DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda"

Dan Eriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om varann och lekte ständigt tillsammans. När de blev äldre, började herremannen se snett på deras vänskap och förbjöd dem att träffas. Men barnen förblev oskiljaktiga. Herremannen lät då bygga en hög gärdsgård mellan herrgården och torpet. Men gärdsgården var inte tätare än att barnen kunde ligga på var sin sida om den och leka med varann. Om du inte lyder, ska du få komma till världens elakaste troll, sade då herremannen till sin dotter. Men varken hotelser eller böner hjälpte. Barnen gick inte att skilja åt. En kväll då alla hade lagt sig, bultade det hårt på herremannens port. Pigan gick ut och frågade vem det var. Säg åt din herre att han kommer ut själv, annars ska det stå honom dyrt, blev svaret. Till slut fick herremannen bekväma sig till att själv gå ut. Och mannen som bultat på porten begärde nu att få det herremannen lovat honom när barnen lekte. Den rike mannen vägrade bestämt och förklarade att han aldrig på allvar lovat någonting. Jag är det elakaste troll som finns i världen, och mig har du lovat din dotter. Tag hit henne genast, annars gäller det ditt liv! 22

2 Här hjälpte inga böner. Herremannen måste hämta sin dotter och lämna ut henne till trollet, som strax for iväg med henne. När flickan varit borta en tid och inte hörts av, sade torparpojken till sin far: Far, nu går jag och söker upp min fästmö. Föräldrarna lagade i ordning matsäck åt honom, och han gav sig iväg. När han gått både långt och länge, mötte han en gås, som var illa skadad i vingen. Smörj mig med ditt smör, så ska jag hjälpa dig när du råkar i nöd! sade gåsen. Pojken smorde såren på gåsens vinge och gick så vidare. Efter en stund mötte han en hund, som var sårad i foten. Smörj mig med ditt smör, så ska jag hjälpa dig när du råkar i nöd! sade hunden. Pojken gjorde så och fortsatte sedan sin vandring. Omsider kom han till en sjö. Långt ute i sjön låg en ö, och på den ön bodde trollet. Pojken visste inte hur han skulle kunna komma över till ön. Han tänkte då på gåsen, som lovat hjälpa honom. I detsamma kom gåsen flygande. Vad vill du? frågade gåsen. Jo, jag vill över till ön, svarade pojken. Sätt dig då på min rygg! sade gåsen. Pojken satte sig på gåsens rygg, och efter ett ögonblick var de över på ön. Gåsen flög genast sin väg, och pojken ramlade ner i ett mörkt hål i marken. En underjordisk gång öppnade sig för honom, och han vandrade raskt fram tills han kom till en stor järndörr. Han öppnade med möda dörren och kom så in i ett stort tomt rum. Han gick genom rummet och kom till en silverdörr. 23

3 Sedan han öppnat silverdörren och gått några steg, fick han se en gulddörr. Eftersom dörren var låst, kikade han in genom nyckelhålet och fick se herremannens dotter sitta i rummet innanför. Öppna, öppna! ropade han. Flickan låste upp dörren och sade: Skynda dig in och lägg dig under min säng! Hon stack honom i fingret och stänkte ett par droppar av hans blod på fönstret. Det dröjde inte länge förrän det hördes ett dån, som om åskan skulle ha gått. Nu kommer trollet, sade flickan. Fråga honom tre frågor, sade pojken. Varför är det sött vatten i halva vår källa och salt vatten i den andra halvan? Varför har flickan i granngården inte varit frisk sedan hon blev vuxen, och var har trollet sitt hjärta? Dånet blev ännu hemskare, och nu kom trollet in. Här luktar människoblod! röt trollet. Ja, här flög en örn förbi, och han hade en tupp i näbben. Lite av blodet droppade på fönstret, svarade flickan. Trollgubben lade sig i sängen och somnade snart. När han sovit en stund, drog flickan en fjäder från hans huvud. Då vaknade han och röt: Vad gör du flicka? Ska du väcka mig ur min bästa sömn? Ack snälla far, förlåt mig! Jag somnade och drömde om en källa, som hade både sött och salt vatten. Far, som vet allt, kan väl säga vad det beror på? sade flickan. Jo, det ligger ett dränkt barn i det salta vattnet, svarade trollet och somnade igen. 24

