JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 2012

Transkript

1 Fastställd av styrelsen Träder i kraft Bilaga till Inveons läroplan JÄMSTÄLLDHETSPLAN Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 2012 Jämställdhetsgruppens sammansättning Ida Häggman, studerande Viveka Husberg, köksarbetare Peter Sandvik, lärare Peter Tallberg, lärare Gunilla Träskelin, utbildningschef

2 Innehåll Inledning 1. Jämställdhetsarbetet i Inveon 2. Syftet med Inveons jämställdhetsplan 3. Uppgörandet av Inveons jämställdhetsplan 4. Deltagare i arbetet med planen 5. Kartläggning av jämställdhetsläget genom enkäter Kartläggning genom kontinuerliga nyckeltal 7. Enkäternas resultat 8. Åtgärdsplan läsåret Jämställdhetsgrupp Källor Bilagor Presentation av bakgrunden för jämställdhetsarbetet 2010 Enkätsvar från studerande Enkätsvar från personalen Enkätfrågorna

3 Inledning Östra Nylands yrkesinstitut Inveon utarbetar för första gången en jämställdhets- och likabehandlingsplan för upprätthållaren. Lagen stadgar att planen skall vara färdig att tas i bruk Avsikten var att inte uppgöra separat jämställdhetsplan och likabehandlingsplan utan att förena dessa i ett dokument. På grund av resursbrist har arbetet, som försenats, ändå koncentrerats på jämställdhetsplanen medan likabehandlingsplanen görs färdig till följande uppdatering. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen är en del av yrkesinstitutets läroplan. Syftet med lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män är att hindra diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att förbättra kvinnans ställning i synnerhet i arbetslivet. För det praktiska arbetet har bl.a. utbildningsstyrelsens handbok för jämställdhetsplanering i skolor använts. Under arbetet har konstaterats att handboken är föråldrad och de enkätfrågor som finns i handboken är för svåra för studerande. Dessutom bygger boken på en föråldrad syn på begreppet kön. Inveons första jämställdhetsplan har trots detta genomförts enligt handboken för att få igång jämställdhetsprocessen i yrkesinstitutet. Det blir den nya jämställdhetsgruppens uppdrag att uppdatera enkäten och att utarbeta tillförlitliga mätmetoder. Planen bygger på följande lagstiftning: Jämställdhetslagen /609 och dess förändringar /206 och /232. Fastställd av styrelsen X

4 1 Jämställdhetsarbetet i Inveon Jämställdhetsarbetet vid Östra Nylands yrkesinstitut Inveon har som mål skapa en jämställd och trygg skolmiljö, fri från orättvisor, trakasserier och mobbning. Alla utbildningar skall vara öppna och reella alternativ för såväl flickor som pojkar. Planen utarbetas för vårt eget behov. Planen beskriver den egna läroanstalten, Inveon, och avsikten är att förstärka engagemanget för att främja jämställdhet hos såväl personalen som studerande. I inledningsskedet antog vi att jämställdhetsaspekten bör beaktas vid följande funktioner och processer: Utbudet och marknadsföringen av utbildningen Antagningen till utbildning rdnandet av utbildningen Bedömning Annat som aktualiseras på basis av kartläggningen av jämställdhetsläget Till skolans lednings uppgifter hör att leda så att jämställdhetsarbetet beaktas vid all verksamhet, i alla processer och i alla former av arbetsgrupper och projekt.

5 2 Syftet med Inveons jämställdhetsplan Lagen stadgar att en läroanstalt skall utarbeta en jämställdhetsplan som siktar på att utveckla verksamheten bland studerande vid läroanstalten (6b ). Syftet med Inveons jämställdhetsplan är att undersöka och beskriva jämställdhetssituationen i yrkesinstitutet och att komma överens om metoder för förbättring av jämställdheten samt uppföljning av åtgärdernas effekter. Planen skall alltså innehålla: a) en kartläggning av nuläget b) en överenskommelse om vilket/vilka teman man arbetar med läsårsvis c) konkreta åtgärder för hur utvecklingsarbetet görs d) metoder för uppföljning av åtgärdernas verkan (mätning av resultatet) Jämställdhetsplanen uppdateras årligen under Därefter övergår vi till att uppdatera vart tredje år om jämställdhetsgruppen inte beslutar annorlunda. Ändringar i läroplanen eller eventuella minoriteter som antas till utbildningen kan vara händelser som kräver en genomgång av planen. rsakerna till den årliga uppdateringen efter planens godkännande står att finna i att vi antar att den helt nya planen inte träffar helt rätt i sina första versioner.

