagemensamma insatser som genomförts i kombination med implementerade stödverktyg har haft god effekt på den övergripande måluppfyllelsen. De stödverktyg och processer som infördes under läsåret både värdesattes och nyttjades aktivt av skolorna. Stödverktyget EWS gav både huvudman och skolorna möjlighet att följa upp i vilken utsträckning eleverna prognostiseras att nå kraven för kurserna och utbildningen som helhet samt vilka trender som finns mellan kursgrupper, årskurser, program och även lärare. Examensprognosen medförde också att huvudmannen kunde se övergripande tendenser och därefter vid behov stötta skolorna och dess ledning för att främja en högre måluppfyllelse. Verktygen både konkretiserade och synliggjorde hur väl skolorna, och specifikt lärarna, lyckats med uppdraget att bedriva en undervisning som anpassats efter elevernas behov. Därmed uppfyller de både syftet med att vara rena uppföljningsverktyg och samtidigt utgöra ett underlag för analys och framtagande av främjande insatser. Sammantaget visar uppföljningsverktygen att de kan nyttjas kontinuerligt under hela läsåret och att en riktigt god verkningsgrad framförallt återfås på de skolor där EWSer också kontinuerligt lyfts inom elevhälsan som grund för att diskutera riktade och generella handlingar. Utöver detta gav stödverktyget EWS även upphov till en ökad transparens mellan läraren och den undervisning som bedrivs. Därmed kan rektor och lärare i ökad grad föra professionella diskussioner kring vilka olika former av extra anpassningar som kan nyttjas för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Med anledning av den positiva utvecklingen av resultaten planerar huvudmannen ett fortsatt tillämpande av ovanstående stödverktyg kommande läsår och då framförallt i ett främjande syfte. Stärkande av undervisningens kvalitet blir således ett fokusområde för huvudmannen under läsåret 2015/2016. FOKUSOMRÅDE 2: SÄKERSTÄLLANDE AV ELEVHÄLSANS RUTINER OCH ARBETE (INSTRUMENTELL KVALITET) Fokusområdets bakgrund & motiv: I juli 2014 ändrades lagkraven gällande det stöd som en elev har rätt till och ett förtydligande kring extra anpassningar och särskilt stöd infördes. Med bakgrund av denna lagändring och vad de interna granskningarna under läsåret 2013/2014 visat, framkom behov av att Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 15

16 på verksamhetsövergripande nivå stärka elevhälsans arbete på skolorna. Framförallt visade granskningarna att rutinerna kring det särskilda stödet behövde förtydligas. Mål och syfte: Säkerställa att elevhälsan arbetar på ett sätt som är förenligt med skolans författningar och att de utvecklar en skicklighet i att på ett tidigt stadium upptäcka, utreda och åtgärda elevernas behov av extra anpassningar/särskilt stöd för att samtliga elever ska få det stöd de behöver och har rätt till i enlighet med författningarna. Metod och genomförande: Metod 1: Kompetensutveckling av elevhälsan Varje år genomförs Mötesplats DBGY där man samlar rektorer, lärare och även andra funktioner inom verksamheten. För läsåret 2014/2015 samlades även olika kompetenser från skolornas elevhälsa vid två av tillfällena. Mötena hade sin utgångspunkt i att informera samtliga om den lagförändring som skett, diskutera dess effekter på verksamheten och samtidigt lyfta övriga delar av elevhälsouppdraget. Metod 2: Utvärdering av elevhälsoplan Vid tillfällena utvärderades och reviderades den centralt framtagna elevhälsoplanen utifrån gällande författningskrav. Vid revideringen framhölls ett riktat fokus på användandet av planen i verksamheten. Uppföljning & utvärdering: Det övergripande arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd följdes upp genom de interna granskningar som genomfördes under året. Huvudmannen följde också upp i vilken utsträckning man upplevde utbildningstillfällena som givande. För att mäta effekten av elevhälsans möjlighet att stödja elevernas kunskapsutveckling följde man också upp måluppfyllelsen via betygsprognoser under HT och VT samt genom examensprognosen under VT. Resultat: En ökad andel elever nådde läsåret 2014/2015 en examen (89%) i jämförelse med 83% föregående år. Samtidigt når en lika stor andel minst godkänt (E) 90% (LÅ1314: 90%) (Diagram 5a). Kompetensutvecklingstillfällena visade sig vara en initial insats i det långsiktiga arbetet att stärka respektive skolas elevhälsa. För deltagande personal innebar det att man utifrån författningskraven fick en bättre förståelse för lagändringen och samtidigt tillsammans med rektors ledning kunde stödja lärare i att ta fram rätt stödinsatser. För många skolor blev lagändringen, tillsammans med kompetensutvecklingsinsatsen, startskottet på att föra återkommande diskussioner kring vilka extra anpassningar som kan göras/ges samt vilket särskilt stöd som elever har behov av. Samtidigt som resultatutvecklingen för läsåret var positiv och diskursen på huvudmannaoch skolnivå nu i högre grad fokuserar på stödinsatser och vilket typ av stöd som eleven har rätt till, så visar de interna granskningarna att skolorna nått olika långt i arbetet med elevhälsorelaterade frågor och implementerandet av elevhälsoplanen. Detta styrks av de tillsyner som genomfördes under hösten 2015 där elevhälsans roll på vissa skolor hade behov av att tydligare arbeta främjande och förebyggande snarare än åtgärdande. Vid de interna granskningarna bedömdes också samtliga utom en skola ha brister eller anmärkningar inom området extra anpassningar och särskilt stöd. Flera skolor behöver dessutom 16 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

