KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS STOCKHOLM

Transkript

1 KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS STOCKHOLM

2 INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 Innehåll... 2 Inledning ledare... 4 Grundfakta om LBS Stockholm... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Elever... 6 Personal... 6 Lokaler... 6 Funktioner... 6 Finansiering... 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 8 Arbetsformer och pedagogik... 8 Lokaler... 8 Utrustning och läromedel... 9 Schema och skollunch... 9 Arbete med särskilt stöd... 9 Elevhälsa Elevråd och elevinflytande Skolledning Personal Elever Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 12 Målsättning, metoder och uppföljning Nationella kursprov Betygsuppgifter

3 Enkäter Dokumentation Uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapport & arbetsplan Fokusområden 2014/ Fokusområde: Elevansvar, delaktighet och inflytande Fokusområde: Feedback och formativ bedömning Fokusområde: Projekt och verklighetsanpassad undervisning Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2014/ Inledning Instrumentell kvalitet Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Beslut RESULTATBILAGOR

4 INLEDNING LEDARE LBS Stockholm har avslutat sitt första verksamhetsår och vi har mycket att vara stolta över. Detta år kommer jag alltid att bära med mig i mitt yrkesliv. Det är få förunnat som får möjligheten att starta upp en skola från grunden och det arbetet hade inte varit möjligt utan fantastiskt engagerade medarbetare samt elever. Vi har lyckats skapa en engagerad, tillåtande, individanpassad, trygg, hög måluppfyllelse och kreativ skolkultur. Du sitter nu och ska läsa året kvalitetsrapport som beskriver hur LBS Stockholm systematiskt har arbetat med kvalitetsfrågorna under läsåret 15/16. Huvudfokus har gått åt att skapa en fungerande skola och några av fokusområdena vi haft kan du läsa om i kvalitetsrapporten. LBS kvalitetsmodell utgår från tre olika kvalitetsperspektiv instrumentell, funktionell och upplevd kvalitet. Med 99 % av eleverna som nått betyget minst E och en stor andel mycket nöjda elever har vi lagt grunden för att fortsätta växa med en ny årskurs. Det innebär dock inte att vi kan bli ännu bättre och utvecklas inom några områden. Jag ser jag fram emot ett ännu bättre läsår och resan går vidare mot att bygga Stockholms mest kreativa skola. Luta dig tillbaka och läs nedan om LBS Stockholms första läsår. /Oliver Ylvenius, rektor 4

5 GRUNDFAKTA OM LBS STOCKHOLM LBS Stockholm har under året haft sin verksamhet i lokaler centralt belägna på Högbergsgatan 62 (till hösten flyttar verksamheten till nya lokaler på Fyrvaktarkroken 13, T- bana Blåsut). Med tiden fylldes skolans lokaler med allt som behövdes för att bedriva en kreativ och kvalitativ utbildning. På LBS Stockholm finns det en kreativ anda och engagerad personal som finns där för varje individ. Alla elever ska känna sig sedda, få utlopp för sin kreativitet samt nå de mål som de vill uppnå. HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION I augusti 2014 startades LBS Stockholm i temporära lokaler belägna på Högbergsgatan 62. På skolan började 64 st. kreativa och förväntansfulla elever fördelade på två stycken program. Till läsåret 15/16 kommer skolan att växa med ca 114 st. elever. Skolledningen på LBS Stockholm består av rektor Oliver Ylvenius. UTBILDNING & ERBJUDANDE LBS Stockholm erbjuder sex utbildningar, två som bygger på det nationella teknikprogrammet (förkortning TE) och fyra som bygger på det nationella estetiska programmet (förkortning ES). LBS Spelutveckling är ett teknikprogram med den nationella inriktningen design och produktutveckling (förkortning TEDES). Eleverna får framförallt utveckla framtidens spel med programmering i fokus. LBS Systemutveckling är ett teknikprogram med den nationella inriktningen informations och mediateknik (förkortning TEINF). Eleverna arbetar främst med programmering och webutveckling för att fram framtiden program eller apar. LBS Media Foto/film är ett estetiskt program med den nationella inriktningen estetik och media (förkortning ESEST) men med extra fokus på foto/film. Eleverna utvecklar sin kreativitet samt färdighet inom områdena fotografi och filmskapande. LBS Media journalistik/design är ett estetiskt program med den nationella inriktningen estetik och media (förkortning ESEST) men med extra fokus på journalistik/design. På denna utbildning får eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera, skriva samt producera material fr olika typer av media. 5

6 LBS Speldesign är ett estetiskt program med den nationella inriktningen bild och formgivning (förkortning ESBIL). Utbildningen fokuserar på den grafiska delen av spelutvecklingen och eleverna får designa spel tillsammans med andra spelelever. Denna utbildning kommer att utveckla både elevernas analoga samt digitala förmåga att framställa bilder/grafik. LBS Grafisk design är ett estetiskt program med den nationella inriktningen bild och formgivning (förkortning ESBIL). Utbildningen fokuserar på att utveckla elevens kreativitet samt färdigheter i bild och form, både digitalt och analogt. ELEVER LBS Stockholms 64 elever kommer från ett stort upptagningsområde från Stockholms kommun med omnejd. Totalt antogs 45 stycken pojkar och 19 stycken flickor och de flesta pojkar går på teknikprogrammet. Gemensamt för alla som söker till LBS Stockholm är att de brinner för det kreativa skapandet. PERSONAL På skolan arbetar först och främst lärare, som antigen har lärarutbildning eller som har annan relevant högskoleutbildning för de ämnen de undervisar i. Skolan har också en förstelärare. Utöver lärare finns det en rektor, en specialpedagog, kurator, samt skolsköterska. Lärarna sitter tillsammans i ett arbetslag och varje vecka finns en mötestid där de tillsammans diskuterar pedagogiska frågor utifrån årets fokusområden inom kvalitetsarbetet. LOKALER LBS Stockholm ligger på plan 2 på Högbergsgatan 62. Lokalerna har inför skolstart målats om och är ljusa samt fräscha. I början av skolan finns rektors arbetsrum och ett grupprum som både används till undervisning samt andra elevaktiviteter. På mitten av planet finns ett elevgemensamt utrymme med soffor, bord och stolar. På planet finns två undervisningssalar, ytterligare ett grupprum samt ett personalrum. Utöver LBS Stockholms huvudsakliga lokaler finns det ett elevcafé, matsal och bibliotek. Skolan disponerar också en fotostudie som ligger i en annan gymnasieskolas lokaler. Allt som nämn ovan ryms inom samma byggnad. FUNKTIONER Alla elever serveras kostnadsfritt skollunch i skolans matsal. 6

