Stora skillnader i smittorisk vid mässlingsutbrott

Transkript

1 Stora skillnader i smittorisk vid mässlingsutbrott Nu presenteras forskning som kan komma att påverka smittspårningen vid framtida mässlingsutbrott. En studie av det uppmärksammade utbrottet i Göteborg härom året visar nämligen på stora skillnader i smittorisk mellan olika patienter. Majoriteten av mässlingsfallen under utbrottet i Göteborg, 16 av 28 konstaterade fall, var så kallade genombrottsinfektioner. Det var alltså vaccinerade personer som insjuknande, många av dem anställda inom sjukvården.

2 I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Eurosurveillance, framkommer att personerna med genombrottsmässling hade lägre virusnivåer i övre luftvägarna och mindre hosta än vid mässling hos ovaccinerade individer. Dessutom tycks de inte ha smittat någon. Genombrottsinfektioner verkar vara mycket mindre smittsamma och vi kunde inte påvisa någon smittspridning från individer med genombrottsinfektion, konstaterar Nicklas Sundell, försteförfattare till studien, forskare vid Sahlgrenska akademin och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra. Vill ha snabb klassning En vanlig klinisk undersökning ger inte med säkerhet svar på vilken typ av mässling en person har: genombrottsmässling eller den mycket smittsamma varianten förstagångsmässling. Studien visar dock att man med rutinlaboratoriemetoder kan skilja individer med genombrottsmässling från mässling hos tidigare ovaccinerade individer. Resultaten bör enligt forskarna leda till att man under ett mässlingsutbrott snabbt ser till att särskilja vem som har vilken typ av mässling, för att på det sättet höja tempo och effektivitet i smittspårningsarbetet. För att tidigt identifiera genombrottsinfektioner föreslår vi en snabb preliminär klassifikation, som kan vara ett stöd för vilka smittspårningsåtgärder som behöver vidtas under ett mässlingsutbrott, menar Lars-Magnus Andersson, docent och

3 senior forskare bakom studien, samt överläkare och verksamhetschef på infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra. Även vaccinorsakade fall Av 28 identifierades mässlingsfall under utbrottet i Göteborg var 16 genombrottsinfektioner. Dessutom diagnosticerades sex vaccinorsakade infektioner. I studien har patientjournaler granskats retrospektivt och alla mässlingsfall klassificerades som antingen vaccinorsakade infektioner, förstagångs- eller genombrottsfall. Jämförelserna av kliniska data och virusmängd har gjorts mellan de två senare grupperna, alltså förstagångsfallen och genombrottsfallen. Studien har gjorts i samarbete med infektion, klinisk mikrobiologi och vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och med smittskyddet inom Västra Götalandsregionen. Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

4 Kuriren fick SFV:s folkbildningsmedalj Det har i skrivande stund varit både glädje och festyra här på Kuriren. Egentligen började den glädjeyran redan i slutet på februari när Svenska folkskolans vänner kontaktade Kuriren och kanslichefens assistent Camilla Nordblad berättade att Svenska folkskolans vänners styrelse beslutat att tilldela Kuriren SFV:s folkbildningsmedalj i år! Folkbildningsmedaljen är en medalj som delas ut till en eldsjäl som spridit kunskap och bildning genom ett ideellt engagemang på svenska. Motiveringen till medaljen som Kuriren mottog den 10 april

5 lyder: Kuriren har i 60 år lyckats med det som många ansett vara omöjligt: att ge ut en finlandssvensk veckotidning med spridning i hela Svenskfinland. Kuriren var den nyligen avlidne Frejvid Weegars livssverk, men den har sedan länge gjorts av en hängiven redaktion som är fast föresatt att fortsätta utgivningen, till glädje för en stor läsekrets runtom i Svenskfinland som uppskattar allt det som i sex decennier gjort Kuriren unik: vardagsnära reportage, kultur, matnyttiga tips och annat av intresse på vårt eget språk. En tidning utan stora åthävor men en kulturgärning av stora mått. Naturligtvis är vi väldigt stolta och glada över den här medaljen. Sorgligt känns det förstås att Kurirens grundare och ägare, Frejvid Weegar, aldrig själv fick uppleva denna erkänsla för sitt långa, gedigna kulturarbete för Svenskfinland. Under årens lopp är det många som på olika sätt arbetat för Kuriren, både på tidningen och resebyrån, och de har alla lagt grunden för den här officiella erkänslan, därför vill vi även säga stort tack till dem. Ett tack vill vi även rikta till alla prenumeranter som understöder tidningen, antingen med en egen prenumeration eller åt sina vänner. Målsättningen med Kuriren var från början att läsarna ska bli glada när tidningen kommer med posten och det är en målsättning som fortfarande gäller. På redaktionen strävar vi efter att med glädje fortsätta ge ut Kuriren så länge som vi bara får och vi hoppas att den arbetsglädjen även märks i tidningen! Rosita Holtlund