17 fortsatt stärka sitt arbete med att aktivt nyttja elevhälsans resurser som stöd för elevernas utveckling mot målen, och inte endast då eleverna riskerar att inte nå målen. Slutsatser: Att ha en välfungerande elevhälsa som framförallt arbetar främjande och förebyggande är avgörande för en skolas övergripande kvalitet. Därtill är en välfungerande elevhälsa värdefull för både rektor och lärare i att bedriva och kunna erbjuda en framgångsrik utbildning med en undervisning som håller hög kvalitet och leder till önskat resultat. Även om resultatutvecklingen är positiv, finns behov av ytterligare verksamhetsövergripande insatser. För att framgent säkerställa att samtliga skolor arbetar utifrån författningskraven och samtidigt använder elevhälsan i ett mer hållbart och långsiktigt perspektiv fördjupade huvudmannen sin analys av skolornas brister. På verksamhetsnivå framkom tydliga behov av att stärka arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd på skolorna så att samtliga skolor arbetar utifrån författningskraven, att säkerställa att elevhälsan främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande, att stärka rektors roll i arbetet med elevhälsan och nyttjandet av elevhälsan, samt att elevhälsan har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk och annan personal på skolan. Genomlysningen visade också att skolornas behov skiljde sig åt sinsemellan och att huvudmannastödet behövde anpassas per skola. Utifrån behoven har huvudmannen inför läsåret 2015/2016 vidtagit åtgärder som presenteras i fokusområde /2016: Stärkt elevhälsa. Dessa innefattar ett stärkande av varje skolas elevhälsa utifrån de lokala behov och förutsättningar som finns. Likaså innebär projektet ett förstärkt arbete med att implementera elevhälsoplanen och dess rutiner där det tydligt framgår att elevhälsan främst ska verka främjande och förebyggande. FOKUSOMRÅDE 3: LIKVÄRDIG BEDÖMNING (INSTRUMENTELL KVALITET) Fokusområdets bakgrund & motiv: Vid resultatanalys i slutet av läsåret 2013/2014 framkom att överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och satta kursbetyg kunde stärkas. På verksamhetsnivå var överensstämmelsen 68% med en tydlig spridning mellan skolor. Generellt sett var överensstämmelsen högre inom engelska och något lägre inom matematik och svenska. Överensstämmelsen var på verksamhetsnivå 70% i engelska 5 och 66% i engelska 6. I matematik 1a och 1b fick över 30% av eleverna ett högre kursbetyg än nationellt provbetyg. I svenska 1 var överensstämmelsen 64%. Mål och syfte: Målet var att en likvärdig bedömning vid rättande av nationella prov skulle göras samt att överensstämmelsen mellan kursprovsbetyg och kursbetyg skulle öka. Metod och genomförande: Metod 1: Sambedömningsprojekt Under läsåret 2014/2015 deltog valfria skolor i sambedömningsprojektet som samordnades av kvalitetsansvarig och leddes på plats av förstelärare. Projektet var ett verksamhetsövergripande samarbete mellan LBS, Designgymnasiet och DBGY. Träffarna hölls i direkt anslutning till de nationella provdatumen i svenska, engelska och matematik, vilket gav pedagogerna möjlighet att inte bara diskutera sambedömningsriktlinjer utan även lyfta enskilda avkodade prov för diskussion. Träffarna placerades regionalt i Stockholm, Göteborg och Helsingborg/Malmö. Upplägget innefattade att samtliga lärare skickade ett visst antal avkodade prov sinsemellan för sambedömning. Vid träffen genomlyste man både skillnader och likheter i de Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 17

18 bedömning som gjorts. Därtill gavs stort utrymme till att analysera hur undervisningen lagts upp utifrån styrdokumenten samt på vilket sätt och i vilken utsträckning man förberett eleverna på genomförande av de nationella proven. Uppföljning & utvärdering: Uppföljningen av resultaten för överensstämmelsen mellan kursbetyg och nationella provbetyg gjordes i samband med läsårs slut. Analys på skolnivå redovisas i samtliga kvalitetsrapporter på enhetsnivå och i denna kvalitetsrapport på huvudmannanivå. Resultat: Resultatgenomlysning i juni 2015 visade att överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg minskat på övergripande nivå från 68% till 63%. Överensstämmelsen har stärkts inom engelska 5 72% (LÅ1314: 70%) och engelska 6 67% (LÅ1314: 66%). Samtidigt återfanns en minskad överensstämmelse i svenska 1 55% (LÅ1314: 62%) samt i svenska 3 62% (LÅ1314: 52%). Överensstämmelsen var allra lägst i matematik 2a 41%, 2b 36% och 3b 43%. Genomförandet av sambedömningsträffarna uppskattades av deltagande lärare. Framförallt fanns behov av att titta närmare på hur undervisningen kunde stärkas för kommande år med utgångspunkt i de kollegiala diskussioner som man haft. Flertalet lärare upplevde att likvärdigheten i att bedöma de nationella proven var god samtidigt som man kunde konstatera att skillnader i upplägg av kurserna under året fanns. Slutsats: Vid sambedömningsträffarna konstateras att likvärdigheten i bedömningen av de nationella är god, lärare emellan, och att lärarna generellt sett är skickliga på att följa de bedömningsanvisningar som skolverket tillhandahåller. Samtidigt konstateras att överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg inte förbättrats på verksamhetsnivå. Årets sambedömningsträffar har således bekräftat att likvärdigheten i bedömningar som görs vid rättandet av nationella prov är god, men att man inte lyckats förbättra överensstämmelsen. Av skolornas analys framkommer olika orsaker till skillnaden i överensstämmelsen. Att en elev fått ett fått ett högre kursbetyg beror ofta på att eleverna vid flera tillfällen under läsåret visat på kunskaper och förmågor som gjort att de nått högre kunskapskrav än vid det enda tillfället då provet genomfördes. Därtill har vissa elever efter genomförandet av provet kunnat visa att de nått kunskapskraven i kursen, och lärarna har då använt provresultaten som grund för ett formativt arbetssätt mot målen. Detta har framförallt varit fallit vid de tillfällen då en elev vid provet inte uppnått kraven för godkänt, men därefter gjort detta inom kursen. Vid betygssättning skall läraren ta hänsyn till och väga in alla grunder för bedömning, inte endast det som redovisas vid ett nationellt prov. En god överensstämmelse indikerar att eleverna inför det nationella provet fått med sig de kunskaper och förmågor som proven mäter, och då kan också resultatet av provet vara ett bra mått för hur väl undervisningen tagit sin utgångspunkt i det centrala innehållet och kunskapskraven. På verksamhetsnivå eftersträvar vi en god överensstämmelse då det både ger indikationer på hur väl undervisningen planeras utifrån rådande styrdokument och hur rättssäker bedömningen är. Då överensstämmelsen inte förbättrats är det viktigt att framöver kontinuerligt på skolorna föra diskussioner kring betyg, bedömning, likvärdighet och undervisningsupplägg och innehåll som grund för att garantera att undervisningen bedrivs 18 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

