Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 14/15

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 14/15

2 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Stockholm... 4 Utbildningar... 4 Skolledning... 4 Elever... 4 Förutsättningar för verksamheten Lärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevinflytande Administrativa funktioner Lokaler Finansiering... 6 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 7 Kvalitetsbegreppen... 7 Metoder för uppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognostiseringar Betygsuppgifter Enkäter... 8 Kvalitetshjul... 9 Redogörelse för skolans fokusområden läsåret Fokusområden 2014/ Närvaro Måluppfyllelse NKI, Nöjd-Kund-Index NMI, Nöjd-Medarbetar-Index Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar Andel elever med gymnasieexamen

3 4.1.3 Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng Resultat för introduktionselever Satta betyg Likvärdig bedömning Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning Elevnöjdhet Sammanfattande bedömning Fokusområden för 2015/ Undervisningskvalitet Trygghet och studiero Extra anpassningar och särskilt stöd Introduktionsprogrammen APL Resultatbilaga

4 Beskrivning av Framtidsgymnasiet Stockholm Framtidsgymnasiet Stockholm är en fristående gymnasieskola med tydligt praktisk yrkesinriktning. Skolan startade 2007 och ligger sedan ett år tillbaka på Lövholmsvägen i Gröndal. Lokalerna är fräscha och är centralt belägen nära tunnelbana och tvärbana. Skolan är en del av Framtidsgymnasiet i Göteborg AB som i sin tur tillhör Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med inriktning mot VVS, kyl- och värmepumpsteknik samt ventilationsteknik Programinriktat individuellt val (IMPRO) Yrkesintroduktion (IMYRK) Skolledning Skolan leddes av rektor Maria Eriksson och biträdande rektor Richard Elm. Ledningsgruppen bestod av rektor, biträdande rektor och två arbetslagledare. Ledningsgruppen sammanträdde en gång i veckan för att avhandla praktiska frågor samt planera och utvärdera verksamheten. Elever Under läsåret 2014/15 gick 145 elever på skolan. Skolan har en stor majoritet av pojkar och endast ett fåtal flickor. Eleverna kommer från hela Stockholms län och främst från city, från söderort och västerort. Intagningspoängen ligger runt 150 poäng. Förutsättningar för verksamheten Lärare Under det aktuella läsåret var tio lärare anställda på skolan på sammanlagt sju heltidstjänster. Lärarna har varit organiserade i ett arbetslag under ledning av två lärare som delat på arbetslagledaruppdraget. Lärartätheten har varit ca 14,5 (rikssnitt 12,1). Lärargruppens sammansättning har motsvarat fyra ämneslärare 4

5 och tre yrkeslärare. Av ämneslärarna var alla utom en (som har en pågående behörighetsgivande utbildning) fullt behöriga för sina ämnen. I personalgruppen har det varit en bra blandning av män och kvinnor och även en blandning av åldrar med yngre och äldre kollegor. Flertalet i personalen har arbetat på skolan i flera år Elevhälsa och stödfunktioner Skolans elevhälsoteam (EHT) bestod av skolsköterska (40 % men som arbetar 100 % på skolan), kurator (20 %) och specialpedagog (50 %) samt studie- och yrkesvägledare (20 %). Skolläkare för konsultation och mottagningsarbete har funnits inom ramen för avtal med Skolpool, men har läsåret inte deltagit vid EHTmöten. Skolpsykolog anlitas även inom ramen för avtal med Skolpool, men skolan har inte haft någon skolpsykolog under läsåret. EHT leds av biträdande rektor och har sammanträden på torsdagar. På huvudmannens initiativ genomfördes under året en särskild intern granskning av elevhälsans arbete på skolan. Elever, lärare, EHT och skolledning intervjuades och utifrån intervjuerna gjordes en kartläggning som ledde fram till en projektplan som sattes igång under VT Elevinflytande Utveckling av elevinflytandet på skolan har under VT 2015 varit en central del av skolans projektplan. Klassråd och elevråd har organiserats för att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten. Ett viktigt arbete som elevrådet deltagit i har varit att ta fram ordningsregler för skolan. Eleverna har också haft inflytande över verksamheten i och med genomförda enkätundersökningar, kartläggningar och utvärderingar som genomförts på skolan kring bland annat trivsel, trygghet och undervisningskvalitet. Resultatet från dessa undersökningar har processats på arbetslags- och ledningsmöten och utgör en viktig del av beslutsunderlaget i frågor som rör skolan och eleverna. Återkoppling till klasserna har skett genom mentor Administrativa funktioner Skolans administrativa funktioner sköts i stor utsträckning av rektor och biträdande rektor. Viss administration utförs även av lärare och elevhälsopersonal. Framtidsgymnasiet har därutöver en central administration för HR-, marknad-, fastighet, IT- och ekonomifunktioner. 5

6 1.4.5 Lokaler Skolan inryms i fräscha lokaler på Lövholmsvägen i Gröndal. Lokalerna är centralt belägna i Liljeholmen nära till tunnelbana och tvärbana. Skolan har tillgång till verkstadslokal för utbildning i VVS, kyl- och värmepumpsteknik, ventilationsteknik samt svetsning som är fullgott utrustade. Skolan har tillgång till sex teorisalar som rymmer 25 elever/sal samt ett mindre bibliotek där eleverna kan studera och låna böcker. Idrott genomförs i Liljeholmshallen som är belägen nära skolan. På skolan finns restaurang- och caféförsäljning som finansieras av Ticket Elevkortet. Eleverna har möjlighet att äta skollunch på ett antal restauranger i närheten av skolan med Ticket Elevkortet Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Skolan har haft 145 elever under innevarande läsår. Nästa läsår beräknas elevantalet sjunka något till 120 elever, men att förhoppningen att skolan i oktober 2015 ska ha ca 140 elever. 6