6 3 Uppgörande av Inveons jämställdhetsplan Två personer, Solveig Mickels och Anne Grönqvist, från yrkesinstitutet deltog i den fortbildning som ordnades i Tammerfors , i form av personalutbildning i ett gemensamt finlandssvenskt projekt (finansierat av utbildningsstyrelsen och administrerat av Yrkesakademin i Österbotten). Fortbildningsdagen omfattade material kring hur upprätthållaren skall komma igång med processen att skapa en jämställdhets- och likabehandlingsplan som fyller lagens krav och som kan omfattas av alla i organisationen. Principerna för Inveons arbete har presenterats i lärarkollegiet som en power-point presentation vid ett allmänt lärarmöte (bilaga). Avsikten var att planen skulle fastställas av styrelsen före utgången av 2011 men tyvärr har arbetet försenats. Då jämställdhetsombudsmannens kansli i november 2012 bad upprätthållaren skicka in sin jämställdhetsplan för evaluering senast , beslutade yrkesinstitutets ledning att utnyttja denna situation till att slutföra arbetets första skede.

7 4 Deltagare i arbetet med planen En jämställdhets- och likabehandlingsplan bör göras upp i samarbete mellan personal, studerande och upprätthållare. Då arbetet inleddes hade Inveon fungerat som yrkesinstitut i ett drygt år och elevkåren var inte aktiv. Av denna orsak beslutades att studerandes medverkan beaktas genom en enkät. Frågorna formulerades enligt utbildningsstyrelsens handbok för jämställdhetsplanering i skolan. Enkäten genomfördes i Inveon på våren Motsvarande frågor utarbetades till personalen. På grund av tidsbrist förverkligades enkäten till personalen först hösten 2012, då enkäten till studerande också upprepades. Planens första textversion har utarbetats av rektor Solveig Mickels och t.f. speciallärare Anne Grönqvist. I det första skedet fungerade Inveons ledningsgrupp som referensgrupp och från hösten 2012 samkommunens samarbetsorgan. Den könsmässiga fördelningen inom deltagande grupper är följande: Grupp Män Kvinnor Fördelning % Enkät till studerande 2011 (312* svar av Män 77 % och kvinnor 23 % 451 stud) Enkät till studerande hösten 2012 (223* Män 70 % och kvinnor 30 % svar av 400 stud) Personal 2012 (enbart heltidsanställda**; Män 56 % och kvinnor 44 % 50 svar av 68 personer) Inveons ledningsgrupp Män 40 % och kvinnor 60 % Skn:s samarbetsorgan Män 62 % och kvinnor 38 % * Samtliga grupper i skolan har besvarat enkäten. De studerande som inte ingår i samplet här är de som varit på inlärning i arbete eller frånvarande av annan orsak de dagar enkäten besvarats. Speciellt är det studerande på 3:e studieåret som inte ännu besvarat enkäten. ** I den heltidsanställda personalen är fördelningen 46 % män och 54 % kvinnor. 54 % av dem som svarat på enkäten är lärare.

8 5 Kartläggning av jämställdhetsläget genom enkäter Enkäten till studerande upprepas vart tredje år så att följande enkät görs Frågorna i enkäten (ur utbildningsstyrelsens handbok) upplevs av studerande som svåra och förnyas till m sådana beslut om ny struktur inom yrkesutbildningens upprätthållarnätverk fattas, vilka visar att Inveon överförs till en ny utbildningsanordnare inom de närmaste åren, förnyas frågorna inte utan upprepas i sin nuvarande form eftersom en ny upprätthållare torde göra en ny jämställdhets- och likabehandlingsplan. Följande enkäter har genomförts vid Inveon och ligger till underlag vid kartläggningen av jämställdhetsläget: Enkät till studerande om jämställdhet i Inveon våren 2011 Enkät (samma frågor som 2011) till studerande hösten 2012 Enkät (samma frågor som till studerande) till personalen hösten 2012 Trivselenkät till studerande maj 2009, 2010, 2011 och 2012

