Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om:

Transkript

1 ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: TV15 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 9 DECEMBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett samarbete mellan SvT och UR. Båda programmen sänds på fredagar. De tar upp veckans viktigaste händelser och vänder sig särskilt till barn och unga som tittar i klassrummet. Lilla Aktuellt - teckenspråk vänder sig till döva barn och ungdomar med veckans viktigaste nyheter. Lilla Aktuellt teckenspråk sänds fredagar kl i SVT Barnkanalen. Lilla Aktuellt skola sänds på webben kl och i Barnkanalen kl Arbetsbladet består av diskussionsfrågor som knyter an till programmet. Klipp och annat material om programmen finns på webben: och Du hittar även Lilla Aktuellt teckenspråk på Facebook. Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om: Luciafirande Pisa-undersökningen Laserdome Diskussionsfrågor: LUCIAFIRANDE Lucia levde i Italien i början på 300-talet och dog när hon bara var i 20 årsåldern. Efter sin död blev hon helgonförklarad. För ungefär 1000 år sedan för började kristendomen breda ut sig i Sverige och vi fick flera olika helgon att tro på och be till, bland annat Lucia. Det är svårt att exakt veta hur dagens luciafirande som vi har i Sverige har vuxit fram, det är en mix av olika kristna och ännu äldre traditioner. Vi har Lussefirat i flera hundra år. Det sägs att firandet ursprungligen kommer ifrån att man då firade årets mörkaste natt, då man skulle tända många ljus för att hålla Djävulen och andra hemskheter borta. 1(6)

2 UPPGIFT 1 Flera av de svenska traditionerna har sitt ursprung i gammal folktro. Dela upp er i grupper med varsin högtid och ta genom egna erfarenheter och en sökmotor på internet reda på så mycket som möjligt om högtiden. Gör en bruksanvisning med instruktion om hur man firar, gärna med lite bilder och information om högtiden. Påsk Valborgsmässoafton Midsommar Allahelgona helgen Tips på hur ni börjar: - Brukar ni fira högtiden? - Vad gör ni då? Äter ni något speciellt? - Har ni hört talas om andra saker som folk brukar göra på högtiden? - Varför gör man de olika speciella sakerna? - Varför firar man högtiden? UPPGIFT 2 På olika platser i Sverige har man firat Lucia på olika sätt och med olika typer av Lucior. Den första dokumentationen av ett Luciafirande, det vill säga att någon skrivit ner något från ett Luciafirande, kommer från Då var det en dräng som var Lucia med massa pigor i släptåg. Så den första svenska kända Lucian var alltså en man. På så sätt växte det svenska traditionen Luciafirandet fram. Men det var först på 1900-talet, för si så där en 100 år sedan, som det verkligen började sprida sig ut i stugorna i Sverige. Vad tror ni kommer hända med luciatåget i framtiden? Fantisera ihop ett luciatåg som det skulle kunna se ut om 100 år, rita med färgpennor eller kritor och skriv en förklaring över vilka deltagarna i tåget är och hur firandet går till i framtiden. Visa och berätta för varandra om era skapelser. Fota gärna av och maila till oss 2(6)

3 UPPGIFT 3 Pepparkaksgubben är en ganska ny men populär deltagare i luciatåget. Pepparkaka är ju också en populär kaka att äta runt jul, men är det verkligen peppar i degen? Dela upp er två och två och ta genom en sökmotor på internet reda på ett recept på pepparkaka. Anpassa receptet så att det skulle räcka till 10 pepparkakor var till varje person i klassen, alltså räkna ut hur många deciliter och gram som behövs av alla ingredienserna i receptet. Om möjligt, ta reda på vad ingredienserna skulle kosta i den mängden. Bonusuppgift: Baka pepparkakorna! PISA-UNDERSÖKNING PISA är en samling prov i naturvetenskap, matte och läsförståelse som görs av 15-åringar i massa länder runt om i världen. År 2012 var senaste PISAundersökningen och när de nya resultaten presenterades i veckan blev många väldigt glada för att de svenska elevernas resultat har faktiskt blivit bättre sen dess! Nu ligger Sverige återigen ungefär i mitten bland de länder vi brukar jämföras med. PISA genomförs var tredje år. Resultaten vi får se nu baseras på en undersökning från 2015 där totalt åriga elever deltog. De representerar över 26 miljoner femtonåringar i de 72 ländernas skolor. I Sverige deltog nästan elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs 9. UPPGIFT 1 Nationella prov är på ett sätt också en undersökning över skolors olika resultat. Förutom de nationella proven, har man ju ofta en massa prov i skolan. Men är prov verkligen det bästa sättet att lära sig något? Dela upp er i grupper och fundera på hur ni tror att ni bäst skulle lära er matte, samhällskunskap och svenska. Kom överens om ett system för de ämnena och presentera för varandra. När alla presenterat, försök komma överens om ett system per ämne som alla i klassen tyckte var bäst. UPPGIFT 2 Skolan förändras med jämna mellanrum, beroende på vilka som sitter i regeringen. Oftast, men inte alltid, är förändringarna till det bättre. En sak som förändras ofta är betygsystemen. 3(6)

4 Dela upp er i fyra grupper och ta reda på följande saker om de senaste betygsystemen: Det absoluta betygssystemet Det relativa betygssystemet Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet Den nuvarande sexgradiga betygsskalan Svara på frågorna: - Vad finns för betygssteg? - Vad betyder varje betyg? - Från vilken årskurs sattes betyg? - När var betygen i bruk? - Hur räknande man ut ett medel inför tex gymnasiet? Presentera för varandra och diskutera fördelar och nackdelar med alla fyra betygsystem. Vilken tycker ni verkar bäst? Tips: På skolverkets hemsida kan du läsa mer om varje betygssystem! UPPGIFT 3 Finland ligger ofta högt i undersökningar som PISA och deras skolsystem blir ofta uppmärksammat och prisat runt om i världen. Försök ta reda på så mycket som möjligt om hur skolan för döva och hörselskadade ser ut i Finland. Förutom finskan är finlandssvenska också ett officiellt språk i Finland. Hur fungerar det tex med svenskt och finskt teckenspråk på skolorna? Kom tillsammans i klassen på några frågor ni skulle vilja ställa och skicka ett mail med frågorna till Finlands dövas förbund. Mer information och kontaktuppgifter hittar du här: Ni kan också höra av er till en skola för döva och hörselskadade i Finland. Kanske kan ni få nya brevvänner? LASERDOME UPPGIFT 1 En förutsättning för laserdome är ju laser. Men vad är egentligen laser? Dela upp er två och två och försök ta reda på vad laser är och skriv en kort förklaring. Hitta några olika områden där laser används. Diskutera vad ni hittat 4(6)

5 och försök tillsammans med er lärare att på det enklaste sättet förklara vad laser är. UPPGIFT 2 Laserljus är monokrona, vilket betyder att de är enfärgade. Solens ljus innehåller alla färger som människoögat kan se men tillsammans så blir ljuset vitt. Du kan själv prova genom att göra en färgsnurra. Dela upp er två och två. Rita en cirkel med diametern 10 cm. Dela in cirkeln i 7 lika stora sektorer. Färglägg sektorerna med de färger som regnbågen har: rött, orange, gult, grönt, blått, indigo, och violett. Klipp ut cirkeln och stick en penna eller en pinne genom ett hål i mitten av cirkeln. Om du använder vanligt papper kan du limma cirkeln på en bit kartong så att den blir stadigare. Försök få snurr på snurran. Det är lättare att snurra en kortare penna då cirkeln är placerad nära pennans spets. Det kan ta en stund innan du hittar rätt teknik för snurrandet. Vad händer med färgerna? Diskutera vad ni ser. UPPGIFT 3 En del fritidsaktiviteter kan man göra själv och andra kräver att man är i lag. Men hur väljer man egentligen lag? Ofta kanske man väljer sina bästa kompisar men det kan också vara en fördel att man är bra på olika saker till exempel. Att inte bli vald när man ska välja lag kan kännas tråkigt och göra en ledsen. Fundera på hur man kan välja lag på ett bra sätt och vad som är fördelarna och nackdelarna med det. Diskutera i klassen era olika förslag. Kanske kan ni prova något på rasten eller på idrotten nästa gång! Vill du kontakta oss mejla på: teckensprak@ur.se Tipsa oss! Har ni tips på nyheter eller andra spännande saker på gång som ni tycker vi borde berätta om i Lilla Aktuellt teckenspråk? Kontakta redaktionen! Mejla till: teckensprak@ur.se 5(6)

6 6(6)