Lulebygdens Forskarförening

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 67, september 2009 AGNES PALMGREN forskrföreningens egentlige grundre är nu bort! Vi vr inte så mång som höll på med släkt- och loklhistorisk forskning på 1970-tlet. Fort lärde mn känn de som vr ktiv i den brnschen och till en v dess bekntskper hörde Agnes Plmgren. Hon och hennes mn Simon bodde på den tiden i Måttsund och jg vill minns tt det vr där jg först gången besökte ders gästfri hem. Det skulle bli fler besök när fmiljen, som då också inkluderde hennes bror, flyttde till en stor lägenhet på Sndviksgtn i Luleå. Där hde för övrigt Agnes inrett ett särskilt rum för sin forskning och sitt forskrmteril. Jg vet inte exkt när hon påbörjde sin forskrbn, men jg tror tt det vr först i mogen ålder som hon fick tid tt ktiver sitt stor intresse, som hel tiden måste h funnits ltent. På nnt sätt kn mn inte förklr den djup fond v muntlig berättrtrdition som hon lltid br med sig. Den mer professionell delen v yrket som släktforskre, ty till ett yrke blev det, tror jg tt hon hde lärt v den nu sedn mång år bortgångne kntorn Julius Sundström. Mång är nämligen de personer som under hennes mest ktiv forskrår fått en ntvl smmnställd v Agnes för en billig penning och ännu fler är de som utn kostnd erhållit hennes hjälp i något knepigt forskrproblem, däriblnd undertecknd. På och 1990-tlet hde vi oft telefonkontkt och iblnd kunde även jg bidr med något, men oft hde Agnes själv lösningen på problemet. De sist åren blev väl kontktern inte så regelbundn, men jg försökte AGNES PALMGREN åtminstone en gång per år ring och dryft lite forskrfrågor. Lulebygdens forskrförening låg henne vrmt om hjärtt och hon vr nog den egentlige inititivtgren till denn illustr smmnslutning, som nu hr tjugo år på ncken. Jgt minns mycket väl den dg hon ringde och berättde tt hon hde ordnt med en ordförnde till föreningen, vilket till en börjn vr en svår nöt tt knäck. Själv ville hon inte ställ upp på den posten, utn det blev Rolf Pettersson som hon lyckdes övertl tt t på sig dett nsvr. Hon ställde dock upp i den interimsstyrelse, och senre även i styrelsen, som bilddes i hennes kyrkstug i Gmmelstd. Agnes kom sedn tt bli en v föreningens eldsjälr och stöttepelre, både i den först loklen l Ordförnden hr ordet Sid 3 l Birger Wikström Sid 4 l 200-årsminnet v Finsk kriget - Pitholm Sid 8 l Legostdgn och orlovssedel Sid 9 l Om nybyggesväsendet och lpprn Sid 12 l Pottisen Sid 14 l Sist sidn: Avskrifter på USBminnen v född, vigd och död i Nederluleå och Nederklix på Sttionsgtn och sedn också i den ndr loklen vid Kyrkn. Hon drog sig inte för tt kontkt såväl företg som politiker för tt ordn både med det en och det ndr. Jg minns ännu med sknd trivseln i den först lill loklen i källrplnet en hlvtrpp ned från gtn, som i mångt och mycket br Agnes stämpel. Även sedn hon hde vgått ur styrelsen brukde hon regelbundet Fortsättning på sidn 10

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september 2009 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till fem rder enspltig text (på tvåspltig sid) och under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2008 Ordförnde Per Wänkkö Tel E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde Gunnr Johnsson Tel Kssör Kjell Nilsson Tel , E-post: kjell.erik.nilsson@teli.com Sekreterre Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter Eivor Nordqvist Tel E-post: nordqvisteivor@hotmil.com Stig Åberg Tel E-post: stig.berg@teli.com Kent-Åke Lundebring Tel E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för novembernumret 8 november Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/ rtiklr, och även intressnt fristående bilder. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september Ordförnden hr ordet Hej En fntstiskt fin sommr lider mot sitt slut och därmed hr släktforskrsäsongen strtt igen. När du får tidningen i din hnd hr nybörjrkursern också kommit igång. Glädjnde nog verkr intresset för släktforskning håll i sig. Ett v studieförbunden hde plnert för en kursomgång men ntlet nmälningr blev så stort tt mn kände sig tvungen tt dubbler kursen. Som frmgår v sidn 2 hr föreningens hemsid fått en ny domändress, Föreningen hr också fått en ny e-postdress. De gml dressern kommer tills vidre tt funger prllellt men det kn ju ändå vr lämpligt tt gå över till de ny. Om du nyligen hr vrit inne på hemsidn hr du säkert notert tt sidn också fått en ny lyout. Vid senste styrelsesmmnträdet diskuterdes progrmverksmheten. Vi kom då frm till tt försök etbler fst kvällr för medlemsträffr. Vlet föll på först tisdgen i vrje månd med strt i oktober. Lokl blir vår föreningslokl. Under hösten kommer temt tt vr informtion om ndr gml källor för släktforskning än kyrkböckern. Nturligtvis kommer vi tt ordn med Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel ke.ost@teli.com fik vid träffrn. Jg upplever tt vi släktforskre mång gånger är lite v enstöringr. Vi sitter frmför vår skärmr och är oft inte särskilt intresserde v tt umgås. Jg hopps därför tt de här träffrn kommer tt inbjud till en trivsm smvro och möjligheter tt lär känn fler föreningsmedlemmr. Vi hr ju för närvrnde tre dtorer med uppkoppling mot Genline och SVAR. Iblnd är ll dtorern upptgn. Det hr därför frmförts synpunkter på tt de som forskr inom försmlingr i Norrbotten i stället bör nvänd sig v microfischkorten om det är kö till dtorern. Fktum är ju tt microfischkorten innehåller smm uppgifter som Genline och SVAR. För den som forskr inom övrig län är däremot dtorern end möjligheten tt kunn forsk. Vi knske ses först tisdgen i oktober. PER Höstens ktiviteter Tisdg 6 oktober: Info om skttelängder, Kjell Mäki Tisdg 3 november: Info om bygdeforskning, Gunnr Johnsson Tisdg 1 december: Info om Soldtforskning, Gunnr Johnsson Smtlig kvällr: Kl i Forskrloklen, Residensgtn 6 E, Luleå VÄLKOMNA! Lrs-Åke Högberg Rådstugtn 6 A Luleå Tel 0920/ Britt Lundquist Älvgtn Luleå Tel 0920/ Susnne Nilsson Alviksvägen Luleå Tel 0920/ Rolf Fredriksson Måttsundsvägen Luleå Eleonor Lenderud Fornbcken 71, 4 tr Södertälje Cmill Bergmn Skoglund Torsvägen Sollentun Tel 08/ Ktrin Engström Tunnbindregtn Norrköping Tel 011/ Bernt Eriksson Vllvägen Hninge Tel 08/ Elsy Eriksson Lingonstigen Luleå Tel 0920/660 70