9 6 Kartläggning genom kontinuerliga nyckeltal Årligen kartläggs genom statistik fördelningen kvinnor/män inom följande områden: Skolklimatet och studerandes åsikter om skolklimatet (Trivselenkäten, varje vår) Antalet sökande studerande kvinnliga och manliga per utbildning Antagna studerande kvinnliga och manliga per utbildning Anmälda mobbningsfall bland studerande, dess orsak och åtgärder Avbrutna studier kvinnor/män Antalet flex-studerande kvinnor/män Fördelningen av valbara studier kvinnor/män Avgångsbetyg i förhållande till fortsatta studier IIA platser genom intervjuer Ledningen vidtar åtgärder för att insamlandet av data systematiseras och lagras i sådan form att det betjänar jämställdhetsarbetet.

10 7 Enkäternas resultat Enkäterna som har genomförts i Inveon innehåller en stor mängd data. Här har några exempel lyfts fram för diskussion. Arbetet med genomgången och val av material som presenteras har gjorts av rektor Solveig Mickels och lärare i yrkesämnen Peter Sandvik. Då rapporten skrivs kan man konstatera att väldigt många personer i personalen har valt att hoppa över frågor och lämna dem obesvarade. I studerandes enkäter har det varit obligatoriskt att svara på alla frågor medan denna tekniska lösning inte fanns i personalenkäten. Detta inverkar naturligtvis negativt på tillförlitligheten i svaren. Enkät om jämställdhetsläget i Inveon 2011 och 2012 Respondenternas fördelning enligt kön Studerande Personal 2011: 240 män, 72 kvinnor 2012: 28 män, 22 kvinnor 2012: 155 män, 68 kvinnor Inveon är idag en skola där de flesta studerande är män. Många av de branscherna som skolan erbjuder är traditionellt typiskt manliga så som teknik, husbyggnad och logistik. Även om det finns kvinnliga studerande inom samtliga utbildningar, finns det fortfarande grupper där alla studerande är män. I motsvarande grad finns också utbildningar där alla eller de flesta studerande är kvinnor så som frisör, artesan och bildartesan. Bildartesanutbildningen var ända fram till medlet av 1990-talet en utbildning med jämn fördelning mellan könen men har nu grupper med t.ex. 14 kvinnor och 3 män. Kockutbildningen, som på många håll har blivit en männens utbildning, har i Inveon en relativt jämn könsfördelning.

11 Inom personalen är yrkeslärarna till övervägande del män och kvinnliga yrkeslärare saknas helt inom alla tekniska branscher. Lärarna i studier som stöder yrkeskompetensen, s.k. gemensamma studier, har en jämnare könsfördelning. En allmän bedömning av kvinnliga och manliga studerandes ställning vid Inveon Studerande 2012 Personal Svar i mitten: 157 Svar i mitten: 23 Svar männens ställning är bättre: 44 Svar männens ställning är bättre: 6 Svar kvinnors ställning är bättre: 16 Svar kvinnors ställning är bättre; 1 För den allmänna bedömningen av jämställdhetsläget kan konstateras att såväl studerandes svar som personalens svar har samma profil: En tydlig majoritet upplever att skolmiljön är jämställd. Bland studerande finns det representanter för de mest extrema åsikterna (stämmer inte alls) medan ytterligheterna saknas i personalens svar. Lärarna ställer lika krav på kvinnor och män Studerande 2011: 244 svarar positivt och 68 negativt 2012: 173 svarar positivt och 45 negativt