7 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från tre kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. (Den ändamålsenliga kvaliteten följs inte upp i kvalitetsredovisningen då antalet svarande är begränsat på enhetsnivå. De samlade resultaten följs emellertid upp i huvudmannens kvalitetsredovisning.) Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning Interna tillsyner Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan. 7

8 2.2.3 Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia-gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras. 8

9 Kvalitetshjul JULI AUGUSTI SEPTEMBER JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet KPlan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 9

10 Redogörelse för skolans fokusområden läsåret Nedan följer en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2014/ Närvaro Bakgrund Hög närvaro, att få eleverna till skolan och att de deltar på lektionerna, är en mycket viktig del av skolans förutsättningar för att nå ökad måluppfyllelse. Ökad närvaro och att få till stånd närvarofrämjande arbetssätt är därför ett prioriterat fokusområde för skolan. Mål Skolan har under flera år haft låg måluppfyllelse. Mot bakgrund att skolans närvaro varit låg, ca 60 %, har målet för skolan varit att nå en total närvaro på 70 % samt att utveckla närvarofrämjande arbetssätt. Metod Under VT 2015 implementerades en tydlig handlingsplan för ökad närvaro. I handlingsplanen tydliggöras ansvarsfördelning mellan rektor, mentor och EHT. I stor utsträckning har mentor uppdraget att följa upp frånvaro och kontakta elev och vårdnadshavare. I handlingsplanen skall kontakt tas med SMS till elev eller på annat sätt visa omtanke samt att kontakta vårdnadshavare senast dag tre efter första tillfället av ogiltig frånvaro. Vid giltig frånvaro utforskar mentor orsaker till frånvaro efter en vecka. Vid både giltig och ogiltig frånvaro engageras EHT med insatser efter första veckan. Uppföljning och utvärdering Huvudmannen följer upp närvaro i slutet av varje månad. Underlaget för uppföljningen tas ut från Schoolsoft. En rapport skickas till rektor som sedan följer upp resultat och vidtar åtgärder enligt skolans handlingsplan för ökad närvaro. Handlingsplanen har tydliga rutiner och ansvarsfördelning för hur skolan ska arbeta under en period av fem veckor för att främja ökad närvaro. 10

11 Resultat Under september var närvaro 67,9 % och under HT 2014 förbättrades närvaro något till 68 %. I december genomfördes en översyn av skolans elevadministrativa system vilket gjorde att närvaro sjönk till 60 %. Under VT 2015 implementerades handlingsplanen och närvaro ökade under VT 2015 till 65,4 %. Slutsatser Jämfört med övriga skolor inom Framtidsgymnasiet behöver Framtidsgymnasiet Stockholm förbättra resultatet. Flera av skolorna inom Framtidsgymnasiet har en närvaro på ca % i snitt över hela läsåret. Målet för Framtidsgymnasiet Stockholm är att utveckla närvarofrämjande arbetssätt och utveckla mentorsuppdraget för att nå till 80 % under kommande läsår. Det finns goda förutsättningar för att resultaten ska förbättras på kort sikt. En liknande handlingsplan som under VT 2015 implementerades på Framtidsgymnasiet Kristianstad har gjort att närvaro ökat från ca 70 % vid läsårets början till 75 % vid läsårets slut Måluppfyllelse Bakgrund Skolan har under flera år haft låg måluppfyllelse. Endast 54 % av avgångseleverna uppnådde gymnasiexamen 2013 och även om måluppfyllelsen ökade rejält till 2014 till 91 % så behöver skolans måluppfyllelse stabiliseras på denna nivå. De yttre förändringarna var stora vilket kan vara den största orsaken till den stora förbättringen, så de inre förändringarna med skolan arbetsprocesser behöver utvecklas. Skolan har under flera år brottats med många lärarbyten, bristande organisatorisk kontinuitet och bristande överlämningar. Mål Att öka måluppfyllelsen till att 85 % av eleverna uppnådde gymnasieexamen. Metod Mot bakgrund att eleverna i årskurs 3 haft många lärarbyten, har det under året har ett stort fokus varit på arbeta med eleverna för att uppnå en lugnare målgång. Ett stort fokus har varit att arbeta ämnesövergripande och att öka samarbetet mellan lärare. Ett annat stort fokus har varit att arbeta med formativ bedömning. I vissa kurser, t ex Värmelära, har skolan bytt undervisande lärare för att på så vis öka måluppfyllelsen. Under senare delen av VT 2015 organiserades studieverkstad för elever med risk för F. 11