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september 2009 BIRGER VIKSTRÖM BIRGER VIKSTRÖM hör till de förfttre som iblnd plcers i Norrbotten, iblnd i Västerbotten. Hn är född i Södr Bredåker utnför Boden, men uppvuxen utnför Jörn i Västerbotten. Då hn som pojke blev föräldrlös återvände hn tidvis till Boden. Sedn blev hn som de flest norrbottensförfttrn stockholmre, en Klrbohem som levde i misär och dog v lungsot och för mycket lkohol. Av LEIF LARSSON Birger Vikströms tid som förfttre blev kort fick hn sin först bok utgiven dog hn br 37 år gmml. Då hde hn hunnit skriv 8 böcker. Efter hns död utgvs ytterligre fyr. Hn vr något så ovnligt som en llvrlig humorist. Det hn skrev klldes humoresker och vr som nmnet säger humoristisk berättelser, oft med en gycklnde och stirisk underton men ldrig elk. Det vr krångelsmhällets ll bestämmelser och regler som hn riktde udden mot. Den end frmkomlig vägen för ung förfttre i Norrbotten tycks h vrit tt flytt till Klrkvrteren i Stockholm och där envist besök vrend bokförläggre och vrend tidningsredktör. Birger Vikström mende tt hn till slut tröttde ut dem och fick sin först bok utgiven. Det vr Gyllene tider, Hn vr då 27 år gmml. Skriv börjde hn med gnsk sent. Inte förrän hn inklldes till värnpliktstjänstgöring under beredskpstiden börjde hn skriv på llvr. Hn hde hft ndr plner, bl.. tt bli präst och hn hde prövt på en mängd olik yrken, nästn lltid under kort tid. Att hn ville bli präst berodde inte på någon särskilt strk gudstro. Nej, hn tittde sig omkring och såg tt ju rikre och mäktigre personern i hns omgivning vr, desto fetre vr de. Tjockst v ll vr BIRGER VIKSTRÖM. Tecknt efter foto i Litterärt i norr. prästen. Snrt insåg hn tt det skulle dröj lltför länge innn hn hunnit bli tillräckligt tjock, så prästyrket fick vr för hns del. Likdnt vr det med hns strk önskn tt bli förfttre, åtminstone enligt hns berättelse En underlig romn. Hns lön som bonddräng, då hn vr år gmml, vr sorgligt liten. Det vr sälln den ens räckte till tt gå på bio någr gånger. Hn lärde sig då spel poker, men resulttet v det blev br tt pengrn tog slut ännu fortre. Det vr då hn råkde läs en notis i ortstidningen om en gubbe som fått nobelpriset i littertur. Det där priset bestod v en väldig mss pengr, och det end pristgren hde behövt gör vr tt skriv böcker. Birger Vikström beslöt sig för tt omedelbrt skriv en bok. Men det dröjde innn det blev v. Skoln blev ett stort bekymmer för Birger Vikström. Hn vr en dgdrömmre v värst sorten och kunde i vilken sitution som helst försvinn in i sin egen fntsivärld. Då hn vr 8 år och hde lärt sig läs och läst llt läsbrt i hemmet det vr inte mycket upptäckte hn tt hns bror gömt undn böcker i en vindsskrubb. En tjock lunt från den skrubben gjorde tt Birger vr synnerligen ouppmärksm i skoln. Boken hette Riddr Gerds Morgongåv en mycket blodig romn från medeltiden. En simpel bbot vr en v huvudpersonern. Hn hde i sitt kloster låtit inrätt en flluck över en djup brunn i vrs botten uppåtvänd spjut väntde Av

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september den som råkde rml ner där. Abboten knuffde under hndlingens gång ner ett flertl personer i den här brunnen. Dessutom inträffde dödsfll i övermått även på ndr sätt, pesten härjde och den en mörk stormntten med uggleskrin och smygnde jesuiter vlöste vrndr. I skoln fick Birger det svårt tt koncentrer sig på multipliktionstbeller och ndr trivil ting. Hn grunnde hel tiden på hur det skulle gå för riddr Gerd och vr lltid helt oförmögen tt svr på frågor. Änd tills hn läst ut boken vr hn en mycket dålig elev. Frånsett dett trivdes hn br i skoln och längtde ldrig till feriern. De innebr br tt hn fick res hemifrån och vll kor åt någon bonde. Ett nnt bekymmer i skoln vr hndstilen. Hn hde en lärrinn som in i minst detlj höll på tt bokstävern ll - skulle lut åt smm håll och lltid vr lik stor. Birgers bokstäver lutde åt ll tänkbr håll och vr lltid olik stor - t.o.m. på smm rd. Inte konstigt tt hn ständigt vr i konflikt med sin lärrinn och ldrig fick beröm v henne. Någon riktigt fst punkt i tillvron hde inte Birger Vikström, inte ens i brndomen. Fmiljen förde ett gnsk kringflcknde liv. Det berodde på tt fdern Erik Konrd Vikström ägde ett litet sågverk (en cirkelsåg) som flyttdes från by till by. Då Frns Birger Eugen Vikström föddes den 24 september 1921 hde fmiljen nyss flyttt till Södr Bredåker utnför Boden. Fmiljen kom från Klubbfors i Piteå lndsförsmling. Fdern klls här i ll hndlingr kronotorpre. All brnen hde tre förnmn. Birgers tre äldre bröder hette Krl August Emnuel (1913), Gustf Erik Rgnr (1916) och Uno Georg Ingemr (1918). De vr ll född i Klubbfors, Piteå. Sedn flyttde mn till Långsjön, en liten by norr om Bredåker och därifrån till Brännberg. När mn efter 4 år i Bodentrkten kom till Grnbergsträsk i Västerbotten beslöt mn sig för tt stnn där, på den plts vrifrån modern Ev Johnn Andersson kom. Grnbergsträsk ligger när Jörn och br Skiss efter foto på pärmen till boken De lycklig åren. LL-07 5 kilometer från Missenträsk, Sr Lidmns hemby och bostdsort. Men tt pppn köpte ett litet jordbruk där hr säkert ingenting med Sr Lidmn tt gör. (Hon är 2 år yngre än Birger). Mycket troligre är tt verksmheten med cirkelsågen inte vr så lönsm. Då dottern Irm Hlly Viol föddes den 3 juni 1924 benämns Erik Konrd Vikström för skomkre från Degerbäcken. Av någon nledning kllde hn jordbruket ett hemmn. Det vr ett och ett hlvt hektr åker och ungefär 30 hektr nnn mrk. Mest bestod den v oduglig myrmrk. Här växte Birger Vikström upp under fttig och svår förhållnden. Fdern dog redn efter ett år i Grnbergsträsk (1926). Yngste sonen Birger hde inte börjt skoln. Mmmn försökte försörj sig själv och de fem brnen genom tt rbet som hushållersk och dessutom extr med tt tvätt och städ och mål golv hos dem som hde det bättre ställt. Äldst brodern, som vr 14 år, då fdern dog v hjärtinfrkt, blev klld fmiljeförsörjre. För de övrig brnen fick modern fttighjälp, 15 kronor i månden per brn. Sprk böckern i ändn När Birger vr 14 år (1935) och nyss hde konfirmerts dog hns mmm i kräft (cncer). I och med tt hn konfirmerts nsågs hn vuxen. Hn kunde, som mn s i Grnbergsträsk, sprk böckern i ändn och börj med något nyttigt. T.ex. rbet som bonddräng eller i skogen. Bägge yrken prövde hn på. Hn fick först plts hos en släkting i Långsjön och sedn hos en bonde i Bredåker. På bägge ställen stnnde hn ett år. Hn slutde tt vr bondräng när hn vr 17 år, men upplevelsern räckte till tt skriv boken Att vr dräng, Efter det här flckde hn hit och dit och bytte jobb oftre än vd mn byter skjort. Hn trivdes ingenstns. Hn prövde på vedhuggning och bodde i skogskojor, där hn lärde sig spel poker och regelbundet förlorde sin pengr. En vinter låg hn ensm i en koj i Vittjärv, 6 kilometer från byn och lik långt från lndsvägen. Det vr uselt betlt. Hn räknde ut tt förtjänsten i bäst fll skulle räck till tt betl hndlren i byn för provinten.