12 Studerande är 2012 mera av åsikten att lärarna ställer lika krav på kvinnor och män än de var Frågan har också ställts till personalen där den besvarats av bara 62 % av respondenterna. Fördelningen av personalens svar har en annan profil än studerandes. Flest personer (15 = 48 %) har svarat att de tycker ganska lika i frågan om att lärarna ställer lika krav på kvinnor och män medan det här alternativet har näst mest svar bland de studerande. Näst mest stöd bland personalen får åsikten Det tycker jag också medan den har mest stöd bland de studerande. m det önskade läget är mest svar på Det tycker jag också så har studerande en uppfattning om en mera jämställd studiemiljö än vad personalen har. (Diagram från personalenkäten bifogas inte på grund av att den grafiska presentationen inte är jämförbar med studerandeenkäten.) Har du lagt märke till eller blivit föremål för osakliga kommentarer i din arbetsgemenskap? Studerande Personal Antal svar från vänster till höger 2012 Antal svar från vänster till höger , 11, 28, , 1, 3, 7 Frågan Har du lagt märke till eller blivit föremål för osakliga kommentarer i din arbetsgemenskap? har formulerats något olika för studerande och personal så att personalen fått mera utförlig förklaring av vad som efterfrågas. Bland svaren är detta den aspekt som tydligast ger enbild av att allting inte står rätt till vid Inveon. Då föregående diagram visar att en övervägande majoritet inom såväl studerande som personal anser att kvinnor och män är jämställda kan man dra slutsatsen att det finns många personer som inte ser osakligt språk som en form av diskriminering eller ojämställdhet.

13 Hur förverkligas jämställdhet mellan kvinnliga och manliga studerande när de umgås på egen hand, utan att Inveons lärare är med? Studerande Personal Negativa svar 2012: 18 Negativa svar: 3 % Positiva svar 2012: 200 Positiva svar: 97 % Den positiva inställningen till jämställdhet under raster och fritid kan vara korrekt men motsägs bland annat av att en överväldigande majoritet av de elevkårsaktiva är kvinnor. Likaså kommer rapporter om osakligt beteende via studerandevården. Trivselenkäten till studerande 2011 och 2012 Vid Inveon förverkligas den så kallade Trivselenkäten i maj varje år. Frågorna har varit de samma sedan I svaren finns mycket som kan användas som underlag för utvecklingsarbetet. Här har vi valt att ta fasta på upplevelsen av rättvisa i lärarnas bemötande av studerande där siffrorna visar på ett tydligt missförhållande: Trivselenkäten 2012

14 m känslan av orättvis behandling de facto är en jämställdhetsfråga eller en mera allmän upplevelse av osakligt bemötande är svårt att dra slutsatser om. Den påfallande stora andelen studerande, nästan 20 %, som är helt av annan åsikt är ändå så stor att det krävs åtgärder. Trivselenkätens siffror får stöd av jämställdhetsenkäten i svaren på påståendet Läroanstaltens sätt och praxis är inte lika för kvinnor och män. Det är ändå skäl att vara försiktig med tolkningen av detta diagram nedan eftersom det är ett omvänt påstående och det är sannolikt att ett antal studerande inte har observerat ordet inte i formuleringen.

15 8 Åtgärdsplan På basis av de enkätundersökningar som gjorts väljs två teman kring vilka jämställdhetsarbetet koncentreras. Valet av tema har gjorts av Solveig Mickels och Peter Sandvik. Rapporten inklusive val av tema behandlas av samarbetsorganet och skickas också till elevkåren för utlåtande. Det konkreta jämställdhetsarbetet skall vidareutvecklas av den arbetsgrupp samarbetsorganet föreslår och styrelsen tillsätter Åtgärd 1: Program för att förbättra lärarnas bemötande av studerande (rättvis behandling). Temat ingår i ett Kunnig-finansierat projekt som förverkligas Respektfullt bemötande och förmåga att tala om sak utan att angripa person behandlas vid lärarmöten våren 2013 och personalens utbildningsdagar i augusti Åtgärd 2: Förbättrande av den språkliga miljön i yrkesinstitutet under vårterminen Arbetet görs delvis inom studier som stöder yrkeskompetensen (främst modersmålet, finska, samhällsföretags- och arbetslivskunskap, konst och kultur). Dessutom utarbetas någon form av projekt i den jämställdhetsarbetsgrupp som tillsätts av styrelsen Åtgärd 3: Ledningen granskar yrkesinstitutets rutiner och processer ur ett jämställdhetsperspektiv. En arbetsdag är vikt för detta I arbetet deltar rektor Solveig Mickels, utbildningschef Gunilla Träskelin och utvecklingschef Frank Backman. Till arbetsgruppens uppgift under det kommande året hör också att inleda arbetet med mätare för att utvärdera jämställdhetsarbetets effekt.