5 Efter en stund drog flickan ut ännu en fjäder. Trollet vaknade med ett ilsket rytande. Snälla far, förlåt mig! Jag drömde en så underlig dröm om en flicka som ständigt blev sjuk sedan hon väl vuxit upp. Vad kan det bero på? sade flickan. Hon tappade brödet, när hon skulle ta nattvarden. Men låt mig nu sova i fred! Annars går det dig illa! röt trollet och somnade. För tredje gången ryckte flickan loss en fjäder. Trollet vaknade, och nu röt han som en storm om hösten: Akta dig flicka, nu är jag arg! Ja, men snälla, rara, söta far, jag drömde att någon ville döda far, och då blev jag så orolig, för jag visste inte var fars hjärta låg. Bry dig inte om det du. Det ligger under sängstolpen. Natten gick och solen började titta in genom fönstret. Då vaknade trollet, sträckte på vingarna och flög sin väg. Pojken kröp fram, och han och flickan talade länge med varandra. Flickan band så av blommor och kvistar, som hon plockat, de vackraste kransar, och därmed prydde hon sängstolpen. När kvällen kom, kröp pojken under sängen, och flickan satte sig vid sängstolpen. Det dånade som åskan, och trollet kom farande genom luften. Varför sitter du här? frågade trollet. Jo far sade ju att fars hjärta låg här, svarade flickan. Nej, sade trollet, mitt hjärta är i berget, som syns på ön där borta. Berget vaktas av en fisk. I berget är en grotta, och längst inne i grottan ligger en get, i geten är en duva, i duvan är ett ägg och i det ägget ligger mitt hjärta. När gossen hörde detta blev han hjärtans glad, och så snart 26

7 trollet somnat, smög han sig ner till sjön. Han tänkte nu på gåsen, som hjälpt honom, och i detsamma stod den bredvid honom. Vad vill du? frågade den. Jo jag vill över till berget du ser där borta, svarade pojken. Sätt dig då på min rygg, sade gåsen. Pojken gjorde så, och i ett huj var han på stranden nedanför berget. En jättestor fisk kom emot honom och ville sluka honom. Pojken tänkte då på hunden som lovat honom sin hjälp. I detsamma stod hunden på stranden och grep fisken med sina väldiga käftar. Pojken gick vidare in i berget. Där mötte han en gammal jägare som klagade över sin hunger. Visa mig till geten och slakta henne åt mig, så ska du få en smörgås! sade torparsonen. Gubben slaktade geten, och duvan flög genast ut. Skjuter du duvan, ska du få en smörgås till, sade pojken. Gubben siktade både länge och väl och träffade duvan, som föll död ner. Torparsonen tog ut ägget och hackade det så smått som den finaste sand. Pojken återvände nu med gåsens hjälp till flickan, som berättade att trollet nu var dött. Hon tillade: Nu går vi till stallet och tar den stora hästen, som förde mig hit! De lastade hästen med så mycket guld och ädelstenar den orkade bära. Sedan steg de upp i sadeln, och flickan sade: Så fort hem som hit! Efter ett ögonblick var hästen framme vid torparens stuga. Barnen steg av och knackade på. Döm om torparens glädje då han fick se de förlorade barnen och de skatter de hämtat hos trol- 28

8 let. Alla hjälptes åt att pryda torparens stuga, och snart strålade den av guld och diamanter. Låt oss nu bjuda hit far och mor! sade flickan. Barnen gömde sig och torparen gick efter adelsmannen och hans fru. De undrade över all den prakt de fick se och frågade varifrån all denna rikedom kommit. Då sprang gossen och flickan fram, och nu hade adelsmannen inget mer att invända mot torparsonen. Barnen växte upp i fröjd och lycka, och det dröjde inte länge förrän deras bröllop firades. 29

Relevanta dokument

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom