Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Transkript

1 Monstret

2 Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja lektionen. Engelskan det är ju det bästa skolämnet, bara Jag och några andra av mina kompisar var i klassrummet. - Nej! Jag orkar inte mer, varför ska vi vänta så jävla länge på att de ska komma! Oskar ropade sedan: - Alla står ju i en ring på skolgården! Alla hoppade till och kastade sig mot fönstret. Det var sant, nästan hela skolan stod där nere. Jag, Oskar och resten av dem andra sprang ut genom dörren.

3 På skolgården så försökte alla ta sig fram, jag trodde att det skulle vara något väldigt stort men det visade sig att det bara var polisen som var där. Varför var det så intressant? Jag kunde inte komma fram och se det, det var för att många elever i vägen. Men Oskar lyckades se vad det handlade om. Oskar kommer tillbaka ur folkmassan och sa: Inbrott! Va? Sa Jag. Det har varit höga ljud på natten! Säger Oskar sen. Det var fan det dummaste han någonsin hört, varför ska dem tro att det är ett jävla inbrott. Senare så går alla in i klassrumet och Började våran Engelska lektion. Efter lunchen så har polisen äntligen gått, det de gjorde var bara onödigt. Men, vänta!

4 Det var något konstigt ljud under golvet, alla som var i närheten hörde att det dunkade under golvet! Jag lysande, det var jätte högt. Det kunde vara vaktmästare men varför var han under golvet? VAFAN! Det blev högre och högre! - Hör du Oskar? sa Jag - Herre jävlar!!!!!!!!!! Vi tyckte att det här ljuden var läskiga men de var mer så jävla irriterande!!! Det måste vara någon källare där under! - Ja fan! Vi går och kollar, sa Oskar. - Hur fan ska det gå till, dörren ner till Källaren är förbjudet att gå ner i sa jag? De sätter sig ute på skolgården och tänker om hur de skulle göra, fast de behövde inte göra det men när man är så nyfiken så går det inte att bara strunta i.

5 - Aj, Vad fan håller du på med! Dem svarar något konstigt, Jag hörde inte riktigt men jag lyssnade inte noga. Sedan så sa Oskar: - Nej, fan nu räcker det! Och vi började springa, det äldre gänget började ta upp större stenar och kasta. Det enda som Jag tänkte var: Wtf!!!! Vi sprang in i klassrummet, efter en minut så glömde vi bort varför vi gömde oss.

6 kapitel 2 Senare står jag och väntade på att Oskar skullekomma. Han var över en kvart sen. Allvarligt, hur dum får man vara! Jag gick några meter och kollade efter honom. Sen såg jag plötsligt Oskar springa mot mig, men det såg ut som om han var jagad. Några sekunder senare så sprang ågra efter honom, det var de äldre gänget som kastade sten på oss. Jag ville snabbt tänka ut något sätt att hjälpa honom, men jag visste inte vad. Då kom jag på, jag skulle göra samma sak som som dem gjorde. Oskar kom till slut fram och han lät hur trött som helst: - Josef, spring annars kommer vi och dö! Sa han hest.

7 - Vänta, jag ska först hämnas lite sa jag. Jag tog tag i en medel stor sten och kastade mot dem. Då stannade de. - Jävla fegisar! Skrek en av dem. - Ä, håll käften! Skrek jag tillbaka. Sedan Sprang vi mot skolan, riktigt svettiga. Vi stannade en stund utanför dörren. - Är de kvar där? frågade jag. - Nej dem är borta, sa Oskar. - Kom nu, sa jag.

8 kapitel 3 Jag och Oskar gick in snabbt. Vi sprang mot dörren till källaren. När vi kom in där så var det helt mörkt, men vi skulle ta upp våra mobiler för att kunna se något. Men av någon anledning så fungerade dem inte. Oskar? sa jag, det kändes som han inte var i närheten. Så nu skiter han i mig, tänkte jag. Jag fortsätter ner mot källaren, jag såg inte ett skit. Plötsligt så började min mobil fungera. - Yes! Jag stod i ett konstigt rum, det är mörkt överallt men jag lyste med mobilen. Över hela rummet låg massor av affischer? Men jag orkade inte läsa vad som stod. - Aaaa! Jag såg exakt framför mig en stor pöl med blod.

