Lulebygdens Forskarförening

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 79, september 2012 PROGRAM FÖR HÖST/VINTER 2012 Nu börjr vi med TISDAGSTRÄFFARNA för hösten 2012 Den först börjr TISDAGEN den 2 oktober 2012 kl Plts: V: Vrvsgtn 24 E, Hyresgästerns fritidslokl Progrm: KIRSTEN BASMA berättr om krigsåren i Nord- Norge och hur fmiljen flydde till forn Sovjet. Föreningen bjuder på fikt! Tisdgsträffen den 6 november 2012 Progrm ej klrt Håll utkik efter utförlig nnons på hemsidn där ktuellt progrm presenters. Vem tror du tt du är Börj släktforsk med Lulebygdens Forskrförening Kurs i Släktforskning Onsdgr , 30 timmr Strt onsdg den 3 oktober Avgift 850 kr. Intressenmäln: info@lulebygden.se Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Torsdgr kl Hemsid se: Fcebook se: Lulebygdens Forskrförening l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Amerik mitt drömlnd Del 2/2 Sid 4 l Ale och Västmrk en komplicerd histori Sid 7 l Två ung människor och två kulturer möts i Smelnd för 300 år sedn. Mrgret Kråk och Nils Ersson Sid 10 l Mrgret Kråk (novell) Sid 12 l För 100 år sedn. De olycklig Brsilienfrrn kom hem Sid 14 Mteril i tidningen Beklgr om någon medlems, som sänt in mteril till tidningen, iblnd kn upplev tt rtikeln inte publicerts. Det beror oftst på tt sidntlet hoppr fyr sidor åt gången och tt det mteril som för tillfället finns tillgängligt inte når upp till 16, 20 eller 24 sidor. Därför måste tyvärr en del mteril stå över till näst tidnimgsutgivning.

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2012 Ordförnde: Per Wänkkö Tel , 070/ E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde: Gunnr Johnsson Tel Kssör: Gunnel Jägre Sndin Tel E-post: gunnel.jgre@gmil.com Sekreterre: Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter: Gunhild Hedenström Tel E-post: gunhild.hedenstrom@teli.com Sture Krlsson Tel E-post: str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter: Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel E-post: kjell.mki09@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Näst tidning utkommer veck 47 vrför mnuskript måste vr inskickde SENAST DEN 14 NOVEMBER Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post gerd.olovsson@teli.com Anders Sndström, tel FONUS kn förmedl telegrmmen Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: info@lulebygden.se Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september Hej Ordförnden hr ordet Då hr sommren 2012 pssert, en sommr som bsolut inte levt upp till min förhoppningr. Det hde onekligen vrit trevligt om vi fått del v den värme som plågt södr Europ. Men vädergudrn är inte rättvis. Jg vill häls smtlig medlemmr välkomn till en ny forskrsäsong. Vi hr tyvärr under en längre tid kunnt konstter tt ntlet besök i loklen minskr krftigt vilket jg tycker är tråkigt. Att sitt hemm frmför dtorn och forsk är nturligtvis bekvämt men i vår föreningslokl hr du tillgång till nnt värdefullt mteril i form v filmrullr, böcker och medlemstidningr från ndr föreningr. Den socil smvron med ndr forskre som kn ge dig värdefull tips och hjälp om du fstnr är också värdefull. Som du kn se i nnonsen på nnn plts i tidningen och på vår hemsid fortsätter tisdgsträffrn med den först träffen under hösten tisdgen den 2 oktober. Ämnet för den därpå följnde träffen är inte klrt och vi är tcksmm för förslg. Om Redktör och nsvrig utgivre ÅKE ÖSTLING Tel ke.ostling@gmil.com du hr en idé t kontkt med Gunhild Hedenström eller Sture Krlsson eller någon nnn i styrelsen. Telefonnummer och E-postdresser hittr du på sidn 2 i den här tidningen. I föregående nummer v tidningen utlovde jg tt vi skulle genomför en nybörjrkurs och en fortsättningskurs i egen regi under hösten. Nybörjrkursen beräkns strt den 3 oktober. Däremot är det tveksmt om vi klrr v tt genomför en fortsättningskurs under hösten. PER NYA MEDLEMMAR Krin Johnsson Norr Sunderbyn Boden Tel John Lindberg Prkvägen 40 B Luleå Tel Leif Mrkstedt Västr Hjoggböle Skellefteå Vi hälsr de ny medlemmrn välkomn! e Ideell förening Lulebygdens Forskrförening är en ideell förening som drivs enbrt v ideell krfter. Vi verkr för tt höj intresset för - och tt underlätt släkt och bygdeforskning i frmförllt Lulebygden men också hel Norrbottens län. I smrbete med biblioteket i Luleå ser vi till tt ständigt kompletter med nytt utsläppt mteril - och i vår lokl tillgängliggör llt som kn önsks för Din forskning. I loklen finns även mikrokort från finsk Tornedlen smt delr fr. Västerbotten. Mterilet utöks ständigt! Utöver mikrokort och film finns renskrifter, böcker, ett 15- tl läspprter, dtorer fylld med sökbr dtbser (CD äv. för hel och ndr delr v lndet) etc. Det är förstås möjligt tt hos oss forsk i ndr lndsdelr genom den dtor med Genline, som finns i loklen. Kursledre berättr hur det går till. Loklen hr ingen fst bemnning, men medlemmr med nyckel hjälps åt tt håll dörren öppen för ll vid vistelse i loklen, vrdgr under ngivn tider. Kontkt; se info sidn 2. Vi hjälps åt Vi är tcksmm för ll hjälp och stöd vi kn få v Er medlemmr, exempelvis med städning i loklen, när och där det behövs, serveringshjälp vid träffr, etikettering v tidningen inför utskick, förslg till ktiviteter etc. - och förstås, öppethållnde v loklen när Ni är där under vrdgr! Vi tr också tcksmt emot bidrg till vår bokhyll, gärn böcker med nknytning till Norrbotten. Hör v er till föreningen med förslg eller erbjudnde om tjänst som kn utförs v Dig nu eller senre, vid enstk eller fler tillfällen. Ring, mil, post eller lämn meddelnde i den grön brevlådn inne i loklen när Du är där, så noterr vi och hör vi v oss till Dig när din insts behövs. Föreningens post, e-post och telefon; se sidn 2, hemsidn och nslgstvln.

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 Amerik mitt drömlnd Del 2/2. Fortsättning och vslutning på Amerik mitt drömlnd som påbörjdes i föregående tidningsnummer. Artikeln är en smmnställning som DAGMAR WIKBERG, Böle, smmnfttt från OSCAR ENGSTRÖMS dgbok. Åter tillbk till Settle Vi hyrde ett litet 4-rumshus, flyttde dit vår gml, nästn utslitn möbler. Sedn spdde jg upp en fin köksgrden och plntde llt möjligt. Fick mig rbete vid ett sågverk långt bort med 10-timmrsdg, 2,50. En veck vr nog! Sedn fick jg rbete på en stor byggnd, mycket fin med rullnde trppor. Inte något långt rbete. En morgon ute på venyn mötte jg en som fråg om jg ville h rbete, så jg fick rbete vid en byggnd. En mycket god mn, men jg hde min nsökn inne för stden och fick order tt tg min exmintion, vilket jg gjorde med glns och fick mitt kort, 100%, llt som kn fås. Fick börj vid vttenvdelningen. Vi hde tt tg ut stor rör ur gtn, för den skulle sänks 20 till 30 fot. Nog vr det vrmt och fuktigt under jorden, och mn fick vr både våt, lortig och svettig. Först december 1909 vr det rbetet slut. Så mötte jg en god vän, som jg hde rbett för, en murre. Hn höll på med Oddfellow. Eftersom jg vr medlem fick jg rbete. I börjn v mrs vr det slut. Snrt fick jg bud från stden tt infinn mig och fick då sådnt rbete som jg tyckte om. Reprer bror, dockor smt plnk och lägg gtor. Mn hde nog hård dgr tt frmlev utn tt Len vr sjuk. Hon blev sängliggnde, ingen rst och ingen ro, t. ex. julfton, då ll hde julglädje, stt jg vid hennes sjuksäng ntt och dg. Inte mediciner, br någon tesked vtten vr llt hon smkde. Hon yrde och sde något iblnd. Dr. Lund kom. Ingenting kunde hn gör. Snrt vr hon vit som ett lik. Näst dg kllde jg på Dr. Crookh. Hn påstod tt det vr nemi. Hn gv henne ndr mediciner. Hon blev bättre och vr uppe och rbetde, köpte sig ny klänning, ny skor, htt och prply. Skulle njut v den skön våren. Men glädjen blev kort. Det börjde fort gå nedåt. Jg fick tg i en flick till hjälp, och ll min vänner ställde upp, men förgäves. Den 22 juni 1911 insomnde min Len, född i Kils försmling, Värmlnd, Hon hde tillhört IOGT sedn Hon vr en mycket enggerd Godtemplre, hde sett följdern utv rusdrycker från sin brndom. Hon ville offr llt för nykterheten. Frid över hennes minne. Ensm och llen Nu vr jg ensm. Det vr långsmt, och jg kände mig orolig. Inte hde jg någon lust tt gå ut. Mång gånger vr jg på väg, men vände om innn jg kom frm. Snrt flyttde jg till Ernst Hwkinson med fru, som hde sympti för mig. Jg bodde där 16 månder. Mitt möblemng, inte något fint, men nog så dyrköpt, blev till ingenting nnt än förrgelse för hel min återstående livstid. Jg fick 40 dollr kontnt. En del lämnde jg på kredit, en del försökte jg behåll. De är nu spridd kring hel United Sttes. Jg börjde rbet och spr och insåg tt det nu fktiskt blev lite pengr över. Jg tänkte på ll de år jg rbett br för tt lev i bekymmer, betl doktorsräkningr, ett ntl. Då jg br tänker på ders nmn, vr det 20 olik doktorer, utom tnddoktorn. Långsmt kändes det, men någon tnke på tt börj ett nytt liv vid min ålder hde jg inte. Min Len och jg hde oft brukt delt i utflykter och nnt, som IOGT-loger och ndr orgnistioner nordnde, t.ex. med ångbåt till Bremerton Nvy Yrd 1907, där vi bl.. besåg krigsfrtyg. Vi vr på Bellmns-utflykt nordnd v Svensk Sångre, Svensk dgen juli , utställningr, museer, bibliotek osv. Efter tt jg blivit ensm vr jg 1912 med på en utflykt rrngerd v IOGT, men ll syntes främmnde för mig. De tänkte br på sig själv, delde inte ens med sig v mten. Gud bevre oss för sådn utflykter! Olycksåret 1913 År 1913 vr ett olycksår. Den 13 ugusti skulle jg stensätt en gt. Fick åk bil till rbetet den dgen. Då kom Tcom-tåget och kstde vår bil över änd, så tt mitt ben fstnde. Glsbitr skr mig i nsiktet. Äntligen kunde de vänd bilen och lyckdes t loss benet, men jg kunde inte stå. En polis-utomobil tog mig till stdens hospitl med god frt. Där blev jg rulld in på en bår, undersökt, och blodet tvättdes bort från nsiktet. Jg fick ligg på hospitlet 49 dgr och fick besök två gånger i veckn v min ordensbröder. Det blev stor doktorskostnder. Ett år efteråt blev det rättegång den 6 Amli och Ulrik ägde ett stort fint hus i Chicgo.

