Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Transkript

1 Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

2 Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens undersökande av ljus och ljusets egenskaper så att vardagliga begrepp om ljuset kan vidareutvecklas och vidgas. Våra observationsfrågor: -- Hur skapar barnen relation till ljuset och hur undersöker de ljusets egenskaper och fenomen? -- Vilka ord och begrepp använder barnen när de undersöker ljus? Hur vidareutvecklas och vidgas deras ordförråd under arbetets gång? -- Vilken betydelse har material och olika uttrycksformer för detta utforskande?

3 Färg och ljus Under året har barnen undersökt ljus på olika sätt och i olika sammanhang. Arbetet har lett till en ny förståelse av ljusets betydelse i våra liv - i det vi gör, ser och upplever. Det som intresserade barnen, utvecklade deras tankar och fördjupade utforskandet var bl.a. kopplingen mellan ljus och färger. Genast upptäckte vi, pedagoger, hur vårt språk, vårt sätt att prata och ställa frågor till barnen påverkade deras tankar och lärande. Vi kom också till insikt om att den egna kunskapen om ljus, seende och färger är i stark relation till barnens undersökande. Vi pedagoger behöver kunna se, förstå och vara lyhörda för vad det är som barnen utforskar. Här kommer ett litet urval av barnens pågående arbete med ljus och färg.

4 Barnen uppmärksammar och jämför solljuset med ljuset från lysrör i taket. Dominic ritar lysrörens konturer på ett vitt papper med en svart tuschpenna och målar sedan ljuset vitt. Pedagogen: Vilken färg har solen och lampan? Tablo och Faiza: Det är gult för solen är gul. Barnen målar traditionella gula solar på blå himmel med enskilda strålar. De skapar också traditionella solar av lera. Vi har nu förstått att när vi ställer traditionella frågor till barnen får vi också traditionella svar och att vårt ordval påverkar barnens tänkande och utforskande. Men är ljuset gult? Den vetenskapliga förklaringen är att ingenting har någon färg. När ljuset från en ljuskälla reflekteras mot olika föremål i vår omgivning återkastas vissa våglängder av strålningen, och vi kan uppfatta föremålens färger och former med ögonen. Hur skulle vi kunna omformulera frågan så att lämna utrymme för barnens utforskande, fantasi och kreativa tänk?

5 För att utforska ljuset tillsammans med barnen, fotar vi ljus från olika ljuskällor som t.ex. solen, lampor, speglar. Barnen lägger genast märke till hur olika ljusstrålar har olika färgskiftningar och nyanser runt ljuskällorna. De ser oändligt många ljusstrålar på fotot. Solarna på barnens målningar målas inte länge med en självklar gul färg. Enligt barnen kan ljus från vinter- och sommarsol, kvälls- och morgonsol ha olika färgnyanser och former. Ibland kan det finnas alla färger med, tycker de. När barnen målar ljus från olika ljuskällor gör de oftast en vit eller ljusare fläck i mitten och olika färgnyanser runt omkring. Barnen beskriver nu ljuset med ord som svag och stark, mindre och större, varm och kall.

6 Barnens intresse växer på avdelningen. Det är mycket färgprat om ljus och färg. Pedagogerna diskuterar material som skulle kunna stödja detta intresse på ett kreativt sätt. Vi tar fram en lampa där man kan växla färg på ljusstrålen. Barnen säger att färgat ljus förändrar färg på föremålen. Dominic undersöker hur färgen på pastellkritan förändras, Liam testar om färgerna förändras på samma sätt på pastell-målningen? Barnen är förvånade över att röda kritan ser blå ut framför blåa ljusstrålen men är fortfarande röd i dagsljuset. Barnen börjar prata om riktiga färger, de som syns i dagsljuset och låtsas-färger, de som förändras beroende på ljusets styrka eller färg.

7 Barnen testar vilket ljus som är starkast och vilket ljus som förvandlar färgerna mest på föremålen. De kommer fram till att det är blått och rött ljus. Gult och vitt ljus lämnar kvar gamla färger. Svarta föremål blir svarta hur man än försöker lysa på dem. David vill veta om det finns svart ljus?

8 Barnen har upptäckt att ljuset inte reflekteras på samma sätt på de mörka färgerna som på de ljusa. Vincent tar av strumporna för att se färgskillnaden mellan strumpor och huden. Svarta strumpor ändrar inte färg medan fötterna blir färgade.

9 Barnen hämtar nu själva olika undersökningsmaterial till mörkrummet, och de organiserar egna samlingar. De väljer material utifrån sina tidigare erfarenheter av ljus vid OH-apparaten, på ljusbordet, i måleriarbetet osv. Barnen lyser med ficklampan på sina kläder och kroppsdelar och jämför färgförändringar precis som de gjorde vid OH-apparaten. Faisa tänder taklampan för att få bekräftelse på att riktiga färger finns kvar. David går till fönstret för att hitta blåa färgen på färgkontrollen. Han upptäcker att det behövs ljus för att se färger. Vi ser reflekterandet och lärandet hos barnen. De fördjupar sin förståelse genom att sätta in sitt kunnande och tidigare erfarenheter i nya sammanhang som också leder till ett bredare tänk kring olika ljusfenomen. Barnens stora upptäckt är att saker är i relation till varandra och därmed föränderliga. Vad som är "färg" är ju bara definierat av hur våra ögon uppfattar det.

