Irstaskolan F-6. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Irstaskolan F-6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enhetschefs namn och titel Peter Långberg Rektor F-år 6, samt Fritidshem 1

2 Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling Innehållsförteckning... 2 Inledning.. 2 Mål och Syfte. 3 Definitioner och begrepp. 4 Grunduppgifter. 5 Rutiner för akuta situationer. 7 Att utreda... 7 Anmälan till polis och socialtjänst.. 7 Att åtgärda 8 Kränkande behandling mellan elever. 8 Kränkande behandling mellan personal och elev. 8 Kränkande behandling mellan medarbetare.. 9 Att dokumentera och anmäla till huvudmannen... 9 Uppföljning och utvärdering 9 Utvecklingsområden 2014/ Sammanställning av kartläggningen Lagar, förordning, samt allmänna råd.. 13 Bilagor.. 13 Planen gäller Irstaskolan F-6 samt fritidshem. Varje verksamhetsdel gör dock en egen kartläggning. Verksamhetsdelarna är fyra stycken, fritidshem, förskoleklass, årskurs 1-3 och årskurs

3 Mål och Syfte Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling Vi har i Sverige två viktiga lagar som syftar till att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslag (2008:567) Förbud mot kränkande behandling regleras i Skollag (2010:800) Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Därför är målet för oss som arbetar på Irstaskolan, att skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan har som uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och Irstaskolan ska vara en miljö, där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas. Det är tillsammans som alla vi som arbetar på Irstaskolan kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för varandra. Vi som arbetar på Irstaskolan tar avstånd från all form av oacceptabelt beteende. Alla som arbetar på Irstaskolan har ansvar för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland elever och medarbetare. Om trakasserier eller andra kränkningar ändå äger rum, har alla som arbetar på Irstaskolan skyldighet att utreda och åtgärda det inträffade. En vägledning för elever, alla vuxna i skolan, samt föräldrar om förhållanden eller situationer som rör miljön i skolan finns i skolans ordningsregler. Vi har också en plan för att främja likabehandling, förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen och är framtagen av skolledning och personal. Utifrån analys, av kartläggning tillsammans med eleverna av riskfaktorer som ska ske varje läsår, formuleras mål och aktiviteter att genomföras under läsåret. Enligt Lgr 11 beskrivs följande mål i det andra kapitlet Normer och värden : Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv (Ur: Lgr11, s. 12) Mycket viktigt och centralt i detta sammanhang är att eleverna och deras vårdnadshavare i hög grad, genom bland annat klassråd, elevråd och föräldraråd är delaktiga i skolans samlade värdegrundsarbete. 3

4 Ur Irstaskolan pedagogiska idé Arbetsro, trivsel och trygghet är viktiga förutsättningar för inlärning och kunskapsinhämtning. Därför accepterar vi inte våld, skadegörelse eller kränkande behandling. Vi anser, att samverkan mellan hem och skola är viktigt för att skapa en bra arbetsmiljö i skolan. (Irstaskolan enhetsplan för läsåret , bilaga 1) Definitioner och Begrepp Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. 4