6 6 Mest höll hn till i Boden, men hn hde svårt tt livnär sig på de ströjobb hn fick. En orsk vr tt hn under den först krigsvintern försökte sälj Norrskensflmmn, som då hde trnsportförbud. Fem gånger hämtdes hn från gtn v polisen. Hn fick, som hn berättr i Den huvudsklig snningen om hur jg levt, v polisen vet tt hn såg ut som en sprucken sko i nsiktet och tt personer som hn borde bränns under fotsulorn, skicks till Rysslnd eller undergå spöstrff. (Säger knske mer om polisen än om Birger Vikström). Men mer kunde polisen inte gör. Tidningen hde trnsportförbud men inte försäljningsförbud. Tidningsförsäljningen innebr dock tt hn fick ännu svårre tt få jobb. Sedn blev hn inklld. Det vr en tid v mycket stor vntrivsel, tills hn efter nio månder på 23:e kompniet befordrdes till mlj och eldre vid grnisonssjukhuset. En br sk medförde militärtjänsten. Birger Vikström börjde skriv. Efter värnplikten försökte hn sig som sjömn, men hn vr lltid sjösjuk. Sedn prövde hn på rbeten på torvmossr och i skogen. Hn åkte från brck till brck, från lndskp till lndskp. Iblnd hde hn pengr, oftst vr hn pnk. Vintern gick hn vinterkursen på Brunnsviks folkhögskol. Så småningom hmnde hn i Stockholm. Birger Vikström umgicks med Klrbohemern och nötte trppor liksom de med tt försök sälj sin lster. Någon riktigt fst punkt i tillvron hde hn inte. Fst bostd hde hn under mycket kort tid i sitt liv. En tid vr hn dock gift med Ingrid Nilsson, gift Pret flyttde ut till Årst, men Birger hde svårt tt ändr på sin vnor och sitt liv. Ingrid vr lungsjuk och snrt fick även Birger lungsot. Hn vistdes i omgångr på olik sntorier, hn blev llt mer beroende v lkohol och för tt döv smärtorn fick hn även nrkotisk preprt. Då hn dog vr det i Stockholm på Sg hotell där hn hde en tillfällighetsbostd. Den vled Birger Vikström. Då hde äktenskpet redn upphört. Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september 2009 En svensk Mrk Twin Förfttren Birger Vikström hörde till de verkligt stor humoreskförfttrn, helt i klss med Fritiof Nilsson Pirten och Flstff Fkir (pseudonym för förfttren Axel Wllengren). Oft jämfördes hn med den berömde meriknen Mrk Twin. En som verkligen uppskttde Birger Vikström vr Sr Lidmn från Missenträsk. Hon kllr Birger Vikström för träskmrkerns egen Chplin. Birger Vikström låg lång tider på olik sntorier i Sverige. Mång undrde när hn egentligen hnn skriv. En llmän sntoriesl vr nog inte den bäst skrivmiljön. Men skriv hnn hn. Från debuten med novellsmlingen Gyllene tider, 1948, till dess hn dog i december 1958 hnn hn med tt ge ut 8 böcker. Ytterligre 4 kom ut postumt. Det sorglig är tt hn inte fick fler år tt skriv ännu mer. Det är rolig böcker och de är mycket lättläst. Här hr du hns verk: Gyllene tider, 1948 Att vr dräng, 1949 I stället för rkbld, 1950 (dikter) Stden, 1950 Egn historier, 1953 De lycklig åren, 1954 Dubbelkrut (och hns pirter), historier, 1958 Den svensk människn, 1959 Bilder, 1975 (dikter) I sällskp med Birger Vikström, 1980 En underlig romn och ndr berättelser, 2001 Den sist är utgiven v förlget Kntele till 80-årsminnet v Birger Vikströms födelse (2001). Det är en fin och vcker bok, men troligen den dyrste v ll uppräknde (279 kr). Mång v de ndr kn du få tg på i ntikvrit för från någr tior upp till cirk 150 kronor. För en tid sedn köpte jg 4 v de här böckern på Antikvritet Viking i Luleå till smmnlgt lägre kostnd än 279 kronor. Böckern kn nog också finns hos Antikvritet Perssonligt i Klix och knske också i Blå huset. Fråg där, du får en trevlig lässtund. Tre v böckern sk jg nämn lite mer om. En v dem är De lycklig åren, där hn skildrr sin brndom och uppväxt. Trots ll fttigdom och ll bekymmer ser hn på den tiden med drstisk humor, mild ironi och mycken värme. Boken blev mycket uppskttd och hn fick även Svensk Dgbldets Litterturpris och tidningen Frihets kulturstipendium. Året efter, 1955, börjde i tidningen Vi en förunderlig följetong. Den hette Dubbelkrut och är en uppsluppen prodi på sjörövrromnen. Det är kpten Dubbelkrut och hns kumpner, styrmn Klot, som vr omåttligt tjock, Benknäckr-Sm, Blodig Bill, Ryckig John och mång, mång fler som lltid är beredd på slgsmål och btljer. Dess gld härjre drr frm på hven och hmnr till sist på en söderhvsö, där de br tänkt gå i lnd för tt fyll tunnorn med vtten, eftersom kocken vägrde kok pottis utn tt h tillgång till färskvtten. De trodde tt ön vr öde, men istället bodde där en infödingsstm, vrs kung nyss hde dött. Hn hde lämnt en mängd hustrur efter sig, och nu tvingdes sjörövrn på olik sätt tt gift sig med dem istället. Det slutde i ll fll med tt kvinnorn helt tog kommndot. Kpten Dubbelkrut blev förste pottissklre och diskre v det kunglig porslinet i infödingsbyn, styrmn Klot fick den fin titeln Överhovköksmästre med generlfältmrsklks rng. Den här boken gv Birger Vikström ut på eget förlg. Hn vr både förfttre, förläggre och illustrtör. Hn till och med bjöd i bokförläggre Gerhrd Bonnier till en lunch på resturngen Gyldene Freden, där de båd under hel lunchen tilltlde vrndr med Herr förläggre! eller Ärde kolleg. Den svensk människn Birger Vikström såg på sig själv och ndr med ett pojkktigt flin. Mycket i smhället borde rätts till. Den enskilde individen vill gärn lyft sig i själv i håret för tt nå en position, som överensstämmer med uppfttningen om den egn betydelsen.

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september Endst den svensk människn är betydnde nog. Där fick vi... Dessvärre innebär det stor svårigheter och ständigt upprepde försök ger br ömhet i hårröttern något som mn lämpligst ler åt. I Egn historier skriver Birger Vikström om sin egen krktär, tt den inte är mycket tt skryt med. En mjoritet v dem som känner honom nser tt det förr eller senre skulle gå glet för honom. Men det fnns också en minoritet v nnn uppfttning. Den som mende tt det redn gjort det. Den svensk människn är en v Birger Vikströms bäst och mest underhållnde böcker. Den kom ut postumt året efter hns död och innehåller förutom underfundig porträtt v olik typer v människor, även mssor v hns genil teckningr. Teckning på bokens pärm finns också inne i boken. Blnd ll otlig typer v människor finns fktiskt också Den vnlig människn, som behndls gnsk uttömmnde v Birger Vikström. Till ktegorin den vnlig människn hör bl.. den öldricknde människn, den vnlig människn sysselstt med sin deklrtion, den vnlig människn vilnde på en soff och fler ndr. Illustrtionen här nedn är till Den vnlig människn ertppd i sittnde ställning: En vnlig människ i sittnde ställning är sälln frlig tt umgås med. Hon plnerr ing storverk för ögonblicket och hon löser ing världsproblem. Det end just den människ vi här betrktr sysselsätter sig med är helt enkelt tt sitt, vilket förefller henne nturligt. Allt hon önskr sig är tt om möjligt få vr i fred med de blygsmm tnkr hon till äventyrs kn h tt begrund. Låt oss därför vis henne den hänsyn hon förtjänr. Hon oror ingen om hon inte själv blir orod. Andr kpitel hndlr t.ex. om Den egentlig människn, dvs. sktteindrivre, präster, ämbetsmän, riksdgsmän, poliser, domre, möbelkonstruktörer m.fl. Till ktegorin Den obehövlig människn räkns vårpoet, förfttre, gtuförsäljre och luffre. Blnd Övrig existenser hittr vi sol- och vårmn, insändrskribent och dyn- mitrd. Slutligen det vr inte lls oväntt tt Birger Vikström med sin flödnde fntsi och humoristisk syn på omvärlden, drogs in i en märklig sysselsättning i en skogshuggrbrck. Där härjde en träsnidrepidemi. Det gällde tt tävl i tillverkning v koféser. Det fnns två regler: En kofés fick se ut hur som helst. En kofés fick inte likn något nnt än sig själv. Birger Vikström vnn inte. Ingen vnn. Regel nummer två vr nämligen omöjlig tt uppfyll, för skogshuggrn kritiserde sönder vrndrs verk. Alltid tyckte de tt föremålet de tittde på liknde något nnt. Birger Vikström fick nog och flyttde till en nnn brck, där mn br spelde kort. Det här hr hn berättt om i novellen En kofés. Läs och njut v Birger Vikström. BERÄTTELSER FRÅN ÖN OCH SEDAN Novellsmling v Leif Lrsson ISBN-nummer Kn beställs vi bokhndeln, vi e-bokhndel, t.ex. Adlibris eller från Lumio förlg, Hedenäset: tel Informtion: leif.rgnvld.lrsson@teli.com FÖRENINGSMEDLEMMAR Lämn gärn förslg till 2009 års Julius Sundström-stipendit Förslg lämns till Stipendiegruppen Tel 0920/ eller e-post: gerd.olovsson@teli.com