6 Redaktör För Mary är exotiska växter vardagsmat I Pargas by i Raseborg bor Mary Kuusisto tillsammans med sin man Veli och deras katter. Bland ortsbor är hon känd som författaren och konstnären som bor i ett slottsliknande hus högt uppe på ett grönskande berg. Där har hon en egen ateljé och odlar främmande och exotiska växter. Att kalla vårt hus för slottsliknande är nog att ta i, men jag brukar skämtsamt kalla det för kråkslott. Hur som helst, det omgivande berget och det inglasade utrymmet är som gjorda för en växtfantast som jag. Jag måste säga att jag brinner för att odla. Jag börjar ofta så mina frön redan på juldagen och i februari väcks vårkänslorna i mig, då börjar blodet cirkulera. Att se ett frö gro och växa det är lycka. I början av

7 vintern är jag däremot halvdöd, säger Mary och ler. Tyvärr har Veli på senaste tid varit lite krasslig, vilket lett till att paret för tillfället inte bor i huset på berget, utan i en liten stuga vid bergets fot. Faktum är att stugan är Marys barndomshem. Men grönskan har paret tagit med sig ner från berget. Här finns plantor i krukor, plantor i trädgårdsland, plantor i växthus och plantor som klättrar upp längs trädstammar. Huset uppe på berget har Veli själv byggt av mestadels återanvänt material. Det är fortfarande inte helt färdigt eftersom det, som så mycket annat, är ett evighetsprojekt. Vi flyttade ner från berget eftersom stugan här nere är enklare att hålla varm på vintern. Dessutom innebär det mindre snöarbete och mindre släpande av matkassar. Jag kan när som helst gå upp till min rymliga ateljé om jag vill måla. Men just nu bor vi nere i mitt barndomshem och har burit ner en stor del av växterna hit. Odlade redan som sjuåring Marys intresse för växter började redan som barn. Hon bodde i den lilla stugan tillsammans med sin mamma, pappa och storebror. Som seden var förr på landet odlade föräldrarna sina egna grönsaker och Mary blev tidigt invigd i odlandets ädla konst. Som sjuåring hade jag mitt första egna trädgårdsland genom att odla grönsaker i en gammal fönsterram. När vi åkte till staden var fröaffären min favorit. Där stod jag och tittade på alla fröpåsar och räknade till vilka fröpåsar mina pengar skulle räcka, minns Mary. Men Mary har inte hela livet bott på orten utan som ung gav hon sig ut i världen och hamnade i Lahtis.

8 Jag var dålig på finska och ville lära mig språket så jag flyttade till Lahtis och fick jobb i en lärarfamilj. Det dröjde inte länge innan jag träffade Veli, vi gifte oss och sedan bodde vi i Orimattila i 30 år. Där drev vi en handelsträdgård och blomsteraffär. Vi odlade mest krukväxter, snittblommor och vanliga grönsaksplantor. Affären hade vi öppen under veckans alla dagar. Mitt liv handlade mycket om binderi, brudbuketter och blomsteruppsättningar till begravningar och allt där emellan. I växthusen hade jag möjlighet att, vid sidan av de vanliga blommorna, testa olika spännande växter, minns Mary. För snart tjugo år sedan flyttade Mary och Veli till Marys barndomshem och även här fortsatte odlandet, men nu i mindre skala. Sommartid får de det mesta av sin mat från den egna trädgården, vilket är praktiskt eftersom de båda är vegetarianer. Dessutom säljer de plantor på Ekenäs torg. Det är skönt att odla i liten skala och nu kunna koncentrera sig på det som intresserar mest. Vi hade redan tidigare börjat bygga huset på berget som sommarstuga men bestämde oss för att flytta hit på heltid och sedan bygga till. Vi har aldrig ångrat flytten hit och i dag säger Veli att vi bor mitt i paradiset, säger Mary och ler stort. Läs hela artikeln i nummer eller köp ett digitalt lösnummer Text och foto: Carola Gustafsson

9 Pasteis de Nata 600g smördegsplattor 500 ml mjölk 1 bit citronskal 1 kanelstång 60g mjöl 500 g socker 250 ml vatten 7 äggulor Förberedelser: Kavla ut plattorna till en rektangel.