5 GRUNDUPPGIFTER Skolans namn: Irstaskolan Enhet: F-6, samt fritidshem Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass grundskola 1-6 fritidshem Planen gäller från: Planen gäller till: Ansvarig för planen: Peter Långberg, rektor f-år 6 samt fritidshem Att Förebygga, Främja och Upptäcka Irstastaskolan är en arbetsplats där drygt 700 barn, ungdomar och vuxna dagligen möts för att tillsammans arbeta, utvecklas och sträva mot framtiden. Arbetet är ofta intensivt och krävande och en förutsättning för goda studieresultat är en bra arbetsmiljö samt ett gott arbetsklimat. Det främjande och förebyggande arbetet är en del av Irstaskolans vardagliga arbete och vid varje läsårsstart ska varje arbetsenhet genomföra en kartläggning och göra en analys inför arbetet på detta viktiga område. Kartläggning Vid starten av varje läsår gör, som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, varje verksamhetsdel en kartläggning av Irstaskolans verksamhet för att se över på vilket sätt de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska relationer. Det är viktigt att föra en dialog med elever, klassråd, elevråd, föräldraråd och personal, när det gäller att identifiera riskfaktorer i skolan. Exempel på kartläggningsmetoder är: organiserade samtal på individ- och gruppnivå enkäter incidentrapportering observationer trygghetsvandringar fotografering/dokumentation av otrygga miljöer Utifrån kartläggningen, som genomförs i varje verksamhetsdel, formuleras sedan konkreta och uppföljningsbara mål att arbeta mot under läsåret. Vi beskriver vilka aktiviteter som ska ske utifrån kartläggningen och vem som ansvarar för genomförandet. Det kan t ex vara att genomföra ytterligare enkäter utifrån de resultat som visats, aktiviteter med Here4you, tjej- och killsnack i klasserna, massage, samarbetsövning, kompisdagar och gemensam lekdag där elever i år 6 har huvudansvaret. Stabila vuxenkontakter På Irstaskolan har vi två klassföreståndare/handledare per förskoleklass och en klassföreståndare per klass i åk 1-6. Vi har också specialpedagoger, elevassistenter, skolsköterska, fritidspersonal, tillgång till elevvårdssamordnare vid behov, samt tillgång till skolpsykolog och kurator. Dessa har tillsammans ett gemensamt ansvar för elevernas situation i skolan. Även övrig personal såsom vaktmästare, måltids- och expeditionspersonal har ansvar för arbetet med eleverna. Många vuxna som är organiserade runt eleverna underlättar för alla elever att få en stabil vuxenkontakt i skolan och därmed känna större trygghet. 5

6 Klassråd Elevråd Kamratstödjare - Elevskyddsombud I alla klasser har vi klassråd, där eleverna på olika sätt kan arbeta för större gemenskap. Vi har ett elevråd för åk 4-6 och under hösten planeras det startas ett elevråd även för åk 1-3. Elevrådsrepresentanterna får utbildning om diskriminering, kränkande behandling och mobbning för att lättare kunna upptäcka om det förekommer bland kamraterna och i sådant fall veta hur de ska agera. Vi poängterar vikten av att elever som känner till eller misstänker att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer, omedelbart kontaktar någon vuxen, så att skolan kan hjälpa till att lösa problemet. Elevrådet för åk 4-6 anordnar varje termin en kompisdag med kamratfrämjande aktiviteter. Elevernas roll är främst att se och höra. Om diskriminering eller kränkande behandling förekommer, skall personalen kontaktas för omedelbara åtgärder. Arbetslagskonferenser Elevärenden är en stående punkt på arbetslagskonferenser. Om någon form av diskriminering eller kränkande behandling förekommit, ska arbetslaget informeras. Alla som arbetar i skolan är skyldiga att motverka mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling samt vid misstanke och i förekommande fall omedelbart ingripa. Elevhälsoteam Vi har Elevhälsoteam för åk F-3 och åk 4-6, som träffas regelbundet. I EHT ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog. En av uppgifterna för EHT är att arbeta förebyggande mot diskriminering, mobbning och trakasserier, samt att ingripa i de fall som kommer till Elevhälsoteamets kännedom. Rasttillsyn Under elevernas raster och vid väntan på skolbussen finns vuxna med för att se till att god ordning råder och för att skapa trygghet för eleverna. Ordningsregler Trivselregler - Överenskommelser Rektor har ansvar för att det finns ordningsregler på skolan. Dessa är framtagna tillsammans med medarbetarna och representanter för elever, samt föräldrar och syftar till att skapa en trygg och lärande skolmiljö. Lärare och elever utformar, utifrån de gemensamma ordningsreglerna, trivselregler och trivselprogram för varje verksamhetsdel. Vid varje läsårsstart görs en frivillig överenskommelse gällande trygghet och trivsel, det så kallade Gröna Häftet, trivselhäftet, mellan skola-elev-vårdnadshavare, muntligt för elever i F- åk 3 och skriftligt för elever i åk 4-6. Hela skolan arbetar kontinuerligt med att förbättra elevernas språkbruk. Vi har en nolltolerans mot skällsord som kan upplevas kränkande, samt svordomar. Föräldrainformation Vi informerar vid föräldramöten i alla klasser om Irstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och om hur vi arbetar för att eleverna ska känna trygghet, må bra och trivas på skolan. Vi poängterar vikten av att föräldrar, som känner till eller misstänker att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer, omedelbart kontaktar skolan, så att skolan kan hjälpa till att lösa problemet. Föräldrarna ges möjlighet att engagera sig som föräldrarepresentant för sin klass och inbjuds då till regelbundna träffar med skolledningen, där bland annat samtal om Trygg skola förs. 6