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september årsminnet v Finsk kriget sist skotten på Pitholm 200-årsminnet högtidlighölls i Norr- och Västerbotten ugusti. Först i umeåtrkten där de vslutnde slgen inträffde, i Pitsund där sist skotten föll och i Hprnd där den svensk reträtten skedde i ll den obeskrivlig nöd och sjukdom som rådde blnd krigrn. På minnesstenen står: Här föll den 25 ugusti 1809 de sist skotten under Finsk kriget Fosterlndets vänner reste denn sten som en mnifesttion för världsfreden. I en intilliggnde skylt står följnde historisk informtion: Under det Finsk kriget översvämmde rysk trupper kustbndet i norr Sverige ner till Öre älv c 5 mil söder om Umeå, där de stod i måndsskiftet juli/ugusti 1809 i begrepp tt invder Ångermnlnd. I dett läge vsändes den s k Västerbottensexpeditionen för tt fll ryssrn i ryggen Efter en vådlig seglts i dimm genom Norr Kvrken kunde den Vi minnesstenen nedldes krnsr v kommunlrådet Peter Roslund och den i prduniform klädde iklädde ryske mititärttchén Sergej Ilnitskij. Krnsrn ldes sedn tillrättt v konung Crl XVI Gustf och ryske mbssdören Alexnder M Kdkin. Den svensk krnsen med blågult bnd och inskriptionen CGS. Kunghuset representerdes v kronprinsessn Victori, kung Krl XVI Gustf och drottning Silvi smt för Norrbotten lndshövding Per-Ol Eriksson. Här vid lndstigningen på i stort sett den plts där ryssrn plcert en bro över älven. 17 ugusti trupplndsättning ske i Rtn, vrifrån den svensk expeditionskåren ryckte söderut i vsikt tt t Umeå, förstör bron över älven och vskär reträtten för ryssrn. De vid Öre älv stående rysk truppern återvände emellertid norrut i ilmrscher och drbbde smmn med de svensk i det blodig slget vid Sävr den 19 ugusti Svenskrn retirerde till Rtn, där ny strider ägde rum, vrefter de svensk truppern ånyo embrkerde den 22 ugusti. Smtidigt retirerde den rysk hären norrut till Piteå. Från Rtn vdeldes fregtten Jrrms, sex däckde knonslupr och 150 mn infnteri tt segl till Piteå för tt där förstör bron över Pitsund och couper de rysk trnsportfrtyg, som rpporterts vr på väg till Piteå över hvet. Eskdern nådde frm till Pitsund på eftermiddgen den 25 ugusti 1809 och redn vid 18-tiden trängde svenskrn uppför sundet med en rmerd brkss, två knonslupr och en roddbåt, fylld med brännbrt mteril, i vsikt tt förstör bron, som då låg vid sundets smlste del. Anfllet slogs tillbk med förluster på bägge sidor.

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september Affiren vid Pitsund blev den sist striden under Finsk kriget. Här föll således den 25 ugusti 1809 om ftonen de llr sist skotten på svensk mrk melln ryssr och svenskr. Måtte dett uttlnde förbli gällnde för evig tid! Sedn kommunlrådet Peter Roslund hälst kunglighetern och publiken välkomn höll lndshövding Per-Ol Eriksson ett välkomsttl som hn vslutde med följnde ord: Med märkesåret 1809 blir vi påmind om vd krig innebär. Måtte dett krig och hot ldrig mer få fotfäste här hos oss! Dnsshowen inleddes v fyr trumslgre och till vänster vslutningen v den imponernde dnsen. Förre museichefen Jons Lundmrk vr konferencier, som hn skötte på ett utmärkt sätt med bl vld berättelser från kriget smt presenttion v medverknde i det vslutnde progrmmet. Mrtin Hårdstedt, iklädd prduniform och förfttre till boken Finsk kriget , berättde om händelsern både före, under och efter kriget. Särskilt målnde beskriver hn uppställningen inför en drbbning: Så kommenderdes frmåt mrsch. Btljonen gjorde front mot fienden och börjde sin tktfst förflyttning. Order förkunndes ckompnjerde v trumsignler. Muskötern ldddes och gjordes klr. Först ledet gick ner på knä, men det bkre förblev stående. Så inleddes slget vid Orvis i ottn den 14 september 1808, en v de mest drmtisk händelsern under finsk kriget. Det krig melln Sverige och Rysslnd som ledde till tt den månghundrårig föreningen melln Sverige och Finlnd sprängdes och Finlnd blev ett ryskt storfurstendöme. Inför en publik på c 500 åskådre fortstte så festlighetern med en uppskttd dnsshow v dnsre från Piteå och en kvrtett mycket skicklig trumslgnde stockholmre som inledre. Dnsshowens koreogrfi bserdes på en händelse där en soldt gick ut i kriget tillsmmns med sin hustru. Tyvärr stupde soldten för ett muskötskott och hustrun fortstte ensm i kriget. Firndet vslutdes med tt vid kronprinsessn Victoris och kungprets vres utbring ett fyrfldigt leve för kunglighetern. Ankomsten skedde med stridsbåt och vresn i en räddningsbåt. ÅKE ÖSTLING Legostdgn och orlovssedel För ett ntl år sedn, när jg skrev min tredje bok om människor och förhållnden i och omkring Sjulsmrk, försökte jg följ ett ntl pigor och drängrs olik rbetspltser och levndsöden. I det smmnhnget studerde jg logostdgn. En sk i stdgn som gjorde mig extr nyfiken vr; Hur såg en Orlovssedel ut? Jg frågde efter en sådn på Riksrkivet, Nordisk Museet och Kunglig Biblioteket. Ingenstns fnns det någon sådn. Av BRAGE LUNDSTRÖM Jg fick nöj mig med tt i boken Sjulsmrk en del i Piteå Socken redovis legostdgn och någr pigors och drängrs levndsöden. Men för någr år sedn hittde jg en Orlovssedel blnd hndlingr för ett v bruken i Västmnlnd.