10 Rulla degplattorna till en rulle och skär 1,5 cm bitar. Lägg bitarna i en smord muffinsplåt. Tryck ut degen med fingrarna upp längs kanterna. Kanterna ska vara lite tjockare än bottnen. I en bunke, lös upp mjölet i lite mjölk. Ställ till sidan. Häll resten av mjölken i en kastrull tillsammans med kanelstången och citronskalet och koka upp. När det börjar koka tillsätter du mjölken och vetemjölet som du just blandade ihop och rör om väl. Rör om ordentligt tills det börjar koka igen och ta det sedan bort från värmen. I en annan kastrull, häll i socker och vatten och blanda om väl. När det börjar koka, låt det koka i 3 minuter. Ta bort kastrullen från värmen. Häll sockervatten i en smal stråle ned i mjölkblandningen under ständig omrörning. Sila blandningen och låt det svalna helt. Vispa i äggulorna tills du har en jämn och fluffig smet.

11 Häll smeten över degen i formarna. Grädda i 250 graders ugn i 17 minuter. Kan serveras varma eller kalla och med lite florsocker Från Edith Piafs chansoner till Tove Janssons visor Emma Klingenberg har alltid haft ett stort behov av och en längtan efter att skapa. Berättandet på scenen, både i form av konserter och av teater produktioner, känns meningsfullt för henne. Sång- och teaterkarriären fick sin början hemma i Jakobstad då hon gick i gymnasiet.

12 Jag träffar en glad och avslappnad Emma Klingenberg då hon, tillsammans med Niklas Häggblom och Robert Kock, gästspelar med konsertföreställningen Chelsea Hotel i Jakobstad där hennes karriär startade. Jag fick en fin början här, både när det gäller sång, musik och teater. Då jag gick i gymnasiet medverkade jag bland annat i Teater Jacobs uppsättning av Spanska flugan, tillsammans med Jakob Höglund. Redan då konstaterade vi båda att det här vill vi också syssla med i framtiden. Och så blev det. Emma blev en uppskattad sångerska och skådespelare medan Jakob blev en populär regissör. Efter debuten i Spanska flugan medverkade Emma också i Teater Jacobs uppsättning av Smugglarkungen år Jag har alltid haft en längtan efter att skapa, ett behov av att greppa verkligheten och titta på den från olika håll. Jag vill gestalta både mitt eget liv och andras samt olika skeenden i samhället. Emma berättar att hon redan som barn brukade sitta och prata för sig själv framför en spegel. Då förstod jag inte riktigt vad jag gjorde. Alla känslolägen var inte bekanta för mig. I dag förstår jag bättre och jag pratar fortfarande med mig själv, säger hon och ler. Men redan innan teaterkarriären tog fart blev det en hel del sångframträdanden. På Musikcafé After Eights innergård uppträdde Emma i evenemanget Café 3000 och i sångensemblen Jacobs Stemmer deltog hon aktivt i slutet på 1990-talet. I den ensemblen hade hon sällskap av flera i dag välkända sång- och musikprofiler från Jakobstadstrakten, till exempel Sören Lillkung, Jonte Wingren, Jakob Höglund, Charlotta Kerbs och

13 Jennie Storbacka. Brinner för att berätta Emma Klingenberg utexaminerades som första finländare från musikallinjen på Teaterhögskolan i Göteborg Sedan dess har vi sett och hört henne i pjäser, konserter, filmer, tvserier och musikaler både i Sverige och i Finland. I höstas hade Teater Viirus uppsättning av Chelsea Hotel premiär. Med konsertföreställningen har Emma, tillsammans med de båda kollegerna Niklas Häggblom och Robert Kock, gästspelat på många orter i Svenskfinland. Konserten är en fängslande resa tillbaka till och 70-talens New York och det mytomspunna konstnärstillhållet Chelsea Hotel på Manhattan. Många kända och legendariska artisters sånger framförs, i nyöversättningar på svenska, i föreställningen. I november medverkade Emma på Svenska dagen-galan och i december som solist på luciakröningen i Helsingfors domkyrka. Båda direktsändes på Yle Teema/Fem. Utöver dessa sångframträdanden uppträdde hon på Åbo Svenska Teaters julkonsert och som solist på Muntra Musikanters julkonserter i Tempelplatsens kyrka i Helsingfors i december. Hon har stor konserterfarenhet och har även tidigare gjort solistframträdanden med bland andra Tenerife Symphony Orchestra, Åbo filharmoniker, Göteborgsmusiken, Vantaan viihdeorkesteri och Borås symfonietta.