7 På skolan finns ett elevhälsoteam som består av skolsköterska, specialpedagog, kurator samt rektor. Genom företaget SkolPool Sverige AB finns det tillgång skolläkare och skolpsykolog. Rektor utreder elevers behov av särskilt stöd samt följer upp och utvärderar åtgärdsprogram i samråd med elevhälsan. FINANSIERING Skolan finansieras av kommunala bidrag från elevernas hemkommun. Undervisningen, läromedel, tekniska hjälpmedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. 7

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK LBS Stockholm bedriver kreativa utbildningar inom media, spel, spelgrafik och systemutveckling. Eleverna har en närhet till skolans personal och en stor möjlighet till delaktighet. I början av läsåret så skriver rektor en arbetsplan med mål och aktiviteter för det pedagogiska arbetet. Arbetsplanen utformas med personal och elevers delaktighet. Arbetslaget planerar och arbetar utifrån arbetsplanen och rektor bär det huvudsakliga ansvaret för arbetsplanen samt att skolan når des mål. Arbetslaget och rektor träffas regelbundet och driver skolutvecklingsarbetet framåt. Respektive lärare ansvarar för planeringen av sina kurser och elevernas kunskapsutveckling samt att eleverna når kunskapskraven för respektive kurs. Mentorerna ansvarar för att kontinuerligt följa upp elevernas resultat, frånvaro och trivsel. Uppföljningen av elevernas resultat samt trivsel görs med hjälp av mentorer, undervisande lärare, EHT och rektor. Elevrådet och rektor träffas regelbundet för att diskutera relevanta skolfrågor samt undervisning. Den regelbundna kontakten med hemmet sker genom mentorer och lärare. LOKALER I början av skolan finns rektors arbetsrum och ett grupprum som både används till undervisning samt andra elevaktiviteter. På mitten av planet finns ett elevgemensamt utrymme med soffor, bord och stolar. På planet finns två undervisningssalar, ytterligare ett grupprum samt ett personalrum. Utöver LBS Stockholms huvudsakliga lokaler finns det ett elevcafé, matsal och bibliotek. Skolan disponerar också en fotostudie som ligger i en annan gymnasieskolas lokaler. Allt ovan nämna ryms inom samma byggnad. Lokalerna har anpassat för att kunna erbjuda en bra studiemiljö under det kommande läsåret genom att elevskåpen placerats centralt i skolan med närhet till lärarnas arbetsrum. Rektors rum ligger direkt vid ingången av skolan för att skapa så goda förutsättningar för möten med elever och personal som möjligt. 8

9 UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL Eleverna på LBS Stockholm får alla låna en egen bärbar dator som innehåller alla de programvaror som utbildningen kräver. I många ämnen har också lärare köpt in kurslitteratur eller e-böcker. Det finns också mediautrustning, ritplattor, 3d pennor, 3d skrivare, projektorer m.m. Datorerna används dagligen och skolan använder sig av läroplattformen IT s Learning, där lärarna lägger upp material, ger feedback, där elever lämnar in arbeten, hämtar information mm. På LBS Stockholm så används datorerna och den övriga tekniska utrustningen så att eleven lättare tillägnar sig det centrala innehållet och når utbildningsmålen. Skolan har ett mindre bibliotek. Det innefattar i huvudsak facklitteratur, referensexemplar av alternativa läromedel i de kurser som ingår i elevernas utbildning samt skönlitteratur på svenska och engelska. SCHEMA OCH SKOLLUNCH Schemat är organiserat så att eleverna läser längre, sammanhållande pass (80 min per pass) med i stort sätt samma start- och sluttid varje dag. Undantaget är engelska, matematik och svenska som är schemalagt två gånger i veckan 80 min. Under passen hinner lärare genomföra genomgångar samt eleverna arbeta i egen takt, både individuellt eller i grupp. Skoldagarna börjar från 08:15 och slutar 15:55. Skolans personal finns på plats mellan 08:00-16:00 varje dag. Eleverna har stor tillgång till en lärare eller övrig personal, allt för att de ska få hjälp med sitt skolarbete. Skollunch serveras varje dag i skolans matsal. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD På skolan är det rektor som ansvarar för att genomföra eventuella, i samråd med EHT, utredningar för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Rektor är också den som beslutar om ett eventuellt åtgärdsprogram ska upprättas. Undervisande lärare ansvarar för att undervisningen anpassas efter individens behov och så att alla elever har samma möjlighet att nå kunskapskraven. Om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås är läraren skyldig att anmäla till rektor om vilka svårigheter eleven har och vilka anpassningar som gjorts i undervisningen för att tillgodose elevens behov. 9