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september juni Då dömdes spårvgnsbolget tt betl 7000 dollr till mig i ersättning. Det fnns en del som blev vundsjuk och sde: Du är nu en rik mn och hr sprpengr, och så fick du fler tusen i ersättning. Nu behöver du inte rbet mer! Men tänk, hur jg fick lid när jg skulle börj rbet igen, för då vr jg inte lls br än, efter tt jg fått mitt ben förstört. Jg fick gå länge med käpp. Så en dg fick jg en plnk över min ond fot. Den värkte och svällde. Nu börjde jg tg mssge två gånger i veckn 15 juni till 16 december hos Dr. Estmn. Hn tryckte med tummrn, så tt hn höll på tt svimm, och tungn hängde utnför munnen. Tummrn voro böjd. Hn rbetde så tt svetten rnn, om ptienten tålde det, men sde du ett end ord, å, Gud! Då blev hn rg och bd dig gå. Krögrn och Godtemplrn Den 9 december 1916 tog jg tåget till Minnepolis, dit jg nlände den 11 december. Det mest jg sökte vr frid och glädje smt nturens underverk: berg och sten, både gul, röd och grön, bäckr, älvr och stor slätter. Den 12 december vr jg hos broder John Engnell och hns fru Jenny, fick mt och kffe. Näst dg till min gml IOGT-loge. Sedn träffde jg vänner: Herrskpet Emil Engmn, Mr Mrs John F. Fornberg, W. P. Krlsson, John Bjurqvist, Min Lidström m. fl. Till Chicgo och syster och svåger Eriksson Den 22 och 23 december 1916 stt jg på tåget till Chicgo. På Omhjärnvägen gick det mycket skt, stnnde nästn för en mjölkflsk. Min svåger, Ulrik Eriksson, mötte mig vid frmkomsten. Vi hde ldrig träffts förr. Snrt vr vi hemm i hns fin hem, och jg min syster Amli möt fick. På 26 åren de lång hon hde åldrts, och jg (! ) helt gmml och utn hår, ty tidens tnd hde oss båd gngit. Den 24 december vr som dgen före jul. Allting välputst, stort fint hus, fmiljen endst två. Ut på stden i trängsel en stund. Inget tt undr över - det är lik vrt mn fr. Nu först julftonen hos min syster, som vr en elv år, då jg lämnde Sverige. Gröt, lutfisk smt ll tillbehör. Efter vi hde ätit och språkt om gml tider - och en önskn tt vi hde vår svåger Österberg och vår syster Selm här från New York - gick jg till vil i en god bädd. Å, hur härligt tt få slumr in hos min gode svåger i ett Prdis! Den 25 december Juledgs morgon, upp kl. 5, gick till kyrkn. Sjöng Ett brn är fött, Vr hälsd Den 1 jnuri i nådens år 1917 firs också nyår i kyrkn. Sedn med Mr och Mrs Eriksson tt häls på Frid Lundholm från Böle, nu Mrs Gust. Hnsson.Den 9 mrs Stdens bibliotek syntes vr en god tillflyktsplts för sådn som inte tyck om krogr. Till New York och syster och svåger Österberg Den 20 mrs 1917 lämnde jg Amli och svåger Eriksson. De gjorde mig sällskp till sttionen. I Detroit stnnde tåget länge för tt tullsnokr skulle hinn med tt undersök, så även i Bufflo N. Y. Dgen därpå hde jg stämt möte med svåger Oscr Österberg. Såg honom på långt håll med son och dotter. Nu blev det hndskkning. Br 14 år sedn vi träffdes i Minnepolis. Tog färjn över floden till N. Y. City. Åkte spårvgn - högbnn - till 149:e gtn i Bronx. Där möttes jg v min syster Selm smt den lille sonen, som kunde häls på morbror Oscr mycket fint på ren svensk. Min syster och jg, smt tt bli beknt med societeten i N. Y. City, kändes som en olägenhet. Jg kom från Vild Västern och hde mest umgåtts med bönder och grovt folk. Den 23 mrs Svåger Österberg, L.D. i IOGT-logen Klippn, ledsgde mig. Vi tog det underjordisk tåget till logen. På progrmmet är rusdrycksförbud för Förent Sttern redn år Näst dg ut på stden med systersonen till en biomtiné. Den 8 pril firdes påsk i sällskp med Österberg på Billy Sundys Tberncle på Brodwy. Sittpltser för Där fnns inte plts för fler. Den 10 pril firde jg min 53-årsdg hos syster Selm. Lill Disy hde bkt. Den 12 pril hde jg tt vkt den lille 2-årige Jorj. Att se på en rullnde trpp, då folk stod på den, vr något stort för honom. Den 1 mj Demonstrtion, Ordenshuset, Brooklyn. Dit måste jg om än jg i grven låge. Med min systerson som vägledre vr jg gld tt finn IOGT-loklen den 12 mj. Den 25 mj IOGT-logen Klippn. Såg ut som om ll förglömt mötet. Den 26 mj IOGT-logen Fyrtornet. Mycket dåligt besökt. Det fnns två drgspel, det end hoppet tt rädd logen. Den 31 mj 1917 lyckdes jg bliv inbjuden utv de kristlig kvinnorns nykterhetsför-ening. Tcksm tt få sitt främst en gång, lyssn på den fin sången och musiken, förutn tl, men när det gäller nykterhet hr jg llt lgt ned en hel del tid på dett rbete, inte som en missionärstlre eller något stort, men trogen den god sken blnd min rbetskmrter hr jg hft mång rgument. Den 20 juni 1917 till Zoologicl eller Bronx Prk. Den upplivr gml minnen, då mn lyssnr på fågelsång, smt där nere vid bryggn, då mn ser hur ung lär sig tt sköt årorn i båten. Den 23 juni förbereder mn sig för midsommr. Tänk, i forn dgr vilken glädje det vr tt få fr hem till ppp och mmm i ders enkl hem och få känn doften v rönnen och häggen där vid bäcken! Den 5 juli Bttery Prk. Mång gubbr sitter nog här och tänker på ndr sidn hvet, där de lekte som brn och drömde tt det här lndet flyter v mjölk och honung. För smm res är Svensk Ångbåtskontorets biljettpris: tredje klss 53 dollr, ndr klss 91 dollr. Den 18 juli 1917 börjr jg längt ut från New York. Den 20 juli. Smm längtn till ndr världr. Över hvet om så vore, men min hemväg är stängd. En stund i bilioteket gör mig gott.