9 - Jag tänker fan inte vara kvar här! sa jag. Jag sprang upp för den långa trappan och ut genom dörren. Där uppe stod Oskar och väntade på mig. - Vad gör du här? frågade jag. - Jag gick och köpte något och äta, sa han. - Men Va Fan Oskar! Dagen efter så kom jag till skolan och överallt fanns det affischer. Alla stod och läste vad som Stod. Jag Trode att alla här är sjukt konstigt eftersom man tydligt borde se att det står något på andra sidan. Jag trängde mig fram och vände på en av affischerna. Där stod det massor av saker om dem där ljuden under marken.

10 Nu var jag väldigt nyfiken på vem fan som har vänt på affischerna, Jag kanske skulle glömma allt med ljuden och blodet. Några timmar senare så satt jag på no lektion. Men var var Oskar, alla i klassen satt här och arbetade. Han är en halvtimme sen!

11 kapitel 4 Jag och Oskar skulle arbeta tillsammans men nu måste jag göra allting själv. Då plötsligt så fick jag ett sms på min mobil, när vår lärare inte såg så sprang jag ut och läste. Det var från Oskar som ville att jag skulle komma till källaren. Jag skolkar absolut inte från lektionen. Men jag är dum i huvudet så jag gorde det ändå. När jag kom dit så var ingen där, jag trodde att Oskar skulle vänta här. Men då hörde jag någon ropar ifrån källaren. Jag trodde att jag skulle få slipa gå ner där. Jag Öppnade försiktigt dörren. -Va! sa jag. Där nere stod Oskar. - äntligen kommer du, sa han. - Vad gör du här? frågade jag.

12 - Letar efter den stora ormen, sa han. Va? Tänker jag. -Va fan snackar du om? frågade jag. Jag hann inte få något svar innan det plötsligt dök upp en stor JÄVLA ORM bakom honom. Oskar vände sig om och såg skit rädd ut. Det var som en jätte stor grön orm med stora vassa hugg tänder. Och vi fick panik! Jag och Oskar sprang upp för trappan, sedan ut ur dörren.

13

14 När jag vaknade på morgonen så tänkte jag att det var helg, för det kändes som det var det. Men sen så mindes jag att det var torsdag och jag måste gå till skolan - Fan också! Jag ville inte gå till skolan för att det var jobbigt eller för att jag var trött, jag kom ihåg att den där fett läskiga saken där nere i källaren. Jag minns inte riktigt vad det var men det såg ut som en jätte stor orm. Jag skulle aldrig säga till någon om det här, dem skulle bara tycka att jag var galen. På väg till skolan så träffade jag på Oskar. - Hej, sa han glatt. Han verkade inte alls rädd för vad som hände igår.

15 - Hej Oskar, sa jag. Vi pratade inte mycket på vägen dit. Vi var väl trötta. När vi kom till skolan så hittade vi en lapp på marken. - Oskar kom, sa jag - Va? sa han Det var en dikt och det var väldigt mycket beskrivning om om monstret nere i källaren. Det var ju bara vi som hade varit där nere och sett det. Vi kanske inte bara var vi som hade hittat det, någon hade följt efter oss!

16 Det stod: Monster finns inte. För att det är så. Monster finns inte. Vet inte varför. Slut. - Det var den sämsta dikten jag någonsin läst, sa Oskar - Det tyckte jag också, sa jag. Men vem hade skrivit en dikt som handlar om ett monster den sett, men i dikten står det att den inte finns? Personen som skrev det här måste ju ha sett monstret. Vi båda kastade bort pappret och gick till första lektion.

17 Kapitel 6 Efter lunchen så gick jag och Oskar till biblioteket, vi ville hitta information om monstret. Men jag väldigt säker på att vi inte kom hitta någonting. Jag brukade inte läsa så mycket i skolan, bara hemma. Nu var det dags att hitta fakta om djuret, alltså den jättestora ormen. Medan Oskar satt och läste en bok utan text så hittade jag en bok som hade mycket fakta om ormar. Det var inte så mycket om ett monster precis men jag fick veta mycket om andra typer av ormar. Jag hittade tillslut en sida med en orm som såg exakt likadan ut, men det var ett problem. Halva sidan var bort riven. Någon hade rivit sönder halva sidan med ormen som jag kände igen. Det stod att den här typen av orm är väldigt liten.