10 Utifrån denna information startar rektor tillsammans med EHT en utredning. Beroende på vad som framkommer i utredningen så fattar rektor beslut om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller ej eller om eleven ska få extra anpassningar i undervisningen Om ett åtgärdsprogram ska upprättas så arbetar antigen rektor eller specialpedagog fram ett tillsammans med eleven, omyndig elevs vårdnadshavare och berörd personal. Rektor fattar sedan beslut om åtgärdsprogrammet och blir sedan styrande för undervisningen. Det finns också möjlighet för elever att minst en gång i veckan få extra undervisning under ledning av en lärare. ELEVHÄLSA Elevhälsan (EHT) på LBS Stockholm består av rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator. Skolläkare kommer minst en gång per termin och även skolpsykolog finns att tillgå. EHT träffas minst varannan vecka för regelbundna möten och går de igenom nya anmälningar, pågående utredningar och följa upp eventuella åtgärdsprogram. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Alla elever får vara med och påverka samt vara delaktiga i planeringen av skolans samtliga kurser och detta beskriver respektive pedagog i sina undervisningsplaner. Alla elever svarar också på undervisningsutvärderingar två gånger per läsår. En gång per läsår genomförs också en enkät om likabehandlings- samt värdegrundsarbete. Eleverna får också möjlighet att vara med och utvärdera sina kurser i slutet på varje läsår. Varje vecka genomförs ett klassråd på mentorstiden under ledning av eleverna. Klassen har valt en ordförande samt en sekreterare för mötena. Klassen får möjlighet att diskutera undervisningen samt arbetsmiljön och komma med förslag på förbättringar som elevrådet får i uppgift att lyfta under elevrådsmötena. Elevrådet genomförs minst en gång i månaden och fungerar som en röst för eleverna på skolan. Elevrådet leds av rektor och minst en elev från varje studieinriktning på skolan. Elevrådet har också en elevrådsordförande samt en sekreterare. Elevrådet har som mål att diskutera och komma med förslag på förbättringar samt fatta beslut i koncensus. På skolan finns också elever representerade i likabehandlings- och värdegrundsgruppen samt arbetsmiljögruppen. SKOLLEDNING Eftersom LBS Stockholm är en nystartad skola med endast 64 elever och 10 personal så består skolans ledning av rektor. Rektor är ytterst ansvarig för skolans verksamhet. Skolans 10

11 mål och riktlinjer förmedlas individuellt, i skrift eller i mötesformer. Målsättningen är att största delen av skolans utvecklingsarbete samt fattande av beslut sker i koncensus. PERSONAL Av skolan sju lärare är fem stycken behöriga att undervisa på gymnasiet, 82 % var behöriga enligt Skolverkets statistik HT2014 om man räknar på heltidstjänster. Rektor har en lärarexamen samt innehar lärarlegitimation och går på den statliga rektorsutbildningen. Skolsköterskan har genomgått utbildning och har lång erfarenhet inom yrket. Kurator är utbildad Socionom. SYV har en Studie- och Yrkesvägledare examen. Av skolans personalstyrka är 50 % kvinnor och 50 % män. ELEVER Eleverna kommer från ett stort upptagningsområde från Stockholms kommun med omnejd. Cirka 70 % av skolans lever är pojkar/män. Betygsvärdena från årskurs 9 ligger för merparten av eleverna p. Läsåret 2014/2015 antogs 64 stycken elever varav 32 elever antogs till det estetiska programmet (ES) och 32 elever antogs till det tekniska programmet (TE) Det är något fler pojkar än flickor som går på skolan och flest pojkar går det på teknikprogrammet. Gemensamt för alla som söker till LBS Stockholm är att de brinner för det kreativa skapandet. 11

12 BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd, klasser och föräldrar. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolan i en dokumentations pärm/serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid. NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av kvalitetsrapporten. 12

13 ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat elevenkät (Markör) som bland annat mäter nöjdhet, skolenkäter och undervisningsutvärderingar. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas. DOKUMENTATION Underlag och anteckningar till de insatser som görs inom ramen för kvalitetsarbetet under läsåret sparas på skolans gemensamma server. Under juni månad sammanställs detta material sedan gemensamt och dokumenteras i form av denna kvalitetsrapport. Utöver detta dokumenteras den dagliga verksamheten genom kommentarer och fotografier på LBS hemsida och på skolans sida på Facebook. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kvalitetsarbetet följs upp och utvärderades kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och betygsprognoser. I januari månad ägnar också en dag till gemensam halvtidsutvärdering där vi tillsammans går igenom skolans resultat i relation till verksamhetens mål. Mot slutet av våren ägnas två heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffas elevrådet, lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, undervisningsutvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 13

14 14

15 FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 FOKUSOMRÅDE: ELEVANSVAR, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Fokusområdets bakgrund & motiv: Eftersom skolan är nystartad så finns det inga mätningar att utgår ifrån. Fokusområdet motiv är att eleverna ska vara med och forma LBS Stockholms elevkultur och de ska känna att de har en stor delaktighet samt inflyttande. Mål och syfte: Syftet har varit att skapa en större vi känsla där alla elever tar ett aktivt gemensamt ansvar över sina studier och sin arbetsmiljö. De ska aktivt bidra till skolans utveckling och bli duktiga på demokratins principer. Läroplanskoppling: Det är skolans ansvar att varje elev; tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. (LGY 11: Kunskaper kap 2.1) Metod och genomförande: Metod 1: Regelbundna klassråd och elevråd Under mentorstiden som genomfördes en gång i veckan fick eleverna möjlighet att diskutera samt besluta i frågor som rör deras studier samt skolmiljö. Elevrådet träffade rektor minst i gång i månanden för att diskutera samt besluta frågor som handlade om elevernas studier samt studiemiljö. Elever fick också vara med och planera, organisera samt genomföra visa moment som avslutningar, inköp av möbler mm. 15

