Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm"

Jan-Olof Magnusson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klassiska sagor Snövit efter bröderna Grimm Illustrerad av Anna Friberger Det var mitt i vintern och snön föll som dun från himmelen. Vid fönstret, som hade karmar av svartaste ebenholts, satt drottningen och broderade. Hon råkade sticka sig i fingret, och tre droppar blod föll ned i snön. Då viskade drottningen: Ack om jag ändå hade ett litet barn så vitt som snö, så rött som blod och så svart som ebenholts. och spegeln svarade Ni är vackrast i landet här. Tiden gick och Snövit växte upp och blev för var dag allt vackrare. När drottningen så en morgon frågade blev svaret Ni är vackrast i salen här, men Snövit tusenfalt skönare är. Drottningen blev grön av avund, och med tiden växte hatet till Snövit som ogräs i hennes hjärta. snovit_inl_expressen.indd 3 0 En kort tid därefter gick hennes önskan i uppfyllelse. Hon fick en liten dotter, som var vit som snö, röd som blod och hennes hår Denna bok ingår i serien Klassiska sagor och säljs i samarbete med Expressen. var svart som svartaste ebenholts. De kallade Folksaga av bröderna Grimm återberättad av Martin Harris. Snövit. Bild Anna Friberger 2003 Utgiven första gången av Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm 2003 henne Snövit. Men då var bara några Illustrationerna är gjorda i gouache. Repro av Kipro, Malmö dagar Tryckt gammal, av Rotolito miste Lombarda S.p.A., sin Italien, mor ISBN Året därpå tog kungen sig en ny drottning som var mycket vacker. Hon var också mycket fåfäng och ville absolut vara den vackraste i hela landet. Hon hade en förtrollad spegel, och varje morgon ställde sig framför den och frågade: _No04_SNOVIT.indd Till slut stod inte ut med att se Snövit mer. Hon befallde en jägare, att ta med sig den stackars flickan ut i skogen och döda henne. Men när jägaren kom ut i skogen med Snövit grät och bad för sitt liv. Åh, snälla jägare, låt mig leva! Jag lovar att stanna i skogen och aldrig mer återvända hem. Spring, du arma barn, svarade jägaren som inte hade hjärta att döda den vackra prinsessan. snovit_inl_expressen.indd snovit_inl_expressen.indd 6 0

Då viskade drottningen: Ack om jag ändå hade ett litet barn så vitt som snö, så rött som blod och så svart som ebenholts. och spegeln svarade Ni är vackrast i landet här.

2 Snövit sprang över stock och sten och genom taggiga törnesnår. Det fanns vilda djur i den stora skogen, men de gjorde henne inget illa. Sen lyste den sjunde dvärgen på sin säng och upptäckte Snövit. Han ropade på de andra och alla tyckte, att var fantastiskt vacker. När Snövit vaknade blev först rädd för dvärgarna, men de var så vänliga mot henne, och då berättade allt för dem. Om aftonen, när var så trött att knappast kunde stå på benen, kom fram till ett litet hus. Allt i huset var väldigt litet. Ett litet bord var dukat med sju små tallrikar, sju små skedar, sju små gafflar och sju små knivar och vid varje liten tallrik stod ett litet glas. Snövit åt litet från varje tallrik och drack några droppar ur varje glas, för ville inte ta allt från en enda. Längs väggen stod sju små sängar. Snövit la sig på en av dem och föll genast i sömn. Då det blev det mörkt kom husets ägare hem. Det var sju dvärgar, som varit på arbete i berget. De tände sina sju små lyktor och såg genast, att någon varit där Du är välkommen att stanna hos oss, sa den sjunde dvärgen. Om du lagar mat, städar, diskar, stickar och syr åt oss så ska vi se till att ingenting fattas dig. Snövit ville gärna stanna hos dvärgarna, och så kom det sig att skötte deras hushåll. På slottet frågade drottningen åter sin spegel vem som var vackrast i landet och spegeln svarade: snovit_inl_expressen.indd 11 Vem har suttit på min stol? sa den första dvärgen. Vem har smakat på min mat? sa den andra. Vem har brutit av mitt bröd? sa den tredje. Vem har ätit av min potatis? sa den fjärde. Vem har använt min gaffel? sa den femte. Vem har skurit med min kniv? sa den sjätte. Vem har druckit ur mitt glas? sa den sjunde. Ni, drottning är vackrast på slottet här men Snövit bortom bergen ändå Du är tusenfalt välkommen skönare att är. stanna hos oss, sa Nu den blev sjunde drottningen dvärgen. ännu Om mer du lagar ond och mat, städar, avundsjuk diskar, än stickar förut. Hon och syr kunde åt oss inte så tänka ska vi på se någonting till att ingenting annat än fattas hur dig. skulle kunna röja Snövit ur vägen. Hon d tillbaka Snövit till ville sitt gärna tornrum stanna där hos dvärgarna, med hjälp av häxkrafter förgiftade en ka och klädde så kom det ut sig sig till att en gammal skötte gumma, deras och begav sig till dvärgarnas hu hushåll.

Om aftonen, när var så trött att knappast kunde stå på benen, kom fram till ett litet hus. Allt i huset var väldigt litet.

3 men Snövit bortom bergen ändå tusenfalt skönare är. Nu blev drottningen ännu mer ond och avundsjuk än förut. Hon kunde inte tänka på någonting annat än hur skulle kunna röja Snövit ur vägen. Hon drog sig tillbaka till sitt tornrum där med hjälp av häxkrafter förgiftade en kam. Sen klädde ut sig till en gammal gumma, och begav sig till dvärgarnas hus. Prima varor! ropade drottningen när knackade på dörren. Gå vidare, kära gumma, jag får inte släppa in någon, svarade Snövit. Att titta kan väl inte skada, sa den elaka drottningen och höll upp den förgiftade kammen. När Snövit såg den vackra kammen fick en sådan lust att äga den, att glömde all försiktighet. Låt mig kamma dig med den, sa den gamla gumman. Snövit sjönk ihop som död i samma ögonblick som kammen drogs genom hennes hår. Nu är det ute med dig, sa den elaka drottningen och gick sin väg. När dvärgarna fann Snövit, förstod de, att den onda styvmodern varit där. De fann kammen och drog ut den ur Snövits hår en stund senare vaknade åter upp. Dvärgarna förbjöd henne ännu en gång, att släppa in någon människa, när de inte var hemma. På slottet frågade drottningen åter sin spegel och den svarade: Drottning, ni är vackrast på slottet här, men Snövit bortom bergen ändå tusenfalt skönare är. Nu blev drottningen så vred, att skakade i hela kroppen. Snövit ska dö! ropade och tog sin tillflykt till tornrummet igen. Hon sprutade gift i ett äpple, la det i en korg bland andra äpplen, förklädde sig till en bondgumma och gick till dvärgarnas hus. snovit_inl_expressen.indd 15 vit_inl_expressen.indd Nu blev drottningen så vred, att skakade i hela kroppen. Snövit ska dö! ropade och tog sin tillflykt till tornrummet igen. Hon sprutade gift i ett äpple, la det i en korg bland andra äpplen, förklädde sig till en bondgumma och gick till dvärgarnas hus.

ropade drottningen när knackade på dörren. Gå vidare, kära gumma, jag får inte släppa in någon, svarade Snövit.

4 Denna gång var Snövit försiktigare. Hon öppnade fönstret, då gumman knackade på, men sa nej till äpplet, som räcktes mot henne. Om du är rädd för att äta det kan vi dela äpplet, sa den elaka drottningen. Hon skar det i två delar, en vit och en röd, och bet själv i den vita halvan, som inte var förgiftad. Den röda delen räckte åt Snövit. Nu var Snövit säker på, att det inte kunde var farligt att äta äpplet men knappt hade fått en bit i munnen, förrän föll död ner. Istället la de henne i en glaskista. De ställde den på en kulle och turades om att hålla vakt. Länge låg Snövit i kistan och var vit som snö, röd som blod och svart som ebenholts. Denna gång kan dvärgarna inte hjälpa dig, sa drottningen. Så skyndade sig hem för att fråga spegeln. vit_inl_expressen.indd Och äntligen svarade den: Ni, drottning, vackrast i landet är! Och hennes avundsjuka hjärta fick ro, så mycket ro ett avundsjukt hjärta nu kan få. När dvärgarna fann Snövit livlös igen, gjorde de allt de kunde för att få liv i henne. Men var och förblev död. De la henne på en bår och grät i tre dagar och tre nätter, därför att de förlorat henne. Så skulle begravas; men var så vacker där låg, som om sov. De kunde inte förmå sig att lägga henne i den svarta jorden. vit_inl_expressen.indd Men så hände det, att en kungason kom förbi. Han blev djupt förälskad i Snövit och ville inte resa vidare utan kistan. Dvärgarna fick begära vad de ville men de ville inte byta bort Snövit mot all världens guld och rikedomar. snovit_inl_expressen.indd 19 0 snovit_inl_expressen.indd 20 Då får ni skänka mig kistan, sa prinsen, för jag kan inte leva utan Snövit. Dvärgarna tyckte så synd om om, att de gav om kistan, och hans tjänare bar bort den. Men en av tjänarna snavade över en sten och stötte mot kistan, så att äppelbiten flög ut ur Snövits hals.

Den röda delen räckte åt Snövit. Nu var Snövit säker på, att det inte kunde var farligt att äta äpplet men knappt hade fått en bit i munnen, förrän föll död ner. Istället la de henne i en glaskista.

5 Den vackra flickan öppnade sina ögon, lyfte glaslocket åt sidan och reste sig upp. Var är jag? frågade. Hos den som älskar dig högre än allt på jorden, sa kungasonen. Snövit tyckte mycket om den vackra prinsen och följde med till hans fars slott. Där hölls det bröllop med stor prakt i dagarna tre. Den elaka styvmodern ville också vara med på festen, men soldaterna jagade bort henne. ssen.indd

Snövit tyckte mycket om den vackra prinsen och följde med till hans fars slott.

Relevanta dokument

Snövit - sagoboken. Här kan du ladda ner en översatt och nyombearbetad version av folksagan Snövit, översatt från Bröderna Grimms sagosamling.

Snövit - sagoboken. Här kan du ladda ner en översatt och nyombearbetad version av folksagan Snövit, översatt från Bröderna Grimms sagosamling. Snövit - sagoboken Här kan du ladda ner en översatt och nyombearbetad version av folksagan Snövit, översatt från Bröderna Grimms sagosamling. Anders Sjöberg har bearbetat texterna och illustrationerna