7 Övriga preventionsinsatser för en Trygg Skola EQ-verkstad - F-3 Klassrumsmassage - F-6 Barnpiloter - F-6 CHARLIE F-3 ART - F-6 COPE - F-6 Värderingsövningar Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över platser där eleverna vistas. Personalen är lyhörda och uppmärksammar vad eleverna säger och gör. Detta tillsammans med den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Personer som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare/handledare ansvarar för föräldrakontakten för de elever som är knutna till respektive klass. Därutöver kan elev eller förälder naturligtvis vända sig till någon i Elevhälsoteamet eller annan vuxen på skolan. Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande behandling. Enligt skollagen är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till rektorn, som snarast anmäler detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller kränkande behandling, (bilaga 4). Att Utreda När en medarbetare fått kännedom om att någon elev har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling ska alltid en utredning göras. Utredningens omfattning och metod anpassas till varje enskilt fall. Ibland, om händelsen bedöms som bagatellartad och situationen därefter är uppklarad, kan det vara tillräckligt att genom en enklare utredning få händelsen klarlagd. I andra fall kan utredningen bli omfattande och involvera fler elever, personal och vårdnadshavare. Tillvägagångssättet finns tydliggjort i skriften, Elevomsorg vid Irstaskolan Så hanterar vi mobbning, diskriminering & annan kränkande behandling (bilaga 2). Det är viktigt att all personal använder ett enat arbetssätt och i häftet beskrivs informationshämtning, föräldrakontakter, trepartssamtal och uppföljningssamtal. Samtalen följer en bestämd mall och dokumenteras. Anmälan till polis och socialtjänst I vissa fall kan anmälan till polis och socialtjänst bli aktuellt. Vi följer då de rutiner som gäller för Västerås skolor. 7

8 Att Åtgärda Kränkande behandling mellan elever Irstaskolan accepterar ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och var och en som upptäcker eller får kännedom om att någon form av mobbning/kränkning förekommit är skyldig att vidta åtgärder. Tillvägagångssättet för arbetet finns beskrivet i bilagan Elevomsorg vid Irstaskolan Skriften är lättläst och lätthanterlig, den används i det dagliga arbetet av all personal och den beskriver på ett överskådligt sätt hur man som medarbetare på Irstaskolan ska agera om/när man får kännedom om fall av mobbning/kränkning. Namn och telefonnummer till kontaktpersoner som elever och föräldrar kan vända sig till finns angivet i skriften. Det är viktigt att all personal använder sig av ett enat arbetssätt för att alla elever ska få samma möjlighet till hjälp och för att också personalen ska känna trygghet i arbetet. Klasslärare/Annan vuxen på skolan Den medarbetare som fått vetskap om misstänkt mobbning eller annan kränkande behandling ska snarast ta initiativ till arbete enligt rutiner beskrivna i häftet, Elevomsorg vid Irstaskolan Så hanterar vi mobbning, diskriminering & annan kränkande behandling (bilaga 2), samt i dokumentet, Rutinbeskrivning av elevvårdsärenden (bilaga 3). Hjälp och stöd kan också fås i arbetsenheten och/eller av elevhälsoteamet. Arbetsenheterna Elevärenden lyfts vid behov på arbetsenhetskonferenserna. Klassläraren informerar arbetsenheten om fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och vilka åtgärder som vidtagits. I skolans arbetsenheter ingår klasslärare samt övriga undervisande lärare. I fritidshemmens arbetsenheter ingår personalen på fritidshemmen. Elevhälsoteam/Områdesteam Elevhälsoteamet har ett övergripande ansvar och ska ge råd till klasslärare och arbetslag. EHT följer upp de fall som aktualiserats och informerar eventuellt annan personal som berörs. EHT har också ansvar för att samordna de åtgärder skolan vidtar. EHT träffas regelbundet varje vecka. Där ingår rektor, specialpedagoger och skolsköterska. På enheten finns också tillgång till ett områdesteam för år F-6. Det träffas ca en gång i månaden och består av specialpedagog, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog samt rektor. Samrådsmöte (fd elevvårdskonferens) I de fall då klasslärare, arbetsenheter, elevvårdsteam samt skolans övriga resurser inte räcker till för att komma tillrätta med en svår situation, kallar rektor till samrådsmöte för att få underlag för vidare åtgärder och beslut. Ibland söker skolan stöd och råd hos andra resurser i samhället. Rektor eller den rektor utser, ansvarar för att anmälan till andra myndigheter görs. Kränkande behandling mellan personal och elev Irstaskolan accepterar ingen form av kränkande behandling. Om en elev upplever sig kränkt av en vuxen på skolan anmäls detta snarast till rektor. All personal som får kännedom om 8

9 eller misstänker att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av personal har enligt skollagen skyldighet att anmäla detta till rektorn, som snarast anmäler detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande behandling. Kränkande behandling mellan medarbetare Irstaskolan accepterar ingen form av kränkande behandling och var och en som upptäcker eller får kännedom om att personal i någon form kränker en annan medarbetare har skyldighet att informera rektor, eller högre chef som ansvarar för att åtgärder vidtas. Att Dokumentera och anmäla till huvudmannen Anmälan till huvudmannen Anmälan ska av rektor ske till huvudmannen, när en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling på speciell blankett. All dokumentation i ärende ska skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning. Uppföljning och Utvärdering Handlingsplanen utvärderas och revideras regelbundet i samband med skyddsrond och kvalitetsarbete. Översynen sker tillsammans med elever, personal och föräldrar, till exempel vid elevråd, föräldraråd och personalkonferens. Kartläggning sker i början av varje läsår. Handlingsplanen aktualiseras för all personal i samband med läsårsstarten. Elever och föräldrar informeras i början av varje läsår. De enskilda fallen följs upp och utvärderas enligt handlingsplanen. Förbättringsområdena följs upp i samband med skolans kvalitetsarbete. Rektor ansvarar för att handlingsplanen aktualiseras och att ny plan upprättas varje år, samt för att ärenden kontinuerligt följs upp. Utvecklingsområden 2014/15 Medarbetare Förbättrad dokumentation av IUP och åtgärdsprogram. Förbättrad kartläggning varje läsår för att få underlag för arbetet, studiedagstid ska avsättas för att lärarna tillsammans ska ges möjlighet att samtala och utforma gemensamma rutiner för arbetet. Förbättra förankring och implementering av arbetet hos medarbetarna varje termin. Elever Tillfälle att i klassråd och elevråd få fördjupa sin förståelse för Trygg Skola, samt få möjlighet att komma med konkreta förslag och ta ställning till vad man som enskild elev kan göra för att motverka mobbning och kränkningar. I klassråds-tv och vid lektionsbesök tar rektorerna upp frågan med eleverna. Fortsatt elevrådsarbete med kamratstödjande aktiviteter, t ex kompisdag. Fortsatt arbete med Irstaskolans preventionsinsatser Kartläggning varje läsårsstart för att få underlag till arbetet. 9