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september Den 23 juli. Skulle lämn New York. Tog frväl v Selm och brnen. Den lille Jorj vr mest rörnde. Svåger Österberg gjorde mig sällskp till båten. Åkte med ångren Hedrek Hudson, 400 fot ( 120 m ) lång, 82 fot ( 25 m ) bred, mskinen 6000 hästkrfter, 4 däck, stor hjul. Resn med båten c 25 svensk mil, börjde vid Frihetssttyn / Frihetsgudinnn i New Yorks hmn. Orkestern spelde. Mång fin scenerier sågs från båten: Jersey City, Singer Building, 41 våningr, Woolworth Building, 55våningr, City Building, 34 våningr, Plisdes Prk, West Edgewter, Hrlem, Fort Lee osv. Klockn 6.30 på ftonen frmme i Albny, besåg stden, sände någr postcrd. Kl.9.45 fortstte resn med tåg. Ntten mörk, så mn hde inte mycket tt skåd. Den 24 juli kl.6.30 i Bufflo, åt frukost där. Vidre Såg nu mång fin pltser: Clevelnd, Toledo, South Bend. Frmme i Chicgo kl på ftonen, trött v resn. Nu till 7920 S. Elizbeth Street. Hemm hos Amli och svåger Eriksson. August-december 1917 i Chicgo I ugusti 1917 vr jg i Museon. Såg där kulor och mskingevär, torpedbåtr, llt som kn död och förstör lnd och folk. Från verndn såg jg hur de exercerde i hettn. Vr på IOGT, Hrms Prk, där det hölls tl, men det rörde sig mest om kriget. Sedn sång och dns. Det finns också intressnt ämnen och glädjeämnen. I september vr det föreläsning i IOGT-loklen utv N. Swnson från Settle West om Pelle Molin från Ådlen. God musik, IOGT-orchestr. Den 21 oktober IOGT. Bzr 1041 Newport Ave. Musik: Crlssons Trio. Sång, ntionl-klädd dmer. Dns. Mång god hndrbeten v logerns systrr, smt mång importerde från Sverige. Tombol, lyckohjul, smörgåsr. I november läser mn i tidningen om krig och elände: Bomb på Opern, som skrämde dem ll. Polisttionen i Milwukee hr sprängts, och elv personer döddes. 24 december Arbetde till 4. Sedn fick vi vår julgrtifiktion. Hemkommen fick jg först gott kffe. Sedn klädde jg mig i ll brnslig julglädje. Julgröt, lutfisk m.m. 25 december. Upp kl. 5, kläd sig i högtidsdräkt. Eriksson hde då kokt tiodubbelt kffe - med dopp. Sedn tågde vi till kyrkn. All lyssnde med ndkt. Sedn en god frukost hemm. Julpresent, mång julkort. Fst gmml kände jg mig ung och gld för ll vänner jg hr. Vill ingen förlor. 26 december. Brev från E.A. Engström, Böle. 28 dec. julgåv från svåger Österberg smt brev. 31 december Med herrskpet Eriksson till kyrkn tt vänt på det ny året under bön och sång v kö g g g Åren 1918 och 1919 skrev Engström mest om nykterhetsfrågor och IOGT, och i jnuri 1920 hde hn som hängiven Godtemplre ett gltt budskp tt frmför: Den 16 jnuri 1920 kl Då träder rusdrycksförbud i krft över USA, llt som tillhör Förent Sttern. Hem till Böle! År 1920 lämnde sedn Oscr Engström sin ungdoms Drömlnd och slog sig ner i sitt brn-domshem i Böle, Råneå, där släkten fortfrnde bodde kvr. Hn vr nu c 56 år och besvärdes ännu v skdn i foten. Även nu ägnde sig Engström åt IOGT och besökte bl.. logern i Sörbyn och Klix. På äldre dr blickde Oscr Engström tillbk på sin tid i USA. Hns syster Selm och hennes mn drev ett eget företg i New York. Båd hde utbildt sig till herrskräddre i Gävle, innn de lämnde Sverige. Systern Amli vr lärre. Hon och mken, som Engström iblnd kllde Mr och Mrs Eriksson, ägde ett stort fint hus i Chicgo, enligt Engström. Det vr troligen med de syskonens krriärer i åtnke som hn ställde sig frågn: Om mn från brndomen hde fått smk för tt studer, vd nytt skulle mn hft? Kvr i Engströms brndomshem finns bl.. nio små nteckningsböcker med svrt pärm, ett otl foton som Engström tgit bl.. i USA smt en imponernde ordensutmärkelse, som hn tilldelts i USA för sitt lång och djup enggemng i nykterhetsrörelsen. Den är c 40 cm lång och kn likns vid en sjlkrge ( krge utn snibbr ). Upptill är den v mörkt lil smmet, i övrigt är den klrröd. Både inner - och ytterknt pryds v ett 1,5 cm brett silver-stickt bnd ( brodert med silvertråd ) i plttsöm. Tätt bredvid är det en bård v två olik guldglänsnde trådr, som bildr menderslingor. Tre gyllene stjärnor och en lgerkrns smyckr den röd smmeten. Ytterknten omges v en guldglänsnde frns. Vänster- och högerdel fästs ihop nederst på innerknten, vilket döljs v en rund dyn, som täcks v veckt sidentyg i rött, vitt och blått. Två 8 cm lång tofsr v gyllene metlltråd är upphängd i en stjärn i dynns mitt. Ett förnämligt ordenstecken tt bär vid festlig tillfällen inom ordensällskpet! Engström hde hel livet kvr värken i foten, som hn ådrgit sig i bilolyckn, då hn höll på med gturbete i USA. Senre i livet drbbdes hn v cncer. Oscr Engström vled i Råneå den 15 ugusti l Hr du tittt in på vår hemsid? Om inte så gör det nu! Där finner du mång upplysningr om föreningens verksmhet och ktiviteter, t ex: l Hur styrelsen ser ut l Kursverksmhet l Gml tidningsnummer l Informtion till och från medlemmr l Föreningens ktiviteter l Länksidn, medlemmrs hemsidor, ndr föreningrs hemsidor smt länkr till interntionell sökbr dtbser mm.

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september ALE OCH VÄSTMARK en komplicerd histori Ale och Västmrk är två byr vrs tillkomst vi kn följ från begynnelsen och frmåt i tiden. Dett till skillnd från de medeltid kustbyrn, vrs ursprung är äldre och därmed svårre tt följ. Vid vvittringen v Ale, Alvik, Långnäs, Skäret och Västmrk stor bylg åren säger böndern i bylget tt det fnns tre utflyttningr från Alvik och Långnäs, nämligen Ale, Skäret och Västmrk. Dett skulle vr orsken till den svår smmnblndning v hemmnsnummer som uppstod vid upprättndet v ständig jordeboksnummer år Långnäs nr 1 och 2 bestod v Västmrk Långnäs nr 3, 4 och 5 v Ale Långnäs nr 6-12 v Långnäs Alvik nr 1-23 v Alvik Alvik nr 24 och 27 v Ale Alvik nr 25 och 26 v Skäret Stämmer då dett påstående om ett ursprung i Alvik och Långnäs och kn vi finn belägg för det i källorn? Går det verkligen tt följ Ale och Västmrk från de först nybyggrn och frm till de självständig byr de så småningom utveckldes till? J det verkr så, vilket vi sk se v följnde. De först nybyggrn Först gången vi möter ortnmnet Ale är när en Lsse Persson vid Åle nämns under Alvik i 1546 års jordebok. Hn finns dock upptgen i Alvik redn i 1543 års jordebok under nmnet Lsse finne. Kort tid därefter finner vi ytterligre en bosättning i Ale representerd v den fttig änkn Brit, som år 1553 blott äger 2 kor. Dett till skillnd mot Lsse Persson som vr ägre till hel 7 kor. Brit efterträds dock redn år 1561 v en mn vid nmn Nils Andersson, som även hn verkr h vrit v finsk börd och som sedn skulle låt tl om sig. Hn synes för övrigt, i likhet med företrädren Brit, h tillhört de fttigre i socknen. År 1585 dömdes Nils till glgen för tt hn brutit sig genom ett hustk och stulit mt. Hn blev dock benådd v konungen, vilken hde sist ordet vid dödsdomr, och fick erlägg den stor summn v 40 mrk i böter, vilket motsvrde värdet v två god hästr. Dett synes inte h vskräckt honom från ytterligre brottslig hndlingr och vid vintertinget 1589 finner vi honom för ndr gången dömd till livets förlust. Vi låter här rättens protokoll tl för sig. Nilss Fynne i Ale gieck hem til sin grnn och slogh honom ihiel orsken thertil th the hde hugge en Rog suedye lnd til hop och ner thz wr brenth och the skulle så ther thog föreskreffne Nils Fynne f syn grnn ldtt Smmdz och dreff hono ther [ ] och Ner hns grnne begierde sin del Wrdt then ndre Wred, gick hem, och geck så i sin grnns gårdtt och slogh hono ihiel mz berådtt modhe och så betygtt för rette på föreskreffne Nilss tt hn hde stolitt ff sine grnnr thz hn icke nek kunne, och effthr målsueynde stode hårdt effthr hns liff bleff hn rettt, med [ ] hnd godz och lösörr, står til konlig Mttz och ndre gode herrer som thett Wrde öffrseendes om hn hustru och brn må thz niutt. Således synes Ale två först känd bönder h vrit v finländskt ursprung och ägnt sig åt rågsvedjebränning, något som vr kännetecknnde för de vid från Svolx invndrnde finnrn. Att Lsse Persson först skrivs under Alvik tyder också på tt nybygget nlgts på denn bys utmrker. Vd gäller Västmrks förste nybyggre så är situtionen likrtd, ity tt en Nils Månsson i Träske upptges under Alviks by åren , då hn erlägger ett mycket blygsmt kyrkokornstionde. Därefter återfinner vi honom under såväl Långnäs (husmn 1601), som Ale ( ), som Alrumpn (1606) smt Ale och Rumpn ( ). Enligt Älvsborgs lösen förklrs hemmnet ligg ödelgt redn år 1613 och om såväl Per Lrsson som Anders Nilsson i Ale heter det thenne är en fttig mn äger ingen ko. Ale och Alrumpn Vi hr här mött benämningrn Ale och Alrumpn, det senre iblnd blott utskrivet Rumpn. Enligt min mening så är dess ortnmn liktydig med det som senre blev byrn Ale och Västmrk, även om mn iblnd smmnför innevånrn under smm beteckning. Det skulle dock dröj innn den senre byn fick sitt nuvrnde nmn Västmrk. Äldre nmn på sjön där byn är belägen vr under och 1600-tlet Anundseller Ånuträsk, smt på delr v sjön Rumpn och Reneträsk, där Rumpn betecknr den södr sml delen och Reneträsk den norr delen v nuvrnde Västmrkträsk. Först i börjn v 1700-tlet börjde byn klls Väst på mrken och långt senre Västmrk.