19 utifrån gällande författningskrav. Likaså behöver skolorna mer aktivt arbeta med planering av undervisningen för att säkerställa att eleverna förbereds lika väl för det nationella provet som för den aktuella provsituationen. Huvudmannen ser inför läsåret 2015/2016 över hur sambedömningsträffarna till både innehåll och form kan förändras för att i ökad utsträckning bidra till att möta ovan nämnda utvecklingsbehov. SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2014/2015 Vid läsårslut i juni sammanställs samtliga skolors resultat och underlaget distribueras därefter till skolorna som stöd för rektors och personalens analysarbete. Därefter genomför verksamhetsledningen en verksamhetsövergripande analys där man utifrån kvalitetsbegreppen lyfter fram de tendenser man ser på huvudmannanivå. FUNKTIONELL KVALITET Genomströmning Genomströmningen är ett mått på den andel elever som påbörjat sin utbildning hösten 2011 och inom tre år uppfyllt kraven för examen på samma skola. Inom DBGY ligger fyra av skolorna över rikssnittet på 71% och sex under. Andel elever med gymnasieexamen Diagram 1: Genomströmning per enhet (Andel (%) elever som påbörjat sin utbildning HT2011 och inom 3 år uppfyllt kraven för examen på samma skola) 100% 90% 82% 89% 82% 83% 80% 70% 60% 63% 59% 56% 54% 73% 67% 71% 50% 40% 30% 20% 10% 0% DBGY Borås DBGY Falkenberg DBGY Göteborg DBGY Halmstad DBGY DBGY DBGY Lund Helsingborg Kungsbacka DBGY Malmö DBGY Stockholm DBGY Trollhättan DBGY Varberg Rikssnitt Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 19

20 Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Kraven för en gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program är: Diagram 2a: Andel elever med gymnasieexamen per enhet * Anger rikssnitt för?: (samtliga program, yrkesprogram eller högskoleförberedande program) 100% 90% 80% 94% 88% 100% 84% 74% 89% 84% 91% 79% 79% 92% 88% 95% 74% 88% 100% 100% 92% 89% 83% 89% 89% 70% 64% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% 0% Diagram 2b: Andel elever med gymnasieexamen per nationellt program 100% 90% 80% 81% 91% 100% 93% 90% 87% 87% 85% 86% 95% 89% 91% 89% 89% 91% 90% 89% 89% 84% 84% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 2015 Rikssnitt % 20 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

21 Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Kraven för en gymnasieexamen för elever på yrkesprogram är: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete På verksamhetsövergripande nivå når en ökad andel elever en gymnasieexamen i jämförelse med föregående år (89% LÅ1415, 83% LÅ1314). Samtidigt som andelen med examen ökat ser vi också att skillnader mellan skolorna har minskat. Sju av skolorna redovisar i år ett förbättrat resultat där den största positiva trendutvecklingen återfinns hos de skolor som förra året hade lägst måluppfyllelse. Kungsbacka ökar andelen elever med examen från 64% till 92%, medan Göteborg går från 74% till 89%, och Malmö från 74% till 88%. Samtidigt som utvecklingen är positiv har några skolors resultat försämrats, däribland DBGY Falkenberg (LÅ %, LÅ %) och DBGY Borås (LÅ %, LÅ1314: 94%). Variationerna mellan andel elever med examen på de högskoleförberedande de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen är liten 89% respektive 90%. På hotell- och turismprogrammet når samtliga elever examen, och flera av programmen ligger över rikssnitt däribland det estetiska programmet, hantverksprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet. De program som ligger under rikssnitt är ekonomiprogrammet 81%, samhällsvetenskapsprogrammet 89% och naturvetenskapsprogrammet 86%. Sammantaget bedöms att den ökade andelen elever med examen är ett resultat av skolornas enskilda utvecklingsarbeten och innefattar ledningsförstärkning, organisationsförändringar och ett fokus på pedagogisk utveckling. På verksamhetsövergripande nivå har införandet av matrisverktyget Early Warning System (EWS) samt en examensprognos under VT2015 lett till en förstärkt uppföljning av varje elevs resultat och även skolans samlade sådan. Samtliga orter har haft huvudmannadrivna uppföljningar där man lyft och tittat närmare på studiesituationen för samtliga elever som under läsåret riskerade att inte nå en examen. Införandet av dessa uppföljningsverktyg gav skolorna och huvudmannen en god överblick och nästan samtliga skolor når en högre andel med examen än prognos tack vare individuella handlingsplaner och riktade insatser. Det är huvudmannens starka övertygelse att ovan beskrivna uppföljningsverktyg framgent kommer att stötta skolornas arbete mot en ökad måluppfyllelse och vara av både främjande och förebyggande karaktär. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 21