12 Uppföljning och utvärdering Lärarna har ansvarat för att följa upp måluppfyllelsen i måluppföljningsmatrisen som sedan rektor har använt sig av för att få en överblick av arbetet. Under läsåret har skolan följt upp prognosen vid tre tillfällen. Kvalitetsansvarig har haft ansvar för att sammanställa prognoserna. Varje månad följs även satta betyg. Resultat I september uppgick satta betyg till 70 %. Under HT 2014 till november låg måluppfyllelsen var på samma nivå 70 %. I december gjordes en översyn av skolans administrativa system vilket gjorde att måluppfyllelsen ökade i januari till 76 %. I april var måluppfyllelsen 81 % och i maj 85 %. Skolan nådde därmed uppsatta mål. Slutsatser Organisationen med studieverkstad bedöms vara viktig för skolan måluppfyllelse så formerna för den kommer att vidare utvecklas under Problematiskt är dock skolans mycket höga andel av F, 25 %, som ger en signal att bedömarkulturen på skolan i övervägande grad är summativ. Detta gör att fokusområdet att förbättra undervisningskvalitet och att fortsätta utveckla lärarnas kompetens i formativa bedömning, kommer att prioriteras NKI, Nöjd-Kund-Index Bakgrund Skolan har en bakgrund med mycket låg NKI-index var index 36 % och för %. Åtgärderna för att öka elevernas kundnöjdhet har från huvudmannens sida varit stora, skolan flyttade till läsåret till nya lokaler på Lövholmsvägen i Liljeholmen från mycket undermåliga lokaler i Årstaberg. Mål Från skolans tidigare mycket låga resultat i NKI var skolans mål att 2015 nå 70 %. Metod Mot bakgrund att eleverna i årskurs 3 haft många lärarbyten, har det under året har ett stort fokus varit på arbeta med eleverna för att uppnå en lugnare målgång. Ett stort fokus har varit att arbeta ämnesövergripande och att öka samarbetet mellan lärare. Ett annat stort fokus har varit att arbeta med formativ bedömning. I vissa kurser, t ex Värmelära, har skolan bytt undervisande lärare för att på så vis öka måluppfyllelsen. Under senare delen av VT 2015 organiserades studieverkstad för elever med risk för F. 12

13 Uppföljning och utvärdering Huvudmannen genomförde en extra NKI-undersökning i november 2014 och den ordinarie NKI-undersökningen i februari Till detta genomfördes en intern granskning av kvalitetsansvariga både i april 2014 och i november Ansvaret att följa upp både NKI-undersökningar och interna granskningar har rektor och verksamhetschef. Resultat Huvudmannen genomförde en extra NKI-undersökning i november. Från våren 2014 med 36 % ökade NKI-index i denna enkät marginellt till 48 %, och ökningen är inom alla områden. Särskilt intressant dock var att var att resultat inom kommunikation och förtroende låg oförändrad på 45 %. Detta visas även av resultatet av speglingen mellan lärare och elever, där t ex svaret på påståendet De vuxna på min skola tar ansvar för att ska bli behandlade med respekt skiljer sig avsevärt. Lärarna skattar sig själva mycket högt, medan eleverna skattar inte ens hälften. Slutsatser Resultatet visar att skolan behöver fortsätta det nu påbörjade arbetet med att öka elevernas inflytande över utbildningen och att förbättra kommunikationen på skolan. Mot bakgrund av skolan höga andel av F-betyg behöver skolan även sträva efter att komma bort från den summativa bedömarkulturen och att arbeta mer formativt NMI, Nöjd-Medarbetar-Index Bakgrund Skolan flyttade från Årstaberg till de nya lokalerna på Lövholmsvägen i Gröndal inför läsåret Dessutom bytte skolan rektor. Detta gör naturligtvis att yttre omständigheter spelat en stor roll när man ska sätta skolans mycket låga NMIindex för 2014 i ett sammanhang. Mål Från skolans tidigare mycket låga resultat i NMI var skolans mål att 2015 nå 60 %. Metod En skolflytt innebär alltid stora påfrestningar för en organisation. Med tanke på det mycket låga NMI-index skolan hade 2014, var en förändring nödvändig. Flytten till nya och fräscha lokaler har givit både personal och elever en nystart. Byte av 13

14 skolledning var även det ett medvetet sätt för att höja resultatet. Under HT 2015 var det stor fokus på att komma iordning i de nya lokalerna. Under VT 2015 i samband med skolans projektplan efter den interna granskningen har fokus övergått till arbete med skolans systematiska arbetsmiljöarbete (SAM), att se över arbetsformerna och klargöra uppdrag och ansvarsfördelning i skolans ledningsgrupp samt att se över skolans mötesstrukturer. Uppföljning och utvärdering Huvudmannen genomförde den ordinarie NMI-undersökningen i februari Till detta genomfördes en intern granskning av kvalitetsansvariga både i april 2014 och i november Ansvaret att följa upp både NMI-undersökningar och interna granskningar har rektor och verksamhetschef. Resultat NMI-index för 2014 var 27 % men ökade 2015 till 57 %. Störst ökning var det i områdena ledarindex och attaktivitet vilket sannolikt kan härledas till bytet till bättre lokaler och bytet av rektor. Engagemanget bland personalen var på en oförändrad nivå, vilket ger ett intryck av ett stabil personalgrupp som stödjer varandra i en tid av stora förändringar. Slutsatser Skolan bytte rektor och samtidigt flyttade skolan till nya lokaler. Naturligtvis skapar dessa förändringar stora påfrestningar på en organisation. Den interna granskningen som genomfördes sent under våren 2014 följdes dessutom inte upp och som en konsekvens förvärrades bristerna. Efter den interna granskningen i november 2014 har skolan haft en projektplan med syfte att komma till rätta med bristerna. Projektplanen har haft riktade insatser mot samtliga identifierade bristområden och en struktur och en systematik har börjar byggas upp och det arbetet behöver utvecklas vidare under HT