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september 2009 I bondesmhället hde legostdgn, eller tjänstehjonstdgn, en stor betydelse. Den reglerde förhållndet melln bonden/rbetsgivren och tjänstefoket. Redn Mgnus Erikssons lndslg, från 1300-tlet, hr stdgnden om villkoren för de egendomslös eller tjänstefolket Legostdgn hr reviderts ett ntl gånger under de mer än ett hlvt årtusenden den funnits fstställes den revision som till stor del gällde frm till Stdgn skulle enligt 57 tvänne gånger om året nemligen i Mrs och September månder, från predikstolrne i rikets kyrkor kungörs. Bilden till höger I Mgnus Erikssons lndslg, som tillkom på 1340-tlet, finns stdgnde om rbetstvång. Till höger illu-strtionen över Bygningblken. De som inte hde egendom värd minst 3 mrk måste låt städj sid. Båd prter skulle säg upp vtlet om städsel i viss tid innn det upphörde. I sju dgr fick den tjänstesöknde gå ledig, därefter blev hn utn lg försvr. Det vill säg lösdrivre. En grundsten i legostdgn vr bestämmelsen tt vrje rbetsför person, som inte försörjde sig på nnt sätt, vr skyldig tt t årsnställning. Det hette tt envr måste h lg försvr och den som inte hde det klldes försvrslös eller lös person. En sådn kunde v ordningsmkten fsttgs och förpsss till tvångsrbete. Stten tolererde med ndr ord inte tt någon gick sysslolös, något som även diskuters idg. Tvånget tt h lg försvr vskffdes Någr delr i legostdgn lyder: Om skyldighet tt lg försvr, såsom tjenstehjon, sig förskff. 1 Hvr och en, som icke hr lg försvr skll, för tt ej ligg smhället till lst, sådnt sig förskff. Den hr lg försvr, som ingått i Kongl. Mj:ts och kronns eller nnn llmän tjenst, eller idkr med behörigt tillstånd fri konster, studier, hndel, fbriksrörelse, hndtverk, sjöfrt eller nnt lgligt näringsfång, eller jord- eller bergsbruk ntingen sådom egre, rrendtor eller brukre, eller bevisligen f föräldrr, nhörige eller ndre personer underhålls, eller, enligt försmlingens i (sockne) stämm yttrnde omdöme, är känd såsom den der ntingen genom egn medel eller genom rbete eller nnn loflig sysselsättning ärligen sig försörjer eller f llmän brmhertighets nstlt vård och understöd njuter. Hvr och en nnn skll, för Agnes Plmgren Fortsättning från sid 1 besök forskrföreningen och dess möten smt om det vr något som hon inte nsåg stod rätt till i bestämd ordlg påpek dett. Hon vr inte heller sen med tt läx upp någon v vår folkvld politiker om de inte skötte sig. Vi hde dock ldrig någr konflikter under de mer än trettio år vi kände vrndr, men så är det knske när mn hr ett gemensmt och så trevligt intresse som släkt- och loklhistorisk forskning. Olik åsikter kunde vi h om något gemensmt forskrproblem, men de kunde för det mest löss. Vi förblev god vänner även efter det tt jg drog mig tillbk som redktör för medlemsbldet och jg kommer ännu ihåg hur gld hon vr den dg hon ringde mig och berättde tt nu hde hon minsnn drivit igenom tt jg skulle bli näst stipendit från Julles fond. Sist gången jg träffde Agnes ligger någr år bk i tiden, då jg med dotter och dotterson en vcker sommrlördg besökte Rlf Lundstengården i Ersnäs för en kopp kffe. Där ute mitt på gårdsplnen, med en skr storögt lyssnnde yngre Ersnäsbor runt omkring sig, stt hon och berättde gångn tiders minnen för den ny genertionen. När skrn väl skingrt sig så kom vi i smspråk och jg undrde om hon, som liksom min mmm vr född i Ersnäs, kände gårdens mycket intressnt histori. D v s den histori som inte står till finnndes i gml dmmig rkiv, utn hr återberättts muntligt genertion för genertion. Till svr fick jg ett bullrnde skrtt och ett om jg vet. Nturligtvis visste Agnes llt om gårdens histori, och ll ndr gårdrs i byn med för den delen, ty hon vr en muntlig trditionsbärre i ordets rätt bemärkelse. Ersnäs by kunde hon på sin fem fingrr och hon kom bäst till sin rätt när hon fritt fick berätt utn mikrofon. Ty när hon intervjudes på bnd för eftervärlden, så märkte mn tt hon iblnd utelämnde det som kunde nts vr nstötligt för sentid efterkommnde. Jg minns när jg själv, inför rbetet med en rtikel om bomärken, prtde med henne om gml gårdsnmn och fick mig till livs en eller fler historier för vrje gård. Det skulle dock för lltför långt tt så här ur minnet börj återge ll dess skildringr, vilket jg förmodligen inte heller skulle mäkt med. En histori sk jg dock t frm fritt ur min ftbur, om inte nnt så för tt bevr den för frmtiden, och det är den kort berättelse om Dill-Peet och hns änglr. I Ersnäs fnns det förr ett tlesätt: Bl som engln hns Dill-Peet (blå som Dill-Peets änglr). Enligt Agnes så bodde Dill-Peet och hns hustru i en liten stug i närheten v bydelen Holmen, där nu E4:n stryker frm, och hn nsågs som något v ett originl bl på grund v denn histori. En gång när hn låg hemm på kökssoffn och tittde i tket, så frågde hns hustru om

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september hn såg något. Efter ett jknde svr frågde hon vd hn såg och fick till svr jö söy engln (jg ser änglr). Hustrun frågde då hur dom såg ut bl blev svret och ordstävet bl som engln hns Dill-Peet såg därmed dgens ljus. Agnes änglr är säkert vit frid över hennes minne! ANDERS SANDSTRÖM l tt eg lg försvr, förskff sig årstjenst hos husbonde å lndet eller i städerne,... All vr skyldig tt nmäl försvrslös personer. Hyste mn en sådn i sitt hus utn tt rpporter dett till länsmn, kunde mn få böter. Försvrslös personer jämställdes oft med lösdrivre, och lösdriveri vr i lg förbjudet. I legostdgn stod också, tt personer yngre än 21 år inte fick t tjänst på nnt håll, om föräldrrn nsåg tt ders rbetskrft behövdes i hemmet. All nställningskontrkt löpte enligt 1833 års stdg på ett år från den 24/10, vilket vr ett viktigt dtum för mång. För både rbetsgivre och nställd gällde, tt en nställning måste sägs upp under tiden 26/7-24/8. Förelåg ingen uppsägning under denn period, förlängdes nställningstiden utomtiskt med ett år. Drängr och pigor börjde lltså sin nställningr den 24/10. Men l legostdgn stod, tt de hde rätt tt vänt änd till 7 dgr (i städern 5) dgr med tt inställ sig på sin rbetspltser. Dess dgr, den s k friveckn, vr tjänstefolkets end semester. Sedn, när ll tjänstehjon vr instllerde på sin ny pltser, vr det lämpligt tt förrätt mntlsskrivning och husförhör. Husbonden vr tvungen tt behndl sin drängr och pigor väl. I sitt eget leverne skulle hn föregå med gott exempel. Vr de försumlig eller oskicklig kunde de utn vidre vskeds. Vr drängen under 18 år och pign under 16 år hde husbonden rätt tt ge dem måttlig husg. Husgn ströks Tjänstehjonestdgns IV Artikel behndlr; Om orlofssedel, fskedsbetyg, och städjobevis. 21. Orlofssedel, som tjenstehjon f husbonde enligt 41 undfår skll innehåll: 1:o tjenstehjons nmn, smt ort och ställe, der det tjent. 2:o huru länge det vrit i husbondens tjenst. 3:o tjenstehjons frejd, hvrvid om dess nykterhet särskildt yttrnde bör fgivs. 4:o huru det sin tjenst bestridt. 5:o hvd slöjd eller nnt rbete det dessutom kn förrätt; och 6:o intygnde om dess ledighet tt nnn tjenst ntg. 22. Afskedsbetyg, som tjenstehjon enligt 54 tillställes skll upptg tjenstehjons frejd och förhållnde i tjensten,... från den tid orlofssedel gfs och till flyttningsdgen. Msmästr- och Hmmrsmedsordningen Dess för bruken gällnde hde i stort sett smm stdgnden om rbetsplikt m.m., som i legostdgn. Orlofssedel för Gustf Nymn lyder: Mästersvännen Gustf Nymn, hvilken härstädes tjänt, som Mästersvänn i 7 år, lämns härmed på egen begärn Orlof tt sig nnn tjänst sök, vrder näst 31 oktober ledig tt härifrån fflytt, och hfver ingen skuld vid Bruket. Under sitt vistnde här, hr Nymn utmärkt sig för flit i sitt rbete, förstår sitt yrke, smider försvrligt stångjern, och förer dessutom ett nycktert och nständigt lefverne, hvrföre hn hos en hvr till det bäst kn rekommenders. Mlingsbo Bruk den 27 Mj 1833 A Göthe Gustf Nymn, mästersven vid Mlingsbo bruk flyttde till Plöjningen, i närheten v gränsen till Dlrn, norr om Bggå i Skinnskttebergs socken. Senre flyttde hn till Bggå bruk. I Bggå bodde och rbetde Nils Andersson Flodström, som omkring 1800 flyttde från Nyhmmrs bruk i Rmsbergs socken upp till Selets bruk. Senre till Degerfors bruk i Jävrebyn. Nils Flodströms söner och brnbrn rbetde som hmmrsmeder i Rosfors, Alter, Degerfors och Selets bruk.