22 Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier En yrkesexamen ger eleven möjlighet att söka jobb inom det fält examen avser. Det ger dock inte automatiskt en grundläggande behörighet till högskolestudier, men utbildningen kan kompletteras med behörighetsgivande kurser. På DBGY ges eleverna möjlighet att på samtliga yrkesprogram läsa in behörigheten till vidare studier och på övergripande nivå ligger samtliga orter utom Lund över rikssnitt. Traditionen att läsa in behörigheten skiljer sig åt mellan skolorna. På de orter som har en större andel elever väljer fler att läsa in den grundläggande behörigheten. Göteborg, Halmstad, Malmö och Varberg ligger samtliga på 65% och över. De orter som ligger lägst däribland Helsingborg, Kungsbacka och Lund har en starkare tradition av elevgrupper som vill stärkas inom sin respektive yrkesutbildning, och man väljer således att fördjupa sina förmågor inom denne, snarare än att läsa in behörighet till vidare studier. Diagram 3a: Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier- per enhet 100% 90% 80% 81% 78% 70% 71% 71% 70% 70% 65% 66% 60% 59% 59% 56% 59% 56% 50% 50% 50% 50% 40% 30% 40% 36% 33% 35% 35% % 10% 0% 9% 9% 0% 22 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

23 Genomsnittlig betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) beräknas enligt Högskoleverkets meritvärderingsmodell vid antagning till högskolan, där ett betyget E i en kurs ges värdet 10, betyget D 12,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget A 20 poäng och F ger 0 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. GBP beräknas på totalt 2400 poäng då Gymnasiearbetet endast kan ge betygen E eller F och därför undantas från GBP. Betyg i utökade kurser påverkar inte den genomsnittliga betygspoängen. GBP- samtliga avgångsbetyg Sammantaget ser vi att den genomsnittliga betygspoängen för DBGY (samtliga avgångsbetyg) ligger i linje med föregående års resultat 13,8 (13,9 LÅ1314). En minskad GBP återfinns för sex skolor, där framförallt Borås, Lund och Helsingborg redovisar försämrade resultat. GBP ökar i Göteborg, Kungsbacka och Malmö (Diagram 4a,4b). Samtidigt som andel elever som når en examen ökar minskar vår GBP marginellt från 13,9 till 13,8. Andel satta betyg minst E är 90%. Att elever de når målen för godkänt är positivt, men kan också innebära att ledning och stimulans för elever på högre betygssteg riskerar att minska något. Som ett led i att ytterligare kunna följa upp undervisningens kvalitet på övergripande nivå, men också inom området ledning och stimulans genomför huvudmannen under 2015/2016 undervisningsutvärderingar. Områden inom undervisningen som berörs är ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, betyg och bedömning, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens. Diagram 4a: Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per enhet * Anger rikssnitt för?: (samtliga program, yrkesprogram eller högskoleförberedande program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,9 13,4 14,0 14,2 13,6 13,4 14,6 14,113,9 13,9 14,1 13,8 14,6 13,7 13,713,8 14,1 13,7 13,6 13,0 13,913,8 14,0 12,0 10,0 8,0 6, ,0 2,0 0,0 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 23

24 Diagram 4b: Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per nationellt program 20,0 18,0 16,0 14,0 13,3 14,4 14,7 14,4 13,9 13,5 13,7 13,7 15,6 15,0 14,214,3 13,213,1 14,6 14,2 13,5 13,0 13,814,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4, Rikssnitt ,0 0,0 GBP - examen Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) för elever med examen var 14,3, vilket är en försämring från föregående års 14,7 (Diagram 4c, 4d). Trenden för GBP för elever med examen är liknande den för GBP för samtliga avgångselever, och även här blir diskussionen kring ledning och stimulans för att nå högre kunskapskrav tydlig. Huvudmannen och skolorna har under läsåret haft ett starkt riktat fokus mot att öka andelen elever som når en examen och kunskapskraven för respektive kurs. Under kommande läsår behöver huvudmannen fördjupa diskussionen med rektor och varje skola kring kunskapsutveckling kopplad till ledning och stimulans. Detta inte bara genom de kontinuerliga verksamhetsövergripande lärtillfällena rektorsmöten och DBGY-mötesplats, samt Program- och ämnesdagarna utan kontinuerlig resultatdialog. 24 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

25 Diagram 4c: Genomsnittlig betygspoäng (examen) per enhet * Anger rikssnitt för?: (samtliga program, yrkesprogram eller högskoleförberedande program) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,2 14,1 14,7 14,8 14,8 14,7 14,3 13,6 15,5 15,1 15,2 14,4 15,6 13,9 14,9 14,4 14,1 14,0 13,7 13,2 14,70 14,29 14,50 12,0 10,0 8,0 6, ,0 2,0 0,0 - Diagram 4d: Genomsnittlig betygspoäng (examen) per nationellt program ,9 15,15,0 14,1 13,914,0 14,114,3 15,6 15,9 14,7 14,7 13,713,8 14,8 15,1 13,9 13,6 14,314,5 10,00 12,00 15, Rikssnitt Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 25

