Förtroendet för kommunal revision

Transkript

1 Kandidatuppsats 15 hp Företagseknmiska institutinen Uppsala universitet VT 2017 Datum för inlämning: Förtrendet för kmmunal revisin en fallstudie med utgångspunkt i prfessin ch berende Linda Lundmark Luise Thrnblad Handledare: Cecilia Lindhlm

2 Sammandrag Prblematisering Systemet med kmmunal revisin är unikt för Sverige. Trts den långa traditinen har kmmunal revisin under lång tid ifrågasatts. Debatten grundas i att revisinen inte anses tillräckligt prfessinell ch berende. Syfte Studiens syfte är att bidra med fördjupad förståelse m förtrendet för kmmunal revisin. Förtrendet undersöks med utgångspunkt i revisinsprfessinen ch berendet. Teri Inm revisin är förtrende en grundförutsättning. Förtrende delas in i persnligt förtrende ch systemförtrende. Förtrende grundar sig i prfessin ch berende. Prfessin bidrar till förtrende genm kmpetens. Oberende bidrar till förtrende då det är ett grundläggande karaktärsdrag inm revisin. Metd Kvalitativ metd användes. Ni semi-strukturerade intervjuer genmfördes med förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden. Resultat ch slutsatser Förtrendet för kmmunal revisin är relativt starkt, både för systemets knstruktin ch mellan revisinens parter. Yrkesmässig kmpetens ch berende är viktiga kmpnenter. Yrkesmässig kmpetens ses sm viktigare i räkenskapsrevisin än i verksamhetsrevisin. Främsta hten mt berende är vänskaps- ch självgranskningsht då revisrerna granskar partikamrater. Nyckelrd Kmmunal revisin, förtrende, prfessin, berende

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Prblematisering Syfte ch frågeställning Avgränsning Teri Förtrende Persnligt förtrende ch systemförtrende Förväntningar Prfessin Oberende Sammanfattning ch analysverktyg Metd Utfrmning av studie Urval Val av förtrendevalda revisrer Val av sakkunniga biträden Datainsamling Semi-strukturerade intervjuer Genmförande ch efterarbete Metdkritik Kmmunal revisin - studiens arena Vad är kmmunal revisin? Förhållandet mellan fullmäktige, nämnder ch revisrer Den förtrendevalda revisrn ch gd revisinssed Empiri Förtrendevalda revisrer - förtrende Förtrendevalda revisrer - prfessin Förtrendevalda revisrer - berende Sakkunniga biträden - förtrende Sakkunniga biträden - prfessin Sakkunniga biträden - berende Analys Förtrende Prfessin Oberende... 27

4 7 Slutsats Studiens bidrag Förslag till vidare frskning Referenser Bilaga

5 1 Inledning 1.1 Prblematisering Sveriges kmmuner utvecklas ständigt vilket ställer nya ch högre krav på en väl fungerande kmmunal revisin. Av samtliga förvärvsarbetare i Sverige sysselsätter kmmunerna cirka en femtedel. Kmmuners huvudsakliga uppgift är att fungera sm välfärdsstatens förlängda arm; kmmunerna utför tjänster för medbrgares vård, msrg ch utbildning. Kmmunerna är således av str betydelse för medbrgares vardag. De senaste decennierna har den kmmunala sektrn ökat i eknmisk betydelse (Mntin 2007). Dessutm står den kmmunala revisinen inför nya utmaningar eftersm antalet privatiseringar ch kmmunala blag ökar, vilket leder till ökad kmplexitet. Allmänhetens intresse för att skattemedel används på ett krrekt ch ändamålsenligt sätt (Lundin 1999) samt den ökade kmplexiteten gör att det är av intresse att den kmmunala revisinen fungerar på ett tillfredsställande sätt. De kmmunala revisrerna är plitiskt förtrendevalda sm granskar andra plitiskt förtrendevalda. Systemet med kmmunal revisin är unikt för Sverige (SKL 2014). För att revisinens syfte ska uppnås är förtrende en fundamental utgångspunkt (Elg & Jnnergård 2011; Lundin 2010). Flera ffentliga utredningar har genmförts för att utreda förtrendet för kmmunal revisin. Enligt SOU 2015:24 (s. 622) kan det diskuteras i vilken grad de förtrendevalda ch allmänheten har förtrende för den kmmunala revisinen. En undersökning sm gjrts av Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) visar att andelen sm har strt eller mycket strt förtrende för den kmmunala revisinen har sjunkit från 79 % till 76 % mellan åren 2007 ch I undersökningen deltg rdförande, nämndrdförande ch kmmundirektörer (SOU 2015:24). Vidare har statsvetarna Bergh et al. (2013) genmfört en enkätundersökning där de högst uppsatta kmmunala plitikerna ch tjänstemännen har fått besvara huruvida de instämmer i att den kmmunala revisinen är ett viktigt kntrllinstrument för att avslöja ch stävja maktmissbruk. De finner att andelen sm instämmer i påståendet har sjunkit från 56 % till 43 % mellan åren 2008 ch Utifrån de två undersökningarna framhålls i SOU 2015:24 att det är allvarligt m förtrendet 1 för kmmunal revisin har försvagats. Lundin (2010) menar att förtrende för revisin bygger på att två delkmpnenter 1 Förtrende är mdiskuterat i flera discipliner men benämns på lika sätt i lika discipliner. Förtrende kan till exempel även benämnas tilltr (Diamant 2004; SOU 2015:24) ch trvärdighet (Karlssn 2009; Lundin 2010). I studien görs ingen skillnad mellan vanstående begrepp utan förtrende används genm hela studien. 1

6 uppfylls: kmpetens ch berende. Båda dessa kmpnenter är av str vikt för att uppnå högt förtrende för kmmunal revisin. Den första kmpnenten sm krävs för att uppnå förtrende för revisin är kmpetens. De förtrendevalda revisrerna behöver dck inte ha frmell kmpetens eller utbildning (Lundin 2010). Förtrendevalda revisrer ska istället anlita sakkunniga biträden i den mån det krävs. De sakkunniga biträdena kan vara så kallade certifierade kmmunrevisrer. För certifiering krävs akademisk utbildning (Sveriges Kmmunala Yrkesrevisrer (SKYREV) u.å.). Certifierade kmmunrevisrer tillhör revisinsprfessinen, vilken är en av de traditinella prfessiner sm Abbtt (1988) redgör för. Inm prfessiner finns vissa förväntningar m att viss akademisk kmpetens- ch utbildningsnivå uppfylls (Abbtt 1988; Freidsn 1986). Revisin är således en verksamhet sm i vanliga fall är högt prfessinaliserad men kmmunal revisin är ett undantag då det inte finns krav på akademisk utbildning. Den andra kmpnenten sm krävs för att uppnå förtrende för revisin är berende (Lundin 2010). Cassel (2000) menar att externrevisin, berende ch yrkesmässig revisin, är ett krav för att få bukt med förtrendevalda revisrers bristande berende. Cassel framhåller vidare prblematik kring förtrendevalda revisrers civilkurage, sm är en förutsättning för att uppfylla berendet. Det kan tyckas svårt att stå för sina rekmmendatiner till åtgärder m det innebär persnlig risk. År 2006 infördes ett legalt krav på att man vid sidan av att vara förtrendevald revisr inte får ha andra samtida plitiska uppdrag (Kmmunallagen (1991:900) 4. kap.). Trts lagändringen, sm går i linje med ett av Cassels förslag, finns frtsatt kritik. Lundin (2010) hävdar att berende frtfarande är ett prblem. Det finns en uppenbar risk att de förtrendevalda revisrernas uttalanden blir en del av det plitiska spelet (Lundin 2010). Det civilkurage Cassel (2000) pratar m lyfter även Lundin (2010). Eventuell kritik ur granskningen kan kmma att skada både partiet ch inte minst den förtrendevalda revisrn själv. Trts den långa traditinen med förtrendevalda revisrer, är den kmmunala revisinen ett rgan sm under lång tid har kritiserats ch ifrågasatts i media. Ahlenius (2017), tidigare chef för Riksrevisinen 2, menar att det krävs en ny uppdaterad lag för att de ffentliga verksamheterna ska vara effektiva ch förtrendeingivande för medbrgarna. Hn menar att det krävs en prfessinell ch berende revisin. Det i är linje med den huvudsakliga kritik 2 Myndighet sm granskar vad statens pengar går till, hur de redvisas ch hur effektivt de används (Riksrevisinen 2015). 2

7 sm lyfts i mediedebatten kring förtrendevalda revisrer. Även från fackligt håll efterlyser Larsen ch Hedberg (2015) det sm de kallar, det enda naturliga; en kmmunal revisin sm består av prfessinella revisrer. Kmpetens är nyckeln till en fungerande kmmunal verksamhet. För att uppnå en prfessinell kmmunal revisin anser de att inspiratin kan hämtas från Riksrevisinen där revisrerna inte utses av partier. När det gäller prblematiken med revisinens berende menar Ahlenius (2017), i likhet med Larsen ch Hedberg (2015), att berende är en möjlighet att uppnå när det är plitiker sm granskar plitiker. Försvarare av det nuvarande systemet med kmmunal revisin menar å andra sidan att den partiplitiska kpplingen inte är ett prblem. Förtrendevalda revisrer representerar en grundläggande lkal demkratisk förankring sm tillsammans med sakkunniga biträden ger revisinen dubbel styrka (Tengdelius & Hanssn 2012). Andra menar att kritiken sm lyfts gällande förtrendevalda revisrers berende fta bygger på missförstånd, där kritiken inte har förankring i själva begreppet. Det finns inget abslut berende utan det handlar m hur riskerna sm htar berendet hanteras ch redvisas (Munters & Olssn 2011). Inm den vetenskapliga frskningen m kmmunal revisin uttrycks behv av vidare studier (Hanberger et al. 2005). Förtrendeprblematiken inm kmmunal revisin är framträdande ch går att se i både den allmänna mediedebatten samt inm den frskning kring kmmunal revisin sm finns (Karlssn 2009). Den rådande debatten m kmmunal revisin grundas i att traditinen av kmmunalt självstyre anses överrdnad behvet av prfessinell kmpetens vid revisin, vilket mtiverar att det är av intresse att undersöka vidare. De två aktörer sm utför den kmmunala revisinen är, sm nämnts van, förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden. De är viktiga aktörer vid genmförandet av revisinen ch antas därmed ha betydande kunskap inm ämnet. 1.2 Syfte ch frågeställning Syftet med studien är att bidra med fördjupad förståelse m förtrendet för kmmunal revisin. Förtrendet undersöks med utgångspunkt i hur revisinsprfessin ch berende påverkar förtrende. Utifrån syftet har följande frågeställning arbetats fram: Hur uppfattar förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden förtrendet för kmmunal revisin med avseende på prfessin ch berende? 3

8 1.3 Avgränsning Kmmunal revisin bedrivs i både primär- ch sekundärkmmuner, sm i vardagligt språk kallas kmmuner respektive landsting ch reginer. I studien fkuseras dck endast på kmmunal revisin inm en liten del av primärkmmunerna ch inga sekundärkmmuner. Anledningen till denna avgränsning är att primärkmmuner utgör en betydande del av den kmmunala revisinen. 2 Teri Revisin härstammar från det latinska rdet revidere sm betyder se tillbaka. Det finns flera definitiner av begreppet revisin där den vanligast förekmmande är den sm Föreningen Auktriserade Revisrer (FAR) använder; revisin är att kritiskt granska, bedöma ch uttala sig m redvisning ch förvaltning (Mberg, Valentin & Åkersten 2014). Revisinens syfte är således att säkra förtrendet för de granskade verksamheterna (Diamant 2004). Revisin bedrivs för en mängd lika verksamheter. Även m verksamheterna väsentligt skiljer sig åt är fta behvet av revisin likartat (Lundin 1999). 2.1 Förtrende För att samhällens eknmi ska nå framgång är förtrende viktigt ch samhällen kan inte fungera utan detta fenmen (Barber 1983). I situatiner där det finns en kmplex visshet ch där kunskapen m tillvarn inte är tillräcklig kmmer förtrende bli det sm människr förlitar sig på. Således finns det en skillnad mellan lika parter i samhället på grund av att kunskapen skiljer sig åt. Den visshet människr känner minimeras i samma takt sm de känner ett ökat förtrende, sm i sin tur leder till att de lättare kan förstå sin mgivning (Luhmann 2005). Inm revisinsbranschen finns en frm av berendeställning mellan revisrn ch klienten vilket gör förtrende till en viktig aspekt inm revisinen (Elg & Jnnergård 2011). Terier inm revisin är under ständig förändring eftersm människr är invlverade; den teri sm används idag bör inte ses sm den slutliga sanningen utan istället sm den bästa förklaring av fenmenet sm frskningen hittills har kmmit fram till (Carringtn 2010). Av begreppet förtrende finns ingen entydig definitin (Dirks & Ferrin 2001). Francis Fukuyama har frskat mycket m fenmenet förtrende. Den definitin sm Fukuyama (1995) tagit fram har senare använts av andra frskare (se till exempel Jacbsen & Thrsvik 2002). Fukuyamas definitin av begreppet 4

9 förtrende tar hänsyn till de förväntningar sm finns på det beteende ch de handlingar sm någn ska känna förtrende för. Fukuyamas (1995 s. 26) definitin av förtrende är: Förtrende är den förväntan beträffande andra medlemmar av en gemenskap sm uppstår när denna gemenskap präglas av knsekvent, hederligt ch samarbetsinriktat beteende grundat på allmänt accepterade nrmer (översättning i SOU 2004:47). Förtrende kan finnas mellan lika parter. För prfessinella yrken är det viktigt att flera parter har förtrende för yrket. Det är till exempel plitiker, klienter ch allmänheten sm kan känna förtrende för yrket. Numera spelar även medias bild av yrken en betydande rll för förtrendet (Svenssn 2011). Luhmann (2005) har identifierat två frmer av förtrende sm var ch en innehåller specifika karaktäristika. De två kategrierna är persnligt förtrende ch systemförtrende. Flertalet frskare har i sina studier utgått från Luhmanns indelning av förtrende (se till exempel Bachman 2001; Hasselberg 2000) Persnligt förtrende ch systemförtrende Luhmanns första kategri, det persnliga förtrendet, innebär förtrendet för en annan persn sm bygger på en relatin mellan individer. Det persnliga förtrendet byggs upp stegvis ch det är en långsiktig prcess för att uppnå en allt högre grad av förtrende. Förtrendet stärks vartefter parterna genmför lyckade handlingar (Luhmann 2005). Hasselberg (2000) gör en liknelse där handlingar kan ses sm gåvr. Det innebär att relatinen byggs upp stegvis då parterna ger gåvr till varandra. Gåvrna blir med tiden större ch mer värda. I takt med de större gåvrna stärks förtrendet mellan parterna. Om relatinen har funnits en längre tid ch parterna har investerat ett högt förtrendekapital i relatinen klarar den av att hantera större påfrestningar utan att förtrendet skadas ch raseras (Luhmann 2005). Luhmanns (2005) andra kategri, systemförtrende, bygger inte på någn persnlig relatin mellan individer utan grundar sig istället på förtrende för lika system. Systemen har skapats med hjälp av lagar ch regler vilket gör att det finns en sanning; någt sm är rätt ch fel. Förtrendet för systemen byggs upp i takt med att lagarna ch reglerna tycks fungera på det tilltänkta sättet. I den här typen av förtrende är det således förtrendet för institutinerna sm är det viktiga ch det spelar ingen rll vem sm företräder dem. Systemförtrende utvecklades sm ett resultat av att samhället blev allt mer kmplext. Luhmann menar därför att systemförtrende har blivit viktigare på bekstnad av det persnliga förtrendet. 5

10 Bachman (2001) menar att förtrende kan vara en kmbinatin av både persnligt förtrende ch systemförtrende. Han menar att de två kategrierna av förtrende interagerar med varandra eftersm det är individer sm är de lika systemens anslutningspunkter. Det är då individerna sm genm sin ställning skapar en persnlig kntakt där de sedan kan försäkra mgivningen att de givna systemen är förtrendeingivande Förväntningar Barber (1983) menar i likhet med Fukuyama (1995) att förtrende grundas i de förväntningar sm finns hs de sm ska ge någn eller någt sitt förtrende. Vidare menar Barber (1983) att förväntningar skiftar berende på sammanhanget de återfinns i. Exempelvis skiljer sig förväntningar inm familjer från förväntningar i det plitiska spelet. Gemensamt för begreppet förväntningar är dck att de väntas vara en knsekvens av de beslut sm är mest effektiva, ratinella ch/eller mest mraliska. Luhmann (2005) menar att förväntningar i vissa situatiner kan vara för generaliserade; människrs förväntningar på hur ett beslut ska tas ch vilka beteenden sm är önskvärda har inte en ratinell förankring. Detta leder i sin tur till att förtrendet kan skadas. I revisinsbranschen uppstår fta en liknande situatin sm den Luhmann påvisar, nämligen gapet mellan klienters förväntningar på en revisrs yrkesutövning ch vad revisrn själv anser är en revisrs uppgifter sm sedan leder till att förtrendet skadas (Sikka et al. 1998). 2.2 Prfessin Enligt Lundin (2010) är en viktig del för att uppnå förtrende för revisin att det finns kmpetens. Yrkesutövare inm en prfessin tillhör en prfessinsgemenskap ch förväntas därmed uppfylla vissa förpliktelser för att upprätthålla förtrendet för prfessinen (Brytting 2004). Scilgen Abbtt (1988) menar att det finns tre traditinella prfessiner, där en av dem är revisin. Parsn (1939) menar att prfessiner växte fram då det industriella samhället blev allt mer kmplext. Kmplexiteten bestd i allt svårare prblem sm krävde speciell kmpetens för att lösas. Därför ökade specialisering ch arbetsdelning; prfessinerna växte fram. Abbtt (1988 s. 1) har uttryckt att prfessinerna dminerar vår värld. Frskare har haft svårt att enas m en gemensam definitin av begreppet prfessin. Abbtt (1988) menar att prfessiner kännetecknas av kmpetens ch egenskaper sm efterfrågas av samhället inm specifika mråden, men sm endast en liten sluten grupp av individer har. 6

11 Freidsn (1986), även han scilg, kpplar prfessiner till hög akademisk utbildning sm har hög status. Bland de scilgiska frskarna är det vanligt att anta att prfessiner har anknytning till högre frmell utbildning. Brante (2009) anser att definitiner såsm Freidsns riskerar att vara alltför vaga. Definitinerna kan leda till svårigheter att avgöra vilka yrkesgrupper sm är prfessiner. Brantes definitin lyder: Prfessinella yrken är i någt avseende rganiserade, relativt autnma bärare ch förmedlare av samhälleligt sanktinerade, abstrakta kunskapssystem sm ger dem förmågan att utföra handlingar sm uppfattas sm svåra, skickliga ch värdefulla av allmänheten/klienten (Brante 2009 s. 28). Brantes (2009) definitin av begreppet prfessin grundar sig bland annat i aspekten förtrende. Även Barber (1983) finner att förtrende är särskilt viktigt i prfessiner. Framgångsrika prfessiner åtnjuter ett starkt förtrende vilket grundar sig i den allmänna uppfattningen m verksamhetens betydelse ch svårigheter (Brante 2005). Samhällsmedbrgare besitter inte prfessinens kunskap ch kan således inte kntrllera prfessinen, istället krävs förtrende (Agevall & Jnnergård 2013; Barber 1983). Förtrendet fyller därmed upp det kunskapsgap sm råder mellan den prfessinelle ch andra parter i det sciala systemet (Barber 1983). Vidare hänger förtrende ihp med aspekter såsm altruism ch kåranda. Det är endast prfessinella inm samma kår sm anses kapabla att bedöma en enskild utövares kmpetens. Av det följer att förtrendet för hela kåren är en viktig del för prfessinen (Brante 2009). För många prfessiner är förtrende dessutm en grundläggande förutsättning för själva yrkesutövningen (Brytting 2004), det gäller till exempel inm revisinsprfessinen (Elg & Jnnergård 2011). 2.3 Oberende Enligt Lundin (2010) är en annan viktig del för att uppnå förtrende för revisin att den är berende. Alla prfessiner innehåller bedömningar sm bygger på tillämpning av sin expertkunskap; detta i sin tur ställer krav på den prfessinelles integritet. Inm revisin hanteras integritetsfrågan genm att det stadgas i lag hur revisrn ska vara berende gentemt klienter ch uppdragsgivare (Elg & Jnnergård 2011). Oberendet anses vara ett viktigt karaktärsdrag för revisinsprfessinen ch en abslut grundläggande förutsättning för att upprätthålla förtrendet för revisinen (Arya & Glver 2014; Carringtn 2010; Mautz ch 7

12 Sharaf 1961 se Levy 2016). För en berende revisin krävs att revisrn utför sitt uppdrag partiskt ch självständigt (Öhman 2007). Oberendet inm revisin är ett kmplicerat ämne (Eilifsen et al. 2010) ch det finns flera definitiner av berende inm revisin. Till exempel menar Vårdal (1987 se Diamant 2004) att en revisr är berende m denne vid utförandet av ett uppdrag har förmågan ch viljan att göra sina bedömningar ch fatta sina beslut på grundval av föreliggande fakta ch utan att påverkas av andra persners vilja ch önskningar. Diamant (2004) menar dck att Vårdals definitin är en alltför vag beskrivning av berende. Vårdals beskrivning innebär att det är revisrns egen attityd sm påverkar revisrns berende. Diamant (2004) å andra sidan förespråkar en definitin av berendet där man ser berendet från två håll. Mautz ch Sharaf (1961 se Levy 2016) var tidiga i frskningen m revisinens berende. De menar att berendet kan delas upp i två delar: subjektivt (faktiskt) ch bjektivt (synbart) berende. Subjektivt berende syftar på den mentala ställning sm finns hs den sm utför revisinen, alltså det självupplevda berendet (Carringtn 2010; Diamant 2004; Mautz & Sharaf 1961 se Levy 2016). Det subjektiva berendet kan således inte bedömas av andra intressenter. Enligt Diamant (2004) räcker det dck inte med att revisrn själv anser sig berende eftersm även intressenter ska uppleva revisinen sm berende. Den andra delen av berendet, det bjektiva, innebär därför hur andra människr runt mkring den sm utför arbetet upplever dennes berende (Carringtn 2010; Diamant 2004; Mautz & Sharaf 1961 se Levy 2016). En viktig del för att upprätthålla berendet inm revisin är att identifiera ht mt berende (Carringtn 2010; Glazer & Jaenicke 2002). En mdell sm identifierar fem ht mt revisrns berende kallas för analysmdellen. Sedan år 2002 finns analysmdellen implementerad i svensk lag (Revisrslag (2001:883) 21 ). För att avgöra revisrns berende kan således analysmdellens faktrer analyseras: Egenintresseht - Att eknmiskt intresse i den granskade verksamheten på ett passande sätt påverkar revisrns bedömning eller beteende. Självgranskningsht - Att revisrn granskar en verksamhet sm denne själv har haft inflytande över eller på annat sätt påverkat. Partställningsht - Att revisrn främjar kundens ställning till den grad att bjektiviteten äventyras. 8

13 Vänskapsht - Att en lång ch/eller nära relatin med klienten leder till att revisrn är för accepterande eller sympatisk för klientens intressen. Skrämselht - Att revisrn inte handlar bjektivt på grund av påtryckningar (Eilifsen et al. 2010). 2.4 Sammanfattning ch analysverktyg Inm revisin är det viktigt med förtrende (Elg & Jnnergård 2011), det gäller revisin av både ffentlig ch privat verksamhet. I enlighet med Luhmann (2005) gör vi en uppdelning av begreppet förtrende i dels persnligt förtrende ch dels systemförtrende. Precis sm Bachman (2001) analyserar vi hur de båda delarna av förtrende interagerar. I studien har vi valt att använda Fukuyamas (1995) definitin av förtrende då förtrende bygger på förväntningar. Vår utgångspunkt är att det finns en förväntan m en kmpetent ch berende kmmunal revisin, det är i linje med Lundins (2010) synsätt. Vidare bidrar prfessiner till stärkt förtrende för revisinen genm prfessinens krav på kmpetens (Abbtt 1988; Brante 2009; Freidsn 1986). Kmpetens är således att se sm en del inm prfessiner. Även berende bidrar till stärkt förtrende för revisinen genm att det är ett grundläggande karaktärsdrag ch en abslut förutsättning för förtrendet för revisinen (Arya & Glver 2014; Carringtn 2010; Mautz & Sharaf 1961 se Levy 2016). Vi väljer att dela upp berendet i subjektivt ch bjektivt berende eftersm båda dessa delar har betydelse för hur berende revisinen är (Diamant 2004). Oberendet analyseras dessutm utifrån analysmdellens fem ht, detta eftersm det är viktigt att identifiera vilka ht mt berendet sm finns (Carringtn 2010; Glazer & Jaenicke 2002). Utifrån analysverktyget, se figur 1, analyseras resultatet. Figur 1. Analysverktyg 9

14 3 Metd 3.1 Utfrmning av studie Vid valet av undersökningsmetd i en studie är det studiens syfte sm ska vara den avgörande aspekten (Saunders, Lewis & Thrnhill 2016). Eftersm vår studie syftar till att undersöka två grupper av respndenters uppfattning m förtrende valdes en kvalitativ frskningsansats i frm av en fallstudie. En fallstudie är en djupgående undersökning av ett fenmen i en verklig kntext ch syftar till att skapa förståelse för interaktinen mellan det studerade ch dess kntext (Saunders, Lewis & Thrnhill 2016). Eftersm vi undersöker uppfattningar använde vi ss således av en kvalitativ fallstudie för att djupgående undersöka förtrendet för kmmunal revisin. Kvalitativa metder är lämpliga när det, såsm i vår studie, handlar m att beskriva, förklara ch tlka ett fenmen (Ahrne & Svenssn 2015). Kvalitativa studier syftar till att med en öppen ansats skapa klarhet i ett ämne sm är klart ch på så sätt få fram en mer nyanserad beskrivning av ämnet (Jacbsen 2002). I vår studie mtsvarar förtrendet för den kmmunala revisinen det ämne sm är av intresse att bringa klarhet i. Detta mtiverar vi med den rådande debatten inm ämnet sm grundas på att traditinen av kmmunalt självstyre anses överrdnad behvet av prfessinell kmpetens vid revisin. Med den kvalitativa metden kan det utifrån respndenternas upplevelser skapas en uppfattning m den prblematik sm undersöks (Jacbsen 2002), vilket är i linje med vår studies syfte. Vi vill uppnå en djupare förståelse för respndenternas uppfattning m förtrendeprblematiken inm kmmunal revisin. 3.2 Urval För att besvara frågeställningen gjrdes en uppdelning av respndenterna i två grupper; det ena urvalet gjrdes bland förtrendevalda revisrer ch det andra bland sakkunniga biträden. Anledningen till denna uppdelning grundar vi på utfrmningen av frskningsfrågan, där båda dessa grupper återfinns. Generellt för båda urvalen är att de gjrdes på ett strategiskt sätt. Ett strategiskt urval är ett lämpligt tillvägagångssätt när betydande begrepp i undersökningen redan är kända. När begreppen är identifierade görs sedan en bedömning av vilka respndenter sm är lämpliga för att möta den specifika undersökningens begrepp (Alvehus 2014). Det centrala begreppet i vår studie är förtrendet för den kmmunala revisinen. Det mtiverar att det är representanter från den kmmunala revisinen sm valdes till respndenter: förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden. 10

15 3.2.1 Val av förtrendevalda revisrer Då vi gjrde vårt urval av förtrendevalda revisrer sökte vi på svenska kmmuners hemsidr. Där fann vi infrmatin m persner sm är förtrendevalda revisrer under pågående mandatperid. Anledningen till att vi ville ha respndenter sm är aktiva förtrendevalda revisrer idag var att vi ville genmföra en så aktuell studie sm möjligt. Då ambitinen var att genmföra persnliga intervjuer kntaktades förtrendevalda revisrer i Mellansverige via mail med förfrågan m deltagande. Vid den första kntakten presenterades syftet med studien ch vad vi förväntade ss av dem. Ttalt skickades elva mail ut, vi fick fyra jakande svar, ett avböjande ch sex sm inte svarade inm angiven tidsram Val av sakkunniga biträden Vid urval av sakkunniga biträden hade vi flera tillvägagångssätt. För det första frågade vi de förtrendevalda revisrerna sm vi intervjuade m kntaktuppgifter till de sakkunniga biträden sm de arbetar med. Vidare studerades ett antal granskningsrapprter från revisiner i kmmuner. Dessa finns tillgängliga nline för allmänheten. De sakkunniga biträdena sm varit med vid upprättandet av rapprterna har skrivit under med namn ch vilket företag de arbetar för. Det tredje ch sista tillvägagångssättet sm användes var att kntakta de två största revisinsbyråerna i Sverige ch på så sätt kmma i kntakt med sakkunniga biträden. Den första kntakten med samtliga sakkunniga biträden skedde via mail där vi presenterade studiens syfte ch vad sm förväntades av dem, på samma sätt sm vi gjrde med de förtrendevalda revisrerna. De sakkunniga biträden sm deltagit i studien har samtliga arbetat med kmmunal revisin i kmmuner i Mellansverige. Samtliga tillvägagångssätt ledde till minst en respndent. Ttalt skickades ni mail ut, vi fick fem jakande svar, ett avböjande svar ch tre svarade inte inm angiven tidsram. 3.3 Datainsamling Semi-strukturerade intervjuer Den kvalitativa studien genmfördes med hjälp av intervjuer med förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden. Kvalitativa intervjuer sm metd ger möjlighet för respndenter att ge öppna svar på de frågr sm ställs utifrån studiens frskningsfråga. Vid genmförande av kvalitativa intervjuer kan frågrna ha lika karaktär. Frmuleringen av studiens syfte bör vara det sm ligger till grund för intervjufrågrnas utfrmning (Bryman & Bell 2015; Saunders, Lewis & Thrnhill 2016). I vår studie karaktäriserades intervjun av semistrukturerade frågr. Anledningen till det var att vi ville möjliggöra för respndenterna att fritt uttrycka sig m sådant 11

16 sm av dem ansågs vara viktigt att ta upp. En semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren har förberett ett antal övergripande ämnen ch gjrt en frågemall, en så kallad intervjuguide, grundat på de valda ämnena sm sedan används för alla respndenter. Intervjuguiden är således densamma men intervjuaren ges möjlighet att anpassa frågrnas rdningsföljd utefter hur intervjun frtskrider. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är vidare att man kan ställa följdfrågr vilket bidrar till djupare förståelse för respndenternas uppfattningar m det undersökta ämnet (Bryman & Bell 2015; Saunders, Lewis & Thrnhill 2016) Genmförande ch efterarbete Innan intervjuerna genmfördes skickades mail till respndenterna med de övergripande ämnen vi skulle ställa frågr inm. Enligt Bryman ch Bell (2015) ch Saunders, Lewis ch Thrnhill (2016) är detta ett fördelaktigt tillvägagångssätt då det ger respndenterna möjlighet att förbereda sig ch ta fram relevant infrmatin. Vi vill dck visa att vi är medvetna m att det kan få mtsatt effekt; att respndenterna på förhand planerat vad de eventuellt inte kmmer vilja att berätta. För att minimera denna risk skickade vi endast de övergripande ämnena ch inte de specifika frågr vi tänkt ställa, vilket är någt sm Saunders, Lewis ch Thrnhill (2016) ch Bryman ch Bell (2015) menar är ett bra tillvägagångssätt. Vid intervjuerna ställdes mestadels öppna frågr då vi ville att respndenterna själva skulle prata fritt m mrådet (se bilaga 1 för intervjuguide). I studien var respndenterna annyma eftersm vi ansåg att det skulle möjliggöra att respndenterna blev mer villiga att uttala sig m eventuellt känsliga frågr. Dessutm ansåg vi det inte viktigt att nämna respndenterna vid namn för att kunna besvara frågeställningen. Det var istället respndenternas psitin sm var viktigt att tydliggöra. Saunders, Lewis ch Thrnhill (2016) menar att individer bör vara annyma i en studie så länge studiens syfte ch frågeställning trts annymitet går besvara Persnlig intervju ch telefnintervju Majriteten av intervjuerna sm genmfördes var persnliga. Att ha persnliga intervjuer är fördelaktigt när intervjun är av semi-strukturerad karaktär då dessa fta syftar till att kunna bservera beteenden, såsm krppsspråk ch ögnkntakt, ch sedan anpassa frågrna därefter. Persnliga intervjuer möjliggör att en persnlig kntakt byggs ch intervjuaren kan lättare interagera med respndenten (Saunders, Lewis & Thrnhill 2016). Vi genmförde persnliga intervjuer av anledningen att vi ville skapa en persnlig kntakt ch inge förtrende för att 12

17 kunna få så sanningsenliga svar sm möjligt. Vid persnliga intervjuer menar Ahrne ch Svenssn (2015) att det är viktigt att tänka över valet av plats för intervjun, eftersm respndenten kan uttrycka lika saker berende på var intervjun hålls. De menar vidare att vissa miljöer, exempelvis hemmet, kan upplevas mer känsligt ch att respndenter kan avböja intervju på grund av plats. I vår studie gavs därför respndenterna själva möjlighet att påverka valet av plats för intervjun. Ambitinen i studien var att alla intervjuer skulle var persnliga, trts det hölls tre av intervjuerna via telefn. Det eftersm respndenterna antingen önskade det eller att praktiska svårigheter att genmföra intervjuerna persnligen fanns. Den huvudsakliga fördelen med att genmföra telefnintervjuer är att det möjliggör att tala med människr sm är gegrafiskt avlägsna (Bryman & Bell 2015; Saunders, Lewis & Thrnhill 2016). Telefnintervjuer kan även vara fördelaktiga för att på så sätt minska intervjuareffekten. Intervjuareffekt är när intervjuarens fysiska närvar kan påverka att respndenten uppträder mer nrmalt än m intervjun sker över telefn (Jacbsen 2002). En nackdel med telefnintervjuer vid semistrukturerade intervjuer är dck att det är svårare att skapa persnlig kntakt med respndenten, vilket är någt sm är en viktig del då beteenden ch reaktiner ska iakttas. För sammanfattning av intervjuerna, se tabell 1. Respndent Datum Plats Tid Förtrendevald revisr Universitet 31 min Förtrendevald revisr Telefn 19 min Förtrendevald revisr Universitet 29 min Förtrendevald revisr Partikansli 17 min Sakkunnigt biträde Arbetsplats 31 min Sakkunnigt biträde Telefn 19 min Sakkunnigt biträde Arbetsplats 23 min Sakkunnigt biträde Telefn 20 min Sakkunnigt biträde Arbetsplats 29 min Tabell 1. Sammanfattning av intervjuer Ljudinspelning ch transkribering Bryman ch Bell (2015) menar att det vid intervjuer är viktigt att kunna ägna sin fulla uppmärksamhet åt respndenten. För att kunna fånga på vilket sätt saker sägs ch hur respndenten reagerar på frågrna är det således fördelaktigt att inte anteckna under tiden. Ahrne ch Svenssn (2015) menar å andra sidan att det kan vara lämpligt att utöver 13

18 ljudinspelning även ta anteckningar under själva intervjun. Eftersm vi var två intervjuare kncentrerade sig en av ss på att anteckna. Sedan intervjuerna genmförts transkriberades insamlad data. Att transkribera en intervju är tidskrävande ch det kan vara svårt att skriva ner på vilket sätt saker ch ting har sagts. Trts det är transkribering vedertaget vid bearbetning av intervjuer (Bryman & Bell 2015). Med nedskrivna intervjuer minskar risken att viktiga aspekter utelämnas (Jacbsen 2002). Med kdning av det nedskrivna materialet är det lättare att hitta samband ch lika infallsvinklar på samma ämne än att lyssna på ljudinspelningar (Jacbsen 2002). Vi kdade materialet genm att markera data med lika symbler ch förkrtningar i marginalen på utskrifterna för att på så sätt få struktur ch finna samband. Exempelvis användes tecknen plus ch minus när respndenterna svarat vad de ansåg sm fördel ch nackdel med systemet för kmmunal revisin. När ett plus antecknats tlkades det sm att respndenten har förtrende för den delen av systemet. På samma sätt tlkades ett minustecken sm hur förtrendet för den delen av systemet skulle kunna stärkas. Om respndenten uttryckte systemet fungerar bra tlkades det sm att det finns ett systemförtrende. För att tlka det persnliga förtrendet användes förkrtningen rel, vilket till exempel antecknades när respndenterna talade m relatinen mellan förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden. Det mtiveras av att förtrende äger rum inm ramen för en relatin. Vidare användes förkrtningen kmp när respndenterna talade m kmpetensen i revisinen. Utan sakkunniga biträden hade det inte blivit den kvaliteten sm krävs för att det (revisinen) ska vara trvärdigt tlkades till exempel sm att revisinsprfessinen krävs för att upprätthålla förtrendet för kmmunal revisin. Förkrtningen ber antecknades när respndenterna berättade m hur berendet i revisinen upplevdes. Ganska fta kan plitiska diskussiner förekmma i revisinen tlkades till exempel sm att berendet i revisinen inte till full uppfylls. När vi gått igenm allt material srterades det utifrån kdningen. Det gjrdes för att få en bättre överblick över vad respndenterna svarat inm de lika mrådena. Vid kdningen användes även överstrykningspenna för att markera eventuella citat att hänvisa till i empirin. 3.4 Metdkritik Kvalitativa studier är fta resurskrävande vilket gör att någt annat måste stå tillbaka (Jacbsen 2002). I vår uppsats har det tagit sig uttryck i antalet intervjuer sm genmförts; i ch med intervjuernas tidsåtgång ansåg vi ss tvungna att hålla antal respndenter relativt lågt. Det kan leda till att möjligheterna för att få generaliserbar infrmatin minskar. Intervjuer innebär 14

19 dessutm risker för studiens trvärdighet (Saunders, Lewis & Thrnhill 2016). Det innebär i vår uppsats bland annat svårigheter att tlka respndenternas utsagr. Det ställer krav på intervjuaren att tlka utsagan så sm respndenten faktiskt menar. Eftersm respndenterna i studien dessutm frtfarande arbetar med kmmunal revisin finns risken att de undanhåller infrmatin. Anledningen kan vara att respndenternas svar påverkas av förtrendeuppdraget/yrkesrllen snarare än deras faktiska åsikter. Det kan vara icke önskvärt att rikta kritik mt sin egen yrkesrll, klleger eller det system man arbetar i. Respndenternas svar kan således påverkas av andra syften. Eftersm kmmunal revisin dessutm är ett väl mdiskuterat ämne finns risken att ämnet är extra känsligt. För att undvika risken med vinklade svar hade studien kunnat genmföras med respndenter sm inte längre är aktiva inm kmmunal revisin. De hade därmed inte behövt rikta eventuell kritik mt sin nuvarande yrkesrll, klleger eller det system de arbetar i. Dck ansågs önskan m en så aktuell studie sm möjligt överrdnad risken för eventuellt vinklade svar. För att eliminera riskerna med intervjuer hade en annan undersökningsmetd kunnat användas, exempelvis en enkätundersökning. Respndenterna hade då haft möjlighet att vara helt annyma i sina svar utan att träffa ss intervjuare. Däremt hade vi då inte fått möjligheten att på djupet undersöka respndenternas uppfattningar ch få förståelse för dessa. Därför ansågs intervjuer trts allt vara ett fördelaktigt metdval. Den persnliga kntakt sm intervjuer medför kan dessutm bidra till att respndenter känner förtrende för studien ch därmed påverkas mindre av andra syften (Saunders, Lewis & Thrnhill 2016). Dck hade en enkätundersökning kunnat genmföras för att kmplettera intervjuerna. Då intervjuer är ett tidskrävande tillvägagångssätt ansåg vi att det inte fanns möjlighet för flera undersökningsmetder. 4 Kmmunal revisin - studiens arena 1862 nämndes kmmunal revisin för första gången i lagtext ch sedan dess har ändringar av lagen skett endast i mindre mfattning, vilket kan förklaras av den starka traditin av kmmunalt självstyre sm stadgas i regeringsfrmen. Till skillnad från lagen har det skett stra förändringar bland Sveriges kmmuner; från att det vid kmmunallagens införande fanns 2358 kmmuner till dagens 290 kmmuner (Nilssn & Frsell 2013). I kmmunallagen finns ett rättsmedel sm kallas laglighetsprövningen vilket innebär att en enskild kmmuninvånare har rätt att överklaga de beslut sm fattas i kmmunens nämnder ch fullmäktige. Vid tiden för 15

20 lagens införande kunde rättsmedlet användas i praktiken i ch med att antalet invånare per kmmun var litet. Idag är det näst intill möjligt för en enskild att hålla sig infrmerad m den mängd beslut sm fattas, vilket gör att laglighetsprövningen kan ses sm slumpmässig. Därför krävs institutiner, rättsmedel ch rgan sm har tillsyn över den kmmunala verksamheten, där den kmmunala revisinen får en viktig rll (Lundin 2010). 4.1 Vad är kmmunal revisin? Den kmmunala revisinen är ett lkalt demkratiskt kntrllinstrument med uppdrag att granska den verksamhet sm bedrivs i kmmuner, landsting, reginer ch kmmunalförbund samt pröva ansvarstagandet (SKL 2016; SKL 2012). När verksamhet bedrivs med hjälp av andras medel, såsm det görs i kmmuner ch landsting med medbrgarnas skattepengar, uppstår ett behv ch intresse av att kntrllera att verksamheten bedrivs i enlighet med verksamhetens syfte; detta är den huvudsakliga anledningen till att revisinen finns. Vidare bidrar revisinen till att tydlig- ch synliggöra hur uppdrag i verksamheten genmförs (SKL 2015). Revisrerna ska granska verksamhet sm bedrivs inm nämndernas verksamhetsmråde. Granskningen är indelad i två delar: verksamhetsrevisin ch räkenskapsrevisin. Verksamhetsrevisin, eller sm den ckså kallas effektivitetsrevisin, syftar till att kntrllera att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt ch från eknmisk synpunkt tillfredsställande sätt. Således handlar det m att medbrgarna får värde för sina skattepengar. Räkenskapsrevisin syftar till att kntrllera att räkenskaperna är rättvisande ch den interna kntrllen inm nämnderna är tillräcklig (Kmmunallag (1992:900) 9. kap. 9 ; Lundin 2010). 4.2 Förhållandet mellan fullmäktige, nämnder ch revisrer Det beslutande rganet i kmmuner ch landsting är fullmäktige. Fullmäktiges ledamöter tillsätts av svenska medbrgare i allmänna val. Fullmäktige är uppdragsgivare ch utser lika rgan sm genmför själva verksamheten, sm i sin tur rapprterar tillbaka till fullmäktige (FAR 2006). För att granska verksamheten ch eknmin i de förvaltande rganen har fullmäktige ett kntrllerande instrument i frm av förtrendevalda revisrer. Partierna i fullmäktige nminerar kandidater till den kmmunala revisinen varpå minst fem förtrendevalda revisrer utses av fullmäktige. Fullmäktige, uppdragsgivaren, förser sedan revisinen med förutsättningar ch eknmiska medel för att den lagstadgade revisinen ska kunna genmföras (SKL 2016; Lundin 1999). I revisinsgruppen utses ftast en rdförande. I de flesta fall är det en förtrendevald revisr från minriteten sm väljs (SKL 2012). 16

21 Granskningen sm genmförs mynnar i slutändan ut i en eller flera revisinsberättelser sm lämnas till fullmäktige. Revisinsberättelsen utgör underlag för fullmäktiges beslut gällande ansvarsfrihet (Lundin 2010; SKL 2016). 4.3 Den förtrendevalda revisrn ch gd revisinssed Inm kmmunal revisin finns vissa grundläggande bestämmelser m den förtrendevalda revisrns förpliktelser ch rättigheter. Varje enskild förtrendevald revisr är självständig i sitt arbete ch har alltid rätt att agera ch uttala sig samt att denne inte kan röstas ner av ett majritetsförhållande (SKL 2017). Det betyder att varje förtrendevald revisr har rätt att lämna en egen revisinsberättelse m revisinsgruppen inte kan enas m en. Under den förtrendevalda revisrns mandatperid får denne inte ha andra plitiska uppdrag ch inte heller själv vara föremål för granskning, till exempel genm sin anställning. Dck har de förtrendevalda revisrerna fta tidigare haft uppdrag i fullmäktige, styrelse ch nämnder (SKL 2012). De förtrendevalda revisrerna ska anlita sakkunniga biträden, sm de själva väljer ut, i den mfattning det behövs för att granskningen ska följa gd revisinssed (Kmmunallag (1991:900) 9. kap. 9 ; SKL 2016). De sakkunniga biträdena ska enligt kmmunallagen ha den insikt ch erfarenhet av kmmunal verksamhet sm frdras för att fullgöra uppdraget (Kmmunallag (1991:900) 9. kap. 8 ) De sakkunniga biträdena är fta yrkesrevisrer från revisinsblag men de kan ckså vara från kmmuners, landstings ch reginers revisinskntr. I slutändan är det de förtrendevalda revisrerna sm ansvarar för revisinen ch beslutar m uttalanden från den genmförda granskningen; de sakkunniga biträdena är att se sm prfessinell hjälp (SKL 2016; SKL 2017). Den kmmunala revisinen ska sm nämnts van följa gd revisinssed. Gd revisinssed syftar till att använda liknande arbetssätt ch bedömningar samt att revisinen ska grundas på vedertagen praxis ch inte vara gdtycklig (SKL 2015). En central del för att uppnå gd revisinssed är kravet på berende sm innebär att den förtrendevalda revisrn ska stå fri från den sm granskas ch sin uppdragsgivare, vara partisk ch självständig i sitt arbete (SKL 2017; SKYREV 2010). I första hand är det SKL sm utfrmar innebörden av gd revisinssed inm kmmunal revisin (prp 1998/99:66). Även branschrganisatinen SKYREV tar fram rekmmendatiner (SKYREV 2014). 17

22 5 Empiri Nedan kmmer resultatet från intervjuerna att presenteras. Först redgörs för de förtrendevalda revisrernas svar inm begreppen förtrende, prfessin ch berende. Därefter följer en sammanställning av de sakkunniga biträdenas svar inm samma begrepp. Inm förtrende redgörs först för förtrende baserat på relatiner mellan människr ch sedan förtrendet för systemet med kmmunal revisin. 5.1 Förtrendevalda revisrer - förtrende De förtrendevalda revisrernas uppfattning gällande huruvida övriga plitiker i kmmunen har förtrende för revisinen skiljer sig åt. En respndent menar att förtrendet är relativt starkt för den kmmunala revisinen. Samma revisr menar dck att det starka förtrendet delvis kan vara befgat. Övriga respndenter menar att plitikernas förtrende för revisinen inte är särskilt starkt. De framhåller att det går mycket långsamt för kmmunfullmäktige att på riktigt ta till sig de förslag sm revisinen föreslår. Det finns sådant sm under lång tid diskuterats men sm sedan inte blir verkstad, sm en respndent uttrycker det. Två respndenter menar ckså att plitikers förtrende för revisinen varierar över tid ch kan ber på vilka människr sm sitter den aktuella mandatperiden. När det gäller förtrendet mellan förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden, är alla respndenter eniga m att det finns ett mycket gtt samarbete ch att förtrendet för varandra är starkt. En respndent uttrycker följande: Jag betraktar ss sm ett team ch då måste vi ha förtrende för varandra, det är vi tillsammans sm ska göra revisin, där ingen del ska vara starkare än den andra. Alla respndenter uppger att de har ett strt förtrende för samtliga sakkunniga biträden sm de arbetat med. Bara ett par dagar innan intervjuerna hölls publicerades en artikel i Uppsalas lkaltidning med rubriken: Revisrerna: redvisningen har misskötts (Lindström 2017). Ett par av de förtrendevalda respndenterna talar m den här artikeln ch hur det påverkar revisinen. En av dem uttrycker: När det dyker upp artiklar i tidningen sådär är det klart att förtrendet kan rubbas. Förtrendet för hur systemet för den kmmunala revisinen är uppbyggt är starkt hs tre av fyra respndenter. Den fjärde respndenten tycker att systemet är märkligt uppbyggt men att det trts allt fungerar förhållandevis bra. Alla fyra är samstämmiga gällande att systemet har demkratisk förankring. En respndent säger: Kmmunrevisinen är speciell då det är en granskningsapparat sm värnar demkrati ch tillit. Vidare menar de att förtrendet är starkt 18

23 på grund av kmbinatinen av förtrendevalda revisrer ch sakkunniga biträden. Gällande vilka förändringar sm kan stärka förtrendet för den kmmunala revisinen går meningarna isär. En respndent kände inte till att det finns en diskussin m ett förändrat system, en annan hävdar att det stra prblemet med revisinen är att det inte går att vidta ytterligare sanktinsåtgärder för att fullmäktige ska förverkliga revisinens förslag. En tredje menar att de förtrendevalda revisrerna brde tas brt helt ch hållet. Respndenten mtiverar det med ändamålsenlighet: Om man ser det ur ett revisinsperspektiv så ser jag inte att vi sm förtrendevalda revisrer tillför någnting sm man inte skulle kunna uppnå lika bra med bara sakkunniga biträden. Den fjärde respndenten tycker systemet är bra sm det är, förutsatt att revisrerna håller sig brta från partiplitiska diskussiner vid granskningen Förtrendevalda revisrer - prfessin Respndenternas syn på hur hög kmpetens ch utbildning sm krävs för att vara förtrendevald revisr varierar. Ett par av dem ser det sm en svaghet ch en respndent tar upp exemplet att alla förtrendevalda revisrer inte känner till hur finansiella rapprter läses. Samtidigt förklarar en annan respndent att m någn speciell utbildning krävs för att bli förtrendevald revisr skulle det rucka på en demkratisk grundprincip. Hen jämför med att det inte krävs någn särskild kmpetens eller utbildning för att vara riksdagsledamt. Dck förespråkar flera respndenter utbildningar när de väl är valda sm förtrendevalda revisrer. Flera revisrer har på eget initiativ läst hur uppdraget sm förtrendevald revisr fungerar. Dck var kunskapen m kmmunal revisin varierande då de blev tillfrågade m uppdraget. En respndent menar att valberedningen infrmerade hen m uppdragets innebörd. En annan respndent hade missförstått uppdraget när hen tackade ja. När hen senare förstd uppdragets innebörd stannade hen kvar eftersm det var pinsamt att avgå. De sakkunniga biträdena anses bidra med tid, prfessinalitet, auktritet ch kmpetens. Med tid menar respndenten att de sakkunniga biträdena kan lägga ner tid på intervjuer ch granskning sm de förtrendevalda fritidsplitikerna inte har möjlighet till. De förtrendevalda revisrerna menar att de sakkunniga biträdena är ett måste för att upprätthålla kvalitet ch sakkunskap i granskningen. Samtidigt anses de förtrendevalda revisrerna bidra med erfarenhet från själva mrådet eftersm många tidigare haft förtrendeuppdrag inm kmmunen. De är således väl bekanta med kmmunernas verksamhet ch har förmågan att se helheten. En respndent reflekterar över att övriga förtrendevalda i kmmunen lyssnar mer på förtrendevalda revisrer än sakkunniga biträden. 19

24 5.1.2 Förtrendevalda revisrer - berende Samtliga respndenter menar att den förtrendevalda revisrns partitillhörighet kan påverka utgången av granskningen ch att det i så fall är ett prblem. Däremt är berendeprblematiken med hänsyn till partitillhörighet inte alltid självupplevd. En av respndenterna menar att kmmunen sm hen arbetar i är väldigt strikt gällande revisrernas berende, men att det kan vara ett prblem i andra kmmuner. Ett exempel sm lyfts av en annan respndent är att revisrerna över lång tid varit ense m samtliga revisinsberättelser. Hen menar att det visar att revisrerna är överens ch att revisinen således inte påverkas av plitiska åsikter. Dck berättar en annan förtrendevald revisr hur de i hens revisinsgrupp ganska fta hamnar i gränslandet mt plitiska diskussiner. En annan medger att det ibland kan märkas hur förtrendevalda revisrer tar upp frågr sm ligger just hens parti nära m hjärtat, men menar samtidigt att det fta skiner igenm. Hen menar vidare att revisinen anlitar sakkunniga biträden för att göra revisinen mer berende. Inm respektive revisinsgrupp har berende inte specifikt diskuterats ch det finns därför lika syn på hur det bör hanteras. En respndent menar att det delvis kan ber på hur länge de har varit revisrer i den kmmunala revisinen; ju längre de förtrendevalda revisrerna sitter på sin pst, dest mer sammansvetsade blir de trts att de utsetts av lika partier. De sm suttit längre sm förtrendevalda revisrer finner således sin rll på ett tydligt sätt medan det för nya revisrer kan finnas str spridning i hur berendet hanteras. Exempelvis skiljer sig hanteringen av berende åt gällande hur aktiva revisrerna är i respektive partis aktiviteter; vissa revisrer väljer aktivt att avstå från partiernas aktiviteter. Dck finns inga sådana krav. En av respndenterna sm har valt att vara frtsatt aktiv i sitt parti förklarar att i vissa situatiner får man ju ställa sig på den ena ften, den plitiska, ch säga att man förstår hans (partikllegans) inställning men att man snabbt måste ställa sig på andra ften igen. En annan respndent menar att det ställs stra krav på berendet då partikamrater delvis granskas. Hen är utsedd av partiet även m partiet inte ska företrädas i revisinen. En tredje respndent menar att det finns risk att förtrendevalda revisrer i vissa sammanhang då låter bli att rikta kritik, även m hen aldrig varit med m det. En respndent framhåller en annan syn på hur berendet i kmmunal revisin kan vara ifrågasatt ch det gäller de sakkunniga biträdena. I vissa fall kan det vara samma företag sm är upphandlat sm sakkunnigt biträde sm ckså har blivit anlitad sm knsult i nämnderna. 20