15 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar Under 2014 genomfördes två interna granskningar på Framtidsgymnasiet Stockholm, i april och i november. Helhetsintrycket av de interna granskningarna gav att skolan har en styrka i de goda relationer som finns mellan elever, lärare och skolledning. Däremot brister organisation på flera sätt i struktur och systematik, vilket skapar osäkerhet i verksamheten. Det beslutades efter genomförda granskningar att prioritera följande utvecklingsområden i det uppföljande arbetet: Ökad struktur kring elevhälsans arbete samt förbättrade rutiner krig det särskilda stödet Utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete och göra elever och lärare delaktiga i arbetet Revidera skolans mötesstrukturer och skapa möjligheter för kollegial samverkan Andel elever med gymnasieexamen Andelen avgångselever med gymnasieexamen landade vid årsslutet 2015 på 92 %. Kategorin avgångselever räknas enligt Skolverkets definition: samtliga elever som fått betyg (F-A) i kurser om minst 2500p. Föregående läsår, 2014, var andelen 91 %. Måluppfyllelsen har alltså inte ändrats nämnvärt i detta avseende under det senaste läsåret. Som jämförelse uppnådde emellertid endast 54 % av avgångseleverna gymnasieexamen vid läsårsslutet 2013 vilket visar på en mycket positiv utveckling de senaste två åren. Efter analys av årets resultat och framförallt betygsfördelning, där andelen satta F är mycket hög (25 %), så bedömer vi att undervisningskvalitet behöver förbättras och att det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas på skolan för att öka andelen elever som får examen hos oss nästkommande år Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att läsa kurser som ger behörighet till vidare studier, även om Framtidsgymnasiet Stockholm är en skola med tydligt praktisk yrkesinriktning. Rikssnittet för andel elever som läser in behörighet på VF-programmet ligger på 21 %. På Framtidsgymnasiet Stockholm har dock inga 15

16 elever fram till nu läst in behörighet till vidare studier. En förklaring till detta är just att skolan har haft en tydligt praktisk inriktning och att elever erbjudits flera olika kurser inom det individuella valet som inte givit behörighet till vidare studier, och då har det inte heller skapats en kultur på skolan där skolan motiverat eleverna att läsa de kurser som krävs. En åtgärd som genomförts för att förändra den här kulturen är att lägga Engelska 6 som en kurs inom ramen för programfördjupningen och som alltså ingår som en av de obligatoriska kurserna. En annan åtgärd som vidtagits inför kommande läsår är att med tydlig information visa fördelarna med att läsa in behörighet för vidare studier. Det vi redan kan se är att elever i större utsträckning väljer att läsa Svenska 2 och Svenska 3 inom ramen för det individuella valet, och att de därmed ges ökade förutsättningar att få behörighet till vidare studier. Syftet med dessa åtgärder är också att förändra elevernas inställning till studierna och i förlängningen att förändra kulturen på skolan Genomsnittlig betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) på skolan för samtliga avgångselever med minst 2500 betygsatta poäng låg vid läsårsslutet 2015 på 11.8, en marginell ökning från 11.5 år Som jämförelse låg rikssnittet 2014 på samtliga avgångsbetyg utfärdade inom VVS- och fastighetsprogrammet i Sverige på Skolans snitt låg alltså ungefär en poäng under rikssnitt låg betygspoängen på skolan emellertid markant lägre, på 9.5, så skolan ser detta till trots en god utveckling på sikt. För de elever som uppnått fullständig examen låg den genomsnittliga betygspoängen vid läsårsslutet 2015 på 12.1, vilket är oförändrat sedan föregående år. Rikssnitt för VVS- och fastighetsprogrammet ligger även här något högre än så, 2014 var siffran 12,8. Bland de orsaker som vi ser bakom de relativt låga betygspoängen på skolan kan nämnas skolans höga andel av underkända betyg, F. Majoriteten av de underkända betygen finns koncentrerade inom specifika ämnen. Vi har arbetat med utveckla bedömningskulturen på skolan genom att fokusera på fortbildning inom formativ bedömning och att skapa ämnesövergripande bedömningssituationer. För att minska andel satta F och att även motivera elever att nå högre än E har skolan vidare organiserat en studieverkstad där elever kan arbeta för att klara godkända betyg. Detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta under kommande läsår. 16

17 4.1.5 Resultat för introduktionselever Eftersom utbildningen på skolans introduktionsprogram till stor del följer ett individanpassat upplägg och dessutom kan utformas med flera olika mål i sikte är det svårt att ge en översiktlig bild av måluppfyllelsen på dessa program. Vissa elever på yrkesintroduktion har exempelvis som mål att gå ut i arbete medan andra har som mål att bli behöriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram. Utbildningarna kan också vara olika långa och innehålla olika många kurser och andra inslag. Av skolans 15 introduktionselever gick under året 5 på yrkesintroduktion och 10 på programinriktat individuellt val. Av samtliga elever är det 10 som kommer att fortsätta studera på introduktionsprogrammet under kommande läsår. Av övriga har 2 blivit behöriga till gymnasieskolan. Övriga 3 har av olika anledningar valt att avbryta sin introduktionsutbildning, exempelvis för att övergå till annan fortsatt utbildning Satta betyg Av samtliga satta betyg på skolan under läsåret var 75 % ett E eller högre. Det innebär att 25 % var ett underkänt betyg, det vill säga ett F. För våra nationella elever på VVS- och fastighetsprogrammet var resultaten något bättre än statistiken för hela skolan sammantaget, där låg siffran på 78 % minst E. Rikssnittet för alla Framtidsgymnasiets VF-program låg emellertid på 85 % minst godkända betyg, det vill säga några procent högre än stockholmsskolans resultat. Skolans andel underkända betyg, F, har ökat sedan föregående år från 18 % till 25 %. En åtgärd som genomförts under läsåret och som kommer utvecklas vidare till kommande läsår, har varit att organisera en studieverkstad där elever får möjlighet att tillsammans med lärare studera extra för att på så vis ges förutsättningar för att klara att bli godkända, E. Studieverkstaden läggs utanför den ordinarie undervisningstiden och är obligatorisk för elever med underkända betyg. Däremot kan vi samtidigt se att andelen satta betyg som är högre än E har ökat sedan föregående år. 37 % av alla satta betyg under läsåret var högre än ett E (D-A), vilket kan jämföras med 29 % under föregående läsår. Vissa kurser är särskilt viktiga för elever att få godkända betyg i. Det gäller de kurser som måste ingå i ett slutbetyg för att eleven ska kunna få ut sin examen. För eleverna på VVS- och fastighets-programmet rör det sig om kurserna Engelska 5, Matematik 1a, Svenska 1 samt gymnasiearbetet. I både engelska och matematik ser vi en nedgång i andel godkända betyg på skolan sedan föregående år. Särskilt Matematik 1a har backat, från hela 100 % minst godkända betyg förra året till låga 17