26 Uppföljning samtliga betyg Andelen minst godkända betyg (E) Resultatet för 2014/2015 visar att satta betyg, lägst E, ligger i linje med föregående läsår, 90%. Med undantag för skolorna i Borås, Helsingborg och Kungsbacka har den goda måluppfyllelsen bibehållits. Inom DBGYs utbud återfinns inte en tydlig skillnad mellan högskoleförberedande och yrkesprogram utan istället är spridningen störst mellan det estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet som har lägst andel satta betyg F (4%, 5%), medan högst andel F finns på ekonomiprogrammet 15%. På de orter där programmen finns ser vi att eleverna möter utmaningar inom olika kurser, både de gymnasiegemensamma och programspecifika. Varje skola arbetar med att öka andelen elever som når kraven för E. Diagram 5a: Andel minst godkända betyg (E) totalt* per enhet * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 93% 90% 91% 90% 91% 89% 89% 88% 89% 86% 86% 87% 95% 93% 90% 90% 87% 87% 97% 92% 93% 94% 90% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% Diagram 5b: Andel minst godkända betyg (E) totalt* per nationellt program * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 87% 85% 94% 95% 89% 93% 91% 91% 98% 96% 90% 91% 89% 90% 90% 90% 80% 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% EK ES HT HV NA SA VO DBGY Totalt 26 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

27 Andelen minst godkända betyg behörighetsgivande kurser På ortsnivå konstateras att en av orsakerna till att en elev inte når kraven för en examen innefattar att eleven inte når kunskapskraven för lägst E i en eller flera behörighetsgivande kurser. Glädjande är att fler elever på verksamhetsnivå når kraven för godkänt i engelska 5, svenska 2, svenska 3 samt gymnasiearbetet. Samtidigt konstateras att måluppfyllelsen i matematik är lägre än tidigare i både matematik 1a samt 1b. Andel elever som når en examen (89%) ligger i linje med andelen som når kraven i kurserna i svenska, engelska och gymnasiearbetet. Vid genomförda interna granskningar under läsåret konstateras att eleverna ofta saknar kunskap om kraven för en examen, och i vissa fall gäller detta även personal. Den bristande kunskapen kan vara resultatet av en otillräcklig informationsspridning, men kan också härledas till att verksamheten erbjuder både yrkes- och högskoleförberedande program, där kraven skiljer sig åt, och där olika behörighetsgivande kurser krävs för examen. Huvudmannen behöver genom rektor säkerställa att eleverna ges rätt studievägledning inför framtida studier och yrkesliv och att man för samtliga tydliggör kraven för en examen. Huvudmannen kommer framgent genomföra examensprognoser under höst och vårtermin och då också följa upp andel elever som riskerar att ha ett F i någon av de behörighetsgivande kurserna. Diagram 5c: Andel minst godkända betyg (E) i behörighetsgivande kurser* verksamheten totalt * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 94% 91% 92% 90% 81% 81% 80% 76% 100% 100% 92% 91% 91% 92% 91% 88% 93% 90% 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 27

28 Betygsfördelning Fördelningen av andelen betyg F-A av samtliga betyg satta under läsåret var 10% F, 27% E, 18% D, 21% C, 13% B och 11% A (Diagram 6a, 6b). På skolnivå har Lund högst andel satta högre betyg A-C, 55%, medan Varberg har lägst (40%). I betygsfördelningen på programnivå återfinns inga tydliga mönster. På en skola är andel högre satta betyg störst på samhällsprogrammet och på en annan skola är det lägst. Generellt sett är skolorna skickligast på att stötta eleverna att nå kunskapskraven för E och D än för A-C. Andel E-D ligger mellan 39-46% på samtliga skolor utom Varberg där andelen är 55%. Att mer än en tredjedel uppemot hälften av betygen är E-D antyder att skolorna framöver behöver rikta fokus mot utvecklandet av undervisningen för att i högre utsträckning stötta eleverna att nå högre kunskapskrav. På verksamhetsnivå ser vi att de skolor som tydligast har en kultur av kollegialt lärande med fokus på utveckling av undervisningen lyckas i högre grad stötta eleverna att nå de högre kunskapskraven. Likaså finns det på de orter ett tydligt pedagogiskt ledarskap som stöttar lärarnas samlade och enskilda kompetensutveckling. Diagram 6a: Betygsfördelning* per enhet * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 70% 60% 6% 17% 23% 13% 12% 10% 10% 10% 12% 14% 13% 14% 16% 22% 22% 19% 19% 22% 17% 14% 24% 14% 12% 20% 8% 12% 21% 14% 15% 24% 7% 11% 22% 11% 13% 21% A 50% 40% 30% 20% 17% 24% 15% 27% 19% 16% 25% 30% 19% 18% 26% 26% 16% 25% 17% 28% 18% 27% 17% 22% 22% 18% 33% 27% B C D E F 10% 0% 14% 7% 11% 9% 14% 13% 5% 10% 13% 8% 6% 10% 28 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