12 12 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september 2009 Om nybyggesväsendet och lpprn Överdirektören vid lntmäteriet, Ludvig G Flkmn, företog år 1850 en ämbetsres till bl.. Norrbotten. Hn hr därefter redovist sin erfrenheter i en till Konungen ställd underdånig berättelse Här nedn återges de delr ur denn skrift som berör nybyggesväsendet och lpprn, främst inom Norrbottens län. Om nybyggesväsendet Tnken tt genom god nybyggens nläggnde odl och befolk de norr provinsern vr mycket gmml. Mn ville dock gå frm med störst försiktighet för tt de nybyggen som skulle grunds verkligen hde bestånd i jordbruk och tt skogen omsorgsfullt skulle vårds. I 1647 års skogsordning stdgdes tt det endst skulle tåls sådn lägenheter på llmänningrn som Msmästrordningens 11 föreskrev, tt ll lös män vr tvingde tt t tjänst på ett år i tget. Vid msugnrn gällde tt nställningen börjde först mrs och pågick så länge blåsning skedde, om inte prtern överenskommit om nt. Städsldes någon utn orlovssedel eller liknnde uttogs böter med 10 dler. Hde rbetsgivre lockt någon till städsel, under tiden den vr nställd hos nnn, blev bötern 100 dler. Alterntivet om den städslde inte ville gå tillbk till den rätt husbonden, vr tt lös sin skuld hos denne. Skulder hos tidigre rbetsgivre skulle ts över v den ny rbetsgivren. 16 stdgr tt om någon vslöjs med fylleri, slgsmål och svordomr, under tiden som blåsning pågår skll den sätts ett dygn i kistn (fängelset). Dessutom skulle hn betl dubbl böter, hel tio dler. Skulle någon msmästre eller delägre i hytt bjud rbetre på strk drycker, så tt denne missköter sitt rbete och tt blåsningen fördärvs, skll den som bjudit dels böt tio dler och dels håll delägrn i hyttn skdeslös. Vid sådnt fll skll hyttfogden, om det vr hn som orskt fylleriet, ersätt hyttelget med två skeppund tckjärn. Vr det en bergsmn som orskt fylleriet skulle hyttlget ersätts med ett skeppund tckjärn. l Av GEORG PALMGREN gjorde skäl uti åker och äng för hel, hlv eller fjärdings hemmn, men tt ll ndr borde strxt dömms bort och utrivs. Innehvren skulle förbind sig tt röj åker och äng eller biträd vid berbetnde v bergverken. Om ett nybygge ändå nldes skulle åbon fängsls, hns egendom konfiskers och byggnden uppbränns. Nybyggesväsende gick i äldre tider mycket skt frmåt men tog frt i slutet v och börjn v 1800-tlet. Nybyggrens ställning vr gnsk svår. Här nedn återges Flkmns beskrivning. I vild skogen, å ett ställe dit knppt en gångstig, mycket mindre en väg leder, och vitt skild från närmste gårdr, måste hn nedslå sin bopålr, lycklig om dett kn ske i närheten v någon frbr älv, som kunde tjän honom till väg åt det mer befolkde lnd hn lämnt. Här skulle nu byggs, röjs, odls och bestås en svår kmp med en hård ntur och skogens forn herrr, de vild djuren. Och vilk är hns medel? Gemenligen inskränk sig dess till egn och hustruns rbetskrfter; och om bohget består v en lodböss, ett fisknät, ett pr yxor, knivr och lir, en jkthund, en gryt, ett pr getter och knske en ko, så är hn icke v de sämst lottde. Härtill kommer det odlingsbidrg som stten, med 3 tunnor korn de två först åren och 2 tunnor det tredje, består nybyggren, ifll hn kn fullgör vd som fordrs både för beviljndet och bibehållndet v denn hjälp, vilket strängt tget icke är ring; ty hn skll ställ vederhäftig borgen för fullgörndet v de föreskrivn byggnds- och odlingsskyldigheter, smt, om dess utn gällnde skäl underlåts, skiljs vid besittningen och återställ uppburet understöd, som vid bristnde tillgång hos nybyggre v borgesmännen bör utts. De mteriell medlen för nybyggesverksmheten vr gnsk obetydlig. Förhoppningsvis skulle den unge nybyggrens krfter fördubbls genom önskn tt bli herre på egen torv och hoppet om en frmtid bärgning utn tt behöv rbet i ndrs bröd. Det fordrdes inte br flit utn även insikt för tt verk för en ändmålsenlig odling v lndet utn tt föröd skogen. Denn insikt kunde inte förvänts v flertlet utn det trolig vr tt mång livdes v självständighetsbegäret och med ögt på skogen. Därför hde det vrit väl om mn kunnt tillämp snningen tt det inte vr på rmrns mängd utn på ders beskffenhet som vrje frmåtskridnde i lndets odling berodde. Det vr heller inte tt förundrs när mn hörde påståenden tt mång nybyggre levde mer på skogsmisshushållning än på jordbruk. Mång nybyggen riskerde tt bli öde när det inte fnns mer skog tt skövl på egn eller kronns mrker. En del nsåg tt mång nybyggen skulle bli öde när skogen börjde tryt. Andr, skkunnig män, nsåg däremot tt de flest nybyggen vr så väl grundde och skött tt ödesmål v större betydenhet inte vr tt befr. I Norrbottens län hde det före år 1824 beviljts 294, då ännu skttefri nybyggen. 57 vr bebyggd och 12 öde. Under åren hde det meddelts 603 nläggningsresolutioner och v dess hde 503 blivit bebyggd. Under smm tid hde beviljts 36 torp, v vilk 34