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 Upigårn en gmml gård i Västmrk. Ovnstående bild: Uppigårn en gmml gård i Västmrk. Bilden till höger: Dörr från gmmlt häbbre i Ale, dtert Foto: ANDERS SANDSTRÖM Bosättningen i Ale hr troligen nmngivits efter vttendrget Alån, som bl rinner upp från de stor sjörn Alträsk, Västmrkträsk och Mockträsk. Den sistnämnd sjön benämndes i 1500-tlets fiskeregister för Oll- eller Allejur, vilket troligen hr smiskt ursprung och närmst kn översätts med Västnträsk (jmf smiskns lle som står för väst, väster, västn). Såväl Västmrk som Ale hr säkert nyttjts v böndern i Alvik och Långnäs långt innn bosättningr skedde. På den förstnämnd pltsen hr mn säsongvis bedrivit träskfiske och där utveckldes knske enkl övernttningsstugor till den först bosättningen. Vid pltsen för Ale by, där idg 10-meterskurvn går på den topogrfisk krtn, hr mn förr mött den först stor forsen i vttendrget som kunde nyttjs. Enkl vttenkvrnr omtls i Luleå socken redn på 1500-tlet och vid upprättndet v 1645 års geometrisk jordebok finner vi ett kvrntecken utstt på den plts där ännu idg Ale nedre kvrn är belägen. Knske vr den förste bosättren också kvrnskötre på denn plts års geometrisk jordebok När lndets åkerrel och ängsvkstning för först gången uppmättes och krterdes, får vi också en visuell bild v hur det såg ut på bynivå. I nuvrnde Norrbotten skedde dett under åren genom lntmätren Erik Eriksson Widmns försorg och byrn i Luleå socken vmättes därvid år Det gäller även för Ale, Alvik och Långnäs. Från Ale by hr vi en vcker krt som utvisr vr byns då fyr bönder bodde och vr kvrnen vr belägen. Vidre kn vi se tt det i byn fnns två åkergärden med omkringliggnde ängr eller hårdvll. Avmätningen innehåller även en kortfttd men intressnt beskrivning. Där heter det tt Ale fyr hemmn vr belägn på Alviks ägor 1/2 myl ifrån bolbyen. Vidre sägs det tt mn hde sin nödtorftig lägenheter med skog och mulbete men intet fiske, tt kornet frys gemenligen smt kvrn som går höst och vår. Till utsäde i byns två åkergärden nvändes blott 4 4/5 tunnor korn och v ängen bärgde 50 lss hö smt 50 lss v kärr och myrr. De fyr böndern voro följnde; l Olof Tursson med 3/32 mntl l Hustru Mrgret med 7/64 mntl l Hustru Krin med 3/32 mntl l Nils Nilsson med 19/64 mntl

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september Som synes hde tre v dess bönder mycket små ägor och de nämns i 1635 års boskpslängd som utfttig, vilk då endst kunde utgör boskpspenningen genom tt sälj sin end ko. Endst Nils Nilssons företrädre på hemmnet, Per Lrsson med 1 häst, 8 kor, 1 kvig, 8 får och 1 get, verkr vr något så när välbärgd. I Alrumpn eller Västmrk vr förhållndet likrtt med en någorlund välbärgd bonde, Jon Hnsson, som vr ägre till ett hemmn om 3/16 mntl smt 1 oxe, 5 kor, 1 kvig, 6 får och 5 getter. Den sistnämnde är dock uppförd under Alvik i 1645 års geometrisk jordebok, vri det bl heter Ahle och Ahlerumpn är ock belägne på Alwykz ägor och hfw sin åker och eng för sig sielfw. Tyvärr hr jg inte lyckts återfinn någon seprt krt över Västmrk, men bebyggelsen låg säkert på den höjd strx väster om sjöns södr del, där vi sedn återfinner den med två gårdstecken på 1708 års tegskifteskrt. Det finns för övrigt uppgifter om tt Västmrk redn på 1620-tlet hde två bönder, dels ovn nämnde Jon Hnsson smt en Per Michelsson, som efterträddes v sin hustru Mrit år Hon beskrivs som förlmd och husrm med blott en ko år Roteringen 1695 När roteringen för Västerbottens regemente genomfördes år 1695 skedde en noggrnn undersökning v länets smtlig hemmn och dess förmåner. Vd gäller Ale får vi först vet tt Lrs Hnsson under sitt hemmn hde en vhyst röök Olof Turss om sex skälslnd. Det vr egentligen hns morfr Olof Turssons hemmn, som Lrs nu brukde tillsmmns med ytterligre 3/128 mntl, vilket tillsmmns bildde Ale nr 5 om 15/128 mntl. Olof Tursson som nämns i Ale under åren vr med stor snnolikhet son till Ture Ersson i Alvik. Vi får också vet tt det fnns ytterligre tre vhyst rökr i byn. Dessutom tlr protokollet om hur mång kretur respektive hemmn förmådde föd och vi kn nog utgå från tt det vr med verkligheten överensstämmnde; Per Nilsson 11/64 mtl sktte 2 hästr, 17 kor och 28 småkretur Jkob Pålsson 7/32 mtl sktte 2 hästr, 12 kor och 16 småkretur Lrs Hnsson 15/128 sktte 1 häst, 6 kor och 12 småkretur Vd gäller Västmrk får vi först vet tt Jöns Hnsson önskde återfå de två skälslnd som kommit från hns hemmn till Anders Jönsson i smm by. Mot dett genmälde Anders tt dess två skälslnd kommit under hns hemmn för år sedn, vilket kn stämm med uppgiftern tt änkn Mrit då vr förlmd och husrm, smt tt hn sedn lång tid tillbk utgjorde sktt för dett. De två böndern i byn hde följnde kretursbesättning; Anders Jönsson 21/64 mtl sktte 2 hästr, 16 kor och 21 småkretur Jöns Hnsson 1/8 mtl sktte 2 hästr, 5 kor och 16 småkretur Således får vi intrycket v en reltivt välmående bygd strx före den svår missväxtperioden och det Stor nordisk kriget , vilk både i grunden skkde tillvron för hel loklsmhället års tegskifteskrt Åren genomförde lntmätren Petter Häggström tegskiftesförrättning i Alvik och Långnäs. Vi får de vet tt Långnäs bestod v 10 sktte- och 2 kronohemmn smt Alvik v 21 sktte- och 5 kronohemmn. Smtlig hemmn åsättes nummer från 1 till 38, vrv 1-2 är Västmrk, 3-5 Ale, 6-12 Långnäs, Alvik, Skäret smt Ale. Helt klrt är tt nr 38, egentligen Alvik nr 27 om 17/64 mtl, med Dvid Pålsson som dess ägre nu är utlokliserd från Alvik till Ale och identiskt med senre Ale nr 1 Dåvis. Skiftets nr 35, egentligen Alvik nr 24 och senre Ale nr 2, vr vid tillfället ifråg öde eller som det heter: Dett hemmn hfwer en lång tid legt öde, grnnrn berättr tt nr 4 hr en råning ifrån dett hemmn. Snnolikt utlokliserdes dett hemmn från Alvik till Ale först när det år 1725 upptogs på sju års skttefrihet v Jkob Jkobsson. Gården hr snnolikt fått sitt nmn Jäon, efter den från Skellefteå senre inflyttde ägren Dniel Jonsson och hns fr Jon Dnielsson. Av övrig stmhemmn i Ale är nr 3 Njösch troligen byns äldst bosättning med nor bk till Nils Nilsson år 1645 och dessförinnn till hns företrädre Per Lrsson och hns fr Lsse Persson vid Åle. Stmhemmnet på nr 4 hr åtminstone llt sedn år 1645 legt på den plts där August-Ömesch stor norrbottensgård fnns frm till omkring 1950, d v s på höjden strx väster om Ale nedre kvrn. Slutligen så hr vi stmhemmnet på nr 5 Häsch, som snnolikt hr uppkllts under ndr hälften v 1600-tlet efter dess dåvrnde ägre soldten Hns Lrsson. I Västmrk är stmhemmnet på nr 1 identiskt med den på 1960-tlet rivn och mycket stor Oppigåln och nr 2 med Häsch-Peet. Byn hr såväl under äldre som yngre tid upprätthållit när reltioner med Långnäs, bl genom giftermål melln byrn. Slutord Ale by, vrs två först nybyggre synes h vrit v finsk börd, hr troligen sitt ursprung från mitten v 1500-tlet med Lrs Persson vid Åle, först omnämnd under Alvik i 1546 års jordebok. Snnolikt hr byn fått sitt nmn efter vttendrget Alån och det är troligt tt forsen vid Ale nedre kvrn under lång tid lockt till ktiviteter på pltsen. Även Västmrks förste nybyggre, Nils Månsson i Träske, omtls de först åren under Alvik. Därefter omtls dess nybyggre och ders ättlingr stundom under Långnäs, Ale, Alrumpn eller blott Rumpn. Snnolikt utgjordes Alrumpn v det som senre blev Väst på mrken och slutligen Västmrk. Rumpn vr för övrigt också en gång benämning på den södr delen v sjön