29 Diagram 6b: Betygsfördelning* per nationellt program * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9% 7% 16% 11% 11% 15% 20% 22% 20% 20% 18% 16% 33% 29% 23% 9% 11% 10% 13% 11% 11% 21% 14% 12% 17% 14% 19% 28% 24% 16% 16% 3% 19% 20% 25% 41% 23% 21% 15% 5% 7% 4% 14% 8% 11% 11% 13% 15% 22% 21% 21% 19% 18% 17% 23% 30% 27% 10% 9% 10% A B C D E F Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 29

30 INSTRUMENTELL KVALITET Interna granskningar/tillsyner Under hösten 2014 genomförde skolinspektionen en tillsyn på huvudmannanivå och fyra tillsyner på skolnivå. Orter som granskades i september och oktober var Borås, Falkenberg, Göteborg och Varberg. Vid tillsynerna framkom att utvecklingsbehov skiljde sig åt mellan skolorna. Områden som berördes var undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning samt erbjudande av utbildning tillika omfattning, innehåll och resurstillgång. Skolorna vidtog tillsammans med stöd från huvudmannen specifika och riktade åtgärder och redovisade under våren 2015 dessa för skolinspektionen. Vidtagna åtgärder inkluderade organisatoriska förändringar, genomlysning av arbetssätt tillsammans med processförstärkningar samt även framtagande av nya rutiner inom olika områden. Skolinspektionen var nöjda med redovisade insatser och samtliga ärende är i skrivande stund avskrivna och avslutade. Under läsåret genomfördes också interna granskningar på samtliga orter, i enlighet med skolinspektionens granskningsmodell. Syftet har varit att säkerställa kvalitén hos skolorna utifrån författningskraven och samtidigt bidra till främjandet av systematisk och hållbar skolutveckling på både enhets- och verksamhetsnivå. Granskningarna som genomfördes under läsåret visade behov av förstärkande insatser inom liknande områden som skolinspektionen uppmärksammat, vilket gett upphov till flera verksamhetsövergripande insatser (se fokusområden för läsåret 2015/2016). Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning. För verksamheten finns en elevhälsoplan innehållande rutiner och blankettstöd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Med anledning av lagförändringen som skedde i juli 2014 gällande extra anpassningar och särskilt stöd genomfördes också vid olika tillfällen kompetensutvecklingsinsatser för samtlig undervisande personal och ledning. Insatser inkluderade workshops och genomgång av lagändring under rektorsmöten, samlandet av elevhälsan under elevhälsodagarna som hölls under året, samt via personalmöten på skolorna. Vid huvudmannens och rektors uppföljning av elevhälsans arbete framkom att utbildningsinsatserna gett viss effekt på skolornas arbete, men att fortsatta behov av stärkande insatser fanns. De interna granskningarna visade att behoven skiljde sig åt mellan skolorna. För att stärka arbetet på skolorna togs beslut om ett elevhälsoprojekt som tar sin utgångspunkt i respektive skolas lokala förutsättningar, och där hela elevhälsoteamet deltar i kompetensutvecklingsinsatsen. För vidare beskrivning se fokusområde 2015/2016: Stärkande elevhälsa. Likvärdig bedömning I fokusområdet Likvärdig bedömning återfinns vidare resonemang och analys av årets resultat. Nedan följer generella tendenser. Överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursprovsbetyg ligger totalt sett på 63% där 16% får ett lägre kursbetyg medan 22% får ett högre sådant (Tabell 7a, 7b). Högst överensstämmelse återfinns svenska som andraspråk 3, 100%, engelska 5, 72% samt matematik 1a 70%. Lägst överensstämmelse återfinns i matematik 2b, 36% och matematik 3b, 43%. I svenska som andraspråk 3 har 4 prov som genomförts, vilket ger ett stort procentuellt utfall. Totalt sett är det främst i matematikkurserna som de flesta elever får ett högre kursbetyg än nationellt provbetyg, där matematik 2b har 62%. Skolornas analyser av resultaten visar att en lägre överensstämmelse beror på att eleverna efter genomfört prov lyckats nå kunskapskrav som eventuellt missats under provtillfället. Likaså att proven inte inkluderade samtliga kunskapskrav. 30 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

31 Tabell 7a: Överensstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt 2014/2015 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska % 72% 14% Engelska % 67% 23% Matematik 1a 242 1% 72% 27% Matematik 1b 332 4% 70% 27% Matematik 2a 34 0% 41% 59% Matematik 2b 203 2% 36% 62% Matematik 3b 53 0% 43% 57% Svenska som andraspråk % 30% 60% Svenska som andraspråk 3 4 0% 100% 0% Svenska % 55% 30% Svenska % 62% 22% TotaltE % 63% 28% Tabell 7b: Överensstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt VT 2014 jmf VT 2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2013/2014 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget, Rikssnitt VT 2014 Engelska 5 70,3% 72% 73% Engelska 6 65,9% 67% 71% Matematik 1a 67,3% 72% 68% Matematik 1b 66,5% 70% 74% Matematik 2a 93,5% 41% 61% Matematik 2b 70,8% 36% 59% Matematik 3b 43% 67% Svenska som andraspråk 1 30% 59% Svenska som andraspråk 3 100% 53% Svenska 1 64,7% 55% 65% Svenska 3 69,6% 62% 52% Samtliga ämnen 68% 63% Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 31