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september blivit bebyggd. Av sttsmedel hde i odlingsstöd utgetts tunnor 8 kppr smt i uppfostringshjälp 956 tunnor 8 kppr korn. Efter gällnde mrkegångstx motsvrde dett c riksdler bnco. Om Lpprne Lndshövdingen John Grn hde fått befllning tt håll Lpprne med god fog och lemp från flykt och vviknde, på det de må kunn med ders renr bergverken bispring och forthjälp. I en berättelse till Kongl. Mj:t v år 1670 upplyste hn tt dess bergverk, som drevs för Kronns räkning, omöjligen kunde äg bestånd utn lpprns medverkn. Det borde företgs sträng åtgärder för tt hindr dem tt lämn Lppmrken, vre sig det vr fråg om flykt till Norge eller utvndring till kustlndet och tt tving dem till rbete och körslor vid bergverken. Bergverken berbetdes i övrigt v smmnrfst folk, däriblnd mång tysk krigsfångr, och dess behndlde lpprn mer som oskälig djur än som människor. Ville de inte lyd sin förtryckre så sprdes inte på grymm strff. Mn öppnde t.ex. ett pr hål i isen v någon sjö, bnd ett tåg om Lppen och stoppde ner honom i det en smt drog upp honom genom det ndr hålet. Den 28 februri 1671 bifölls lndshövdingens frmställning. Hn borde lov lpprn tt Kungl. Mj:ts uppsåt vr tt, tt låt dem bliv vid ders lnd och fiskevtten. Lndshövdingen borde också lov dem tt Kronn skulle belön dem om de med flit kunde nge ll de pltser där mn kunde nlägg nybyggen. Men lpprn vr misstänksmm och lät sig inte bevek. De hde fått en sådn fruktn för tt få bergverk i sin närhet. Mn sökte vilseled dem som sökte mlmledningr och mn försökte även med hotelser förmå den lpp med tystnd, som möjligen gjort någon upptäckt i denn väg. Följden blev tt kronns bergverk gick under och övertogs v enskild och lpprn kom därefter tt behndls bättre. De tidigre löften visde sig snrt vr utn värde. I Kungl. plktet från år 1673 om lppmrkens bebyggnde uppmuntrdes svensk och finsk män tt bosätt sig i Lppmrkern och lovdes tt i 15 år vr fri från ll beskttning och i ll frmtid vr befride från utskrivning till krigstjänst. I mitten v 1800-tlet vr lpprns ställning en helt nnn och de önskde ingenting högre än tt få beggn fäderns rättigheter, men nybyggesväsendet gjorde tt det vr snrt sgt omöjligt. Oft sågs lppen med hån och mången gång vr hn utstt för en hård behndling v nybyggrn, som gjorde tt hns gml betesfält llt mer och mer inskränktes. Dett syntes obilligt eftersom det vr lpprn och ders renr som vrit en förutsättning för nybyggesväsendet. Vintertid hde ders flyttnde hjordr bnt de ypperligst vägr som blivit som ett ordspråk, tt de är slät som renhuden. Hel året om kunde nybyggren tt dr fördel v lppen, beklgligtvis oft på ett listigt, oft våldsmt sätt, vrför fiendskp och stridigheter vr ingenting mindre än sällsynt. En llmän orsk till dess strider är bl.. tt lpprn hde hög begrepp om sin rättigheter och nsåg dess kränkt vrje gång ett nybygge upptogs inom ders verklig eller förment områden. Grämer det lppen, tt till främlingr vstå fäderns jord och fiskevtten, så håller nybyggrn å sin sid på sin lglig rätt, förktr, såsom det oftst händer den svgste, lppen, och nser sig mången gång förnärmd, då lppen flyttr genom hns ägor eller för någon tid där sätter sin kåt. En nnn orsk till oenighet är nybyggrns höstckr. I lppmrkern finns mång och vidlyftig myrr, som v nybyggrn med lglig rätt hösts, men är så snk, tt hn inte förrän under vintertiden kn för höet därifrån. Dett sätts därför i stckr eller hässjor ute på myren. Men när renhjorden drr förbi, så förtär eller förtrmpr den oft stcken. Visserligen är nybyggrn ålgd tt, när de ej förvr sitt hö i ordentlig ldor, utn lägg detsmm i stckr, förse dess med en stdig och tät gärdesgård till 4 lnrs höjd, på 5 à 6 lnrs vstånd å ll sidor från stcken, för tt emot hindr åverkn v renrn. Lpprn å sin sid ålåg tt nog tillse sin hjordr så tt de inte åstdkom förluster för nybyggrn. Men dett hjälpte oft inte eftersom snön oft vr mer än 4 lnr hög och stcken därför inte skydddes v hägnden. Det vr nästn omöjligt tt bevis lpprns urktlåtenhet och i stället för rättegång tillgreps iblnd självhämnd. Förfttren hde hört så ohygglig berättelser som utn tvivel vr överdrifter, t ex. tt nybyggrn skulle gillr lir som högg renen när hn närmde sig stcken. Under de oblidste årstidern måste lpprn med sin renr lämn de högst fjällen. Om det inträffr töväder och frost utn snö så täcks mrken med en isskorp, på lpsk benämnd tjocke eller tjuske och på ortens svensk is-flen. I sådn fll och om det är brist på moss beger mn sig längre ner och söker bete i skogrn. Men iblnd på vårtiden då skren fryser till hårt, kommer renrn inte åt mossn. Nu måste de i stället livnär sig på skägglv. Sitter lven för högt eller är i otillräcklig mängd så fäller lppen träd efter träd, ntingen hn vists på nybyggrens område eller på kronns llmänning. Att dett förtryter nybyggren kn inte väck förundrn. Är hn ensm och lpprn fler så kn hn inte driv bort dem. Men hämnden för oförrätten uteblir inte och medlen för dett är fler. Utn renmoss och skägglv kn renhjorden inte livnär sig. En skogseld förstör bådder och nybyggrn drr sig inte för tt på dett sätt hindr lpprn tt uppehåll sig på hns område. Fler v nybyggrn hr rg hundr som de hetsr på renhjordrn som skingrs. Mn skjuter lpphundrn, som behövs för tt håll hjordrn smlde, och sedn är det inte svårt för nybyggre tt skjut de vilsefrn renrn. Och vd våldet inte förmår, det uträttr lsten och där utgör de rusdrivnde dryckern medlet. Att inför sådn i lppmrkern vr tidigre strängeligen förbjudet men hde under de senre åren vtgit. Lppen

14 14 Iblnd är det ett rent nöje tt läs i gml böcker. Om pottis till exempel. Häromdgen råkde jg bläddr i Norrbotten 1945 och stnnde till inför rtikeln med rubriken Den äldst pottisodlingen i Norrbotten v Gustf Utterström. Vilken fin inblick i hur tjurskllig och misstänksmm vi norrbottningr kn vr. Det vr nästn så tt mn hellre svlt ihjäl än vr beredd tt pröv en ny gröd. Inte förrän någon upptäckte tt pottis kunde nvänds till tt bränn brännvin, insåg mn tt den vr nvändbr, men tveksmt till mt. Sedn måste det förstås sägs tt det fnns åtskillig olycklig omständigheter, när myndighetern försökte introducer det ny livsmedlet. Av LEIF LARSSON Jg hde br läst någr rder, då minnet från den egn brndomen drog frm den en pottisnknutn händelsen efter den ndr; pottisloven i skoln, värken i ryggen efter tt h stått krokig i fler timmr, de oändligt lång pottisfårorn i skolns pottislnd, den hl, slem- älskr med pssion strk drycker och när hn en gång fått smk för dem och givrens förråd räcker till, så njuter hn därv till dess hn förlort llt medvetnde. Dett är inte obeknt för nybyggrn. Med brännvinets hjälp inleds underhndlingr och när ett fortstt förtärnde kommer lppen tt glömm llt nnt än begäret efter mer, så är det inte svårt tt vlock honom hns redbrste egendom. När hn vknr med onämnbr kvl slutr det oft med tt hn blir nybyggrens legohjon. Om hur långt dett kn nå berätts från ett nnt län där en nybyggre förskfft sig en till riksdler bncos värde uppskttd renhjord, som nu sköttes v trenne utfttig lppr. Och dett är inte den end nybyggren som äger renr utn det är fllet med de flest som bo vid fjälltrktern. Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september 2009 Pottisen Dess olycklig förhållnden hr på mång ställen fött ett ht, som påminner om det som råder melln urinnevånre och kolonister i Afrik och Amerik. Till tröst för människovännen må dock nämns tt exempel icke skns på god sämj melln lpprn och nybyggrn, i synnerhet i Norrbottens län, där de senre stundom till och med nförtros tt under lpprns tåg i de högst fjällen förvr ders silver och ndr dyrbrheter. Dett god förhållnde skll utn tvivel fortfr så länge nybyggrn inte träng för när fjällen och de oskiftde skogrn är nog stor tt medge lpprns vinterstmhåll utn de förrs förnärmnde. Käll: Underdånig berättelse om en f Öfver-direktören vid Lndtmäteriet (Ludvig B Flkmn) genom Rikets norr län och Gottlnd år 1850 verkställd embetsres. l mig och kll blsten efter någon frostntt och leken med kstndet v småpottis och pottisbären, de grön fruktern på blsten. För tt inte tl om de ständigt lerig stövlrn med vilk mn lltid drog hlv pottislndet in i köket hemm. Gustf Utterströms rtikel visr på hur lndshövdingr bildligt tlt stångde sin pnnor blodig i försöken tt få norrbottnisk bönder och torpre tt odl pottis. De end som till en börjn tycktes vr positivt inställd vr knektr som vrit ute i Europ och där stiftt bekntskp med pottis. Efter Pommersk kriget rekommenderdes en sergent från Västerbottens regemente till belöning från Ptriotisk sällskpet, därför tt hn torde vr den ende i lndet, vilken efter hemkomsten från kriget uti sin födelseort velt inför en så nyttig och lönnde näring. I förkortd form återger jg vld delr v Gustf Utterströms rtikel, som hn tidigre låtit publicer i Historisk tidskrift 1943 och därefter inför denn rtikels publicering 1945 gått igenom lndshövdingeberättelsern och lndshövdingrns reseberättelser efter resor i lndet, bl.. för tt se hur den ny grödn togs emot. Förutsättningrn för nyheter inom jordbruket i Norrbotten vr dålig. Så vr t.ex. Klix och Torneås socknr särskilt primitiv, enligt lndshövdingeberättelsen Vrken hästr eller oxr nvändes i jordbruket utn ll åker togs upp med skyffel eller spde och säden mylldes ner med hndräfsor. Säden och höet brs in på stänger. Förhållnden i socknrn söder om de nämnd vr obetydligt bättre. Redn 1736 hde lndshövdingen, bronen Gbriel Gyllengrip, i