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 Berättelsen om hur lppfogdedottern Mrgret Kråk möter smesonen Nils Ersson (Eriksson-Addk- Sundelin) nmoder och nfder till den tlrik smeprostsläkten Sundelin. Två ung människor och två kulturer möts i Smelnd för 300 år sedn Text: MARIA WESTRIN WERNSTRÖM (född Sundström) I börjn v 2000-tlet, när jg vr i 55-årsåldern, blev det dgs för mig tt börj krtlägg min släktbnd med smepojken Nils som blev präst i börjn v 1700-tlet. Att jg skulle h något smiskt påbrå hr ldrig någonsin kommit på tl under min uppväxt. Jg kn minns tt det lltid funnits ett inrmt foto v en präst som hängde på väggen i mitt föräldrhem. På frågn om vem det vr, gvs, enligt min mening, ldrig något ordentligt svr. Nu vet jg tt personen ifråg vr min mmm Sves frmors fr, smeprosten Sundelin född 1808 som klldes Lppmrkens missionsföreståndre. Hn vr min morfr Arvid Westrins morfr, vrs dotter Auror vr min mmm Sves frmor. Auror Sundelins frfrs fr vr lltså smepojken Nils Ersson från Tjlls smeviste, väster om Arvidsjur, i nuvrnde Pieljekise ntionlprk. Hndelsmnn- och lppfogdedottern Mrgret Kråk från Luleå är den nmoder som gifte sig med smepojken Nils. Knske vr det så tt hon fick följ med sin ppp lppfogden vid en v hns resor i Västmrkträsk som förr br nmnet Anund- eller Ånuträsk Både Ale och Västmrk erhöll jordeboksnummer under Långnäs och Alvik år 1699 och Västmrk fick egn jordeboksnummer cirk hundr år senre, då även Alvik nr 27 och 24 blev Långnäs nr 1 och 2. Först en bit in på 1800-tlet kom Ale tt få egn jordeboksnummer med benämningen Ale nr 1-5. Såväl under äldre som yngre tid hr dessutom smrbete på en mängd olik områden förekommit melln byrn, i modern tid bl i form v gemensmt älgjktlg melln Ale och Långnäs. Således torde bönderns påstående, om en tidigre utflyttning från Alvik och Långnäs, i smbnd med vvittringen h en verklig bkgrund. Vidsel den 22 februri 2012 ANDERS SANDSTRÖM l norr för tt kräv smern på sktt? Och tycke uppstod melln två ung människor från två så väsenskild kulturer. Mrgret Kråk och Nils Ersson/ Eriksson/ Addk/ Sundelin, född 1731 och 1725, är lltså börjn till den stor smeprostsläkten Sundelin. Nog är det synd tt denn släktnknytning är något jg nu själv får försök forsk i. Likså hr jg svårt tt förstå tt skoln inte förmedlt mer kunskp och informtion om vårt smisk kulturrv och, knske lik viktigt, om ll kyrkns, birkrlrs och lppfogdrs övergrepp mot smern. Under nio år, , gick jg i skol i Luleå. Smmnlgt hr jg bott mer än tio år i Luleå. Inte förrän nu, mer än femtio år senre, blir det klrt för mig tt mång v min förfäder vr hndelsmän i Luleå, lppfogdr och dessförinnn birkrlr i Norrbotten och Tornedlen. Kråksläktens nfder är omnämd redn på tlet. Hns son står också som köpmn och borgre i Stockholm och hde uppdrg v kung Krl IX för utredningr om hndelsförhållnden i Lule lppmrk. De senste åren vr det dgs för mig tt försök få klrhet i dess spännnde släktled. En mycket br strt är den släktforskning som redn gjorts v både Kråkättlingr och Sundelinre gvs en smmnställning gjord v Åke Sundelin ut, med över ättlingr till den lille smepojken född Och för någr år sedn träffde jg fyrmänningen Torbjörn Sundelin som överlämnde släktforskning på dt. Obegränst med uppgifter finns också tt hämt vi Internets sökmotorer där bl Bygdéns noggrnn krtläggning v prästerns verksmhet finns tt hämt. Själv hr jg därför inte behövt forsk utn br försökt vr en noggrnn tolkre v ndrs utförd rbeten. ATT VETA OM FOGDE- OCH BIRKARLSLÄKTEN KRÅKA Denn informtion finns på nätet under fler rubriker såsom Anbytrforum, släkter, rötter, nmn mm. Stmfr till fogde och birkrlssläkten Kråk med säte i Sunderbyn, Luleå, är Nils Hnsson Djäkn född i mitten v tlet i Lugnvik, Bjärtrå. Släkten tycks komm upp från Ångermnlnd under 1400-tlet och tidigre från Medelpd. Ångermnlnds äldst vpen vr en sittnde fågel, i folkmun Kråk. Köpmän ur släkten Kråk gjorde mång ffärsresor till Stockholm. Tillnmnet Kråk nyttjdes först mot slutet v 1500-tlet. Mrgret Kråk vr det end brnet till den mäktige hndelsmnnen och lppfogden

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september Olus Olof Kråk, ( ), och hns hustru Cthrin (född Hhn ) från Luleå. Denn Mrgret är nmodern i denn berättelse. ATT VETA OM SUNDELIN- SLÄKTENS ANFADER Nils Ersson, berättelsens nfder föddes, enligt min tolkning v olik källor, 1725 i nuvrnde Pieljekjse ntionlprk, väster om Arjeplog, Tjlls smeviste. Hn lär h hft två syskon. Nils Erikssons ppp vr smen Erik Ersson, enligt muntlig sägen vr det smisk nmnet Addk? Hn flyttde med sin fmilj till Jokkmokks smeby, där sonen Nils fick börj i den smeskol som fnns i Jokkmokk sedn Under sin senre utbildning till präst bytte hn nmn till Sundelin. Berättelsen som publicerts i ett veckomgsin, hr jg fått v fyrmänningen Torbjörn Sundelin i Värmlnd. Den är skriven för länge sedn v Thyr Ekegårdh. Vr och när dett publicerts vet jg ej. Jg hr försökt tt tolk texten så gott jg kunnt från de slitn sidorn. Och tveksmm nmn, pltser och årtl i berättelsen får vi ccepter, såsom tt Mrgret, enligt forskruppgiftern, vr sex år yngre än i texten, tt hennes ppp inte hette Jkob, tt de inte hörde till hndelshusen i Umeå, med mer. För tt du som läsre genst skll få rätt nmn på personer och pltser, hr jg tgit mig friheten tt i texten byt ut nmnet Jkob till Olov och Umeå till Luleå. Och tt Mrgrets mmm som klls mor Ann Brit i texten heter Cthrin på riktigt. Enligt släktforskrn vr dottern Mrgret Kråk född 1732 och smepojken Nils Eriksson föddes De gifte sig 1759, när de vr 27 respektive 34 år, och ders bröllop hölls i Luleå där den förmögn Kråksläkten hde hndelshus. Den v ders söner som blev prästen Nils Sundelin vr ders sjunde brn fött Även sonsonen kom tt het Nils född 1808, vilken omnämnts tidigre i texten. Mrkndspltsen där Mrgret och Nils Eriksson Sundelin träffdes vr i Jokkmokk, där mrknder hållits årligen sedn år Som lppfogde i Luleå Lppmrker, hde Olof Kråk till uppgift v Sveriges konung tt blnd nnt håll ting och infordr sktter v smern. År 2007 vr året då jg besökte Jokkmokks fyrhundrfjärde mrknd, smt dgrn innn också deltog i 400- årsfirndet v Jokkmokks kyrk. Där hölls en gudstjänst som den vr på smisk förr i tiden. Knske som när en v Sundelinprostrn tjänstgjorde där? Den historisk mrknden som pågick dgrn däremelln vr en stor käll v informtion och inspirtion till mitt skrivnde. En res till vårt ursprungsfolk och till en v grenrn på mitt eget släktträd. Läs och begrund! MARIA WW sommren 2012, sju genertioner senre. Tcksm för synpunkter på denn text som fktiskt tgit fler år tt sml underlg till, funder mycket över och sedn med stort nöje smmnställ. Härnösnds stifts herdminne KYRKOHERDAR Nils Eriksson Sundelin ( ), f f lppsk förädrr i Jockmock. Efter två års vistnde i Jockmocks lppskol hölls hn och en hns kmrt, bägge kvick lppynglingr, på privt mäns bekostnd i Luleå stdsskol, där de fingo läs ltinsk grmmtiken, explicer Corderi Colloqui m. m. På prosten J. Renmrks hemställn utverkde Hsnds konsistorium f lppmrksdirektionen åt dem sttsunderstöd, då de öfvergingo till Piteå trivilskol och Hsnds gymn. Stud. 1749, prästv. till pst. dj. i Jockmock 1 sept. 1754, utn. skolmästre i Gellivre 3 mj 1757, tilltr. 1758, scelln och skolmästre i Jockmock 11 juni 1786 smt sist pstor i Arjeplog 18 febr Under sin skolmästretid hde pstor S. f stenbunden mrk gjort uppodlingr såväl i Gellivre som Jockmock, hvilken konsist. fnn mycket berömligt, och särskilt vid fflyttningen från Gellivre, där hn mottgit ett lldeles ouppodldt skolebol, hugndes hn f direktionen med en gåfv f 625 dr 16 öre kmt. Pstor Sundelin, som berömmes ss. en rättskffens, ordentlig och utmärkt prästmn f sin ntion, fled 13 jn i 80:de året såsom stmfder för den tlrik och utbredd Sundelinsk släkten. G m. Mrgret Kråk, dotter f hndlnden Olof Kråk i Luleå, d Brn: Erik, d. 8/ , 7 veckor g. Olus d. 18/8 1760, 14 d. g.; Cthrin d. 18/7 1761, 7 d. g.; Emnuel, f. 5/ Gellivre, begf sig till Norge; Ulrik, f. 14/7 1764, g. 1) 1/ m. hndl. Cls Govenius g. 2) m. hndl. Bergner, båd i Luleå; John, f. 24/6 1767, borgmästre i Umeå, härdsh. i S. Västerbotten m. lgmns heder, d. i Umeå 3/6 1843, g m. Ann Cth. Fjellström.; Nils, f. 3/ i Jockmock, pstor härstädes efter fdern, n:r 10; Ann Mrgret, f. 1774, g. m. hndl. Whlberg i Luleå; Rudolf, f. 18/ i Arjeploug, d På näst sid följer den ndr delen. Texten är TYRA EKEGÅRDS novell om Mrgrets och Nils möte.