32 För första gången deltog lärare som undervisat i kurser med nationella prov i den verksamhetsövergripande satsningen Sambedömningsprojektet. Projektet är ett verksamhetsövergripande samarbete mellan LBS, Designgymnasiet, Didaktus Gymnasium och DBGY. Träffarna hölls i direkt anslutning till de nationella provdatumen i svenska, engelska och matematik, vilket gav pedagogerna möjlighet att inte bara diskutera sambedömningsriktlinjer utan även lyfta enskilda avkodade prov för diskussion. Träffarna placerades regionalt i Stockholm, Göteborg och Helsingborg/Malmö. Upplägget innefattade att samtliga lärare skickade ett visst antal avkodade prov sinsemellan för sambedömning. Vid träffen genomlyste man både skillnader och likheter i de bedömning som gjorts. På huvudmannanivå ser vi att skolorna inte systematiskt återkommande fört diskussioner kring överensstämmelse mellan nationella prov och kursbetyg, utan snarare görs samlad analys i slutet av läsåret. Att överensstämmelsen är låg indikerar att skolorna behöver föra kontinuerliga analyser av resultaten och även diskutera betyg och bedömning i högre utsträckning. Generellt sett är överensstämmelsen inte en naturlig del av samtalet, och i vissa fall har inte undervisande lärare och rektor resonerat kring överensstämmelsen kopplat till planeringen av undervisningen och bedömningen under kursens gång. Det framkommer således på huvudmannanivå fortsatta behov av att föra någon form av sambedömning. Samtidigt, som tidigare nämnts, bör diskursen ha ett riktat fokus på hur undervisningen kan planeras och utföras så att eleverna inte bara når målen i provet, men också i kurserna som helhet. Klagomål De klagomål som inkommit under läsåret är få till antalet. Då några berör brister i utbildningen, berör ett annat bristande stöd för elev. Samtliga fall utreddes på huvudmannanivå och åtgärder vidtogs i de berörda fallen. Klagomålens art vittnar främst om att en återkommande dialog med elev och vårdnadshavare alltid ska föras gällande elevens övergripande studiesituation samt dess möjligheter att nå kraven i utbildningen. I samtliga fall har åtgärder vidtagits för att säkerställa att elev, skola och vårdnadshavare har en fungerade kommunikation och att kontinuerlig återkoppling sker. För att stärka arbetet ytterligare togs under våren 2015 nya klagomålsrutiner fram, och under hösten 2015 sker kompetensutvecklande insatser för samtliga rektorer. Likabehandling och värdegrund Varje skola upprättar under januari månad en plan mot kränkande behandling samt en likabehandlingsplan. I denna redovisas samtliga åtgärdande insatser och främjande sådana, vilka utgår från analys av skolans tidigare arbete och den likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) som görs varje höst. På verksamhetsnivå är andel trygga elever 96%, och 85% vet vart de skall vända sig till om de upplever eller ser någon annan uppleva kränkningar på skolan (Diagram 8). Därtill har 81% av eleverna förtroende för att skolan tar tag i situationen. Det verksamheten och skolorna behöver arbeta vidare är att tydligt informera om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete, då endast 64% uppger att det känner till detta. Med tanke på att skolorna organiserar sitt arbete på lite olika sätt och med olika deltagande funktioner finns behov av att framförallt synliggöra detta arbete till alla skolans elever. Flertalet skolor har med anledning av resultaten genomfört åtgärdande insatser för att stärka informationen och dessa redovisas i respektive skolas plandokument. 32 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

33 För att stärka huvudmannens och skolornas rutiner i arbetet att uppmärksamma och utreda olik fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering togs under våren 2015 nya rutiner fram. Samtliga fall utreds på huvudmannanivå av anställd juristkompetens för att säkerställa att utredning sker skyndsamt och i enlighet med gällande lagkrav. Ärenden som anmäldes och utreddes under läsåret 2014/2015 berörde främst kränkande behandling i verbal form. Mellan skolorna skiljer sig anmälningar åt, men med en överrepresentation på hantverksprogrammet. Under hösten 2015 genomförs kompetensutvecklande insatser på verksamhetsnivå i samband med rektorsträffar, där olika fiktiva situationer belyses och diskuteras tillsammans med juristkompetens. Framgent kommer varje skola ha möjlighet till rådgivning i varje enskilt ärende samt i de fall där främjande/förebyggande insatser planeras. Diagram 8: Likabehandling- och värdegrundskartläggning verksamheten totalt 100% 96% 90% 80% 85% 81% 70% 64% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% Jag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig om Jag har förtroende för att skolan jag själv eller någon annan elev tar tag i situationen om jag själv upplever kränkningar på skolan. eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Jag känner mig trygg i skolan Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 33

34 Lärarbehörighet Behörighetsnivån för verksamheten är oförändrad från föregående års 79% (Diagram 9). Samtidigt ser vi att enstaka skolor har en lägre andel behöriga och andra en högre. Behörighetsnivån är lägst i Kungsbacka och Trollhättan, medan den är högst i Varberg 83% och Stockholm 78%. Inom hela verksamheten har vi hög yrkeskunnighet och yrkeslärare med specialist kompetens. Deras bakgrund ligger främst inom professionen. Huvudmannen och samtliga skolor eftersträvar en hög behörighetsnivå och varje år följer man upp samtliga lärares kompetenser. Vid nyanställning följs rådande lagkrav och riktlinjer. Likaså följer varje rektor upp de medarbetare som ännu inte har en pedagogisk högskoleexamen och tar fram en plan för den framtida arbetssituationen. Under läsåret 2014/2015 genomgick flera lärare kompetensutveckling och vidareutbildning för att säkerställa behörigheten. Diagram 9: Lärarbehörighet per enhet 100% 90% 80% 70% 65% 66% 75% 63% 71% 66% 67% 67% 63% 78% 73% 83% 79% 79% 60% 50% 40% 30% 54% 56% 48% 51% 44% 57% 44% % 10% 0% 34 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