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september Västerbottens län (dit nuvrnde Norrbotten då hörde) gjort en res i länets nordligste delr. Hn vr den förste som verkligen ivrde för pottisodling i länet. Hn gjorde också försök tt få del v det utsäde på 300 tunnor pottis, som kommerskollegium på riksdgens och regeringens direktiv importerde från Englnd 1748 och Det slog fel. Mgistrten i Piteå, Luleå och Torneå visde intresse och vr villig tt pröv den ny jordfrukten, som de kllde pottisen, br de fick del v utsädet. Det lyckdes inte. De importerde prtiern vr för små och utdelningen gick till lndsdelr långt söderut i lndet. Som vnligt blev de mest vlägsn delrn i lndet utn. En borgre från Luleå hde i Stockholm fått tg på tre hlvvissn päron, sönderdelt två v dem och kstt ner bitrn i kållndet. På hösten hde där funnits 8 pottisr, ll större än de hn delt sönder. Troligen hde skörden kunnt bli ännu större, eftersom mång stjälkr hde ryckts bort, då mn renst kållndet i tro tt det vr ogräs. Ståndspersoner och stdsbor blev mer och mer intresserde, men llmogen vr skeptisk. Tjänstefolket på herrgårdrn vägrde ät pottis. Efter Pommersk kriget blev motståndet mindre. Soldter hde ll lärt sig ät pottis i Tysklnd och när kriget tog slut, lär ll h hft med sig minst ett stop med pottis för odling hemm på täppn. Misstron mot pottisen blev knske något mindre hos folk i llmänhet, men det behövdes en ordentlig hungersnöd innn det blev någon nämnvärd förändring. Soldterns pionjärrbete uppmärksmmdes mer efter nödåren. Ptriotisk sällskpet i Västerbotten pssde på tt utlys en tävling blnd böndern, kommerskollegium tillhndhöll utsäde och lndshövdingen, som då hette von Kothen, reste runt och propgerde. Resulttet blev tt i Umeå socken gick det gnsk br men i övrigt blev resulttet klent. På en yt som motsvrde nästn hlv nuvrnde Sverige vnn pottisodlingen ingen frmgång lls. För Luleå och Torneå socknr hde 8 tunnor sättpottis reserverts, men dess städers frtyg vgick inte från Stockholm i tid, utn båtrn fick t vinterkvrter i Stockholm och nordligste Sverige blev utn utsäde igen. (1 tunn = 32 kppr = 146,5 liter) 1810 bilddes Norrbottens län. Lndshövdingen Per Adolph Ekorn klgde 1811 över brist på utsäde. I fler socknr kände mn ännu inte ens till denn välsignde frukt, 75 år efter de först trevnde försöken. Ekorn gjorde mång resor i länet och propgerde för pottisodling. Hn vr själv stor jordägre i Sunderbyn och en föregångsmn inom jordbruket med stort nseende och hn lyckdes till slut utverk utsäde år tunnor fick hn till sitt förfognde. Nästn llt plcerdes på överstebostället Grn utnför Piteå hos överste John Bergenstråle. I börjn v mj begv sig knslivktmästren Sven Bogren på lndshövdingens order ut på en res norrut med 70 säckr pottis. Först dgsresn gick till Ersnäs med 23 hästr, näst dg till Luleå Gmmelstd och på grund v svårt väglg fick mn då nvänd 26 hästr. Trnsporten gick över Råneå, Töre, Stråknäs och Säivis och efterhnd minskde ntlet hästr i tkt med tt pottisutsädet deldes ut. Överklix kyrkby, Mttil, Krungi kyrkby och Mtrengi fick också besök. Där slutde lndsvägen och till Pello och Pjl trnsporterdes återstoden v sättpottisen v en ensm häst. Omkring 1000 personer fick del v utsädet. Enligt rpportern vr det inte br besuttn bönder som fick utsädespottis. Även inhyseshjon, vskedde soldter, nybyggre med fler fick möjligheten. Pottisutsädet fördeldes så tt de folkrik socknrn Luleå och Nederklix fick mest, 13 tunnor vr, Övertorneå, Nedertorneå och Råneå 8 respektive 7 tunnor, Krl Gustv 6, Överklix 5 och Hietniemi och Pjl 2 tunnor. I Råneå deldes sättpottisen upp på 13 byr. De flest v mottgrn fnns i Rånbyn, Jämtön, Degersel, Niemisel och Prästholm. I Övertorneå socken fick också obetydlig skogsbyr del v nymodigheten, t.ex. Jänkisjärvi, Puostijärvi, Armsjärvi och Miekojärvi. Hur gick då denn stor stsning? Ill, ill! Klimtet stte sin käppr i hjulet. Väder och vind och tempertur vr inte gynnsmm just det här året blev ett llmänt missväxtår i hel Sverige och i Norrbotten skddes pottisen v kölden tidigt på hösten. Det blev istället hungersnöd i Norrbotten, den svårste på 100 år enligt Ekorn. Fstän den stor stsningen misslyckdes fnns det i ll fll områden där pottisodlingen loklt gått gnsk br. Där fick mn också bättre försörjningsläge än på mång ndr ställen. På det sättet spreds en positiv inställning till pottisodling, trots nödår, hungersnöd och missväxt lät lndshövdingen del ut 15 tunnor sättpottis upp mot lppmrksgränsen 25 mil från Torneå. Förhoppningrn vr stor. Smm år rpporterde Crl Erik Lestdius, hlvbror till Lrs Levi och Petrus, från Kvikkjokk, om ett sällsynt gott skördeår. Av en tunn sättpottis fick hn 20 tunnors skörd. Knske trodde inte ll på uppgiften, men ryktet spred sig och så småningom påverkde det även de tveksmm. Norrbotten med sin ljus somrr blev mer och mer intressnt. I Turtol 3 mil norr om Övertorneå på finsk sidn v Torne älv, hde länsmnnen och hns bror odlt pottis i stor skl och bränt den till brännvin. Inte stillde det hungern, men knske dövdes den. På Kengis bruks ägor stte mn 20 tunnor pottis och fick igen 400. Allt fler bönder och torpre insåg möjlighetern tt slipp undn svälten. Det tog nästn 100 år innn pottis ccepterdes som livsmedel i Norrbotten. Fler lndshövdingr och ndr myndighetspersoner nvände mycket tid för tt bryt norrbottningrns skepticism och misstro. Det behövdes fler nödår med missväxt och hungersnöd för tt denn nymodighet mycket, mycket långsmt skulle ccepters. Det vr både hjälp till självhjälp och nödhjälp med den tidens förutsättningr.

16 16 Lulebygdens Forskrförening Nr 67, september 2009 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ Vid obeställbrhet Återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Lulebygdens Forskrförening presenterr Anor på USB: Nederluleå och Nederklix Medlemmr i Lulebygdens Forskrförening hr med gemensmm nsträngningr tgit frm en vskrift v Nederluleå: Född Nederklix: Född Vigd Vigd Död Död Bonus Avskrift v Julles Född Dtbsern ligger på vr sitt USB-minne och presenters i progrmmet Excel. Priset per enhet är 300 kr för medlem och 400 kr för icke medlem. Om du som icke medlem löser medlemskp i föreningen (150 kr/år) betlr du 2x300 kr för båd enhetern. För postförsändelse tillkommer 20 kr i porto och expeditionsvgift. Du kn köp dem i loklen om Kjell, Gunnr, Görn eller Birger finns på plts. Du kn beställ vi e-mil: info@lulebygden.se. Brevledes under dress: Lulebygdens Forskrförening, Residensgtn 6 E, Luleå Vi hr även en brevlåd i loklen som kn utnyttjs. Vid beställning gäller: Förskottsbetlning till Lulebygdens Forskrförening, Plusgirokonto Ange nmn, vsändre och postdress. Ange även din e-postdress i händelse v uppdtering. Käll: Gustf Utterström Den äldst pottisodlingen i Norrbotten NORRBOTTEN 1945 l Mnuskript till tidningen Med nledning v tt jg bytt e-mildress påminns medlemmrn om tt vid såväl inskickning v mteril till tidningen som ndr meddelnden nvänd följnde dress: ke.ost@teli.com. Vidre kn det vr nödvändigt tt - som en säkerhetsåtgärd - begär kvittens från mig tt bidrgen nlänt. ÅKE ÖSTLING