BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå"

Isak Ström
för 9 år sedan
Visningar:

1 BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå

2 Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013

3 # 13 Jul

5 Snöflingorna singlade sakta ner mot marken. Gatlyktorna spred ett mjukt, gult ljus över drivorna som plogbilarna skapat. Det knarrade lätt under mina skor när jag sakta gick fram längs gatan. I nästan alla fönster lyste adventsljusstakarna och spred julkänsla, värmen och gemenskapen som fanns innanför trähusens väggar kunde nästan kännas ut till mig där jag gick i kylan med rosiga kinder och lätt rinnande näsa. Tårna hade tappat all känsel efter den långa tiden ute i vinterkylan och jag njöt nästan av den domnade känslan och hoppades att den skulle krypa upp över resten av kroppen. En plötslig impuls och ett minne från min barndom fick mig att sträcka ut tungan och hoppa runt på jakt efter stora snöflingor. För någon sekund kändes det nästan som att jag var liten igen, då inga bekymmer fanns. Allt skulle lösa sig bara jag fick komma in i värmen och krypa ihop i soffan med en kopp varm choklad. Men verkligheten tvingade mig tillbaka till den stjärnklara, iskalla decembernatten. Ett vitt moln lämnade mina läppar tillsammans med en uppgiven suck. För bara tre timmar sedan hade allt varit okej, inget hade varit fel på länge. Allt hade varit okej. Visst är det väl ändå konstigt att jag fått så tröga barn? Man kunde ju tro att de borde ärvt lite intellekt från mig. Men nej, de ska alla bli dumma som höns och tro att man kan glida igenom livet på ett bananskal. Pappa var rasande och med en ton som var kallare än någon vinternatt och lika lugn som en stilla sommardag var han skräckinjagande. Och du. Han pekade på mig. Du är den värsta med din provocerande attityd. 5

6 Pappa, du har druckit. Sätt dig ner vädjade jag. Kommer du här och kallar mig full? Tror du inte att jag vet vad jag gör? Han tog ett steg mot mig, lyfte handen. Kinden brände till. Jag drog av mig ena handsken och förde den kalla handen till kinden. Den var varm och öm, svullen. Snart skulle nog ett blåmärke bryta ut, om det inte redan gjort det. Jag var märkt, alla skulle kunna se nu. Jag höll handen för kinden som brände efter slaget. Pappa stirrade på mig, inte ens min sårade blick verkade få honom att förstå vad han hade gjort. Pappa, sätt dig ner. sa jag ännu en gång, mycket ömkligare denna gång. Han fnös och såg på mig genom alkoholens dimmor. Försvinn härifrån. Jag är missnöjd med att jag fick dig som min dotter. Horor kommer ni att bli hela bunden och jag vill inte ha något så smutsigt i mitt hus. Han lyfte handen för att slå igen och jag sprang. Jag hade slitit åt mig min jacka och mina skor, rusat ut genom dörren och lämnat huset bakom mig. När jag varit säker på att han inte följde efter stannade jag och klädde på mig. Fötterna var redan blöta och kalla av snön men det spelade ingen roll. Jag kunde ändå inte fokusera på något då. Jag var varken arg, ledsen eller förtvivlad. Jag var allt, på en och samma gång. En bil körde förbi mig och jag stannade upp. Vart skulle jag ta vägen? Hem var omöjligt, pappa skulle inte lugna ner sig på flera timmar. Till någon av mina vänner? Nej, alla trodde de att det inte fanns något som var fel hemma hos mig. Endast 6

7 ett alternativ kvarstod. Orsaken till bråket, Jim. Han hade nyss fyllt 25 och var 7 år äldre än mig. Vi hade hållit vårt förhållande hemligt för våra föräldrar eftersom vi visste att ingen av dem skulle tycka om det. För honom hade det varit lätt eftersom han var nyinflyttad i en egen lägenhet. Pappa hade sett oss ute på stan tidigare samma dag när Jim kysste mig, och han hade blivit galen. När jag kom hem hade han varit full och till en början inte sagt något. Sen började han fråga ut mig, efter det kom slaget. Jag har en äldre syster som nyss flyttade till England med sin fästman. Hon lovade att jag skulle kunna hälsa på under lovet. Komma bort från Sverige ett tag, se ett nytt land. Men någon allvarlig sjukdom hade drabbat henne och hon hade blivit inlagd. Jag kunde inte längre komma. Allt hon hade velat var att låta mig fly från pappa i några dagar. Han hade reagerat lika illa på hennes val av partner som på mitt. Ingen var god nog åt oss, om vi försökte motbevisa honom blev han arg. Vi var ingenting värda då. Jag tog de sista stegen upp för trappen till lägenheten. Dörrklockan var trasig så jag knackade. Tre tvekande knackningar på dörren. Efter en stund hördes steg inifrån och dörren öppnades. Där stod en kvinna med rufsigt hår. Hon bara såg på mig med en oförstående blick. Bakom henne hördes Jims röst. Älskling vem är det? Jag vände mig om och sprang ner för trappen. Ut i vinterkylan, igen. Nu hade jag ingen annan än mig själv. 7

8 Önskar du ge författaren feedback på novellen? E-posta till Vi förmedlar sedan mailet till författaren.

Relevanta dokument

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han