35 Studiemiljö & undervisning Studiemiljöindex för 2014/2015 är 73, vilket är en marginell försämring från föregående års 74. Tre av skolorna redovisar förbättrade resultat och tre har oförändrade resultat medan fem skolor har försämrats. Undervisningsindex för verksamheten är oförändrat på 66. Eleverna upplever på verksamhetsnivå att lärarna hjälper dem i skolarbetet så att det ska gå så bra om möjligt för dem (66%), och man är också tydlig med vad man behöver kunna för att nå de olika betygen (64%). Samtidigt konstateras att återkoppling kring elevens kunskapsutveckling kan förbättras (59%). På skolnivå återfinns positiva resultat och resultatförändringar i Trollhättan Varberg, Halmstad, Lund och Malmö. Gemensamt för enheterna är ett starkt utvecklingsfokus på undervisningens kvalitet och ledarskapet i undervisningen. I sina olika processer utgår man ifrån ett kollegialt lärande där man också provar och utmanar aktuell forskning. (Diagram 10a, 10b, 11a, 11b). Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 35

36 Diagram 10a: Studiemiljö (elev) verksamheten totalt 100% 90% 89% 89% 80% 70% 60% 72% 66% 76% 79% 60% 62% 67% 69% 50% 40% % 20% 10% 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter Diagram 10b: Studiemiljöindex (elev) per enhet Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

37 Diagram 11a: Undervisning (elev) verksamheten totalt 100% 90% 80% 70% 60% 61% 59% 58% 59% 68% 66% 63% 64% 50% 40% % 20% 10% 0% Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Diagram 11b: Undervisningsindex (elev) per enhet Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 37

38 UPPLEVD KVALITET Varje år följer man inom AcadeMedia upp den upplevda kvaliteten via en elevenkät som genomförs i januari. Elevenkäten för 2015 visade att nöjd kund index ligger marginellt under föregående års siffra (65 jmf 66 (2014)). Hälften av skolorna redovisar stärkt upplevd kvalitet i jämförelse med föregående år och de allra flesta skolorna ligger inom spannet Avvikande skolor är Trollhättan med ett NKI-index på 86 medan Malmö och Borås ligger under 60. För både Stockholm och Helsingborg som fått en minskad elevnöjdhet har man tagit fram lokala handlingsplaner som inkluderar en utredning och analys av möjliga orsaker. För Stockholm som tidigare år haft ett högre resultat framkom att tidpunkten för genomförandet av elevenkäten sammanföll med informationen om att skolan skulle flytta sina lokaler. Skolans nya lokaler är anpassade för skolans storlek, och det finns ökade möjligheter att bedriva undervisning inom flera olika program. Samtidigt som lokalerna är mer lämpliga var förändringen påtaglig för elever som fick ändra sin färd till och från skolan. Skolan har inför läsåret 2015/2016 haft ett ökat intag på elever i år ett. Liknande mönster som redovisas för NKI återfinns i resultaten för rekommendationsgrad och trivselgrad. Ett flertal skolor har elever som i högre grad trivs och kan tänka sig rekommendera skolan till andra. Samtidigt minskar de verksamhetsövergripande siffrorna något. Återigen är det Stockholm och Helsingborg som står för den största minskningen, vilket också påverkar den sammantagna siffran. Diagram 12a: Nöjdhet (NKI-Index) per enhet Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

39 Diagram 12b: Rekommendationsgrad per enhet 100% 95% 90% 88% 87% 89% 90% 80% 70% 60% 66% 65% 79% 63% 68% 74% 75% 81% 64% 65% 66% 77% 74% 59% 62% 78% 73% 70% 50% 40% 48% % 20% 10% 0% Diagram 12c: Trivselgrad per enhet 100% 90% 80% 70% 72% 72% 91% 84% 75% 81% 83% 79% 85% 73% 84% 78% 78% 83% 62% 93% 71% 72% 89% 94% 87% 80% 79% 79% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 39

40 ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET För att kunna bedöma hur väl våra utbildningar möter de krav som finns i framtida studieroch yrkesliv följer vi varje år upp den ändamålsenliga kvalitén. Två år efter avslutade gymnasiestudier blir elever kontaktade och får genomföra en enkät som innefattar frågor om studier, yrkesliv samt vad man uppfattar att utbildningen gav dem. Resultaten visar att mer än hälften av eleverna som avslutat sina studier på DBGY idag arbetar, medan en tredjedel studerar. Det man som elev framförallt värdesatte under sin tid på skolan var relationen med lärare och lärarnas engagemang vilket bekräftar det värdegrundsarbete som DBGY arbetar utefter och de ledord som styr verksamheten. Samtidigt kan noteras att upplevelse är att man i högre utsträckning är nöjd med hur skolan förberett dem inför arbetslivet än för högre studier. Värt att notera i sammanhanget är endast de skolor som hade avgångselever 2012 deltog i undersökningen (Falkenberg, Halmstad, Kungsbacka, Malmö och Varberg) och av samtliga elever deltog ett mindre antal. 40 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

41 Diagram 13a: Huvudsaklig sysselsättning 2 år efter examen verksamheten totalt * 2014** Studerar på högskola/universitet Studerar vid annan utbildning Arbetar Övrigt Diagram 13b: När du ser tillbaka på din tid på din skola, hur nöjd är du då med verksamheten totalt * * Undervisningen Relationen/kontakten med lärarna Lärarnas engagemang Kamraterna och stämningen på skolan Förberedelser inför högre studier Förberedelser inför arbetslivet Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 41