10 Föräldrar Tillfälle att vid klassombudsmöten få fördjupa sin förståelse av arbetet med Trygg Skola samt komma med konkreta förslag på hur en enskild förälder kan bidra till att motverka mobbning och kränkningar. Kartläggning för att få underlag till arbetet. Sammanställning av kartläggningen Fritidshemmen Organiserade samtal på individ- och gruppnivå. Trygghet Var kan det hända saker som inte är så trevliga? Inomhus Toaletterna, man kan bli inlåst, det finns de som knackar, öppnar dörren om man glömt låsa eller öppnar med en sax. Toaletterna är äckliga och luktar illa, avföring på toalettsitsen och golvet. Utomhus Vid stora stenen i hörnet vid busshållplatsen. När man står och väntar på bussen. Vid platser där många barn befinner sig samtidigt, t.ex. vid klätterställningen och gungorna. Man kan känna obehag vid lite skymda och trånga passager mellan byggnaderna där de lite äldre barnen ibland befinner sig. Ett fåtal barn upplever att stora stenen/hörnet vid busshållplatsen kan vara en obehaglig plats att vistas på. Vissa barn väljer att hålla sig ifrån t.ex. fotbollsspel och lekar utomhus då de ibland känner rädsla för ett annat barn. Källardörren vid idrottshallen är läskig. Matsalen/Fritidsgympa Matsalen och idrottshallen är platser där det kan upplevas att ljudnivån är hög. Vi upplever att barnen på fritidshemmen i det stora hela känner sig trygga och trivs! Förskoleklasserna En del av kartläggningen består av enkäter och av regelbundna planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skolan. Syftet är att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Viktigt är att samtalen är väl förberedda och strukturerade. 10

11 Kartläggning i arbetslaget Hur? Förklara reglerna för barnen genom samtal, samt att följa upp reglerna. Rundvandring med barnen. Dramatisering av händelser som kan uppstå och ge alternativa strategier kring hur man kan göra istället. Hur är eleverna delaktiga? De är delaktiga i alla punkter ovan. När? Vi går igenom reglerna vid terminens början. Vem ansvarar? Pedagogerna i förskoleklasserna. Hur dokumenteras arbetet? Personalen skriver ner barnens förslag som kompletteras om det behövs. Hur följer ni upp det? Efter cirka fyra veckor genomförs uppföljningssamtal med barnen och då går vi på en rundvandring där barnen får berätta om det finns ställen som är otäcka. Hur utvärderar ni det? Förskoleklasspedagogerna träffas och delger varandra resultaten. Årskurs 1-3 Kartläggningen sker i början av höstterminen genom trygghetsvandringar på skolgården samt övriga utrymmen som eleverna vistas i. Då har eleverna möjlighet att peka ut platser som de känner sig otrygga på till sin klasslärare. Kartläggning sker också i samband med utvecklingssamtalen i form av en enkät, där eleverna får svara på hur de trivs och om de känner sig trygga i skolan. Syftet är att genom elevernas delaktighet kartlägga skolans inomoch uthusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Klassläraren ansvarar för att kartläggningen genomförs och att en sammanställning av kartläggningen sker, genom dokumentation av platser som upplevs som otrygga, samt att dokumentationen vidarebefordras till rektor. Uppföljning samt utvärdering av kartläggningen sker på arbetsenhetens konferenser och återkopplas till eleverna. Kartläggning ht 2013 Upplevda otrygga platser mm 1. Källardörren vid sporthallen, går ej att låsa. 2. Spikar på klätterställningen som sticker ut. 3. Gungställningen utanför träslöjden är ostadig. 4. Fundament kvar i marken som sticker upp efter borttagandet av lekstugan utan för fritidshemmet Midgård. 5. Taggbuskarna bakom fritidshemmets Frejas lekbod. 6. Ventil/tegelsten saknas på långväggen på sporthallen. 11