16 Metod 2: Kursplanering Eleverna fick tillsammans med läraren planera kursens innehåll i början av läsåret och regelbundet påverka innehåll samt examinationsformer. Uppföljning & utvärdering: Fokusområdet följdes upp efter undervisningsutvärderingar samt den årliga elevenkäten som genomfördes under våren. Dessutom följde rektor regelbundet upp fokusområdet med elevrådet. Resultat: Elevrådet och elever i klass och individnivå har utryckt att det uppskattar samt upplever att de har stor möjlighet att påverka innehållet av deras utbildning. Resultatet av de årliga mätningarna är tudelat. I den årliga elevenkäten så fick LBS Stockholm 85% positiva svar på frågan Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi har för synpunkter (se diagram 8 i resultatbilagan) Däremot i undervisningsutvärderingarna har eleverna skattat detta område något lägre än andra områden (se fråga 2 i diagram 11 i resultatbilagan) Slutsatser: Den samlade bedömningen är att skolan har kommit långt inom detta fokusområde. Lärarna har dock gjort detta på olika sätt och till nästa läsår behöver lärarna vara än mer tydliga med att eleverna i början av kursen är med och påverkar innehållet samt examinationerna samt fortlöpande under kursen uppdatera innehållet efter deras önskemål. FOKUSOMRÅDE: FEEDBACK OCH FORMATIV BEDÖMNING Fokusområdets bakgrund & motiv: Eftersom skolan är nystartad så finns det inga mätningar från tidigare läsår att utgå ifrån. Fokusområdet bakgrund är att vi vill bygga en skolkultur där eleverna tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat samt att de upplever att de feedback som gör att de utvecklar sina studieresultat. Dessutom ska lärarna utforma bedömningsmatrisser som ska underlätta bedömningen samt feedbacken gentemot elevernas kunskapsinhämtning. Mål och syfte: Syftet har varit att eleverna ska ta ansvar för sina studieresultat samt genom formativ bedömning och feedback utvecklas och nå de kunskapskrav som de vill uppnå. 16

17 Läroplanskoppling: Det är skolans ansvar att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen Metod och genomförande: Metod 1: Eleverna sätter mål med kursen med sin lärare I början av kursen så satte eleven tillsammans med läraren upp gemensamma mål för sin undervisning för vilket betyg de ville uppnå. Metod 2: Regelbunden feedback Under kursens gång fick eleverna regelbunden feedback av lärarna, skriftlig och muntligt, hur det utvecklats gentemot kunskapskraven. Alla lärare skrev en kommentar till uppgiften samt eleverna fick se sin bedömning i en matris som fanns på läroplattformen. Dessutom fick eleverna också under kursen muntlig återkoppling hur de låg till gentemot kunskapskraven samt vad de behövde utvecklas för att nå än högre kunskapskrav. Metod 3: Fortbildning av personal i formativ bedömning Under läsåret har skolans förstelärare fortbildat personalen i feedback samt formativ bedömning med stöd av forskning, workshop samt individuell handledning. Lärarna har också fått i uppgift att ta fram några bedömningsmatrisser. Uppföljning & utvärdering: Fokusområdet följdes upp efter undervisningsutvärderingar samt den årliga elevenkäten som genomfördes under våren. Dessutom följde rektor regelbundet upp fokusområdet i mötet med eleverna, elevrådet mm. Resultat: Elevernas upplevelse av detta område är inte tillfredställande, eftersom LBS Stockholm lade ner mycket tid och fokus på detta område. Det är också det område som skattas lägst av alla områden i undervisningsutvärderingarna samt elevenkäten (se diagram 9 och 11). En orsak till att det lägre resultatet kan bero på att det var stora skillnader i lärogruppen på hur man utformade sina matriser, antal betygssamtal per kurs samt den elevens upplevelse av samtalet. 17

18 Antal elever som uppnådde minst betyg E eller högre är däremot tillfredställande och LBS Stockholm ligger över LBS genomsnittet. Detta skulle kunna vara ett kvitto på att arbetet med fokusområdet fungerar bra när det gäller funktionella kvalitén. Slutsatser: Slutsatsen är att detta fokusområde ska kvarstå under läsår 15/16 och att målsättningen är att alla elever till större grad upplever att de får regelbunden feedback och större förståelse för den formativa processen. Till nästa läsår ska det finnas än mer tydlig struktur på antal betygsgrundande samtal som eleverna ska ha per kurs samt att alla lärare gör kursmatrisser på liknande sätt utifrån kunskapskraven. Skolan biträdande rektor kommer ha regelbunden handledning samt uppföljning av detta område. Resultatet ska visa sig i elevernas svar i undervisningsutvärderingarna samt att skolan fortfarande har en hög måluppfyllelse. FOKUSOMRÅDE: PROJEKT OCH VERKLIGHETSANPASSAD UNDERVISNING Fokusområdets bakgrund & motiv: En del av LBS Stockholms pedagogik är att bedriva verklighetsanpassad undervisning, undervisning som har kopplingar till verkligheten. Under läsåret har eleverna fått genomföra en rad olika projekt, där bl.a. elevernas förmåga att lösa problem utvecklas både individuellt och i grupp. Detta har exempelvis skett genom att eleverna får möjlighet att producera egna produkter som skolkatalog, böcker, datorspel, brädspel m.fl. Mål och syfte: Syftet har varit att skapa en varierad undervisning som påminner om yrkeslivet. Det är viktigt att eleverna fått erfarenhet av att arbeta i projektform då det är en vanlig arbetsform i de branscher som utbildningar skolan erbjuder är inriktade mot och en arbetsform som förekommer på högskolan. Ett annat syfte är att elevernas olika förmågor och styrkor kommer till sin rätt om de arbetar i grupp. Läroplanskoppling: Det är skolans ansvar att varje elev; på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier 18