12 12 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 MARGARETA KRÅKA Novell v TYRA EKEGÅRD Vr hr du syskonen? Mor Cthrin vände sitt ung upphettde nsikte från spisen där elden flmmde och det puttrde från grytor och spett. Den hon tlde till vr en liten stt och säker femtonåring, som dock just nu såg både förskrämd och förvirrd ut. Jg tordes inte stmmde hn. Det är ett sådnt förfärligt liv ute i boden. Erik Ersson, lppen, är där. Hn ville borg och fick inte och nu är både hn och ptron lldeles rsnde. Jg vet inte om Ersson drog kniv eller vd det vr, men ptron skrek på drängrn, och nu håller de på tt kst ut Ersson, men hn är som örret i älven. Mor Cthrin kstde vd hon hde för händer och rusde ut, hck i häl följd v gmmelpign, som skrek llt vd hon orkde, tt hennes fru skulle tänk på sitt tillstånd och kt sig för tt råk ill ut för Erson. Oj, oj, oj, vilket elände dett kunde bli! Men Cthrin ktde inte på vrning. Hon kom ut på gården, där hon såg en liten grå figur ensm vnk omkring i ljusskenet, som strömmde ut från den nu stängd boden. Hon sprng frm till honom. Det vr Erson, som skkde i hel kroppen och knppt kunde tl, så upprörd vr hn. Cthrin kunde inte vgör om det vr riktig tårr, som rnn utför hns brkde kinder, eller om det br vr kölden som fick hns smårökpinde ögon tt rinn. Vd hr du gjort, Erson. Vd är det som hr hänt? I kort stser på blndd lpsk och svensk delgv lppen Cthrin llt vd hon ville vet och mer därtill. Erson hde kommit i trångmål, jktlyckn hde svikit honom, hns hustru låg sedn någon tid ill sjuk hemm i kåtn, hn hde ing bytesmedel och herr Olof hde vägrt honom kredit för de livsmedel hn behövde. Hn kunde inte komm hem till kåtn utn mjöl och slt och nnt nödvändigt för den högtid som stundde..men inte nog med det, herr Olof hde vrit vrång till sinnes och låtit dett gå ut över Erson, som hde kstt en grov förolämpning i nsiktet. Folket i boden hde skrttt åt den kvicke ptron och den fttige lppen, som ränt hel dgen och vr trött, hungrig och förtvivld och hde förlort besinningen. Hn hde visst inte drgit kniv, så ill vr det inte, men hn hde trätt den myndige ptronen in på livet och lovt honom, i nmn v ll gml lpsk seiter, tt hn en gång skulle få betl dett till lpprn. Det kärste hns liv skulle komm tt skänk honom skulle hn bli tvungen tt offr åt smefolket. Hns egen släkt och nmn skulle utplåns sedn den gett sitt blod åt smern, men Erssons ättlingr skulle föröks och ärs till evig tid... Cthrin stte händern för öronen. Tyst Erson, du hädr, ropde hon. Kom med mig in i köket så du får vil och ät dig mätt, och så sk jg pck din ränsel full med llt vd du behöver åt de din över julen. Lppen följde motsträvigt med och bänkdes i det vrm köket, där det doftde v mt och nygräddt bröd. När Cthrin sett till tt hn blivit förplägd, gick hon ut till sin herre och mn. Du ger Erik Ersson vd hn vill h, sde hon i en ton som den myndige hndelsptronen ldrig förr hört från hennes vckr läppr. Vd kommer åt dig, tt du bär dig åt som en hedning och inte som en kristen människ? Skulle vi fir jul i rikedom och lyck medn vi visste tt Ersson kommit tomhänt hem till sin sjuk hustru och sin lille pojke. Och så kllr du honom strykrlpp och nnt skmligt, när du vet hur hederlig Ersson och hns släkt är. Skäms Olof! Du kn du, tror jg, kom det snopet och häpet från den nyss så storordige Olof Kråk. Nåj, det vr egentligen inte lppen mitt ond humör gällde fst hn inte hde vett tt vänt med sitt medn jg gjorde upp med spnnmålshndlren, som tänkte skinn mig på fler hundr riksdler. John, du hörde vd lppen ville h, väg upp åt honom och lägg till en strut russin åt ungrn hns, om hn hr någr I själv verket vr Olof Kråk, som vr lik god som häftig, så hjärtinnerligt gld tt hns hustru fått tg i lppen och förhindrt honom tt återvänd med tom ränsel till sin fjäll. Förresten hde lppens ursinnig besvärjelser berört honom obehgligt. Om det vr något som Olof kråk vr känslig för så vr det släkten och dess bestånd. Dg och ntt fröjddes hn åt den händelse hn såg frm emot.födelsen v hns först brn. Give Gud tt det blev en son, vr den suck som otlig gånger under vrje dygn pressdes ur hns bröst. Nå, inte för tt hn trodde tt en uppretd lpps ord betydde något, men... Erik Ersson ville inte t emot Cthrins erbjudnde om en bädd över ntten. Hn ville nträd hemfärden meddetsmm. Men när hn tckde för välfägnden och Cthrin bd honom t tillbk sin upprörd ord till hennes mn, svrde hn, tt sådn ord kn inte ts tillbk. Men hn kunde, för Cthrins skull, tillfog en sk. Det offer som hn tlt om skulle bring lyck, inte br till lpprn utn också till de siste v den mäktig hndelssläkten Kråk. Tiden gick. På nyåret efter denn episod föddes Olof och Cthrin Kråks brn. Det vr en dotter. Och hur de hoppdes och längtde efter en son så fick de ingen. Olof Kråk tänkte llt oftre i ensmm stunder på Erik Erssons förbnnelse. Hn tröstde sig med tt denn blivit utslungd i hstigt mod, tt Erik Ersson blivit blidkd, tt lppen säkerligen inte kunde vrken.eller profeter. Fru Cthrin fruktde en mer bokstvlig uppfyllelse v spådomen.