18 63 % i år, medan engelskan har gått ned till 68 % minst godkända betyg från förra årets 93 %. Glädjande är dock att betygen i Svenska 1 är bättre i år än föregående år, 73 % minst E i år mot förra årets 67 %. Extra glädjande är att gymnasiearbetet går framåt, från 73 % förra året till hela 86 % minst E i år. Anledningen till att gymnasiearbetet är särskilt intressant i sammanhanget är dels att det examineras mot examensmålen och därmed på ett bra sätt sammanfattar hur väl våra elever lever upp till målen för det program de valt, dels att kursen läses i år 3 och därför är svårare att läsa upp i efterhand än övriga nämnda kurser, vilka nästan alltid läses redan under år Likvärdig bedömning Överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg sett utifrån rikets snitt visar att skolan behöver utveckla arbetet med likvärdig bedömning. Tabellen ovan visar för samtliga ämnen att 2 % av elever får ett lägre kursbetyg, 51 % får lika kursbetyg och 47 % får ett högre kursbetyg jämfört med provbetyget och procentuellt ser det likadant ut för alla ämnen. Jämfört med riket har skolan därmed låg likvärdighet i bedömningen i relation till nationella proven. Ämne Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget, rikssnitt inom parantes. Lägre Lika Högre Engelska 5 0 % (10,1 %) 76 % (79,1 %) 24 % (10,8 %) Engelska 6 5 % (7 %) 40 % (72,5 %) 55 % (20,4 %) Matematik 1a 0 % (3,7 %) 39 % 77,8 %) 61 % (18,4 %) Svenska 1 4 % (7,1 %) 52 % (76 %) 43 % (16,8 %) Samtliga ämnen 2,25 % (6,9 %) 51 % (76,3 %) 47 % (16,6 %) En förklaring kan vara att elever på yrkesprogram generellt inte presterar så bra som de kunde på nationella prov, och att lärarna istället fokuserar mer på den formativa bedömningen och tar fasta på de kunskaper eleverna visar i andra undervisningssammanhang. En annan förklaring kan vara att skolan är liten och att lärare inte har möjlighet till kollegiala diskussioner inom respektive ämne, att lärarna blir ensamma med bedömningen. En åtgärd som planeras för kommande läsår är att vidare utveckla de ämnesnätverk som finns inom Framtidsgymnasiets alla skolor. Exempelvis genomförs redan gemensamma studiedagar där ett fokusområde har varit 18

19 formativ bedömning och där lärare inom respektive ämnesområde har samlats för kollegiala samtal. Målet för skolan framöver är att använda resultaten för överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg och att använda det för analyser i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning På huvudmannens initiativ genomfördes under året en särskild intern granskning av elevhälsans arbete på Framtidsgymnasiet Stockholm. Elever, lärare, EHT och skolledning intervjuades och det samlade intrycket av genomlysningen var att skolans elevhälsoarbete på flera punkter behövde utarbeta nya rutiner samt att ledningen och styrningen av elevhälsans arbete behövde utvecklas. Bland annat saknades en samlad elevhälsoplan och det rådde oklarheter kring rutinerna för exempelvis extra anpassningar, det särskilda stödet och frånvarohantering. Även kommunikationen mellan EHT och skolans övriga roller behövde förbättras, då återkoppling i olika ärenden stundtals uteblev och då ansvarsfördelningen på vissa områden uppfattades som otydlig. Resultatet av granskningen har gjort att skolan har nu en kartläggning för att kunna identifiera och genomföra förbättringsåtgärder. En åtgärd som genomförs inför kommande läsår är att renodla rollerna och bättre anpassa tjänsterna. Skolsköterska får exempelvis en mer renodlad roll och kuratorstjänsten utökas för att bättre möta skolans behov. Vidare samordnas tjänsterna så att hela EHT inklusive studie- och yrkesvägledare kan sammanträda på torsdagar. Arbetssätten för att förbättra samordning, överblicken och kommunikationen som implementerades efter granskningen under VT 2015 kommer att vidare utvecklas under HT Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Läsåret som gått har varit relativt turbulent. Under senare delen av hösten och även in på våren beslutade skolan att fortsätta sitt elevintag då platser fanns på skolan och då intresse fanns från elever som inte kommit in på önskad utbildning eller i efterhand valt att byta skola. Tillförseln av nya elever skapade emellertid en stor oro på skolan med ett antal allvarliga incidenter inträffade som följd, vilka påverkade elevernas upplevelse av trygghet och studiero. Incidenterna resulterade i flera disciplinära åtgärder från skolans och huvudmannens sida. Flera anmälningar om kränkande behandling har gjorts under året, både gällande kränkningar mellan elever och mellan elev och lärare. 19

