Kalmar. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Kalmar Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB

2 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Kalmar... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Pedagogiskt upplägg och kärnvärden... 4 Lokaler... 5 Lärare... 5 Funktioner... 5 Finansiering och Elever... 6 Målområden Systematiskt kvalitetsarbete... 7 Metoder och uppföljning... 7 AcadeMediamodellen... 8 Kvalitetsåret... 9 Beskrivning av egna rutiner för Kvalitetsarbetet under året Fokusområden för läsåret 2013/ Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Uppföljning av fokusområde 2013/ Uppföljning av kunskapsresultat Utfärdade examina Introduktions- /preparandelever Utfärdade betyg Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Uppföljning av nationella provresultaten Uppföljning av NMI Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/ Målbild - juni Fokusområden läsåret 2014/ Handlingsplan läsåret 2014/

3 2

4 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Kalmar Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet Kalmar är en del av Plusgymnasiet AB som i sin tur ingår i AcadeMedia, Nordens största privata utbildningsanordnare med över elever från förskola till vuxenutbildning. Skolan startade sin verksamhet hösten 2012 och var den fjortonde skolan som Plusgymnasiet startade. Skolan i Kalmar är en liten enhet och hade under verksamhetsåret 2013/14 ca 86 elever fördelat på två årskurser. Plusgymnasiet i Kalmar kännetecknas av en stor närhet mellan elever och personal, där vår ledstjärna kring eleverna är att alla ska nå sin fulla potential. För att upp nå detta för eleverna har möjlighet att påverka sin undervisning och även sin vardag (schema, studiedagar osv). Undervisningen är baserat på ett 1:1- koncept och vi använder oss av en digital plattform där resultatrapportering och formativa bedömningar gör så att elever och vårdnadshavare kan hålla sig uppdaterade kring den progression som sker i olika kurser. Ansvarig för verksamheten läsåret 2013/2014 var VD Joel Hegardt, biträdande verksamhetschef Peter Heddelin och Rektor Michael Grenstadius. Utbildningar Hantverksprogrammet, övriga inriktningar: Stylist och Hudvård/spa Programinriktat individuellt val inom hantverksprogrammet inriktning stylist Samhällsvetenskapsprogrammet: Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap Ekonomiprogrammet: Ekonomi Preparandutbildning Elever Under det aktuella läsåret hade skolan 86 inskrivna elever varav ungefär hälften gick på stylistprogrammet. Eleverna är till övervägande del flickor. Skolan har ett stort upptagningsområde som sträcker sig från Karlskrona i söder till Vimmerby i norr samt från Öland i öster till Växjö i väster. Våra elever har många sinsemellan olika etniska och socioekonomiska bakgrunder och vi arbetar alltså med en bred och diversifierad elevgrupp. Personal På skolan hade vi under läsåret 2013/14 en personalstyrka med 12 pedagoger med varierande tjänstgöringsgrad från 15 till 100%. Vi har sex stycken lärare i personalstyrkan som inte har en lärarexamen. Av dessa sex så är tre stycken lärare i praktiska ämnen. Två av dessa tre har påbörjat en pedagogisk examen för hantverkslärare. Den sista obehöriga läraren var vår skolsköterska som 3