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september Hon vkde över sin lill vckr begåvde Mrgret bittid och sent. Brnet fick ldrig ensmt vlägsn sig långt från hemmet. Vr hon utom synhåll en stund blev modern lltid utom sig v ängsln. Under tider när lppr tlrikre än vnligt besökte Luleå höll hon både sig själv och flickn innnför stängd dörrr. Men det kunde ju inte fortgå i längden. Mrgret växte och blev snrt en självständig liten dm, som slnk ut och in och när det bäst behgde henne och sökte sig det sällskp som rode henne mest. En dg vr hon bort länge och väl och moderns förfärn kände ing gränser, när en v bodkrlrn visste berätt, tt flickn följt med en v skjutsrn upp till den nu pågående lppmässn, men tt hon skulle vr hemm före kvällen. Hon kom också. Och vd hde hon inte llt tt berätt! Hon hde gjort en ny förtjusnde bekntskp. Nils hette hn och hn vr någr år äldre än hon. Hn vr så lärd redn, så det kunde de ldrig tro. Hn hde gått två år i lppskoln i Jokkmokk och nu gick hn i Härnösnd och läste ltinsk grmmtiken och llt möjligt nnt som vr förfärligt svårt... Lppskoln, nästn skrek Chtrin. Är hn lpp? Lpp, j visst är hn lpp, kom det från Mrgret. Förresten får ni se honom i morgon för jg bjöd honom hit, när hn ändå skll till stden med sin fr. Därmed dnsde elvårig Mrgret Kråk sin färde, innn hennes mor hunnit komm med någr invändningr. Dgen efter stt Mrgrets idol vid hennes sid vid hemmets middgsbord och lät sig väl smk. Men hon kände sig inte riktigt nöjd ändå. Visst vr det roligt tt hennes fr gillde Nils, men inte vr det roligt tt hennes fr skulle lägg beslg på honom helt och hållet. Här stt hn och frågde ut honom och hörde på honom som om hn vr en spnnmålsgrossör. Pojken berättde rppt och på flytnde svensk, hur prosten Renberg utverkt hos lppmrksdirektionen tt Nils och en v hns kmrter fått komm till Härnösnd där de skulle t studenten. Sedermer vr det meningen tt de skulle studer vidre i Upsl. Nils ville för sin del bli präst. Vd heter du mer än Nils, frågde ptronen till sist. Sundelin svrde Nils. Det nmnet fick jg t när jg kom till skoln, men jg heter Eriksson också efter fr. Fr heter Nils Ersson, hn hr visst hndlt med ptron iblnd. Nils kunde inte begrip vrför både ptronen och hns vänlig fru blev lldeles blek och tyst. Åter hde någr år förflutit. Mrgret hde blivit lång och vcker, lldeles otroligt vcker, men ingen kunde nek till tt hon nog vr en ning mer självrådig än det nstod en ung dm v hennes tid. Nu gick hon och dukde middgsbordet medn hon då och då knyckte på sin fin ncke. Åtbörden gällde gästen, som skulle h hederspltsen melln henne och modern. Bredvid bordet stod Olof Kråk och tiggde och bd sin vckr dotter om gehör. Hott och befllt hde hn också gjort, men det hde hn slutt med för länge sen. Betänk dig nu väl, Mrgret, s hn inställsmt. Du får bo i eget hus i Stockholm, gå i kläder som en drottning, åk efter hästr som inte kungen hr mke till. Du får klls kommersrådinn. Mrgrets tålmod, som just ingenting vr tt skryt med, brst lldeles. Hon stmpde i golvet och hennes röst vr llt nnt än vänlig, när hon förkunnde: Jg hr ingen längtn efter bo i Stockholm och färds i kungligt ekipge. Jg vill hellre åk efter renr i Lpplnd. Och hellre blir jg prostinn än kommersrådinn. Hör nu en gång för ll: I somrs vid lppmässn trolovde jg mig med Nils Sundelin. Det löftet tänker jg inte bryt för tio kommerseråd. Utn Nils kn jg inte lev, och försöker ni tving mig tt gift mig med någon nnn, så rymmer jg till prosten Renberg. Hn vr med, när Nils och jg trolovde oss.efter dett besked resignerde herr Olof. Mrgret fick vr ifred för frire. Det är trolldom, suckde Olof Kråk. Men rätt vr det vr börjde det tls om Nils Eriksson Sundelin, den förste v smefolket, som blivit prästvigd. Det tls om hns lärdom och förstånd, hns dådkrft och rättsinne. Hn vr en frmtidsmn, påstod mn. Allt oftre börjde också Olof Kråk för hns nmn på tl ute blnd folk. Allt oftre log den gmle mot Mrgret. Och en dg frågde hn henne rkt på sk. Hr inte du och Nils bestämt, när ni sk håll bröllop? Till näst mickelsmäss, svrde Mrgret. Då hr hn llt färdigt, så tt vi kn flytt in i eget hem. Det behöver inte vr så kostbrt, vi kommer tt bli lycklig ändå. Fder Olof hrklde sig och mumlde något om tt hns end dotter inte behövde tänk på sådn ting. Hon kunde börj rust till bröllop när hon ville. Pengr skulle hon få så mycket hon behövde till utrustning. Hn ville tt det skulle bli ett bröllop som hel Luleå skulle minns. Jg hr ett villkor, s Mrgret. Min svärföräldrr sk vr med och de sk hedrs lik mycket som de ndr gästern. Annrs blir det inget bröllop, vi låter vig oss i tysthet uppe i Gällivre. Du kn bjud Erik Ersson och hns hustru, vr llt vd herr Olof sde. Ung fru Sundelin flyttde med mnnen hem till hns skolbol i Gällivre. Hn hde bott där två år i förväg och under den tiden hde hn med egn händer odlt och brutit vildmrken, hägnt och plntert örter och buskr söderifrån, sådn ännu ingen sett väx häruppe. Hn hde gjort det för tt kunn t emot Mrgret med den fägring och trevnd hon vr värd. Det vr ju ändå så mycket hon måste skn när hon gått in för tt del hns fttig liv. Så vckert hde hn fått det, och så mycken möd hde hn offrt på

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 Kirunsvenskrn på väg hem. För 100 år sedn De olycklig brsilienfrrn kom hem Text och teckning: LEIF LARSSON Brsilienfrrn eller Kirunsvenskrn hr jg skrivit om i medlemstidningen nr 72, Då hndlde mycket om en end person den 18-årig ung kvinnn Sofi Hjärtström och hennes öde. Hon uppmärksmmdes mer än ndr emigrnter därför tt hon denn fläck v vildmrk, tt lndets myndighet nsåg sig bör belön pstor Sundelin med 625 dler 16 öre kopprmynt, när hn flyttde från Gällivre till Jokkmokk. Ett knppt år efter Mrgrets bröllop höll gmle Olof Kråk i sin rmr en liten dotterson, som br hns nmn. Då tyckte hn inte längre, tt hn stod där som den siste v sin släkt, hns blod rnn ju även i denne lille byting. Du blir väl minst prost med tiden du, skämtde morfr. Och snnspådd blev hn. Mrgret Kråks förstfödde blev prosten i Resele, Jkob Sundelin. (= Prosten vr det sjunde brnet, Nils Sundelin född 1770, blev distriktsprost över södr lppmr- på hemvägen födde en son precis då frtyget psserde ekvtorn. Nu i år är det precis 100 år (!) sedn de flest v de vid vresn så entusistisk kirunborn kom tillbk till Sverige och Kirun helt utblottde. Den här trgisk utvndringen och återkomsten hem är välkänd och hr skildrts i mång smmnhng. kern ). All överlevnde v hennes brn nådde förtroendeposter i smhället, och när hon dog 1806, ett år efter mnnen hde hon också fått upplev tt brnbrnen byggde vidre på det välstånd och förtroende, som grundts v fttiglppen Erik Erssons son, hn som ensm ägt hennes hel livs trofst kärlek. Det vr väl en fin histori? Mri Westrin Wernström Lyckovägen Bromm 0735/ westrinwernstrom@gmil.com Tcksm för synpunkter, korrigeringr etc. l Den 19 mj 2012 fnns en liten notis i Norrbottens-Kuriren just om hemkomsten. Den vr hämtd från Kuriren för 100 år sedn. Jg återger texten nedn lite uppdterd beträffnde stvning. Smtidigt råkde jg läs ett reportge om Brsiliensvenskrn i en gmml sporttidning, Rekord-Mgsinet, från jnuri Tidningen köpte jg i ett ntikvrit i Nor, Dgmr Lnges hemstd, den som hon under pseudonymen Mri Lng kllr för Skog i sin kriminlberättelser. Texten i Rekord-Mgsinet är skriven v signturen O.W. och någr källor nges inte. I Nor köpte jg tidningen för 40 kronor, 1947 kostde den 30 öre! Dgstidningrn är oft källor som citers v forskre och som även släktforskre hr stor nytt v. Klippet från mj 1912 som återgvs 19/ lyder så här: De olycklig Brsilienfrrn hr nu till ett rätt stort ntl återkommit till Kirun. Mång v dem, som reste till det fjärrn lndet, skns dock blnd de återkommnde, ty de vil i Brsi-