20 Dessa har utan undantag utretts och följts upp av huvudmannen och i förekommande fall har nödvändiga åtgärder vidtagits. I det uppföljande arbetet kring situationen på skolan blev det tydligt att samsyn kring skolans ordningsregler är av stor vikt för att kunna upprätthålla en god miljö, samt att upprätthållandet kräver en gemensam insats av all skolans personal. Här har skolan utvecklat sina arbetssätt samt genomfört insatser för ökad samsyn i kollegiet i syfte att redan på kort sikt förbättra arbetsmiljön och tryggheten på skolan. Vid sidan av de incidenter som inträffat under läsåret har skolledning, lärare kontinuerligt fört diskussioner med elevrådet och analyserat årets kartläggning. Resultat och analys av årets kartläggning gav följande: Årets kartläggningsenkät runt likabehandling och diskriminering visade att eleverna i hög grad trivs och känner sig trygga på skolan. I kartläggningen har vi identifierat en macho kultur som finns mycket på grund av att skolan har 96 % killar på skolan och att branschen inom VVS är av tradition har mycket en grabbkultur som innebär att det uttrycks tydligt skillnader mellan män och kvinnor. De anger också att de vet vem de ska vända sig till om de känner sig illa behandlade eller ser någon annan bli det. De känner i stort sett förtroende för att skolan tar tag i uppkomna situationer. De flesta anger att de känner till skolans ordningsregler men att skolan behöver bli bättre på att se till att ordningsreglerna följs och att eleverna i högre grad behöver vara delaktiga i reglernas utformning. Den enskilda punkt som eleverna tycker är viktigast för skolan att arbeta med för att stärka tryggheten är närvaron. Eleverna anger att i den mån det sker kränkningar så är det verbalt och oftast runt skåpen. Under läsåret 14/15 har skolan arbetat systematiskt med att informera elever samt personal i arbetet med att anmäla kränkande behandling, hot och andra disciplinära åtgärder. Skolan har även byggt upp en tydlig struktur för hur klagomålshantering ska gå till och hur man får återkoppling kring detta. Under läsåret har tre fall av anmälan om kränkande behandling och klagomålsärenden hanterats. Fram till april 2015 har fem elever avstängts efter att eleverna på olika sätt inte följt skolans ordningsregler och arbetet med de disciplinära åtgärderna har skett enligt den konsekvenstrappa som finns i ordningsreglerna på skolan. Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning I årets elevundersökning, genomförd av AcadeMedia i februari 2015, låg index för positiva svar kring frågor om elevernas upplevelse av studiemiljön på skolan på 73 av max 100, vilket är en tydlig uppgång från förra årets resultat på index 63. Med 20

21 tanke på det något turbulenta läget på skolan är siffrorna glädjande. Bakgrunden till ökningen har sannolikt till stor del att göra med flytten till avsevärt bättre lokaler som givit mycket bättre förutsättningar för elevernas trivsel än tidigare. Även index för frågor om undervisning har ökat i undersökningen, om än inte i samma utsträckning, från index 47 förra året till 54 under Analys av resultatet ger att det förbättrade läget till största delen bedöms ha att göra med ändrade yttre förutsättningar med flytt till bättre och fräschare lokaler, men att skolans inre arbete med pedagogisk utveckling inte i lika stor utsträckning bidragit till ökningen. Arbetet med skolans inre arbete inom ramen för projektplanenen som påbörjades under VT 2015 kommer att fortsätta under HT Delarna i projektplanen kommer sorteras under fem fokusområden och mål i arbetsplanen för : 1. Att stärka trygghet och studiero på skolan. 2. Att förbättra undervisningskvalitet 3. Att skapa goda förutsättningar för extra anpassningar och särskilt stöd 4. Att förbättra uppföljning av introduktionsprogrammen 5. Att alla elever tillgång till APL-plats med god kvalitet Elevnöjdhet NöjdKundIndex (NKI) i AcadeMedias elevundersökning har ökat markant från 36 till 60 av max 100 i senaste mätningen. Här ingår bland annat frågan om huruvida eleverna kan tänka sig att rekommendera skolan till en kamrat, där andelen positiva svar har ökat från oerhört låga 23 % 2014 till 57 % Även på frågan om hur bra eleverna trivs i skolan har andelen positiva svar ökat markant, från 59 % 2014 till 78 % En bakgrund till ökningen har sannolikt som beskrevs ovan till stor del att göra med flytten till avsevärt bättre lokaler som givit mycket bättre förutsättningar för elevernas trivsel än tidigare. En annan bakgrund till ökningen är att skolan har börjat arbeta i större utsträckning med organisatoriska processer och att större fokus går till att utveckla systematiken på skolan. Strukturella brister gör att personal inte alltid får förutsättningar för att arbeta med prioriterade fokusområden i den utsträckning som krävs för att höja resultaten på skolan. Med fortsatt fokus på att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och att fortsätta utveckla elevinflytande på skolan finns goda förutsättningar för att stärka skolan resultat ytterligare. 21