5 undervisade i Medicin 1 efter det att ingen behörig lärare sökte tjänsten trots att den var utannonserad över en längre tid. Övriga lärare har en pedagogisk examen. På skolan fanns även skolsköterska på 20% samt en studie- och yrkesvägledare på 50% (som även hade administrativa uppdrag). Vi har under det aktuella läsåret också haft 6 externa vikarier då vi inte på egen hand lyckats täcka upp för varandra vid frånvaro. På skolan har vi i personalen en övervägande andel kvinnor, ca 87%. Åldersspannet varierade från 22 till 53 år. 2 Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg och kärnvärden Plusgymnasiet i Kalmar har ständigt elevens måluppfyllelse samt välmående i fokus. På Plusgymnasiet finns en stark sammanhållning samt närhet mellan elever och personal. Det finns ständigt en dialog mellan pedagoger och elever vilket gör det möjligt för snabba beslutsvägar. Pedagogerna på Plusgymnasiet arbetar med en modell som är allmänt antagen av Plusgymnasiet skolor som kallas för PPM (Plusgymnasiets Pedagogiska Modell) och det är en modell som beskriver det förhållningssätt som våra pedagoger ska ha gentemot elever och deras utveckling. Driva, utmana, våga, testa, skapa och dela ska vara värdeord som ska genomsyra all verksamhet som sker i den pedagogiska undervisningen. Till exempel på detta kan vara programöverskridande projekt där elever från olika program ska lösa gruppuppgifter. Bild 1. Plusgymnasiets pedagogiska modell kring utveckling och förhållningssätt. Ringarna med Vad, Hur och Varför beskriver den pedagogiska undervisningen medan den nedre rektangeln beskriver de grundläggande värderingar som PPM vilar på. 4

6 Lokaler Våra lokaler befinner sig centralt i Kalmar och har under 13/14 utökats med ca 170 kvm till en totalyta av ca 660kvm. Lokalerna har stora fönster och har nyinsatt ventilation. I samtliga salar finns det en fast projektor och projektorduk samt trådlöst internet. Vi har flertalet specialistsalar som är anpassade efter det syfte de ska användas till. En av våra salar har specialutrustade arbetsplatser för att hantera möjligheten till att arbeta med smink och hår. Varje arbetsplats har då tillgång till en extra ljussatt spegel med tillgång till hårtork, platttång och curlerjärn. För vårt hantverksprogram med inriktning hud och spa finns det en sal som är utrustad med massage och spa- sängar för att göra det möjligt att bedriva undervisning i massage och olika spa- behandlingar. Vi har även en föreläsningssal med så kallad biosalongssittning. Denna sal är till för att hjälpa elever på högskoleförberedande program att förbereda sig inför en framtida högskoleutbildning. Vi har ett avtal med Kalmar stadsbibliotek där samtliga elever samt personal får utnyttja både lokaler och kompetens i form av bibliotekarier osv, men vi har även en lokal på skolan utrustade med ett antal skönlitterära titlar för att uppmuntra spontanläsandet hos våra elever. Idrott har vi på varierande platser runt om i Kalmar, dock med tyngdpunkt på Welness gym, detta för att förbättra elevers intresse för idrott och välbefinnande. Förhoppningen är att idrotten ska stimulera eleverna att göra förändringar i sin livsstil och förhoppningsvis få ett mer hälsosamt liv. Lunch äter vi på KM, som är en central restaurang ca 300m från skolan. Lärare Under läsåret 13/14 så har vi haft 12st pedagoger anställda på totalt 6,1 tjänster varav 50% innehar en lärarexamen och 50% saknar examen. Anledningen till en så hög andel obehöriga lärare är att vi har två yrkesförberedande inriktningar vilket motsvarar ca hälften av alla våra inriktningar på skolan. Av de 6 lärare som saknar examen så kompletterar en sitt examensarbete och en annan läser upp sin behörighet som hantverkslärare (har påbörjat sitt andra år). Funktioner På skolan har det under läsåret 2013/14 funnits en rektor på 100%, en studie- och yrkesvägledare förmiddagar (50%) samt skolsköterska på 20% fördelat på två arbetsdagar. Både SYV och skolsköterska ingick med rektor i EHT- teamet där man träffades alla måndagar för att gå igenom elevärenden. Med regelbundna intervall fanns även skolpsykolog och skolläkare på skolan, men dessa funktioner kallades även in om det dök upp ett oväntat behov. Elever som gick ett introduktionsprogram hade samtliga en individuell studieplan. Oftast är den kopplad till ett åtgärdsprogram eftersom insatser som elever behövde krävde särskilt stöd, men det var styrt efter elevens behov vilket då reglerade elevens studier. Elever som var i behov av extra anpassningar hanterades under lektionstid av undervisande lärare eller på plustimmar av aktuell lärare. En plustimme är en lärarledd och schemalagd lektion där elever har möjlighet att komma för 5

7 att få extra hjälp, dock så kan vissa elever få även denna tid som obligatorisk för att hjälpa dem i måluppfyllelsen. Om en elev bedömdes vara i behov av särskilt stöd så upprättades ett åtgärdsprogram för att belysa vad skolans åtaganden bör vara samt hur eleven ska få en bättre måluppfyllelse. Elevrådet på skolan delade in sig i flera sektioner för att klara av studenten 2015 med allt vad det innebar. Elevrådet hade möjlighet att anordna flera aktiviteter under året, men på grund av lågt deltagande från elever blev få aktiviteter ordentligt genomförda. Elevrådet arbetade mycket kring elevmaten och hade en dialog med K.M. som serverar mat för skolan. Detta resulterade i en enkät för att sondera vad elever på skolan tycker samt en åtgärd gällande meny från leverantören. Skolan hade ett nära samarbete med elevern. På en enkät som utfördes under 2014 så svarade man i snitt 7,3 på en tiogradig skala att det är lätt för eleverna att vara med och påverka Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Den 1 juli 2013 hade Plusgymnasiet i Kalmar 29 elever antagna till årskurs 1. Vid denna tidpunkt fanns det inte några introduktionselever, dock så togs det sedan in 4 st. Elevkullen i Kalmar är minskande för nästkommande år. Elevintaget för Plusgymnasiet beräknas emellertid att öka, dels på grund av ökade antal program, dels allt eftersom Plusgymnasiet blir mer och mer välkänt i regionen. Målområden Plusgymnasiet i Kalmar hade under det aktuella året valt ut tre målområden för extra fokus under läsåret 2013/14: studiero, måluppfyllelse och trivsel. För att vi skulle kunna komma så långt som möjligt med detta hade vi ett stort fokus på Pedagogerna och deras arbetssätt. Många diskussioner kring måluppfyllelse genomsyrade hela året och aktualiserades ca en gång i månaden. Detta kunde vara genom föreläsning, kollegial handledning eller liknande. Eftersom vi hade en ny årskurs som kom till skolan (13/14 hade vi bara funnits i två år och hade då bara två årskurser vid terminsstart) så startade läsåret med vilka förhållningssätt pedagoger och övrig personal behöver ha till elevytor och det infördes vissa ytor där det skulle finnas möjlighet till tysta studieytor. Nya lokaler annekterades för att förbättra elevernas möjlighet till arbetsro samt förbättra arbetsmiljön på skolan. 6

8 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 7

9 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: 8

10 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 9

11 Beskrivning av egna rutiner för Kvalitetsarbetet under året Inför läsåret 13/14 så tar vi upp samtliga elever och deras måluppfyllelse för att diskutera igenom vilka åtgärder som har fungerat och inte fungerat under föregående år. De betyg som inte är godkända kallas för backlogg och en pedagog (efter ett tag tog SYV över denna funktion på grund av föräldraledighet) arbetar direkt mot de pedagoger som har en backlogg för att finnas där som stöd och diskussionsunderlag. Dessa möten ägde rum en gång i veckan för att se vilka åtgärder som pedagoger tagit samt vilket stöd pedagogerna bedömer att deras elever behöver. Den backloggansvariga rapporterar till rektor minst en gång i månaden, eller direkt när man kommit fram till behovet av särskilt stöd. Samtliga lärare arbetar målfokuserat och rapporterar regelbundet in till rektor hur elever ligger till i samtliga kurser. Detta gör det möjligt för EHT, samt rektor, att få en bra överblick över elevers måluppfyllelse. Rapporteringen sker genom ett gemensamt dokument som uppdateras i realtid. Där uppdateras inte bara slutbetyg utan även om pedagoger upplever att det finns en risk att en elev inte når ett godkänt betyg. Rektor har använt denna information till att i vissa fall inleda en pedagogisk utredning som då har legat till grund för ett åtgärdsprogram. En gång i veckan träffas EHT- teamet för att diskutera samtliga elevers frånvarostatistik samt inkomna orosanmälningar. En orosanmälan är inte bara kunskapsrelaterad utan tar även upp andra aspekter som till exempel en oro kring en elevs sociala situation. Under mötet så diskuteras de elever som uppmärksammats från den föregående veckan så att man har en tydlig bild på de insatser som gjorts har påbörjats eller genomförts. Efter dessa elever behandlats så tas nya elever upp och insatser diskuteras och fördelas på relevant personal. Genom detta arbete så lyckades tidigt insatser startas för elever. Förhoppningen med EHT- teamets systematiska arbete är att tidigt skapa extra anpassningar och inte avvakta tills särskilt stöd behöver sättas in. För att säkerställa att ordningsregler och planer mot kränkande behandling är förankrat i elevgruppen så genomfördes en temavecka kring bemötande och där togs dessa punkter upp så att samtliga elever hade möjlighet att i mindre grupper diskutera dessa viktiga dokument. Efteråt sattes ordningsregler samt planen mot kränkande behandling för läsåret 13/14. 10

12 4 Fokusområden för läsåret 2013/2014 Fokusområde: Måluppfyllelse Mål och motiv Då vi inför läsåret 2013/14 hade en hög andel icke godkända betyg (ca 19% av samtliga satta betyg). Detta utgjorde då en risk att flertalet elever inte når en godkänd examen. Metod Pedagoger ska tidigt försöka möta de elever som saknar godkända betyg för att skapa en tydlig individuell plan för att nå ett godkänt betyg. För att hjälpa pedagoger att skapa individuella planer kommer en pedagog ( backloggansvarig ) vara huvudansvarig för att planer upprättas och efterhålls, dessa möten ska ske med regelbundna intervall, helst veckovis. Uppföljning Rektor skapar minst tre avstämningar kring betyg under läsåret för att gå igenom samtliga elevers måluppfyllelse och särskilt fokus sätts på elever som har icke godkända betyg. En backloggansvarig för att regelbundet diskutera och stämma av med pedagoger som har haft elever som inte nått upp till godkända betyg. Utvärdering Utvärdering sker vid de större avstämningarna som rektor ansvarar för, där diskuterar man då igenom hur eleverna har klarat sig samt om åtgärder är tillräckliga för de aktuella eleverna. Det sker även en löpande utvärdering mellan den som är backloggansvarig och berörda pedagoger. 11

13 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Uppföljning av fokusområde 2013/14 Inför läsåret 13/14 så hade vi en hög siffra underkända betyg (19%). Genom det fokus och arbete som skett med framförallt en tydligare kommunikation kring betyg och bedömning så har vi i slutet av läsåret endast 9% underkända betyg. Genom att använda vårt interna system (Schoolsoft) så har eleverna kunnat få konkreta kommentarer kring vilka kunskapsområden och färdigheter som behöver utvecklas för att höja sin prestation (kan vara allt från F till E eller C till A). Till nästa år kommer vi förbättra kommunikationen ytterligare från pedagogers sida genom att utveckla hur vi skriver samt att vi vid flera tidpunkter säkerställer så att respektive pedagoger får tillägnad tid till att se över återkopplingen gentemot sina elever. Uppföljning av kunskapsresultat Utfärdade examina Plusgymnasiet i Kalmar har ännu inga elever som tagit studenten. Detta gör att vi inte kan redovisa några resultat gällande examen. Introduktions- /preparandelever Genom en speciallärare i matematik så övergick vår enda preparandelev till att bli behörig till ekonomiprogrammet. Inga av våra IMPRO- elever uppnådde däremot en godkänd betygsnivå. Trots speciallärare samt extra undervisningstimmar så nådde vi inte hela vägen fram. Dock så har ungefär hälften endast fåtalet kunskapskrav kvar för att nå en godkänd nivå på högstadiematematiken, och goda förhoppningar finns att de även kommer klara matematik 1a kursen. Utfärdade betyg Under det aktuella läsåret gick vi från att ha 56 F av ca 300 betyg till 78 F på ca 1050 betyg, vilket är en minskning från 19% till 9% F under läsåret 13/14. Ett urval från de tre gymnasiegemensamma ämnena (svenska 1, engelska 5 och matematik 1a och 1b) följer nedan. 12

14 Engelska 5 Ek13 Hvsty12 Sa13 Hvhud12 Hvsty13 Hvhud 13 Sa12 13

15 Svenska 1 Ek13 Hvhud12 Sa13 Hvsty12 Hvhud13 Hvsty13 Sa12 14

16 Matematik 1a Hvsty12 Hvhud13 Hvhud12 Hvsty13 Matematik 1b Ek13 Sa12 Sa13 15

17 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Under våren 2014 genomfördes en stor enkät av Markör genom AcadeMedia som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Denna enkät tar upp flera olika frågor gällande elevers uppfattning om skolans fysiska och psykosociala miljö samt undervisningsmiljön. Enkäten besvaras med en tiogradigskala där 1-6 räknas som ej nöjd och 7-10 räknas som nöjd. Vi såg en nedgång på flera av frågorna under det aktuella läsåret. På frågan om studiemiljön så sjönk andelen nöjda elever till 70 % (föregående år 79) och på frågan om undervisningens kvalitet blev resultatet 64 % nöjda elever (föregående år 75). Anledningen till nedgången har vi konstaterat berodde till stor del på att vi utökade elevantalet på skolan med ca 100% utan att samtidigt kunna öka lokalerna på grund av problem med fastighetsförvaltaren och renovering av nya lokaler (lokalerna färdigställdes efter det att enkäten hade fyllts i). Färdigställandet av nya lokaler tog ca 5 månader längre tid än utlovat. Under nästkommande år så kommer vi att fortsätta utöka elevantalet (med ca 60%) samt lokaler. Vi har under året påbörjat mycket fler processer för att bli färdiga med lokaler i tid. Vi kommer under läsåret 2014/15 att öka med ca 700kvm. Arbetet kring likabehandling och kränkande behandling har pågått som brukligt och har bearbetats i samtliga klasser innan det användes som plan för 13/14. Eleverna fick ut de gamla planerna, dels under temavecka, dels under klassrådstid. Det fanns då möjlighet att kommentera och utveckla arbetet kring likabehandling kommentarer sedan togs in i planerna. När sedan samtliga planer var färdiga fick en elevgrupp se över detta i slutet av januari 2014 spikades planerna. Vi har under läsåret 13/14 använt oss av både kurator samt skolpsykolog för att hjälpa till med gruppdynamiska processer. Typer av processer är när relationer mellan elever gått så pass långt att ansvarig mentor inte längre känner att man har kontroll av en situation. Vi tog då först in kurator för att genom henne medla på individnivå samt föra gruppdiskussioner. När detta inte hjälpte tog vi in skolpsykologen för att diskutera igenom med samtliga elever individuellt samt hålla gruppdiskussioner med uppföljning under nästkommande läsår (2014/15). 16

18 Uppföljning av nationella provresultaten Tabell 1. I tabellen ser man redovisat de nationella proven i engelska, matematik och svenska. Varje kurs består av tre kolumner, första kolumnen är betygsbeteckningen, andra kolumnen slutbetyg och tredje kolumnen är provresultatet. Engelska 5 Matematik 1a Betyg Provresultat Betyg Provresultat A 5 1 A 0 0 B 3 2 B 1 0 C C 7 3 D 6 7 D 8 5 E E 3 8 F 3 2 F 3 5 S/ofullständigt 0 4 S/ofullständigt 0 1 Engelska 6 Matmatik 1b Betyg Provresultat Betyg Provresultat A 2 0 A 0 0 B 4 3 B 1 0 C 3 4 C 3 1 D 2 3 D 6 3 E 1 2 E 1 5 F 0 0 F 2 3 S/ofullständigt 0 0 S/ofullständigt 0 1 Svenska 1 Matematik 2b Betyg Provresultat Betyg Provresultat A 3 2 A 1 1 B 6 7 B 1 0 C 13 8 C 12 4 D 9 7 D 9 6 E 2 3 E 1 2 F 1 1 F 2 7 S/ofullständigt 0 6 S/ofullständigt

19 Betygen på de nationella proven överensstämmer till ganska stor utsträckning de satta betygen. Det som dock sticker ut är Matematik 2b betygen där en ganska stor del av eleverna fick F på det nationella provet medan de fick godkända slutbetyg. Anledningen till denna stora skillnad var att flertalet elever redan upplevde sig klara med kursen och inte prioriterade det nationella provet i matematik utan valde att fokusera på andra ämnen istället. Anledningen till varför andel F skiljer sig från bedömningen på det nationella provet stämmer helt överens med den målstyrda skolan som vi är. Att vara en målstyrd skola betyder att det nationella provet endast är en möjlighet för pedagogen att insamla underlag för sin bedömning, vilket gör att man inför provet kan ha uppfyllt samtliga centrala innehåll samt kunskapskrav på andra sätt en genom ett nationellt prov. Uppföljning av NMI Vi hade under läsåret 2013/14 en NMI (Nöjd MedarbetarIndex) på 76 jämfört med förra årets siffra på 84. Detta berodde till stor del på en stor omorganisation som skett under 13/14 gällande pedagogernas arbetstider. Förändringen innebar en omfördelning av arbetstiden där en del av den tidigare förtroendetiden istället blev arbetsplatsförlagd, detta för att öka förutsättningarna för gemensam utveckling och ämnesövergripande samarbeten. I samma enkät ser man dock att ledarindex sänkts marginellt och att pedagogernas engagemang ökat med fyra enheter från läsåret 2012/13 till läsåret 2013/14. 18

20 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Arbetet för att minska skolans antal F ledde till att skolan vid läsårsslutet 2014 har totalt ca 50% mindre F än vid läsårsslutet Genom arbetet med måluppfyllelse på skolan har våra pedagoger ökat sin förståelse av hur deras planeringar och lektioner påverkar elevers möjlighet att nå godkända betyg. Ett exempel på vad vi velat uppnå med detta är att varje pedagog gör en tydlig planering där eleverna har möjlighet att täcka in allt centralt innehåll redan innan terminen lider mot sitt slut. Detta förhindrar att elever som av en eller annan anledning missar moment får en rimligare chans att hämta in det missade innehållet innan betygsättning. Genom att våra pedagoger har fått mer erfarenhet så har även deras verktygslåda med åtgärder för att nå godkända resultat ökat. Pedagogerna på Plusgymnasiet har en relativt låg medelålder och har därför inte än hunnit med att få en stor erfarenhetsbank. Detta gör att det råder en stor öppenhet mellan pedagoger där man gärna lär sig av sina kollegor samt delar med sig av sina erfarenheter. Detta har fått ske informellt men även formellt genom kollegialt lärande. Genom att ständigt diskutera närvaro inom EHT- gruppen så har flera elevärenden lösts utan att belasta den pedagogiska verksamheten (åtgärder kan vara allt från kontakt med hemmet, sociala myndigheter, CSN eller bara ett samtal med eleven). Detta har gjort att pedagogerna har kunnat ha större fokus på måluppfyllelse, lektionsupplägg och planeringar. En svaghet som behöver förbättras är dock kommunikation mellan pedagoger och EHT- gruppen, framförallt eftersom elevens behov ska vara i fokus så att eleven inte hamnar utan åtgärd. Genom att fortsätta arbetet med ett gemensamt internt digitalt system så kommer denna kommunikation vara bättre i framtiden. Trivseln på skolan har sänkts något, mycket beroende på förseningarna i tillbyggnaden. Detta ska förhindras i framtida byggnationer genom en tydligare planering samt bättre kommunikation med fastighetsägare. 19

21 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 Under kommande läsår kommer vi att fortsätta arbetet som är påbörjat kring måluppfyllelse, vilket är ett av våra prioriterade mål, samt utöka tjänsterna i engelska och matematik för att utöka stödet till elever som har det svårt i dessa ämnen. Vi har redan utökat tjänsterna i matematik och engelska för att öka lärarledda lektionstimmar (innan har vi haft 100h per kurs, nu försöker vi att öka den siffran för elever med behov av detta med ca 30h) och för att det ska finnas möjlighet att gå om hela eller delar av kurserna. Målbild - juni / /15 NKI 65% 75% NMI 76% 80% Andel elever med gymnasieexamen Ej aktuellt 100% Fokusområden läsåret 2014/2015 Säkra upp så att samtliga elever når en gymnasieexamen, detta då med hjälp av en tydligare arbetsgång samt uppföljningar kring måluppfyllelse. Detta gör vi eftersom den senaste enkäten visade på att många elever upplevde att kommunikationen mellan elev och pedagog var otydlig. En kommunikation som fungerar mellan pedagoger och elever är av yttersta vikt om man vill att samtliga elever ska nå en gymnasieexamen. Arbeta upp pedagogers möjlighet att nå ut till elever, framförallt genom digitala lösningar. Detta eftersom skolan har investerat i en 1-1 lösning för eleverna och om vi som skola inte använder detta till fullo så finns det egentligen inte något som rättfärdigar utdelandet av datorer. Externa föreläsare från TänkOm kommer att kontaktas för att genomföra inspirerande och informativa föreläsningar kring att utveckla 1:1- tänket i skolan. 20

22 Handlingsplan läsåret 2014/2015 Mål: Öka måluppfyllelsen Hur? Genom ett bättre samarbete mellan pedagoger och EHT. Detta tydliggörs extra genom att vi fyra gånger per läsår har grundliga elevgenomgångar för att hjälpa varje elev med måluppfyllelsen. EHT träffas en gång varje vecka och lyfter elevärenden och hjälper pedagoger med extra anpassningar samt beslutar om särskilt stöd. En gång i månaden tas även speciallärarna i svenska, engelska och matematik in för att diskutera kunskapsutvecklingen hos de elever som har haft problem till att nå kunskapskraven i dessa kurser. Vi kommer också att söka efter en specialpedagog för att bredda vår kompetens och bättre bemöta elever med särskilda behov. Fyra gånger per läsår träffas samtlig personal och går igenom elevöversikterna och tillsammans diskuterar varje elev för åtgärder. Ansvar Ansvarig för detta är Rektor Michael Grenstadius och Studie- och yrkesvägledare Josefine Olsson. Mål: Bättre kommunikation mellan elever och lärare Hur? En del av våra elever anser att kommunikationen mellan lärare och elev ibland är bristfällig. Genom att undervisa eleverna om hur det interna kommunikationsverktyget fungerar och vilka funktioner som finns så bör eleverna uppleva en högre kommunikationsgrad. Vi lägger också in kontinuerliga veckodiskussioner kring verktyget i varje klass. Detta planeras in på den gemensamma klasstiden (Plusråd). Ansvar Ansvarig för detta är mentorerna för respektive klass. 21