19 tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling Metod och genomförande: Metod 1: Eleverna arbetar fram projektidé samt tar fram en produkt. I ovan beskrivna projekt har eleverna fått arbeta fram en projektidé samt producerat en produkt, individuellt och i grupp. Metod 2: Eleverna får stöd och hjälp av en eller flera handledare. Under arbetets gång så har eleverna fått stöd av en eller flera handledare som innehar rätt kompetenser för de som de handleder inom. Metod 3: Eleverna sparar sitt projekt/produkt i sin portfolio. För att eleverna ska ha möjlighet att dokumentera sina projekt, produkter och kunna se en progressiv utveckling under sina år på LBS Stockholm har de fått dokumentera detta i en portfolio. Metod 4: Reflektion Eleverna har under året fått reflektera kring sina projekt både muntligt och skriftligt. 19

20 Uppföljning & utvärdering: Fokusområdet följdes upp efter undervisningsutvärderingar samt den årliga elevenkäten som genomfördes under våren. Dessutom följde rektor regelbundet upp fokusområdet i mötet med eleverna, elevrådet m.m. Resultat: LBS Stockholm lärare har under året arbetat hårt med detta område och genomfört flera olika projekt, studiebesök samt olika gästföreläsningar. Resultatet av detta område är svårbedömt utifrån elevernas upplevelse och de mättningar som genomförts under året. I undervisningsutvärderingarna så har eleverna skattas visa områden högre än andra och andra lägre än andra. När man sammanfattar de frågor som rör undervisning och bedömning i vår elevenkät når LBS Stockholm ett undervisningsindex på 68 vilket kan jämföras med LBS snitt som är 72 (se diagram 9 i resultatbilagan). Det LBS Stockholm framförallt behöver arbeta vidare med är att fortsätta genomföra projekt, studiebesök samt utveckla samarbetet med branschen än mer så bör elevernas upplevelse av detta område att öka. Slutsatser: Slutsatsen är att detta fokusområde kvarstår under läsår 15/16 och att målsättningen är att alla elever till större grad upplever att de får utvecklas förmågor som går att koppla till att projektarbete som t.ex. att eleverna upplever att deras kreativa kompetens utvecklas. Till Läsår 15/16 har skolan infört en pedagogisk ledningsgrupp som består av rektor, biträdande rektor samt två stycken förstelärare. En av förstelärarna kommer helt och hållet att arbeta med projekt kopplat till examensmål samt verklighetsanpassad undervisning. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Likabehandlings- och värdegrundsarbetets organisation Likabehandlings- och värdegrundsgruppen (LoV-gruppen) på LBS Stockholm bestod under läsåret av rektor, en lärare och en elev från respektive klass. LoV-gruppen ansvarar för att årligen arbeta fram ett plandokument för likabehandlings- och värdegrundsarbetet på skolan. Rektor upprättar en årlig plan för hur man ska arbeta med att främja lika behandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. LoV-gruppen 20

21 ansvarar tillsammans med rektor för en kontinuerlig utvärdering av verksamhetens likabehandlings- och värdegrundsarbete. Rektor har ansvar för utredning, dokumentation och rapportering av anmälda ärenden till huvudmannen. Likabehandlings- och värdegrundsarbetets arbete 2014/2015 Eftersom LBS Stockholm är en nystartad skola handlade LoV-arbetet under året om att starta upp, komma igång, med det främjande arbetet med likabehandling och de motverkande åtgärderna mot kränkande behandling och trakasserier. LoV-gruppens arbete fick viktig input från den årliga LoV-enkäten som genomfördes under november. Utifrån enkätens resulterat genomförde LoV-gruppen en analys och rektor upprättade LoV-plan som innehöll planerade aktiviteter under året. Efter genomförd LoV-enkät (se diagram 7 i resultatbilagan) så visade det att skolan hade 100% trygga elever och endast små justeringar behövdes genomföras. LoV-enkäten hade lågt resultat på om eleverna kände till LoV-arbetet eftersom arbetet kom igång senare än planerat pga. att skolan var nystartad. Till läsår 15/16 kommer LBS Stockholm att informera i ett tidigare skedde om LoV-arbetet. De två eleverna var en mycket viktigt del i LoV-gruppens arbete och kom med värdefull input under året. De två elevrepresentanterna samlade på egen hand i information från de andra eleverna på skolan. Den fullständig redogörelse för de insatser och åtgärder som genomfördes och som planeras under första halvan av läsåret 2014/2015 finns att läsa om i vårt årliga plandokument för 2015 (likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling). 21

22 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 INLEDNING Inför nystarten av skolan rekryterades 7 stycken lärare och lärarbehörigheten är 82%. Under året har alla behöriga lärare erhållit sin lärarlegitimation. 2 av lärarna är rekryterade för sin spetskompetens inom spelgrafik och spelutveckling och de båda har adekvat högskoleutbildning samt undervisningserfarenhet från högskola inom sina ämnen. Rektor går den statliga rektorsutbildningen och har det yttersta ansvaret för verksamheten. I början av läsåret upprättades en arbetsplan som främst fokuserade på att få igång alla processer som krävs för en nystartad skola. Denna arbetsplan utgjorde utgångspunkten för årets skolutvecklingsarbete/systematiska kvalitetsarbetet. Varje onsdag hade skolan planerade möten som leddes av rektor. Utöver det träffades lärarna i olika arbetsgrupper för att planera samt diskutera skolutvecklingsfrågor. Mycket tid av planeringsarbetet har gått åt att skapa hållbar rutiner samt kvalitativ undervisning. Utöver alla informella möten med medarbetare hade rektor medarbetssamtal samt resultatsamtal med medarbetarna och under läsåret genomfördes många uppföljningar av skolans arbetsplan så att rektor kunde säkerhetsställda att skolan nådde sina mål. INSTRUMENTELL KVALITET. Skolan har sen start arbetat med arbeta fram tydliga rutiner som skapar förutsättningarna för att verksamheten motsvarar kraven i författningarna samt att eleverna når kunskapskraven. Under läsåret genomförde eleverna vid två tillfällen undervisningsutvärderingar (se diagram 11 i resultatbilagan) som syftar till att bedöma i vilken utsträckning eleverna upplever att lärarna följer de riktlinjer som anges i läroplanen. Dessa resultat är svåra att jämföra då skolan är nystartad och inga resultat finns från föregående läsår. Till läsår 15/16 kommer arbetsplanen fokusera på de områden i undervisningsutvärderingarna som fick lägst gradering. Undervisning Skolans undervisnings har under uppstartsåret fokuserat på att bedriva varierad och verklighetsanpassad undervisning. Många mindre och större projekt har genomförts. I elevenkätens Undervisningsindex, som är ett samlat index baserat på frågor som rör undervisningen, når LBS Stockholm 68 (max 100) vilket kan jämföras med LBS snitt som är

23 Det vi ser att vi kan arbeta vidare med är framförallt feedbacken och tydligheten gentemot eleverna då vi på frågan Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet har en högre andel elever som gör en lägre bedömning. En orsak till låga värden på detta område är att processen med det formativa arbetet kom igång lite senare än beräknat samt att det är ett nytt arbetssätt för lärarkår samt elever. Trygghet och studiero Under november 2014 mättes elevernas trygghet i den årliga LoV enkäten och den visade bl.a. att 100 % av LBS Stockholms elever kände sig trygga. I den årliga elevnöjdhetsenkäten så låg skolan på ett nöjdkundindex på 77 (se diagram 10 i resultatbilagan) vilket är relativt högt jämfört med andra skolor. En stor bidragande orsak till att eleverna känner sig trygga är den relativt lilla skolan med stor närhet till personal och rektor. Skolans personal har också lagt ner mycket tid på att skapa en trygg arbetsmiljö. En bidragande orsak till att skolan ligger under lite lägre när det gäller arbetsro/studiero (se diagram 8 i resultatbilagan) beror på att skolan är liten och att elevernas upphållsyta ligger i nära anslutning till klassrummen. Inga anmälningar om kränkande behandling har inkommit under året. Likvärdig bedömning I kursen Engelska 5 överensstämmer kursprovsbetyg (se tabell 1 i resultatbilagan) i ganska hög grad kursbetyget. Den avvikelse som finns beror på att en elev har presterat ett lägre betyg på en kursprovdel och under kursen har eleven inte heller visat upp kunskaper som gör att eleven uppnått ett bättre kursbetyg. Motsatta resonemang gäller de elever som fått ett högre kursbetyg dvs. de har under kursen gång presterat ett bättre resultat under andra examinations former än vad eleven visade under det nationella provet. I kursen svenska 1 är avvikelsen mellan kursbetyg och provbetyg i ganska stor. En del av avvikelsen beror på samma resonemang som i engelskan 5. En annan orsak är att det nationella provet i svenskan inte testade alla kunskapskrav i svenska 1 kursen, till skillnad mot provet i engelska 5. Dessutom var det ca 25 % av eleverna som hade ofullständiga referenser/källhänvisningar vilket renderade i ett F i provbetyg. Läraren genomförde flera examinationer under kursens gång där eleverna hade möjlighet att nå ett högre resultat än vad de gjorde på NP. Detta renderade i att fler elever nådde ett högre kursbetyg än provbetyg i svenska 1. Inför nästa läsår så behöver lärarna gå igenom tydligare hur eleverna redovisar källor och referenser inför proven för att minimera antal elever som uppnår betyget F. LBS genomför centralt sambedömning med andra LBS skolor som LBS Stockholm har deltagit på. 23

24 Samma resonemang som ovan gäller för kursproven i matematik 1b och 1c, dvs. eleverna har visat upp högre kunskapsnivå under andra examinationsmoment i kursen. Inför nästa år behöver gå igenom hur man redovisar källor och referenser inför proven. LBS genomför centralt sambedömning med lärare från andra LBS skolor. Klagomål Under året har det framkommit klagomål på skolmaten som framförts till leverantören. Eftersom skolmaten inte blev avsevärt bättre under året så har skolan valt en annan leverantör till läsår 15/16. Inga andra klagomål framkom under året. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Under året har EHT träffats regelbundet och avhandlat elevärenden. Inga åtgärdsprogram upprättats. Däremot har en del utredningar med efterföljande extra anpassningar genomförts. Interngranskning/Tillsyn (Skolinspektionen) Under december genomförde huvudmannen en intergranskning av LBS Stockholm. Vid denna interninspektion tittade man på dokumentation, samtalade med elever, rektor och lärare för att följa upp och bedöma verksamheten utifrån kraven i författningarna. Inspektionen utgick från samma underlag som Skolinspektionen har för att genomföra en granskning. Inspektionen visade att LBS Stockholm motsvarade författningarna men att eleverna kände en osäkerhet hur de låg till i kurserna. Det framkom också att eleverna kände en osäkerhet kring ordningsreglerna som de varit med och utformat tillsammans med rektor och lärare. Utifrån interngranskningen intensifierade skolan sitt arbete med den formativa bedömningen för att säkerhetsställa att eleverna får information om sin kunskapsutveckling genom att bl.a. genomföra fler betygssamtal med eleverna. Lärarna fick möjlighet att diskutera ordningsreglerna än mer och började mer likformigt att tillämpa dessa. Den 15 januari genomfördes en skolinspektion och den 6 mars så beslutade Skolinspektionen att LBS Stockholm uppfyllde författningarnas krav inom de områden som granskats. 24

25 FUNKTIONELL KVALITET Kunskaper En stor del av kunskapsmålen går att direkt koppla till det centrala innehåll som finns i de olika kurserna och detta innebär att när eleverna når kunskapskraven för kursen så är det en indikator på att även lärolansmålen nås. Som nystartad skola har fokusområdet varit att få igång en kvalitativ undervisning, som är verklighetsanknuten och formativt bedömd. Eleverna har under året fått arbeta i projektform och möjlighet att arbeta fram egna produkter som t.ex. skolkatalog eller dataspel. De har tillägnat sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg samt använt dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. I kurserna och under arbetet med projektet formulera, analysera och pröva antagande och lösa problem samt reflektera över sina erfarenheter. Projektarbetet har också bidragit till att de utvecklat förmågor som lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Allt deras arbete har de fått spara i en portfolio. De har besökt bibliotek och arbetat med skönlitteratur vilket bidragit att det söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,. Eleverna har genom teaterbesök, fotoutställningar, studiebesök på DN mm hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden. Eleverna har under läsåret som gått i olika forum pratat gott om detta men det är dock inget vi kan se i mätbara resultat i form av siffror i elev undersökningar från markör eller undervisning utvärderingar. När det gäller den formativa bedömningen så visar undervisning utvärderingarna och den årliga elevenkäten att lärarna behöver bli än mer tydliga i sitt kommunikativa arbete gentemot eleverna vad som gäller för att nå respektive betyg. Då skolan är en nystartad skola finns inga tidigare resultat att jämföra med. Skolan hade vid utgången av läsåret 99 % av eleverna som nådde E eller mer i betyg. Betygsfördelningen var 1 % F, 13 % E, 17 % D, 26 % C, 22 % B och 22 % A. Den samlade bedömningen är att skolan har en mycket god måluppfyllelse. Det är ett mycket bra resultat som skolan tar med sig inför läsår 15/16. Några bidragande orsaker till den höga måluppfyllelsen har varit att LBS Stockholm under året arbetat med att skapa en skola med stor elevdelaktighet i en kreativ anda. Skolan har genomfört ett flertal skapande projekt kopplade till examensmålen där fler ämnen har kunnat vara involverade, vilket har varit en bidragande orsak till våra goda resultat. Lärarna 25

26 har också i ett tidigt skedde anmält till rektor om en elev riskerat att inte nå kunskapskraven, så att rektor i samråd med EHT har kunnat starta utredningar och sätta in rätt åtgärder i ett tidigt skedde. Lärarna har också i stor grad varit bra på att individanpassa undervisning så att eleverna haft goda möjligheter att minst nå kunskapskraven för E. Betyg & bedömning Eleverna har under året fått tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen genom att ett målsamtal i början av kursen med sina lärare. Skolan bestämde att detta skulle göras i ett så tidigt skedde som möjligt. Under läsåret har eleverna fått muntlig och skriftlig feedback på sitt skolarbete fortlöpande Lärarna har själva ansett att det inte varit tillräckligt tydliga inom detta område och undervisning utvärderingarna samt den årliga elevenkäten bekräftar denna bild. Eleverna har skattat detta område lägre än andra områden. Även i andra forum som mentorstid, elevråd m.fl. har det framkommit att eleverna känt sig osäkra på hur de ligger till i kurserna samt vad som krävs för att de ska nå respektive betyg. Normer & värden Skolan har under sitt första år haft huvudfokus på att skapa en skolkultur som är trivsam och kreativ. När lärarna skattar detta område så är slutsatsen att vi lyckats och är bra på detta område. Det finns en stolthet över att under detta läsår har kunnat bygga upp en skolkultur som respekterar andra människors egenvärde och integritet. Den årliga elevenkäten bekräftar också att eleverna upplever detta då eleverna har skattat skolan högt på påståendena eleverna behandlar varandra med respekt, personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt och jag känner mig trygg i skolan (se diagram 8 i resultatbilagan). I undervisningen har eleverna fått möjlighet att samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Detta har de gjort bl.a. i ett examensmålsprojekt där de fick arbeta fram ett brädspel som hade miljö och mänskliga rättigheter som tema. De har också utvecklat dessa förmågor genom gästföreläsningar om nätmobbning, genus frågor i spelindustrin mm. I samhällskunskapen har eleverna kunnat göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. 26