22 Sammanfattande bedömning Ambitionen hos personal på Framtidsgymnasiet har under hela läsåret varit god. Skolans starka sidor är att det finns en god relation mellan elever, lärare och skolledning. Påfrestningarna på organisationen under en längre tid har dock varit stora. Skolan flyttade från Årstaberg till de nya lokalerna på Lövholmsvägen i Gröndal inför läsåret Den interna granskningen som genomfördes sent under våren 2014 följdes inte upp och bristerna kunde inte avhjälpas. Eftersom bristerna i struktur och systematik var så omfattande, förvärrades bristerna under början av läsåret och skapade även fler brister inom andra områden. Dessa brister kunde organisationen hantera hjälpligt, men intagning av elever i stort behov av stöd och dessutom med en gängproblematik gjorde att situationen under senare delen av hösten var kaosartad. Elever som var involverade i de olika incidenterna fick högre frånvaro, elever stängdes av och omplacerades och personal blev sjukskriven. Efter den interna granskningen i november 2014 har skolan haft en projektplan och förstärkt ledning med syfte att komma till rätta med en del av bristerna. Projektplanen har haft riktade insatser mot samtliga identifierade bristområden och en struktur och en systematik har börjar byggas upp. Måluppfyllelsen har stadigt förbättrats under hela våren och skolan gjorde ett bra resultat för lå Andel elever med gymnasieexamen ökade från 85 % till 91 % medan den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever dock minskade marginellt från 11,50 till 11,36. Till denna situation har Framtidsgymnasiet Stockholm även haft en problematisk ekonomisk situation med få sökande till skolan inför läsåret Endast 9 sökande till VVS- och fastighetsprogrammet och enbart fyra elever i årskurs 3 och en elev i årskurs 2 på inriktningen Ventilationsteknik har medfört att skolan genomfört en omfattande organisationsförändring under våren För läsår har skolan haft en organisation för 145 elever. Till nästa läsår har en organisation lagts för elever. Mot bakgrund av denna minskning av elevantalet har beslut fattats att stänga inriktningen Ventilationsteknik. Den eleven som påbörjar tredje året på Ventilationsinriktningen kommer att gå klart som lärling och ha halva tiden förlagd på lärlingsplats under årskurs 3. En fullständig genomgång har även gjorts av poängplanerna vilket gjort att inriktningarna VVS och Kyla mer lika och att elever i båda inriktningar i större utsträckning läser samma kurser. Omstruktureringen av VVS- och fastighetsprogrammet har resulterat i att utbildningen blir mer sammanhållen och kostnadseffektiv, men med en övertalighet av personal som följd. Organisationen för elevhälsan har gjorts om och gjort rollerna mer renodlade och kuratorstjänsten i elevhälsan har förstärkts. 22

23 Sammanfattningsvis har denna omstrukturering resulterat i att skolan till läsåret i stora delar kommer ha en helt ny personalgrupp, med nyanställda lärare och ny skolledning. Skolan kommer även inför läsåret utöka utbildningsutbudet med fler platser på Introduktionsprogrammet med Språkintroduktion med 24 plaster, 12 platser till hösten HT 2015 och ytterligare 12 platser VT I den första antagningen inför läsåret att 36 elever i dagsläget valt att börja på Framtidsgymnasiet Stockholm. 17 elever är antagna på nationellt VVS- och fastighetsprogram. För dessa elever är medianpoängen 162, 5. 7 elever är antagna på programinriktat individuellt val mot VVS- och fastighetsprogrammet (IMPRO) och 12 elever på yrkesintroduktion (IMYRK). Antagning till yrkesintroduktion (IMYRK) och språkintroduktion (IMSPR) sker via beslut av huvudman vilket gör att antagning görs under terminens gång och fler elever kommer att börja på skolan under augusti fram till oktober. I årskurs 2 och 3 kommer skolan ha 86 elever, alltså totalt i dagsläget 122 elever. Skolan beräknas fram till oktober kommer ha ca 140 elever. 23

24 Fokusområden för 2015/16 Övergripande fokusområden för läsåret är att fortsätta arbetet med skapa en god struktur och systematik i verksamheten. Utvecklingsarbetet kommer att följas upp löpande på fredagens utvecklingsmöten och för varje område kommer det att finnas en särskild fokusgrupp under ledning av en fokusgruppledare. Dessa ledare kommer ha regelbundna möten med rektor och arbetslagledare för att kvalitetssäkra processerna i fokusarbetet. Undervisningskvalitet Bakgrund Fokusområde nummer ett för läsåret är att förbättra undervisningskvalitet. Bakgrunden är att skolan under flera år haft låg måluppfyllelse. Även om om andel elever som tog fick ut en examen ökade till 92 %, så har skolan en hög andel satta F och ett relativt lågt GBP. Skolan behöver även komplettera skolbiblioteket och att utveckla arbetssätt så att det används av lärare i undervisningen i större utsträckning. Mål Förbättra undervisningskvaliteten på skolan så att alla elever ges chansen att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Säkerställa att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek som motsvarar behoven i undervisningen och stimulerar till läsning. Säkerställa att det finns studieverkstad för elever som behöver extra stöd för att nå godkända betyg, men även för de elever som vill nå högre betyg än E. Utvärdering Löpande avstämning av fokusområdet kommer att ske under skolans fredagsmöten samt med uppföljning av skolans måluppföljningsmatris. Kursutvärderingar kommer att genomföras vid tre tillfällen under läsåret. Därtill planeras en interngranskning på skolan under höstterminen där representanter från huvudmannen besöker skolan och genomlyser verksamheten bland annat vad gäller de krav som ställs på undervisning och bibliotek. Den slutliga utvärdering av fokusområdet kommer att ske naturligt i och med betygssättning och examensutfärdande vid läsårets avslutning. 24

25 Trygghet och studiero Bakgrund Fokusområde nummer två för året är trygghet och studiero. Detta beslutas mot bakgrund av det relativt stora antal kränknings- och disciplinärenden som hanterats på skolan under föregående läsår, samt mot bakgrund av att resultatet av AcadeMedias kundundersökning visar att eleverna inte i tillräckligt hög grad känner sig trygga på skolan, även om siffrorna har förbättras. Skolan har sedan ett par år haft en generellt stökig och kaosartad miljö där man exempelvis inte kunnat garantera eleverna den studiero, trygghet och säkerhet som de är berättigade till enligt 5 kap. Skollag (2010:800). Det har på näst intill daglig och kontinuerlig basis skett överträdelser av skolans ordningsregler. Utöver det har skolan en tilltagande historik där skadegörelse, stölder, hot och kränkningar blivit ett stående inslag mellan eleverna. Flera elever har fått disciplinära åtgärder med skriftliga varningar och avstängningar. Skolan upplevdes vara en relativt otrygg arbetsplats av såväl elever som personal. 61 % av eleverna var missnöjda med studiemiljön enligt en undersökning från höstterminen Mål Skolans elever ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där de kan trivas och som främjar deras kunskapsutveckling. Skolan ska fostra eleverna till ansvarstagande medborgare med förståelse för vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i samhället. Uppföljning och utvärdering Löpande avstämning med fokusgrupperingarna under skolans fredagsmöten. Löpande avstämningar kommer även göras tillsammans med elevrådet som också kommer att genomföra kortare enkätundersökningar och få svara på frågor. Även kursutvärderingarna kommer att beröra trygghet och studiero. Därtill planeras en interngranskning på skolan under höstterminen som kommer att ge skolan en uppfattning om läget på skolan. Den slutliga utvärdering av fokusområdet kommer att påbörjas med NKI-undersökningen i februari 2016 där resultat ska diskuteras och processas under våren i personalgrupp, på klassråd och på elevråd. 25