10 Vincent kom för några månader sedan fram till att hans mörka strumpor inte ändrade färg vid OH-apparaten. Nu vill han ta reda på om detta gäller även med magiska lampan. Han hämtar vitt papper som underlag för att se bättre på eventuella färgförändringar. Vincent kommer fram till samma slutsats ljusa färger förändras mer medan mörka färger vill inte ändra sig. Ljus påverkar vårt seende. Vi ser färger och saker om det finns ljus, säger barnen.

11 Kevin undersöker skillnaden i hur färger blandas och förändras på spegeln, på pappret och i vattnet. Detta undersökande som pågått under längre tid har resulterat i upptäckten av att en färg kan ha många olika färgnyanser. Det finns svartgrå, blåaktig grå, silvergrå osv. beroende på vilka färger man har blandat med varandra och hur man själv uppfattar färgen. Oftast hör vi barnen fråga varandra: tycker du att den är gröngrå eller ljusgrön, vad tycker du den är för färg? Svart färg kan man få när man blandar ihop alla färger på paletten, visar Kevin

12 Några barn har gjort samma upptäckt om färgnyanser med hjälp av annat material. De tittar genom transparenta färgklossar på ljusbordet. Barnen vill veta vad färgerna heter och hittar på egna namn. Leia ser färgnyansen som hon inte kan sätta ord på, inte blå och inte grön utan blandningen av de två färgerna (turkos). Leia och Danijella diskuterar färger på spegelmålningen.

13 Barnen sitter och ritar vid ett bord. Danijella drar streck med svart krita över svart papper. Danijella: Titta, svart på svart. Jag kan inte se. Tablo: Vit på vit syns ju inte heller. Hon fortsätter att jämföra färgnyanser på olika kritor och säger: Jag ser skillnad. Den är mörkrosa och den här är röd. Tablo ser att ljusblå bakgrund blir lila när hon färglägger den med rosa krita. Hon gör flera färgprover. Nikolette, Danijella, Filippa, Dominic, Dario och Kevin blir inspirerade av Tablos upptäckt och sätter igång ett gemensamt experimenterande. De ritar lager på lager, gör olika färgprover och gör varandra uppmärksamma på nya färgnyanser. Vi hör hur barnens språk förändras när de försöker förklara sina upptäckter för varandra och andra pedagoger på avdelningen.

14

15 Danijella, Filippa och Sara sätter sina färgprover under färgad plast och undersöker skillnaderna. På samlingen fortsätter vi att undersöka tillsammans hur färgade fjädrar ser ut bakom olikfärgad plast. Barnen säger att gul fjäder bakom gul plast får en starkare gul färg medan gult bakom rött ser orange ut. Alla färger förändras bakom färgad plast utom svart. Genom experimenterandet med ljus, färger och material i olika stationer har barnen kommit fram till samma slutsats om den svarta färgen - den är starkast och den förändrar andra färger men själv vill den inte förändras. Som t.ex. lite svart i röd färg blir mörkröd eller brun medan lite röd i svart blir fortfarande svart, säger barnen.

16 Aleksandra har lagt märke till färgerna på diskhon och gör en målning av det. Tablo berättar att solen ser ut som en cirkel och att den är vit, men hon kan inte rita med vitt på vitt papper därför att det inte syns. Då gör hon solen rosa istället.

17 På samlingar vill barnen diskutera frågor som dyker upp under förmiddagen, som t.ex. skillnaderna mellan grå och silver, silvrig och glittrig. Barnen är intresserade av att sätta ord på svåra färger, färger som skiljer sig åt i små nyanser och som måste jämföras, sättas i relation till varandra för att få ett namn. Röd eller mörkrosa? Vit eller gulvit eller blåvit? Ljus- eller mörkblå eller blålila? Barnen diskuterar färger på varandras kläder och förklarar vilka färger som måste blandas för att få till just denna färgnyans. (den här lila färgen får du när du blandar röd med blå, denna mörklila nyanser får du om du tar lite svart i osv.) Barnen kommer med egna förslag hur olika färger ska heta. T.ex. Kevin tycker att den bruna nyansen kan heta vaniljbrun för den har samma färg som vaniljglass, andra barn tycker att den gula färgen ska heta banan-gul. Barnen är inte alltid överens om färgerna och blir mer och mer medvetna om att vi uppfattar färger olika. Barnen delar in färgerna i olika kategorier som t.ex. kalla och läskiga färger (svart), riktiga och låtsasfärger.

18 Vi ser hur barnens olika erfarenheter flätas ihop i diskussioner och blir grunden till fortsatt lärande. Barnen kan lyssna in andras sätt att tänka och de kan också förändra sina åsikter i samband med nya argument som kommer fram i samtal. De kan uppmärksamma små detaljer och skillnader inte bara i färger utan i allt de gör i vardagen. Vi kan tydligt se hur lärandet i ena området påverkar och berikar tänkandet och lärandet i andra områden. Undersökandet av ljus har blivit den röda tråden i barnens meningsskapande när det gäller språk, teknik, matematik, estetik, demokratiarbete, grupplärande osv. Nu ser vi att barnen vill fortsätta sitt undersökande av färger och ljus utomhus