12 Kartläggning ht 2014 Upplevda otrygga platser mm 1. Fimpar ligger på skolgården. 2. Ungdomar står ibland och röker bakom idrottshallen. 3. Trångt vid skolbussarna och de stora barnen trängs ibland när de ska gå in i bussen. Årskurs 4-6 Kartläggning ht 2014 Eleverna i år 4-6 har svarat på en trivselenkät under vecka 38. Eleverna fick själva bestämma om de ville svara anonymt eller med namn. När varje klasslärare genomfört enkäten gjordes en sammanställning av elevsvaren. På en arbetsenhetsträff diskuterades sedan elevernas svar. Av kartläggningen framgick att det förekommit några negativa beteenden, dock i begränsad omfattning. Vi fick ungefär samma resultat som förra läsåret. På frågan Hur trivs du i skolan? svarar två elever att de trivs Dåligt. De eleverna som svarat så har inte skrivit sina namn. Alla andra elever har markerat Mycket bra eller Bra. Även på frågorna som gäller Hur trivs du med dina kompisar i din klass? och Hur känns det för dig när du har rast? får vi samma resultat. Två elever svarar Dåligt. Anmärkningsvärt är att alla våra elever anger att de har en eller flera kompisar att vara med under rast. Ingen svarar att de inte har någon att vara med! 25 elever noterar att de har sett att någon elev är ensam i skolan. Nästan alla elever nämner samma elevs namn. Åtta elever i åk 4 svarar att de har upplevt att någon eller några elever i skolan varit dum eller sagt dumma saker till dem. De anger elever i samma årskurs. Ingen i åk 5 eller 6 har svarat så. De flesta av våra elever känner att de har någon vuxen i skolan som de kan vända sig till om de har bekymmer eller känner sig ledsna. Eleverna anger nästa jämt klasslärarens namn men många skriver också andra vuxna som finns på skolan. På frågan Har du själv varit dum eller sagt dumma saker till någon annan elev i skolan/kränkt någon annan elev i skolan den här terminen? svarar ingen att det händer ofta. 22 elever noterar att det har hänt någon gång. Resten av Irstaskolans elever anger att de inte har varit dumma eller sagt dumma saker till någon elev/kränkt någon elev. En elev i åk 6 svarar att en lärare eller annan vuxen i skolan har varit dum eller sagt dumma saker den här terminen vid flera tillfällen. Nio elever svarar att det har hänt någon gång. Slutligen är det ingen av våra elever som i skolan har blivit trakasserade på nätet av någon kamrat den här terminen. Tio elever anger att det har hänt någon gång på fritiden. Utifrån kartläggningens elevsvar kommer vi att planera olika aktiviteter för det här läsåret, exempelvis kompisdag, klass- och elevrådsaktiviteter, skriftliga och muntliga utvärderingar, översyn av trivselhäftet. Klasslärarna arbetar också kontinuerligt med att stärka gemenskapen i sin egen klass. Exempelvis med tjej- och killsnack, värderings- och samarbetsövningar, platsbyten i klassrummet, aktiviteter över klassgränserna, massage, par-och grupparbeten, egna klassregler, Here4u samt individuella elev- och föräldrasamtal. 12

13 Lagar, förordning, samt allmänna råd: Skollag (2010:800) Diskrimineringslag (2008:567) Förordning (2006:1083), om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilagor: Bilaga 1, Irstaskolan enhetsplan för läsåret Bilaga 2, Elevomsorg vid Irstaskolan Så hanterar vi mobbning, diskriminering & annan kränkande behandling Bilaga 3, Rutinbeskrivning av elevvårdsärenden Bilaga 4, Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller kränkande behandling 13