26 Extra anpassningar och särskilt stöd Bakgrund Det tredje fokusområdet för läsåret är arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Beslutet fattas mot bakgrund av den genomlysning av elevhälsan som genomfördes av huvudmannen under våren I granskningen fastslogs behovet av förbättrad struktur och organisation kring arbetet med extra anpassningar och elever i behov av särskilt stöd, samt behovet av en tydligare ledning och styrning av elevhälsans arbete. Mål Skolan ska systematiskt arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Elever i behov av extra anpassningar ska erbjudas sådana utan dröjsmål. Om en elev kan antas vara i behov av särskilt stöd ska behoven skyndsamt utredas varpå stöd ska erbjudas i den utsträckning eleven har rätt till. Elevhälsoplan ska finnas för elevhälsans arbete. Uppföljning och utvärdering Skolan har med den extra genomförda granskningen av elevhälsans arbete fått en gedigen kartläggning. I fokusarbetet ska skolan fortsätta ta hjälp från två centralt placerade specialpedagoger inom AcadeMedia som även kan ge sin syn på hur arbetet utvecklas. Skolans elevhälsoteam kommer att löpande använda sig av en beskrivningsmodell med ett ramverk för diskussion och diagnos av nuläge av elevhälsans arbete. Skolan kommer även fortsätta använda flödesscheman för att systematiskt följa upp elevhälsans ärendegång och vilka beslut som fattas. Därtill planeras en interngranskning på skolan under höstterminen som kommer att ge skolan en uppfattning om läget på skolan. 26

27 Introduktionsprogrammen Bakgrund Inför läsåret har Framtidsgymnasiet tagit fram en utbildningsplan som är gemensam för Framtidsgymnasiets alla skolor. Syftet med planen är att skapa en gemensam struktur för utbildningen och för att skapa bättre förutsättningar för att öka måluppfyllelsen. Av skolans 15 introduktionselever som gick under läsåret kommer 10 att fortsätta studera på introduktionsprogrammet under kommande läsår. Fokusområdet är valt dels för att förbättra måluppfyllelsen så att fler elever övergår till nationellt program eller att fler etablerar sig på arbetsmarknaden, och dels för att skolan kommer att ta emot fler elever på introduktionsprogrammet och behöver därför förbättra strukturen och systematiken för utbildningen. Mål Alla elever ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Skolan ska följa upp och utvärdera den egna verksamheten i syfte att utveckla arbetssätt och strategier som är gynnsamma för elevernas måluppfyllelse. Uppföljning och utvärdering Löpande avstämning med fokusgrupperingarna under skolans fredagsmöten. Uppföljning kommer sedan ske inom ramen för Framtidsgymnasiets utbildningsplan för introduktionsprogrammen som bland annat innehåller en strukturerad introduktionsperiod med intervjuer och kartläggning av de elever som påbörjar utbildningen. Uppföljningen kommer sedan även genomförs i skolans måluppföljningsmatris och en särskild uppföljningslogg kommer att göras fyra gånger under läsåret. 27

28 APL Bakgrund Eleverna har Arbetsplatsförlagt lärande (APL) under åk 2 (7 veckor) och åk 3 (åtta veckor). Lärarna i karaktärsämnen beskrev i den senaste interna granskningen att det i regel inte är problem med att hitta platser. Lärarna beskrev att elever i första hand kontaktar företagen för att få en plats, i andra hand att lärarna hjälper till med kontakten. Dock framkommer det i samtal med elever att det förekom interna stridigheter på skolan vems ansvaret var för att ordna platser. Det förekom att elever förväntades att ordna platser själv vilket resulterat i att elever har blivit utan plats. Mål Alla elever ska ha tillgång till APL-plats med god kvalitet under minst 15 veckor av sin utbildning. Skolan ska samverka med näringslivet för att skapa goda chanser till ömsesidig utveckling för att både anpassa vår utbildning till vad branschen kräver och ge mottagande arbetsplatser stöd för att på bästa sätt kunna möta våra elever. Att ta fram dokumentationsmallar för avtal, för närvarorapportering under APL, att ta fram register på tidigare använda APL-platser samt att snarast möjligt efter skolstart inhämta information om vilka av eleverna som har sin APL plats klar och inhämta överenskommelsen om APL-plats ifrån dessa. Uppföljning och utvärdering Löpande avstämning med fokusgrupperingarna under skolans fredagsmöten. Uppföljning med tydliga matriser för vilka APL-platser skolan samarbetar med och en uppföljning för när och hur många besök som ska göras på företaget. Skolan har även ambitionen att bjuda in till programråd med representanter för några av de företag som skolan samarbetar med, och de kan i sin tur ge sin syn på verksamheten och utvärdera måluppfyllelsen. Efter genomförd APL både i åk 2 och 3 ska även skolan genomföra en utvärdering av APL-platserna som sedan kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet. 28