En kristen i byn. Kapitel 3

Transkript

1 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg i änden av gatan. i porten stod en vakt med spjutet i marken. han hade ett stort svart skägg. 27

2 Jag har nya hästskor från smeden, sa halvdan till vakten. inifrån gården hördes skrik och oväsen. halvdan försökte kika in bakom vakten som sträckte ut handen. Jag tar hand om hästskorna, sa han. Ge hit! Vad är det som händer? frågade halvdan. Vakten svarade inte på halvdans fråga utan sträckte sig bara efter knytet med hästskorna. Vänta, sa halvdan. Jag har en hälsning till fru Frida också. Vakten tittade irriterat på halvdan. sedan tog han ett steg åt sidan och släppte in den lille haltande pojken. siri höll sig tätt intill halvdans ben. halvdan gick igenom porten och kom in på hövding ragnars gård. det han såg där fick honom att tappa hakan av förvåning. Mitt på gården satt en man fängslad i en stock. han bar en enkel, svart klädnad och hade inget hår mitt på skallen. händerna och fötterna satt fast i stocken. 28

3 Från ett sår i pannan rann blod ner i hans ansikte. halvdan tittade sig omkring. Utmed gårdens hus stod husets trälar. tyst betraktade de den konstige mannen. Plötsligt hördes en kvinnas röst inifrån långhuset. du är galen, ragnar dårfink! halvdan förstod genast vem kvinnan var Frida. ingen annan skulle våga kalla Östbyns hövding för dårfink! håll din trut, kvinna! skrek en man tillbaka. så här har de hållit på hela morgonen, sa en trälflicka bredvid halvdan. ragnar och Frida kom ut på gården. deras gud kommer att sätta rännskitan på dig, du dårarnas hövding! skrek Frida. käften! skrek ragnar och sparkade efter sin hustru. Frida var dock snabbare. hon höll upp sin ena fot bakom sig. ragnar fick hennes träsko mot smalbenet. han skrek som en gris på väg till slakt. en lång stund hoppade han sedan runt och svor och skrek. halvdan hade aldrig hört så grova svordomar. Vem är mannen i stocken? frågade halvdan. han kommer från Västbyn, viskade trälflickan. Va? stönade halvdan. han tittade åter på mannen i stocken. så, fortsatte halvdan. så du menar alltså att han är kristen. trälflickan nickade och spottade på marken framför sig

4 hans bröst. han kramade kniven i sin hand. även om mannen var fängslad, kunde man aldrig veta, tänkte halvdan. hans gud skulle Kapitel 4 kanske plötsligt kliva in på gården och slå alla till Med händerna för baken marken. halvdan började röra sig längs husväggen mot ragnar. trälflickan och siri höll sig tätt bakom halvdan kände efter i väskan. honom. inte för en sekund släppte Jodå. där låg den kniven. halvdan den konstigt klädde kniven som Björn hade gjort åt honom. mannen med blicken. aldrig hade halvdan varit så nära en fiende som han var i den stunden. hjärtat slog hårt i

5 hövding ragnar hoppade fortfarande runt på ett ben. han svor åt sin hustru. det var ett elakt knep! att låta mitt ben möta en sko av trä! halvdan sträckte fram knytet med hästskor. Vad vill du, din råtta? skrek ragnar åt halvdan. ser du inte att jag har annat att göra. Nog märks det att du hoppar och svär. Det verkar göra ont det där. Frida skrattade högt åt halvdans rim. halvdan släppte knytet som klingande föll till marken. du måste vara Björns pojke, ropade Frida från andra sidan gården. den lille skalden. halvdan nickade. hästskor, sa han, fortfarande med blicken på den kristne. hästskor? skrek ragnar. är du sänd av gudarna? sänd av din svåger, svarade halvdan. hästskor till vår hövding och hälsningar till fru Frida. hur som helst, hojtade ragnar. nu ska vi spela varpa! han tog upp en hästsko och vägde den i handen. det blir jag mot mannen där i stocken, sa ragnar och skrattade

6 den fängslade mannen tittade upp mot den skränande hövdingen. hans ögon var dimmiga. ragnar ställde sig bredbent och siktade. nej! skrek Frida. Gör det inte! hans gud kommer att straffa dig! halvdan kände hur trälflickan tryckte sig mot hans rygg. Varför är den kristne här? viskade halvdan. Vet inte, viskade trälflickan tillbaka. Vakten kom släpande på honom för en stund sedan. ragnar gjorde sig beredd att kasta. han blundade med ena ögat. Och med tungan i mungipan kastade han iväg den första hästskon. den flög förbi mannens huvud och slog in i väggen med ett klingande ljud. din idiot, skrek Frida. du drar olycka över oss! Men, fortsatte halvdan till trälflickan, sa den kristne ingenting när han kom? Jag tror inte det. Vakten slog honom till marken innan han hade hunnit öppna munnen. så ni vet inte vad han vill? näe, svarade trälflickan. 36

7 ragnar tog upp en ny hästsko. Jag erkänner den kristne gudens kraft, sa han. För jag kastar sämre än jag brukar. hövding ragnar tittade förvånat ner mot sin mage. trälarna, halvdan och Frida stirrade på den fängslade mannen. hade hans gud verkligen satt rännskitan på ragnar? sedan sprang byns hövding med händerna för baken in bakom en dörr. ragnar vägde den nya hästskon i handen och siktade igen. stopp, din dåre, skrek Frida. han sätter rännskitan på dig! Östbyns hövding såg ut att tveka en stund. du känner inte deras gud! fortsatte Frida. hennes röst lät både rädd och hotfull. Men ragnar ställde sig åter bredbent. så blundade han med ögat och gjorde sig beredd. Men då hördes ett högt knorrande ljud. 38