16 9 Jämställdhetsgrupp Samarbetsorganet ger förslag till styrelsen som tillsätter gruppen En jämställdhetsgrupp tillsätts med uppgift att uppdatera planen inför läsåret och att utarbeta mätinstrument för uppföljning av åtgärderna. Gruppen består av 5 personer: 2 eller 3 män och 2 eller 3 kvinnor vilka representerar följande grupper: upprätthållaren, lärarkåren (2 personer), övrig personal och elevkåren.

17 Källor Föreläsningsmaterial från den Inrikesministeriet SM003:00/2009 Itä-uudenmaan koulutusyhtymän tasa-arvo ja yhdenvertaisuussuunnitelma Jämställdhetslagen, /21, finlex.fi Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, /609, Åbo akademis jämställdhetsplan

18 Bilaga: Presentation vid lärarmötet Jämställdhets-och likabehandlingsplan Läroanstalter som är skyldiga att utarbeta en jämställdhets och likabehandlingsplan är: -gymnasier -yrkesläroanstalter -yrkeshögskolor, universitet och högskolor -läroanstalter för det fria bildningsarbetet Jämställdhetsplan Jämställdhetslagens ändamål är att: -hindra diskriminering på grund av kön -främja jämställdhet mellan kvinnor och män -förbättra kvinnans ställning i synnerhet i arbetslivet

19 Att utarbeta en jämställdhetsplan Är en kontinuerlig process som uppmuntrar och belönar om den görs rätt Jämställdhetsmedvetande hos studerande viktigt för det kommande arbetslivet Ger möjligheter, inte endast skyldigheter Ger möjlighet för en utbildningsanordnare att genast ta itu med problem om de uppstår Planen görs för den egna skolan för att motsvara det egna behovet Skall ses över varje år, men kan göras för 3 år åt gången Att fundera på! Flickor/kvinnor Vilka möjligheter ges flickor att studera vid INVEN? Finns det typiskt kvinnliga och manliga inriktningar vid yrkesinstitutet? Vilka möjligheter finns det att göra reklam för könsneutrala lösningar? Finns det mera möjligheter för pojkar? Pojkar/män Vilka möjligheter ges pojkar att studera vid INVEN? Hur många manliga studerande finns det t.ex på frissalinjen? På vilket sätt kunde man göra reklam för att typiskt kvinnligt dominerade linjer skulle locka manliga studerande?

20 Likabehandlingsplan Alla människor har rätt att bli behandlade lika oavsett kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion eller övertygelse, åsikt, funktionshinder, hälsotillstånd, sexuell läggning eller andra personliga omständigheter Inget av ovannämnda får påverka någons möjligheter till utbildning, arbete eller tillgång till olika tjänster Diskriminering är förbjudet Att fundera på! Vilka linjer vid INVEN kan erbjudas åt en person med funktionshinder? Hur förhåller vi oss till en studerande som tillhör en annan religion? Hur upplever våra studerande personer med annan hudfärg? Hur behandlar vi invandrare som vill avlägga sin yrkesexamen vid yrkesinstitutet? Finns det risk för ökad mobbning om någon studerande inte följer samma levnadsprincip som vi?

21 Jämställdhets och likabehandlingsplanen kan skrivas ihop Kan integreras i läroplanen Kan inte kombineras med den personalpolitiska planen Utarbetas i samarbete med representanter från personalen, och de studerande Studerande skall verkligen ha möjlighet att påverka I planen kan man redovisa påvisat intresse eller ointresse Arbetsmetoder Kartläggning av nuläget bland studerande i form av webropol enkät via YA som varit initiativtagare till kursen Eventuella temadagar tillsammans med studerande och föreläsare utifrån Integrering och diskussion i klasserna Inspiration, ideér och samarbete tas emot med tacksamhet. Denna plan måste vi göra!