18 Den var inte så liten som jag såg den. - Nej, nu ger jag upp. Jag ställde tillbaka boken i hyllan där jag tog den och gick till Oskar. Han satt och läste en bok om kattungar. Jag förstod att jag inte skulle störa honom men jag sa till honom att jag gick.

19 Kapitel 7 Vi hade träffats utanför skolan med vår nyskapta plan. Efter detta skulle vi ha lockat ut monstret. Det kändes ganska läskigt för första gången vi var där så såg vi massor av blod. Är du redo? frågade Oscar. Jag är såklart redo, sa jag. Vi hade varsin stor pinne och en tändare. Eld var de som säkert skulle locka ut monstret från källaren. Vi smög oss mot dörren. Vi öppnade dörren och gick ner i mörka helvetet. Oskar lyste med sin mobil. Jag var redo med tändaren och min pinne. Den låg där nere och sov tyst. Vi såg plötsligt att den började röra på sig sakta.

20 Den stora ormen slingrade sig runt av rädsla och sedan upp för den långa trappan. Jag och Oskar jagade upp den med elden. Vi tyckte faktiskt att elden hade gjort sitt jobb så när vi kom ut så tog vi första brandsläckare och sprutade på pinnarna. Alla vuxna och elever skrek och sprang iväg. Det bästa med det var att mobbarna nu var här. De fick panik, monstret slingrade sig mot dem. Jag tyckte först att det var kul, men sen förstod jag att vi hade gjort ett stort misstag. - Vafan! Vad fan vi göra? skrek Oskar. - Jag har ingen aning! skrek jag. Detta var den mest dåligt planerade plan någonsin.

21 Kapitel 8 Alla på skolgården hade sprungit iväg förutom jag och Oskar. Hur vi skulle lösa deta? frågade jag, men fick inget svar. För några sekunder sedan så stod Oskar bredvid mig, vart fan tog han vägen! Jag förstod att jag på något sätt måste få bort den ifrån skolan. Men den verkade inte bry sig om mig. Jag hade trott att få uppmärksamhet var lätt. Jag kanske skulle göra samma sak som mobbarna gjorde mot oss, dem hade kastat sten på oss men jag behövde något större att kasta. Men så kom Oskar som släppandes på en väska som såg riktigt tung ut. - Var fan har du varit! Frågade jag irriterat.

22 - Hämtat vapen! Skrek han och visade mig en väska full med tegel sten. Detta borde få Monstrets uppmärksamhet. Vi tog upp de tunga tegel stenarna och kastade en efter en. Efter fyra träffar så började den följa efter oss. - Nu har vi den! Vi sprang långt utanför skolgården och den slutade inte förfölja oss. När vi hade kommit en bit så orkade vi inte mer. - Så vad är planen? frågade Oskar. - Ee, jag har tyvärr ingen plan! sa jag. Vi båda stirrade på varandra och sedan upp på den stora jätte Ormen. Vi hade en stor tegel sten kvar. - Jag har en idé! Skrek Oskar och tar tegel ur min hand.

23 När Ormen böjdes sig ner med sina stora tänder så kastade Oskar tegel stenen rakt in i munnen på Monstret. Då plötsligt la den sig ner på marken och kvävdes. Fy fan, var detta hans nödutgång. Inte den smartaste men ändå. Den stora Ormen låg ner och kvävdes tills den slutade röra sig. - Är den död? frågade jag. - Jag tror det, svarade Oskar. - Josef, ska vi begrava liket i skogen? frågade han - Japp, sa jag. Så de första lektionerna sket vi i, begrava ett fantasi monster var mycket bättre faktiskt. Men nu när den var död så behövde vi inte vara rädda längre.

24 Efter en minut så har plötsligt orm liket försvunnit, nu låg där vår engelska lärare död. Helvete, om vår engelska lärare har varit monstret under en månad så får jag aldrig ett A i Engelska. Men sedan så gick vi till engelska lektionen utan någon lärare.

25 End!