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september liens jord. Det är verkligen hjärtslitnde tt se dess offer för det nsvrslös gittionsrseriet, som fick sådn vidunderlig uttryck i Kirun för ett pr år sedn. När de drogo ut, voro de frisk och strk, fler i ekonomiskt god ställning, nu hv de kommit drgnde som en tttrkrvn, utmgrde, blek och hopflln, iklädd trsor. En mn hde fått gör den lång resn från Brsilien med endst tofflor på föttern, ty skor hde hn ej kunnt skff sig. Dess rm människor äro fullkomligt utblottde. Kurirens skribent pssr nog på tt ge en käng åt sin loklkonkurrent Norrskensflmmn, som då vr en socildemokrtisk tidning. Flmmn vr strkt FÖR utvndringen, Kuriren strkt MOT. Flmmn hde mssor v översvllnde positiv ord om Brsilienemigrtionen. En stor mängd v genterns nnonser för utvndring publicerdes i Flmmn, men ingen i Kuriren (enligt Åke Brck). Emigrnterns lovprisnde brev om Brsilien (mång gånger missvisnde) publicerdes i Flmmn. Tron på frmtidslndet Brsilien vr stor. Till och med den blivnde sttsministern Hjlmr Brnting lovprisde Brsilien i sin tidning Socil-Demokrten. Av vd jg tidigre läst om Brsilienutvndringen vr det knppst någr särskilt välbärgde personer som gv sig iväg från Kirun. Storstrejken i Sverige bröt ut De fcklig och politisk motsättningrn melln rbetre och företgsledre vr mycket stor. De gruvrbetre (och ndr rbetre) som deltgit i strejken blev svrtlistde. När så inte en end rbetsgivre ville nställ dem, fnns br svält och elände kvr. Den mycket ojämn kmpen mot rbetsgivrn verkde endst led till tt llt skulle bli ännu sämre. Inte konstigt tt en så stor del v smhället föll för lockelsern från Brsilien. I Rekord-Mgsinet beskrivs det så här: I Brsilien ger jorden rikligre skördr än nnorstädes på jorden guld, silver och pltin finns i bergen, det gäller br tt t för sig. Tg chnsen! Res till Brsilien och tjän er en förmögenhet! Jord och utsäde smt verktyg får ni grtis! Stten Brsilien hde ett enormt stort behov v ny rbetskrft för uppodling v de stor områden v regnskog. (Slveriet hde förbjudits 1888 och invndrnde jordbruksrbetre skulle t ders plts.) Yrkesmässigt pssde Kirunemigrntern inte br. De flest vr gruvrbetre. Nästn ingen hde någon kunskp om jordbruk. En resurs som de hde vr stor fmiljer, som särskilt välkomndes, eftersom en stor brnskr kunde vr till stor hjälp då ny odlingsmrk skulle bryts. Att så mång utn jordbrukserfrenhet ntogs berodde till stor del på tt gentern fick betlt per person. Gruvrbetrn med stor fmiljer gv stor förtjänst åt gentern. Historiskt sett är Brsilientrgedin mycket kort. Efter br två år vr den för svenskrns del vslutd. (Svenskrn vr br en liten del v ll som invndrde till Brsilien under börjn v 1900-tlet. Totlt vr det fler hundr tusen, men svenskrn från norr hde svårst v ll tt npss sig till klimtet och ndr förhållnden.) Som så mycket nnt i livet fnns det till en börjn mycket tt glädjs åt och mycket tt beklg både före och efter. Rekord-Mgsinets rtikel börjr med en skildring v gruvrbetre Krlssons sitution. Elände, hunger, gråtnde brn, hopplöshet. Allt skulle ordn upp sig om mn br kom iväg till Brsilien. Om denne Krlsson är en verklig person vet jg inte, men enligt Kiruns utflyttningsbok den 7 december 1910 noterdes på en och smm dg 50 kirunbor(!) för flyttningsttest till Brsilien. Under december månd det året vr ntlet mer än 150 och totlt närmde sig ntlet tusen personer. Förutsättningrn vr god om mn br fick hop till biljetten till Hmburg vrifrån emigrntfrtygen utgick. Res och uppehälle under färden över Atlnten bekostdes v brsilinsk stten och likså resn till den plts där de tilldelts fler hektr jord. Dessutom utsäde och redskp. Jorden behövde inte betls förrän 5 år efter tillträdet och det till mycket lågt pris. Dessutom skulle kolonisten få 500 kronor i red pengr v brsilinsk stten så snrt ett boningshus på jordlotten uppförts i storleken sex gånger fyr meter. Någon koloni i den gml bemärkelsen v besittning vr det inte fråg om (som t.ex. Ny Sverige i Delwre eller de engelsk, frnsk och tysk koloniern). De som tilldeldes jord vr nybyggre, som skulle röj skog och odl upp ny åkermrker. Allt såg ljust ut. Till en börjn blev emigrntern llt mer entusistisk. Resn över Atlnten vr lång, hyttern små men servicen vr br och mten fin. Då frtyget nlände till Rio de Jnerio och resenärern gick ilnd på Blommorns ö, blev de övertygde om tt frmtiden vr ljus. Under krntänstiden fick de bo i br bostäder. Det fnns läkre och nnn god sjukvård och tjänstemännen gjorde llt för tt nordborn skulle trivs. Sedn börjde svårighetern. Problemens mörk moln hopde sig. Det börjde direkt efter vfärden från Blommorns ö. De tilldelde koloniområden låg inte i närheten v Rio de Jnerio utn mer än 100 mil söderut i gränstrktern v Argentin och Uruguy. Båtresn längs kusten på en liten ångre till närmste hmnstd, provinshuvudstden Porto Alegre, tog mer än en veck. Mten på båten vr urusel, mjölk fnns inte till brnen, ing hytter fnns utn ll fick träng ihop sig på däck el-

16 16 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ Vid obeställbrhet Återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT ler i skrymslen där de kunde vr. Mång blev sjuk redn i de ohygienisk brcker de fick bo i medn de väntde på fortstt färd inåt lndet. Mång dog redn här, särskilt blnd brnen. Väldigt mång smittdes v mgåkommor och repde sig inte. Dödstlet steg. Från Porto Alegre gick färden 400 kilometer inåt lndet till en plts som hette Snt Mri, en res på två dygn. Här deldes svenskrn upp i två grupper. Kirunborn skulle till Gurny som låg ytterligre 20 mil bort. Den resn gick först med järnväg. Från järnvägens ändsttion återstod 8 mil i fyrhjulig, täckt, ofjädrde vgnr som drogs v hästr, oxr eller åsnor. Vägen vr minst sgt urusel. Den sist biten tog tre eller fyr dgr. Den här mycket svår delen v resn klldes senre för dödskrvnen, eftersom så mång dog under resn eller strx efteråt. Sedn gällde det tt hitt sin egen jordlott i vuxen urskog, börj röj mrken och bygg bostd. Br tt se den tät och ogenomtränglig skogen stte ner humöret ännu mer. Mn hde åkt från kylns lnd till värmens och sett frm mot tt slipp snö och is. Värme fick mn men inte enbrt. Fstän mn befnn sig ungefär i höjd med södr vändkretsen (norr går genom Shr, Kiro och Florid, södr genom Prguy och norr Argentin) vrierde temperturen krftigt. Under vinterhlvåret kunde det nttetid bli frost och kllgrder. Männen i emigrntfmiljern vr till llr störst delen gruvrbetre. Nästn ingen hde erfrenhet v jordbruk eller v byggndsrbete. Till det kom tt de utlovde redskpen och verktygen ldrig kom. Att röj den snbbväxnde skogen vr svårt utn effektiv redskp. Mrken svedjdes och mn sådde i skn. Växtligheten vr mycket god, men inte för pottis t.ex. Blsten blev meterhög men ing pottisknölr bilddes i den bördig jorden. Mjs vr känslig för den frost som kom, men inte ens de som fick god mjsskördr kunde glädj sig. Svenskrns jordlotter vr så långt från befolkningscentr tt trnsportern till försäljningsställen blev så dyr tt produkten inte gick tt sälj. Stor svärmr med gräshoppor lndde i nybyggrns små åkrr och på någr timmr åt de upp llt som fnns på åkrrn. Vndringsmyror kom ner från träden och åt upp llt de kom åt. Även ndr insekter och kryp förstörde eller fördröjde skördrn. Följden blev svält och dödlig sjukdomr. Den llr störst ktstrofen inträffde på hösten Floden Uruguy, på vrs östr sid Gurny låg, svämmde över. Vttnet steg 15 meter(!) på en end ntt och de som kunde tog sin tillflykt upp på tken eller i träden. Provint och torr kläder skndes. Efteråt vr verkligen llt förstört. Husdjur i form v svin, hästr och kor hde dödts och spolts bort. Läkre och nnn sjukvård fnns inte. En fjärdedel v de vuxn hde dött under året och nästn hälften v ll brn. I en storfmilj på 12 personer fnns br 3 kvr efter 6 månder. Präst och kyrkogård skndes och de död fick begrvs vr som helst i närheten. Nyåret 1912 skickde en grupp v utvndrrn iväg en skrivelse till Sveriges dåvrnde sttsminister Krl Stff med en vädjn om hemtrnsport. Den beviljdes omedelbrt. De som ville återvänd till Sverige fick på egen hnd t sig över Uruguyfloden och in i Argentin och ner till Buenos Aires. De få som inte ville åk hem bostte sig i Argentin. I mj 1912 kom de olycklig Brsilienfrrn hem igen. Sifferuppgiftern både på hur mång som gv sig v från Kirun till Brsilien och ntlet som återvände är mycket osäkr. Bl.. vr det mång v dem som rbetde i gruvorn som inte vr skrivn i Jukksjärvi försmlig och därför sökte utflyttningsbetyg i ndr försmlingr. En v dess vr Erik Prytz-Nilsson, kllde Lule-Nisse. Föräldrrn reste hem men hn blev kvr i Argentin. Åke Brck hr i sitt häfte Brsilienfrrn en mycket god smmnfttning v vd som hände brsilienemigrntern. Bl.. finns det en 20-sidig förteckning i bokstvsordning över dem som återvände hem. Häftet knske ännu kn köps från Kirun Amtörforskrförening, tel eller från Åke Brck (uppgiften från 2002). l Igår hittde jg i husförhörslängden en 105-åring på en v släktgrenrn. Tyvärr visde det sig tt det vr två Fredrik Jönsson, fr och son.