22 Bilaga: Frågor i jämställdhetsenkäten Dessa frågor ligger till grund för ett elektroniskt formulär i Fronter. Frank skapar formuläret som bäst och en utskrift av detta kommer att finas till ledningsgruppens sammanträde. Efter enkätfrågorna hittar ni en allmän text som gäller jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Märk att en kartläggning av jämställdhetsläget skall göras FÖRST och sedan skall en plan med konkreta åtgärder göras upp på basis av resultatet av kartläggningen Frågor i enkäten Besvara frågorna så som just du själv tycker att det är i Inveon det här läsåret. m du funderar över någonting eller har frågor om något du upplevt eller hört om så kan du vända dig till skolhälsovårdare Inger. Inger har tystnadsplikt och det du pratar om med henne stannar mellan er. Jämställdhet gäller alltid mellan män och kvinnor Likabehandling talar man om då det är frågan om olikheter som till exempel religion, hälsa, etniskt ursprung, sexuell läggning, kultur, handikap eller politisk åsikt. Bakgrundsinformation om dej som svarar Jag är kvinna Jag är man Jag studerar vi Inveon Husteknik Inveon Teknik Inveon Kultur Inveon Service Jag går på årskurs MÖJLIGHET ATT VÄLJA Frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 Hur väl har jämställdhet mellan könen enligt dina erfarenheter förverkligats vid i Inveon i följande situationer: Mycket bra Rätt bra a) i undervisning b) i studiehandledning c) i elevkårens verksamhet d) bedömning av studieprestationer gör knappar i stället för rutsystem e) läromedlen f) arbetspraktik/inlärning i arbetet g) i de valbara studierna h) i flexstudierna I ) i utbudet av studieplatser J ) vid valet av studerande Rätt dåligt Myckel dåligt

23 2) Nedan finns några påståenden som handlar om hur Inveons lärare förhåller sig till de studerande. Är du av samma åsikt? Det tycker jag också Jag tycker ganska lika Jag tycker litet olika a) Lärarna ställer lika krav på kvinnor och män b) Lärarna sporrar kvinnor och män lika mycket Gör knappar i stället för rutsystem c) Läroanstaltens sätt och praxis är inte lika för kvinnor och män d) Kvinnor och män får samma uppmärksamhet av lärarna Det stämmer inte alls 3) Hur förverkligas jämställdhet mellan kvinnliga och manliga studerande när de umgås på egen hand, utan att Inveons lärare är med. Mycket dåligt rätt dåligt någorlunda ok riktigt bra 4) Skiljer sig kvinnors och mäns aktivitet under undervisningen i klassrummen och arbetssalarna från varandra? Män är mycket mera aktiva - Män är en aning aktivare - Båda är lika aktiva - Kvinnor är en aning aktivare - Kvinnor är mycket aktivare GRAFISKT PÅ SAMMA SÄTT SM FRÅGA 3 M MAN FÅR RUM 5) m manliga och kvinnliga studerandes aktivitet i undervisningen enligt dina erfarenheter skiljer sig från varandra, vad tror du att det beror på? (Skriv med egna ord.) SVARSFÄLT 6) Vid en allmän bedömning av kvinnliga och manliga studerandes ställning vid Inveon idag, vilket av följande påståenden motsvarar bäst din egen syn? (Skriv med egna ord.) Männens ställning är betydligt bättre än kvinnornas. Männens ställning är i genomsnitt lite bättre än kvinnornas. Män och kvinnor är jämställda. Kvinnornas ställning är i genomsnitt lite bättre än männens. Kvinnornas ställning är betydligt bättre än männens. 7) m jämställdhet mellan könen enligt dina erfarenheter genomförts bra vid Inveon, på vilket satt framkommer det? (Skriv med egna ord.) SVARSFÄLT 8) m jämställdhet mellan könen enligt dina erfarenheter genomforts dåligt vid Inveont, på vilket sätt framkommer det? (Skriv med egna ord.) SVARSFÄLT 9) Har du själv upplevt diskriminering på grund av kön vid Inveon? Ja Nej 10) Har du märkt att någon annan blivit diskriminerad på grund av kön vid Inveon? Ja Nej 11) Förekommer det sexuella trakasserier i Inveon?