14 Jag har alltid brunnit för att berätta historier. Att berätta dem genom sång och musik brinner jag extra för, säger Emma. Vi träffas i Campus Allegro där Jakobstads fina konsertsal Schaumansalen finns. Där har Emma också uppträtt ett par gånger. Första gången var i En gränslös julkonsert 2015 tillsammans med Alexander Lycke, Anna-Maria Hallgren och Sören Lillkung. I fjol våras gav hon konserten Emma hemma i Schaumansalen. I den konserten ingick ett brett urval av sånger som hon på något sätt förälskat sig i. Med tanke på recensionerna efter konserten, som Emma senare också gav på Åbo Svenska Teater, tilltalade repertoaren även publiken. Jag uppträder gärna på nytt i Jakobstad. Rötter är viktiga för mig, liksom mitt avstamp i Jakobstad. På Musikhuset här i stan fick jag sånglektioner och en musikalisk utbildning som var helt avgörande för att jag vågade ta steget att söka till musikallinjen på Teaterhögskolan i Göteborg, säger hon. Sedan jag studerade här har möjligheterna att utbilda sig inom sång och musik och andra konstformer vuxit enormt. Jakobstad är en fin stad. Läs mera i Kuriren Text och foto: Margaretha Sundkvist

15 Snabblagad och god påskmat är aldrig fel Vi har redan hunnit så långt in på det här året att en av våra största högtider, påsken, väntar på att få göra entré. Många av er har säkert hunnit börja fundera på vad ni ska bjuda på under denna högtid. Ingredienser som ägg, lax och memma räknar nog de flesta som något självklart att servera i någon form, men lite variation på tillagningssättet brukar ändå uppskattas och därför har vi bett Jessica Nybacka planera en påskmeny speciellt för Kurirens läsare.

16 Jessicas meny innehåller vårprimörer som bland annat sparris, rädisor och sockerärter. Hennes recept på sparrisflarn gör du snabbt och enkelt av färdig smördeg och kan servera som förrätt eller varför inte som en lätt kvällsrätt. Och efterrätten trifle, som består av maräng, lemon curd och mascarponekräm är lätt- och snabblagad även den. Tack vare efterrättens vackra påskgula och vita färg kan den även upplevas som ett vackert blickfång på matbordet under själva måltiden. Även i det här numret bjuder vi, Kurirens 60-årsjubileumsår till ära, på tidigare insända och publicerade recept, vilka mottagits med stor förtjusning av många läsare. Bland recepten hittar du denna gång ett recept på en lättlagad memma som Elsa Nissfolk på orten Vad i Sverige sände in till Kuriren Receptet hade hon då hunnit använda sig av i hela 35 år. Ingredienserna blandar man i princip bara ihop och så låter man memman gräddas i ugnen två till tre timmar. Det är en memma som du därmed lätt gör själv till påsk, och enklare än så kan det knappast bli! Du hittar förhoppningsvis även mycket annan intressant läsning i det här numret, som till exempel artikeln om Kurirens mångåriga reporter i Borgå Johnny Holmberg, Marta Sjölind i Jakobstad som i tiderna gick i skriftskola med Kurirens grundare och ägare Frejvid Weegar, pastorn Håkan Nitovuori som upplevt ett händelserikt liv som bland annat missionär utomlands och skådespelaren Emma Klingenberg, känd från många teaterscener runtom i Svenskfinland. Dessutom har du möjlighet att antingen själv eller i sällskap med andra testa hur mycket du kan i frågor som rör våren och påsken. På grund av postens omstrukturering av tidningsdistributionen kommer Kuriren att från och med nästa nummer utges på

17 fredagar, precis som den gjorde för 60 år sedan. Och därmed är även cirkeln sluten, kan man nästan säga. Glad påsk önskar Kurirens redaktion! Rosita Holtlund redaktör