27 Arbetsliv och samhälle Under april genomfördes ett större examensmålsprojekt där eleverna i grupp bl.a. fick arbeta fram en projektplan och därmed utveckla sin självkännedom och förmåga till studieplanering. Under deras individuella val har eleverna fått information av SYV om fortsatta studier samt alla elever har erbjudit möjlighet att träffa SYV individuellt för handledning. Eleverna fick även besöka SACO-mässan i Stockholm under november 2014 så att de medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper och skaffar sig kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder. LO har även under samhällskunskapen genomfört en presentation om arbetsmarknaden. Under läsåret har vi hela tiden försökt att skapa undervisning situationer samt projekt som ska ligga så nära vidare studier samt yrkeslivet som möjligt. Det är svårt att påvisa detta resultat i mätbara siffror men bedömningen är att skolan har kommit långt med detta område det första året. Elevernas ansvar och inflytande Skolan har i år haft detta som fokusområde och det har varit en viktig del i att skapa en positiv skolkultur. Eleverna har varit delaktiga på många sätt både i planeringen av sina kurser, påverka sina programs innehåll, utformningen av ordningsregler, inköp av möbler, inköp av teknisk utrustning, LoV arbetet mm. Många elever har utvecklat sin förmåga och möjlighet att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och aktivt utöva inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan Det har dock varit en stor spridning i viljan hos eleverna att påverka sina studier vilket också visar sig i mättningarna av elevernas uppfattning av om möjligheten att påverka sina studier. I den årliga mättningen av elevernas nöjdhet svarar 85% positivt på påståenden jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter (se diagram 8 i resultatbilagan). Däremot är det lägre resultat på undervisningsutvärderingarna (se diagram 11 i resultatbilagan), vilket också bekräftar denna bild och att LBS Stockholm har mer att jobba på inom detta område och att utveckla elevernas tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. 27

28 UPPLEVD KVALITET. I bedömningen av den upplevda kvalitén finns ett bra underlag i elevenkäten som genomförs varje år och i den svarar alla elever på en mäng frågor som rör deras utbildning och hur pass nöjda de är med utbildningen. Enkäten delas upp i tre områden (se diagram 10 i resultatbilagan): 1. Kundnöjdhet (NKI) 2. Trivsel 3. Rekommendationsgrad Enkäten resultat jämförs sedan med alla LBS och Academedias skolor. På LBS Stockholm var svarsfrekvensen 95 % vilket var mer än svarsfrekvens på LBS och Academedias alla gymnasieskolor. På alla tre områden ligger LBS Stockholm över snittet för LBS alla gymnasier och mycket över snittet för Academedias alla gymnasier. Tittar man mer specifik på frågor som skolan gör ett mindre bra resultat på är jag tycker jag kan få arbetsro och mina lärare informerar mig hur går i skolarbetet (se diagram 8 och 9 i resultatbilagan). När det gäller studieron är en bidragande orsak att lokalerna varit små med en upphållsyta direkt utanför klassrummen. Det har också varit olika tolkning av ordningsreglerna bland lärarna vilket bidragit till att resultatet är ojämnt mellan undervisnings grupperna. När det gäller elevernas låga skattning på feedback från lärarna beror det också på att lärarna kommit olika lång i deras metoder när det gäller den formativa bedömningen. Några lärare kom också igång sen med deras formativa arbete och mycket tid lades på detta efter mättningsperioden. Det har också förekommit sjukskrivningar under året som gjort att eleverna haft flera lärare i några av sina kurser. Dessa två nämnda områden kommer bli några av skolans fokusområden till LÅ 15/16. BESLUT Den upplevda kvalitén är mycket god och ligger väl över genomsnittet för LBS alla gymnasieskolor. Den instrumentella kvalitén är också den bra men även om de mätbara resultaten inom visa områden inte ligger över genomsnittet, vilket också bekräftades av Skolinspektionens tillsyn som genomfördes under året. Den funktionella kvalitén är väldigt god med 99 % av våra elever som når minst E i betyg men också en stor andel av våra elever som når de högre betygen. Trots många goda resultat finns det en del områden som behöver förbättras till nästa läsår och nedan finns en kort redogörelse för respektive fokusområde. 28

29 Fokusområde LÅ1516: Formativ bedömning tydlighet och information kring betyg och bedömning Fokusområdets bakgrund & motiv: LBS Stockholm har under det första året arbetat med formativ bedömning och bl.a. har skolans förstelärare fokuserat specifikt på detta område genom bl.a. regelbunden handledning av pedagogerna. Lärarna har under året givit eleverna muntligt och skriftlig feedback på deras studier regelbundet och dessutom arbetet med att koppla examinationerna till matriser. I början av läsåret gick mycket tid till att få igång fungerande rutiner för skolan och fokusområdet formativ bedömning kom igång senare än beräknat. Till nästa läsår har vi planerat att redan komma igång de första dagarna med det formativa arbetet och mer handledning är planerad av skolledningen kring detta område. Tätare uppföljningar är också planerade. Läroplanskoppling: varje lev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga (LGY11, 2.1) varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor (LGY 11, 2.3) Mål för fokusområdet: Elevernas lust att lära sig mer ökar Informerar eleverna hur det går i skol skolarbetet Ökar elevernas förutsättningar att nå en hög måluppfyllelse Gör det tydligt för vad varje elev behöver för att nå kunskapskraven Dessa områden finns med i elevenkäten och LBS Stockholms målsättnings inför Läsår 15/16 är att nå 75 i NKI. Metoder: En introduktion till det formativa arbetet kommer att genomföras innan skolstart i augusti 15. Därefter kommer alla lärare att få tid på sig att skapa bedömningsmatriser och tätare uppföljningar kommer att genomföras. Området kommer framförallt drivas av rektor och biträdande tillsammans med övriga lärare. Uppföljning & utvärdering: Målsättningen ska följas upp genom regelbundna uppföljningar av undervisningsutvärderingar under ht15 och vt16. Dessutom kommer resultatet av den årliga elevenkäten att följas upp. Frågan kommer också att lyftas direkt av lärarna under pågående undervisning, klassråd och elevrådet. Den slutgiltiga uppföljningen och analysen av resultatet 29