24 Förekommer i viss mån Förekommer inte Kan inte säga 12) m du på föregående fråga svarade att sexuella trakasserier förekommer, hur syns det? (Skriv med egna ord.) SVARSFÄLT 13) Jag anser att de 2 viktigaste utvecklingsobjekten vid Inveon ur ett könsperspektiv är (Skriv med egna ord.): A svarsfält B svarsfält 14) Jag anser att jämställdhet mellan könen förverkligas och fungerar bra vid Inveon inom följande områden (Skriv med egna ord.): A svarsfält B svarsfält 15) Har du lagt märke till eller blivit föremål för osakliga kommentarer i din arbetsgemenskap (t.ex. nedsättande eller på annat sätt osakliga vitsar eller namnkallning med hänvisning till kön, etniskt ursprung, sexuell läggning, ålder, ställning, hälsotillstånd eller funktionshinder) under det senaste året? Ja, jag har lagt märke till osakliga kommentarer Ja, jag har blivit föremål för osakliga kommentarer Ja, jag har både lagt märke till och blivit föremål för osakliga kommentarer Nej, jag har varken lagt märke till eller blivit föremål för osakliga kommentarer 16) Vill du berätta något annat som gäller jämställdhet mellan kvinnor och män? (Skriv med egna ord.) SVARSFÄLT Frågor om diskriminering och likabehandling Diskriminering är att försätta en person i sämre ställning t.ex. när det gäller arbetsvillkor eller att utsätta en person för trakasserier såsom t.ex. namnkallning, hot eller social isolering. Diskrimineringen kan bero på kön men också på orsaker som t.ex. ålder, etniskt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller liknande. 17) Har du lagt märke till eller blivit föremål för diskriminering i arbetsgemenskapen under det senaste året? Ja, jag har lagt märke till diskriminering Ja, jag har blivit föremål för diskriminering Ja, jag har både lagt märke till och blivit föremål för diskriminering Nej, jag har varken lagt märke till eller blivit föremål för diskriminering 18) Vad tror du diskrimineringen beror på? (Skriv med egna ord.) SVARSFÄLT 19) Beskriv hur du själv bemöter personer som hör till en annan grupp än du beträffande ålder, etniskt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller på något annat sätt. SVARSFÄLT

25 Bilaga Frågor i Trivselenkäten Frågor beträffande läroanstalten 1. Skolan utrymmen är bra 2. Inveon har ett bra läge 3. Inveon har tillräckligt med datorer 4. Jag är nöjd med skolmaten 5. Inveon informerar bra om aktuella händelser 6. rdningsreglerna i Inveon är för stränga 7. Jag har funderat på att upphöra med studierna 8. Jag har valt rätt studieplats Frågor beträffande undervisningen 9. Mina vitsord motsvarar mina färdigheter och kunskaper 10. Skoldagarna är lämpligt långa 11. Specialbehov beaktas i undervisningen 12. Tillräckligt med info har getts om valfria kurser 13. Tillräckligt med info har getts om individuella studieplaner 14. Nätbaserad undervisning används tillräckligt Gruppens arbetsklimat 15. Jag trivs i min undervisningsgrupp 16. Jag blir ofta mobbad i skolan 17. Min grupp är stökig under lektionstid 18. Jag upplever att skolan är en trygg plats 19. Mina hem- och familjeförhållanden stöder min inlärning 20. Det är roligt att komma till skolan på morgonen Lärare och personal 21. Lärarna är sakkunniga i sina ämnen 22. Det är lätt att ta kontakt med lärarna 23. Lärarna behandlar alla rättvist 24. Mina lärare förstår studeranden i min ålder Inlärning i arbete 25. Inlärning i arbete fungerar väl 26. Inlärning i arbete har varit nyttigt för mig 27. Jag får tillräckligt med stöd från Inveon under inlärning i arbete 28. Jag trivs i Inveon 29. Efter detta läsår: 30. Efter sommar skall jag: 31. Studerandeboendet är bra ordnat: 32. Kommentarer och förslag till Inveon: